Sök

Konstitutionsutskottet, KU, har redovisat för riksdagen sin granskning av kommissionens rapport om kommissionsledamöters besök hos och kontakter med nationella parlament under 2007. Rapporten redogör också för parlamentens yttranden till kommissionen med anledning av det så kallade Barrosso-initiativet, som syftar till att stärka dialogen mellan kommissionen och de nationella parlamenten. Utskottet vill med anledning av rapporten framhålla följande. Regeringen har huvudansvaret för att företräda riket utåt. Regeringsformen saknar tydliga regler när det gäller riksdagens möjligheter att kommunicera direkt med mellanfolkliga organisationer. Utskottens utlåtanden över EU-dokument får betraktas som preliminära synpunkter som inte är konstitutionellt bindande. KU understryker att riksdagen inte kan fatta några andra formella beslut än att lägga utlåtandena till handlingarna. Utskottet konstaterar också att kommissionens beslut att skicka nya lagförslag och samrådsdokument direkt till parlamenten kan bidra till att fördjupa debatten om EU-samarbetet inom medlemsländerna. Riksdagen avslutade ärendet med detta.

Förslagspunkter

1

Anföranden och repliker

2, 10 minuter

Beredning

2008-10-14

Justering

2008-11-11

Datum

2008-11-13

Debatt

2008-11-27

Beslut

2008-12-03

Riksdagen godkände ett rådsbeslut om Europol som innebär vissa ändringar av Europeiska polisbyråns, Europols, mandat och arbetsformer. Bland annat utvidgas mandatet till att omfatta alla former av allvarlig brottslighet som rör två eller flera medlemsstater. Det nuvarande kravet på att brottsligheten ska vara organiserad tas alltså bort. Ändringarna innebär också en öppnare reglering om vilka system för informationsbehandling som kan finnas i verksamheten. Nya bestämmelser om dataskydd införs. Bland annat stärks dataskyddet genom inrättandet av ett oberoende uppgiftsskyddsombud. Rådsbeslutet ersätter den nu gällande Europolkonventionen vilket innebär att det ordinaire förfarandet för att ändra rättsakter inom EU blir tillämpligt även på Europol.

Behandlade dokument

2

Förslagspunkter

1

Reservationer

1 

Anföranden och repliker

10, 40 minuter

Justering

2008-11-11

Datum

2008-11-12

Debatt

2008-11-19

Beslut

2008-11-20

Riksdagen sa ja till regeringens förslag att skjuta till totalt 34 703 miljoner kronor till statsbudgeten för 2008. Pengarna ska bland annat gå till följande: Vägverket och Banverket får 25 299 miljoner kronor extra för att amortera av lånen för väginvesteringar och järnvägsinvesteringar. 6 413 miljoner kronor ska finansiera ökade räntekostnader för statsskulden. 1 755 miljoner kronor går till att redan i år korrigerar anslaget för aktivitets- och sjukersättningar till följd av att personer ska erhålla ålderspensionsrätt för 93 % i stället för 80 % av antagandeinkomsten från 2008. Försäkringskassan får ytterligare 250 miljoner kronor för hantering av den reformerade sjukskrivningsprocessen och ändringarna i sjukersättningen. Riksdagen godkände också riksdagsstyrelsens förslag om att anslaget för riksdagens ledamöter och partier ska få användas för utgifter som gäller klimatkompensation för flygresor.

Behandlade dokument

3

Förslagspunkter

9

Reservationer

2 

Justering

2008-11-11

Datum

2008-11-12

Debatt

2008-11-19

Beslut

2008-11-20

Riksdagen sa ja till regeringens budgetproposition för 2009. Beslutet gäller bland annat riktlinjer för den ekonomiska politiken, utgiftstak, statens inkomster och ramarna för statsbudgetens olika utgiftsområden. Ramarna styr sedan när riksdagen senare under november-december fattar beslut om de olika anslagen. Beslutet innebär bland annat följande prioriteringar: Sänkta skatter på arbete i form av bland annat ett tredje steg i jobbskatteavdraget och sänkta arbetsgivaravgifter. Den allmänna förskolan utvidgas till att omfatta även treåringar. Satsningar på fortbildning av förskollärare och barnskötare . Det införs en barnomsorgspeng för ökad valfrihet. En skolsatsning på mer än en halv miljard kronor de kommande tre åren. Satsningen gäller matematik, teknik och naturvetenskap, kompetensutveckling för lärare och resurser för uppföljning och utvärdering. Lärlingsutbildningen inom gymnasieskolan utökas och kopplingen mellan arbetsliv och utbildning förstärks. Forskningen förstärks med 2,4 miljarder kronor 2009 och åren därefter förstärks forskningssatsningen ytterligare. Viktiga infrastrukturprojekt tidigareläggs för att bygga bort flaskhalsar, framför allt i vägnätet men även i järnvägsnätet. Satsningar på bland annat skolan, äldreomsorgen, sjukvården och psykiatrin ger tillsammans med sänkt arbetsgivaravgift kommunerna och landstingen cirka 20 miljarder mer under 2009-2011. Pensionärerna får sänkt skatt. Den så kallade skäliga nivån inom äldreförsörjningsstödet höjs liksom det särskilda bostadstillägget för pensionärer. Från 2010 satsas en miljard kronor per år på att ge patienterna ökad tillgänglighet till vård . • Om budgetpropositionen 2009

Behandlade dokument

17

Förslagspunkter

9

Reservationer

10 

Beredning

2008-10-21

Justering

2008-11-11

Datum

2008-11-12

Debatt

2008-11-19

Beslut

2008-11-19

Valfrihetssystem används sedan länge i ett antal kommuner och inom olika verksamheter. En ny lag om valfrihetssystem, LOV, ska göra reglerna tydligare och göra det lättare för kommuner och landsting som vill öka valfriheten inom sina verksamheter. LOV innehåller regler för vad som ska gälla för de kommuner och landsting som vill konkurrenspröva kommunala och landstingskommunala verksamheter genom att överlåta valet av utförare av stöd- vård- och omsorgstjänster till brukaren eller patienten. Valfrihetssystem är ett alternativ till upphandling enligt lagen om offentlig upphandling, LOU. Valfrihetssystem kan användas på bland annat omsorgs- och stödverksamhet för äldre och för personer med funktionsnedsättning samt på hälso- och sjukvårdstjänster. De kommuner och landsting som vill använda LOV måste annonsera löpande på en nationell webbplats för valfrihetssystem. Både privata företag som ideella organisationer kan ansöka om att bli godkända som leverantörer. Det är inte någon priskonkurrens mellan leverantörerna. Den enskilde får i stället möjlighet att välja den leverantör som han eller hon uppfattar tillhandahåller den bästa kvaliteten. För personer som inte väljer ska det finnas ett ickevalsalternativ. Den nya lagen börjar gälla den 1 januari 2009.

Behandlade dokument

5

Förslagspunkter

2

Reservationer

1 

Anföranden och repliker

41, 144 minuter

Justering

2008-11-11

Datum

2008-11-11

Debatt

2008-11-19

Beslut

2008-11-20

Lagen om kvalitets- och säkerhetsnormer vid hantering av mänskliga vävnader och celler ändras den 1 januari 2009. Bakgrunden är behovet av att genomföra ett EU-direktiv om mänskliga vävnader och celler med mera.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Justering

2008-11-11

Datum

2008-11-11

Debatt

2008-11-19

Beslut

2008-11-20

Grunden för anslagsavräkning av myndigheternas förvaltningsutgifter ändras från den 1 januari 2009. Det innebär att myndigheternas förvaltningsutgifter från och med budgetåret 2009 ska avräknas mot anslag det budgetår till vilket kostnaden hänför sig och inte längre det budgetår till vilket utgiften hänför sig. Undantaget är förvaltningsutgifter för universitet och högskolor. Riksdagen sa ja till regeringens förslag, med tillägget att de nya bestämmelserna även ska gälla för riksdagsförvaltningen, Riksdagens ombudsmän och Riksrevisionen. Avsättningar för riksdagsledamöternas pensioner och inkomstgarantier ska dock undantas från bestämmelsen om kostnadsmässig anslagsavräkning.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

3

Justering

2008-10-30

Datum

2008-11-05

Debatt

2008-11-12

Beslut

2008-11-12

Antalet ledamöter från arbetsgivar- och arbetstagarsidan, så kallade intresseledamöter, ska halveras i diskrimineringsmål i Arbetsdomstolen. Tidigare avgjordes målen normalt med sju ledamöter, varav fyra intresseledamöter. Från den 1 januari 2009 ska domstolen i dessa mål bestå av fem ledamöter, varav två intresseledamöter. Därmed kan de inte få majoritet över domstolens tre övriga domare. Syftet är att domstolens opartiskhet inte ska kunna ifrågasättas. Om parterna i målet begär att Arbetsdomstolen ska ha en sammansättning med sju ledamöter får dock en sådan sammansättning användas.

Behandlade dokument

3

Förslagspunkter

2

Reservationer

2 

Anföranden och repliker

8, 24 minuter

Justering

2008-10-28

Datum

2008-11-05

Debatt

2008-11-13

Beslut

2008-11-19

Nya regler infördes den 1 januari 2009 om byggherrens arbetsmiljöansvar under byggprocessen. Bland annat måste byggherren beakta arbetsmiljösynpunkter och utse en byggarbetsmiljösamordnare. Byggherren kan överlåta sina uppgifter och sitt ansvar enligt arbetsmiljölagen till en självständig uppdragstagare. Arbetsmiljöverket kan om det finns särskilda skäl flytta ansvaret mellan uppdragstagaren och byggherren. Delvis andra regler ska gälla i konsumentförhållanden. Då ska uppdragstagaren och inte byggherren ha arbetsmiljöansvaret om inte annat har avtalats.

Behandlade dokument

3

Förslagspunkter

2

Reservationer

1 

Anföranden och repliker

21, 64 minuter

Justering

2008-10-28

Datum

2008-11-05

Debatt

2008-11-12

Beslut

2008-11-12

Försöken med villkorlig körkortsåterkallelse i kombination med alkolås ska få fortsätta till den 31 december 2010. Lagen reglerar den försöksverksamhet som bedrivs med alkolås för personer som gjort sig skyldiga till trafikbrott då de kört berusade. Försöksverksamheten ska få fortsätta fram till dess att frågan om ett permanent system är beredd.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Justering

2008-10-30

Datum

2008-11-04

Debatt

2008-11-12

Beslut

2008-11-12

Sverige ska tillträda FN:s internationella konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning. Riksdagen godkände också att Sverige tillträder ett fakultativt protokoll till konventionen som innebär att den som upplever sina rättigheter kränkta kan klaga till en övervakningskommitté. Tillträdet till konventionen och protokollet innebär inga ändringar i lagstiftningen.

Behandlade dokument

5

Förslagspunkter

7

Reservationer

4 

Justering

2008-10-30

Datum

2008-11-04

Debatt

2008-11-12

Beslut

2008-11-13

Riksdagen begär att regeringen ska granska effekterna av de olika klimat- och energipolitiska styrmedlen för den internationellt konkurrensutsatta industrin. Granskningen bör inte bara handla om effekterna när det gäller elcertifikat och undantag från kvotplikten, utan även omfatta andra styrmedel, till exempel energibeskattning och utsläppsrätter. Riksdagen sa också ja till regeringens förslag om en ny definiton av elintensiva industrier i lagen om elcertifikat. Definitionen styr vilka företag som kan få vara kvotpliktiga i elcertifikatssystemet och därmed undanta kostnaden för elcertifikat för den del av elen som används i tillverkningsprocessen.

Behandlade dokument

3

Förslagspunkter

3

Reservationer

3 

Justering

2008-10-28

Datum

2008-11-04

Debatt

2008-11-13

Beslut

2008-11-13

Riksdagen har beslutat om ändringar i ersättningssystemet för viss mervärdesskatt som gäller för kommuner och landsting. Idag har ersättning för moms som kommuner och landsting betalat kunnat utgå två gånger. För att förhindra dubbel kompensation ändras nu lagen så att ersättning bara kan betalas en gång. Förändringarna börjar gälla den 1 januari 2009 men tillämpas från och med 1 maj 2008.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Justering

2008-10-30

Datum

2008-11-04

Debatt

2008-11-12

Beslut

2008-11-12

Regeringen har lämnat en redovisning av AP-fondernas verksamhet under 2007. Regeringen redovisar dessutom en utvärdering av resultatet av fondernas strategiska beslut från start fram till 2007 samt en utvärdering av fondernas operativa förvaltning den senaste femårsperioden. Trots begynnande konjunkturnedgång och oro på finansmarknaderna gav AP-fonderna (exklusive Sjunde AP-fonden) ett sammanlagt resultat på 36,6 miljarder kronor under 2007. Regeringens utvärdering visar liksom förra året att Fjärde AP-fondens långsiktiga avkastning är betydligt svagare än övriga buffertfonders. Finansutskottet uppmanade förra året regeringen att intensifiera uppföljningen av vidtagna och planerade åtgärder för att förbättra lönsamheten i Fjärde AP-fonden samt att fortsätta den inledda förnyelsen av styrelsen. Regeringen har utsett både en ny ordförande och en ny vice ordförande i styrelsen. Utskottet kommer att särskilt noga följa utvecklingen och resultaten av styrelseförändringarna och åtgärdsprogrammen i Fjärde AP-fonden. Riksdagen avslutade ärendet utan ytterligare tillägg.

Behandlade dokument

3

Förslagspunkter

4

Reservationer

3 

Anföranden och repliker

18, 59 minuter

Justering

2008-10-30

Datum

2008-11-04

Debatt

2008-11-19

Beslut

2008-11-20

Riksdagen beslutade om ett antal förändringar av och tillägg till de nuvarande reglerna om återkrav i lagen om arbetslöshetsförsäkring. Enligt de nya reglerna, som börjar gälla den 2 mars 2009, ska ersättningstagare som inte i rätt tid återbetalar ett återkrävt belopp debiteras dröjsmålsränta enligt räntelagen. Det blir också bl.a. utökade möjligheter till avräkning av återkrävda belopp gentemot senare utbetalningar av arbetslöshetsersättning.

Behandlade dokument

4

Förslagspunkter

1

Reservationer

1 

Anföranden och repliker

16, 54 minuter

Justering

2008-10-28

Datum

2008-11-04

Debatt

2008-11-12

Beslut

2008-11-12

Den 15 december 2008 blev det nya regler för arbetskraftsinvandring till Sverige. Den så kallade myndighetsbaserade arbetsmarknadsprövningen, där Arbetsförmedlingen undersöker om det finns behov att rekrytera arbetskraft utanför EU, upphörde. I stället ska arbetsgivarens bedömning av behovet vara utgångspunkten. Det finns en princip om att ge företräde för befolkningen i Sverige, EU/EES och Schweiz till befintliga arbeten. Tiden för arbetstillstånd förlängs till sammanlagt högst fyra år för att därefter kunna leda till ett permanent uppehållstillstånd. Anställningsvillkor och försäkringsskydd ska motsvara vad som gäller för arbetstagare i Sverige. Det blir också flera undantag från huvudregeln att uppehålls- och arbetstillstånd ska vara ordnat före resan till Sverige. Ett av undantagen gäller den som fått nej på en asylansökan. Om han eller hon inom två veckor från det att avslagsbeslutet vann laga kraft ansöker om uppehållstillstånd för arbete ska ett sådant uppehållstillstånd beviljas. Detta ska gälla om vissa villkor är uppfyllda.

Behandlade dokument

3

Förslagspunkter

3

Reservationer

4 

Anföranden och repliker

24, 118 minuter

Justering

2008-10-30

Datum

2008-11-03

Debatt

2008-11-12

Beslut

2008-11-12

Från och med den 31 december 2008 blir det enligt en EU-förordning förbjudet att importera, exportera och att släppa ut katt- och hundpäls på marknaden. Riksdagen sa ja till kompletteringar till EU-förordningen som bland annat innebär bestämmelser om rättsliga påföljder och tillsyn. Tillsynen kommer att skötas av Statens jordbruksverk.

Behandlade dokument

10

Förslagspunkter

2

Justering

2008-10-30

Datum

2008-11-03

Debatt

2008-11-13

Beslut

2008-11-19

Den 1 mars 2009 blir det möjligt att utfärda s.k. elektroniska företagsinteckningsbrev. En företagsinteckning är en inteckning av lös egendom inom näringsverksamhet som exempelvis varor, möbler eller inventarier. Idag finns själva förteckningsbeviset enbart pappersform. Nu ska det bli möjligt att digitalisera både beviset och hanteringen. Företagsinteckningsbreven kommer att registreras i ett särskilt register hos Bolagsverket.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Justering

2008-10-30

Datum

2008-11-03

Debatt

2008-11-12

Beslut

2008-11-12

Riksdagen säger ja till inrättandet av ett Europeiskt småmålsförfarande. Ett småmål är en tvist mellan parter där värdet på det som yrkas inte överstiger ett halvt basbelopp, ca 20.000 kronor. Syftet är att förenkla handläggningen och sänka kostnaderna i gränsöverskridande tvister inom EU. En dom i ett europeiskt småmål ska erkännas och kunna verkställas av alla EU-länder. Lagen börjar att gälla den 1 januari 2009.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Justering

2008-10-30

Datum

2008-11-03

Debatt

2008-11-12

Beslut

2008-11-12

Från och med den 1 januari 2009 blir det möjligt för företag att använda lös egendom som säkerhet för lån i näringsverksamhet. Syftet är att göra det lättare för företag att låna pengar med större säkerhet. Den nya rätten till säkerhet som kallas företagshypotek ersätter den s.k. företagsinteckningen som infördes 2004. Den lösa egendomen omfattar inte kassa och bankmedel. Riksdagen sade också ja till att avskaffa statens förmånsrätt för återkrav av utbetald lönegaranti.

Behandlade dokument

4

Förslagspunkter

1

Reservationer

2 

Anföranden och repliker

19, 71 minuter

Justering

2008-10-30

Datum

2008-11-03

Debatt

2008-11-12

Beslut

2008-11-12