Till innehåll på sidan
Sveriges Riksdags logotyp, tillbaka till startsidan

Europeisk brottsskadeersättning

Betänkande 2005/06:JuU6

  1. 1, Förslag, Genomförd
  2. 2, Beredning, Genomförd
  3. 3, Debatt, Genomförd
  4. 4, Beslut, Genomförd

Ärendet är avslutat

Beslutat
30 november 2005

Utskottens betänkanden

Betänkanden innehåller utskottens förslag till hur riksdagen ska besluta i olika ärenden. 

Hela betänkandet

PDF
Europeisk brottsskadeersättning(pdf, 526 KB)
Webbsida
Visa hela dokumentet för Betänkande 2005/06:6 Europeisk brottsskadeersättning

Beslut

Europeisk brottsskadeersättning (JuU6)

Varje EU-land ska vara skyldigt att betala ersättning till den EU-medborgare som råkar ut för ett våldsbrott i landet. Det är innebörden av EU:s brottsofferdirektiv, som nu genomförs i svensk lag. Den svensk som råkat ut för ett våldsbrott i ett annat EU-land kan ansöka om ersättning från det landet via svenska Brottsoffermyndigheten. Brottsoffermyndigheten har bland annat möjlighet att komplettera ersättningen så att den når upp till den nivå som följer svensk praxis. Lagändringarna börjar gälla den 1 januari 2006.
Utskottets förslag till beslut
Bifall till propositionen. Avslag på motionerna
Riksdagens beslut
Kammaren biföll utskottets förslag
Visa hela dokumentet

Ärendets gång

Förslag, Genomförd

Motioner: 4
Propositioner: 1

Från regeringen

Motioner från ledamöterna

Beredning, Genomförd

Senaste beredning i utskottet: 2005-11-10
Trycklov till Gotab och webb: 2005-11-22
Trycklov: 2005-11-22
Justering: 2005-11-22
Reservationer: 1
Betänkande 2005/06:JuU6

Alla beredningar i utskottet

2005-11-10

Europeisk brottsskadeersättning (JuU6)

Varje EU-land ska vara skyldigt att betala ersättning till den EU-medborgare som råkar ut för ett våldsbrott i landet. Det är innebörden av EU:s brottsofferdirektiv, som nu genomförs i svensk lag. Den svensk som råkat ut för ett våldsbrott i ett annat EU-land kan ansöka om ersättning från det landet via svenska Brottsoffermyndigheten. Brottsoffermyndigheten har bland annat möjlighet att komplettera ersättningen så att den når upp till den nivå som följer svensk praxis. Lagändringarna föreslås börja gälla den 1 januari 2006. Justitieutskottet föreslår att riksdagen säger ja till regeringens förslag.

Beslut är fattat. Se steg 4 för fullständiga förslagspunkter.

Debatt, Genomförd

Debatt i kammaren: 2005-11-29
Stillbild från Debatt om förslag 2005/06:JuU6, Europeisk brottsskadeersättning

Debatt om förslag 2005/06:JuU6

Webb-tv: Europeisk brottsskadeersättning

Dokument från debatten

Protokoll från debatten

Joe Frans (S)
Anf. 11 Joe Frans (S)
Herr talman! Det här är helt okomplicerat. Det handlar om vår politik som ska hjälpa de människor som drabbas av våldsbrott. Vår politik går ut på att de människorna ska få den bästa hjälp de kan få så att de kan få ett normalt liv så fort som möjligt. En komponent i detta handlar om den ekonomiska skadeersättning som man får. Vi vet alla att pengar inte är allt, men ibland kan pengar vara ett plåster på såren som kan lindra. Ibland är det en nödvändig och rimlig kompensation till det lidande som brottet åsamkar. Syftet med förslaget är att vi ska få en gemensam europeisk brottsskadeersättning som gör det enklare att begära brottsskadeersättning i EU-länderna. Det innebär en mer rättvis och lämplig skadeersättning i hela unionen. Det kommer alltså att bli mycket lättare för fru Agda från Norrmalm att få ut ersättning om hon till exempel på semester i Spanien råkar ut för våldsbrott. Det innebär också att det blir lättare för farbror Manuel från Alicante att få ut ersättning om han råkar ut för våldsbrott här i Stockholm. Platserna i Europa kommer närmare varandra. Det blir mer förutsägbart och det ger ett mervärde till oss alla. Om vi genomför det här EU-direktivet enligt det förslag som regeringen har lagt fram kommer det att leda till att en ansökan om brottsskadeersättning som grundar sig på att ett våldsbrott som begåtts i ett medlemsland kan leda till ersättning. Det kräver några små ändringar i brottsskadelagen. Regeringen föreslår att dessa ändringar görs och att de träder i kraft den 1 januari 2006. Utskottet tycker att det är helt riktigt och ställer sig bakom det. Det handlar om miniminormer. Det innebär att det skydd som brottsoffer i Sverige tillförsäkras är intakt. Tant Agda går inte miste om de förmånliga regler som vi har i Sverige. Brottsoffermyndigheten ser helt enkelt till att kompletterande ersättning ges. Vi har i Sverige väldigt korta handläggningstider. Det innebär att det kommer att så förbli. Några motionsyrkanden tar sikte på möjligheten att få en förskottering. Jag anser, liksom utskottsmajoriteten i sin helhet, att de regler som vi har i Sverige är helt okej. Det system vi har i dag är egentligen på något sätt en förskottering. Enligt min mening är det gärningsmannen som i första hand ska kompensera brottsoffren. Med det, herr talman, yrkar jag bifall till betänkandet och avslag på reservationen.
Viviann Gerdin (C)
Anf. 12 Viviann Gerdin (C)
Herr talman! Jag börjar med att yrka bifall till den reservation som finns här. Reservationen har sitt ursprung i att vi från oppositionen inte delar majoritetens ställningstagande när det gäller förskottering av skadestånd. I dag får alltför många brottsoffer vänta väldigt länge på att över huvud taget få ut någon ersättning från gärningsmannen. I en del fall finns det ingenting att få ersättning för. Det fungerar absolut inte bra. I dag får brottsoffren ansöka om ersättning från Brottsoffermyndigheten. Man får betala en självrisk på 1 500 kr. Sammantaget finns det flera delar som inte är bra. Därför har vi föreslagit att man bör tillsätta en utredning som tittar på detta. Det finns också diskriminerande inslag i detta. Det finns kvinnor som förlorar när brott har begåtts mellan makar. Från Centerpartiets sida har vi en motion som handlar om när en man slår en kvinna och det utdöms skadestånd. Om misshandeln leder till skilsmässa ingår skadeståndet i bodelningen. Det finns flera skäl att verkligen göra en översyn av skadeståndsersättningen. Jag ska avslutningsvis säga att vi är ense om den europeiska brottsskadeersättningen. Det är bra att man nu får en smidigare process för att hantera de skadeersättningar som inträffar i annat land. Det stöder vi.
Karin Granbom (Fp)
Anf. 13 Karin Granbom (Fp)
Herr talman! Vi håller den här debatten för att vi snart kommer att rösta igenom ändringar i brottsskadelagen för att genomföra ett EG-direktiv som syftar till att ge EU-medborgare ett minimiskydd ekonomiskt om de drabbas av våldsbrott när de befinner sig i ett annat land. Eftersom dagens svenska brottsskadelag redan gäller om man blir utsatt för personskada eller kränkning utomlands kommer inte detta beslut att göra särskilt stor skillnad för de svenska medborgarna. Men den gör viss skillnad för några andra européer och med dem kan vi ju glädjas. De som har det sämre ställt på den här fronten än vi svenskar får det alltså bättre. För oss som har det bättre händer ingenting. Notera att jag sade "för oss som har det bättre". Jag sade inte "för oss som har det bra". Nog kan vi också göra en del. Det finns en tendens som jag inte tycker är riktigt bra hos dem som har makten i dag att hänvisa till andra i Europa som har det sämre. Därmed säger man att vi kanske inte behöver jobba på så mycket. Jag vill inte riktigt använda mig av uttrycket "slå sig till ro", men för den som är otålig känns det ändå som att man säger att vi kan ta det lite lugnt. I det här betänkandet har vi en reservation för att än en gång påpeka att det finns förbättringar att göra för våra brottsoffer. Nyligen träffade jag en man och en kvinna som blivit offer för ett mycket grovt våldsbrott. Det var nu tre år sedan brottet inträffade, och de var fulla av frågor och funderingar och kände sig kränkta. Rädslan för vad som skulle hända när gärningsmannen kommer ut ur fängelset var påtaglig. Stödet för dem hade varit svagt under rättegången. De fick inte träffa åklagaren en enda gång före rättegången. Det var svårt för dem att få målsägandebiträde. Det var också svårt för dem att förstå varför åklagaren yrkade på ett visst brott och inte använde sig av en annan brottsrubricering. De blev tillerkända skadestånd. Att gärningsmannen inte ville betala ut det var ingen överraskning för dem. Det var alltså dags att lämna in en anmälan till kronofogden. Men gärningsmannen hade inga medel, inga pengar - konstigt nog, kan man tycka. Då fick detta par, brottsoffren, svaret att de skulle försöka få ut pengar från sina försäkringar. Den ene av dem hade en försäkring, men inte den andra. Då var det dags att vända sig till Brottsoffermyndigheten. Att lämna in alla dessa ansökningar var inte så lätt. Det var krångligt, sade de som jag träffade. Orden fanns inte ens med i Svenska Akademiens ordbok, och vi orkade inte leta reda på någon som kunde förklara. Det var bara för mycket alltihop, sade de båda. Och sedan när vi fick ut det ena beloppet från Brottsoffermyndigheten, sade de, var det långt under det som domstolen hade dömt ut, och vi vet inte varför. Dessutom var det avdrag för självrisk. Det kändes så kränkande, sade mannen flera gånger - självrisk, som om jag borde ha tagit det lite försiktigare! Och så är det detta med att vi varje år måste förnya vår ansökan till kronofogden. Det gäller att inte missa det utan hålla ordning på dagarna så att inte vår ansökningsrätt försvinner. Kvinnan tittade på mig och fyllde i: Du förstår, Karin, det är inte pengarna som vi är ute efter. Inga pengar kan kompensera skadorna vi kommer att ha vare sig fysiskt eller psykiskt, men det vore i alla fall något slags tecken på att rättvisa har skipats. Det är när man träffar människor som dessa som man inser att situationen i Sverige i dag när det gäller brottsoffers ställning överlag inte är så bra som den skulle kunna bli. En del av detta är skadeståndsbiten. Att inte få ut skadeståndet håller dem kvar vid brottet och gärningsmannen. Vår reservation handlar om att vi måste få till en annan ordning. Brottsoffer, som redan är så tyngda, bör lättare få ut sina skadestånd och få koncentrera sig på framtiden i stället för de brott som de har utsatts för. Jag förstår att vissa förändringar kan anses dyra, men det minsta vi kan göra är att tillsätta en utredning och se över hur brottsoffer smidigare och på ett värdigare sätt kan få de skadestånd som de är berättigade till. Därmed yrkar även jag bifall till reservationen under punkt 2.

Beslut, Genomförd

Beslut: 2005-11-30
Förslagspunkter: 2, Acklamationer: 1, Voteringar: 1

Protokoll med beslut

Riksdagsskrivelse

Förslagspunkter och beslut i kammaren

  1. Europeisk brottsskadeersättning

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Utskottets förslag:
    Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i brottsskadelagen (1978:413).
    Därmed bifaller riksdagen proposition 2005/06:26.
  2. Förskottering av skadestånd m.m.

    Kammaren biföll utskottets förslag

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslag

    Utskottets förslag:
    Riksdagen avslår motionerna 2005/06:Ju306 yrkande 17, 2005/06:Ju380 yrkande 17, 2005/06:Ju483 yrkande 4 och 2005/06:L265 yrkandena 4 och 5.
    • Reservation 1 (c, fp, kd)
    Omröstning i sakfråganUtskottets förslag mot reservation 1 (c, fp, kd)
    PartiJaNejAvståendeFrånvarande
    s1220022
    m46108
    fp03909
    kd02607
    v22006
    c01903
    mp14003
    -1001
    Totalt20585059
    Ledamöternas röster