Sök
Sök bland riksdagens alla dokument och publiceringar. För att avgränsa sökningen, använd filter eller välj att sortera efter kategori. Via Populära sökningar kommer du snabbt till innehåll som många efterfrågar.
66 208 träffar med valda filter, Sökning utan sökord, sorterat efter datum
- Dokument & lagar
Subsidiaritetsprövning av kommissionens förslag till förordning om en gemensam europeisk köplag
Utlåtande 2011/12:CU11
Civilutskottet har granskat EU-kommissionens förslag till regler för en gemensam europeisk köplag. Syftet med förslaget är att underlätta den gränsöverskridande handeln och därmed förbättra den inre marknadens funktion. Förslaget innebär att företag och konsumenter i gränsöverskridande avtal om exempelvis köp av varor över internet ska kunna välja att en gemensam europeisk köplag ska tillämpas på avtalet. I så fall gäller köplagen istället för den nationella avtalsrätten. Enligt kommissionen bidrar en gemensam köplag till att sänka onödiga kostnader för handeln, säkerställa en hög rättsäkerhetsnivå och erbjuda ett bra konsumentskydd. Utskottet anser inte att förslaget strider mot subsidiaritetspricipen och riksdagen avslutade ärendet. Därefter skickas utlåtandet för kännedom till EU-kommissionen och till Regeringskansliet.- Förslagspunkter
- 1
- Reservationer
- 1
- Anföranden och repliker
- 6, 22 minuter
- Justering
- 2011-12-01
- Datum
- 2011-12-01
- Debatt
- 2011-12-07
- Beslut
- 2011-12-08
- Dokument & lagar
Utgiftsområde 21 Energi
Betänkande 2011/12:NU3
Riksdagen sa ja till regeringens förslag i budgetpropositionen för utgiftsområdet energi. Beslutet innebär bland annat följande:- Anslagen för energi ska uppgå till cirka 2,9 miljarder kronor 2012.
- En investeringsplan för Affärsverket svenska kraftnät för perioden 2012-2014 godkänns. Svenska kraftnät är ett statligt affärsverk som sköter stamnätet för elkraft. Affärsverket ska också få finansiella befogenheter för 2012, som bland annat innebär att det får ta lån på upp till 6 miljarder kronor.
- Uttaget av avgiften för elberedskapsavgiften ska få uppgå till högst 255 miljoner kronor 2012. Elberedskapsavgiften finansierar delar av Svenska Kraftnäts arbete.
- Regeringen får mandat att låta Svenska kraftnät förvärva svenska statens andel av tillgångarna i Swe-Pol Link AB och därefter likvidera detta bolag. Swe-Pol Link AB är en koncern som äger och driver en likströmsförbindelse mellan Sverige och Polen.
- Behandlade dokument
- 24
- Förslagspunkter
- 8
- Reservationer
- 7
- Anföranden och repliker
- 49, 163 minuter
- Justering
- 2011-11-24
- Datum
- 2011-11-30
- Debatt
- 2011-12-07
- Beslut
- 2011-12-07
- Dokument & lagar
Utgiftsområde 17 Kultur, medier, trossamfund och fritid
Betänkande 2011/12:KrU1
Riksdagen sa ja till regeringens förslag i budgetpropositionen om 12,2 miljarder i anslag till kultur, medier, trossamfund och fritid för 2011. De största anslagen går till folkbildning, idrott och regional kulturverksamhet. Bland de större satsningarna finns en förstärkning av den fria scenkonsten. En ökad satsning görs på den regionala kultursamverkansmodellen som införs successivt från och med 2011 i syfte att öka möjligheterna till kulturverksamhet i hela landet. Satsningen på digitalisering av biografer fortsätter.
Sveriges Radio, SVT och UR får extra medel för att göra program ur arkiven tillgängliga. Riksdagen sa nej till en begäran från regeringen. Det handlar om att avskaffa kravet på att minst 55 procent av allmänproduktionen i Sveriges Radios och SVT:s rikssändningar ska produceras utanför Stockholm.
Riksdagen konstaterade att det pensionssystem som nu tillämpas på scenkonstområdet har negativa konsekvenser för scenkonstinstitutionerna, de konstnärliga yrkesutövarna och publiken. Riksdagen uppmanade därför regeringen att återkomma med besked om hur frågan kan och bör lösas på ett statsfinansiellt ansvarsfullt sätt. Regeringen ska återkomma inom ramen för den ordinarie budgetprocessen, gärna i budgetpropositionen för 2013. Riksdagen konstaterade också att antalet besök på de statliga museerna har minskat sedan entréavgifter återinfördes. Riksdagen uppmanade regeringen att följa upp museibesökens utveckling. Regeringen ska sedan analysera besöksmönstren så att de kan ställas mot de kulturpolitiska målen.
- Behandlade dokument
- 18
- Förslagspunkter
- 25
- Reservationer
- 4
- Anföranden och repliker
- 57, 169 minuter
- Justering
- 2011-11-24
- Datum
- 2011-11-30
- Debatt
- 2011-12-08
- Beslut
- 2011-12-14
- Dokument & lagar
Straffrätt i EU: garantier för ett effektivt genomförande av EU:s politik genom straffrättsliga åtgärder
Utlåtande 2011/12:JuU10
Justitieutskottet har granskat ett meddelande från EU-kommissionen om straffrätt. Enligt EU-kommissionen bör EU kunna ha minimiregler inom straffrätt på de områden där det behövs för att EU ska kunna genomföra sin politik på ett effektivt sätt. Ett exempel på ett sådant område där EU-länderna har en gemensam politik är finanssektorn. En straffrättslig lagstiftning på EU-nivå skulle till exempel kunna användas för att bekämpa bedrägeri, penningförfalskning och olika brott med koppling till aktiehandeln. Åtgärderna skulle kunna bestå av minimiregler för vad som definieras som ett brott och för vilka påföljder ett brott kan få, till exempel böter eller fängelse.
Justitieutskottet påpekar att EU-ländernas straffrättsliga lagstiftning återspeglar grundläggande värden, seder och bruk i de olika länderna. Utskottet understryker att det inte är EU:s uppgift att ersätta den nationella lagstiftningen, utan att behovet av straffrättslig lagstiftning på EU-nivå noggrant måste analyseras inför varje beslut. Lagstiftning endast ska tas fram om den ger ett tydligt mervärde. Eftersom en sådan lagstiftning har stor inverkan på enskilda individer är det enligt utskottet viktigt att den tar hänsyn till grundläggande rättsprinciper. Riksdagen avslutade ärendet. Därefter skickades utlåtandet för kännedom till EU-kommissionen och till Regeringskansliet.
- Förslagspunkter
- 1
- Reservationer
- 2
- Anföranden och repliker
- 6, 23 minuter
- Justering
- 2011-11-29
- Datum
- 2011-11-30
- Debatt
- 2011-12-08
- Beslut
- 2011-12-14
- Dokument & lagar
Försvarsmaktens stöd till samhället vid kriser
Betänkande 2011/12:FöU2
Försvarsmakten är en viktig stödresurs för samhällets beredskap vid kriser, till exempel vid allvarliga stormar och olyckor. Enligt regeringen ska myndigheten ge stöd till samhället utifrån "befintlig förmåga och befintliga resurser". Riksdagen konstaterar dock att regeringen inte har preciserat i sin styrning vad denna uppgift innebär. Otydligheten gör det dessutom svårt att följa upp Försvarsmaktens planering och förberedelser för uppgiften. Riksdagen ger därför regeringen i uppdrag att förtydliga Försvarsmaktens roll och att tydligare följer upp Försvarsmaktens planering.
Samhällets krisberedskap bygger på en omfattande samverkan mellan aktörer på alla nivåer och inom alla samhällssektorer. Myndigheter, landsting, kommuner och andra civila aktörer måste samverka aktivt. Riksdagen konstaterar dock att samverkansformerna har vissa brister och vill därför att regeringen får i uppdrag att säkerställa att samverkan sker mellan Försvarsmakten och det övriga samhället.
Riksdagen uppmanar regeringen att återkomma med en redovisning av vilka åtgärder den vidtagit.
Riksdagens beslut grundar sig på en motion från Miljöpartiet. Motionen är en så kallad följdmotion på en skrivelse från regeringen, där regeringen redovisar sin bedömning av Riksrevisionens granskning av Försvarsmaktens stöd till samhället vid kriser. Förslagen i Miljöpartiets motion är identiska med Riksrevisionens rekommendationer.- Behandlade dokument
- 2
- Förslagspunkter
- 3
- Reservationer
- 1
- Anföranden och repliker
- 7, 34 minuter
- Beredning
- 2011-11-15
- Justering
- 2011-11-29
- Datum
- 2011-11-30
- Debatt
- 2012-02-01
- Beslut
- 2012-02-01
- Dokument & lagar
Genomförande av det nya EU-direktivet om bistånd med indrivning samt ändrad beräkning av dröjsmålsavgift i vissa fall
Betänkande 2011/12:SkU7
Svenska lagar ändras för att genomföra ett nytt EU-direktiv om ömsesidigt bistånd för indrivning av fordringar som gäller skatter, avgifter och andra åtgärder. Det nya direktivet gäller på fler områden än det nuvarande och omfattar alla slags skatter och avgifter, utom obligatoriska socialavgifter. Lagen om dröjsmålsavgift ändras så att dröjsmålsavgift inte längre beräknas på en fordran efter det att den har överlämnats för indrivning. Räntan ska i stället beräknas på samma sätt som för fordringar som gäller underhållsstöd. De nya reglerna börjar gälla den 1 januari 2012.- Behandlade dokument
- 2
- Förslagspunkter
- 1
- Reservationer
- 1
- Anföranden och repliker
- 8, 26 minuter
- Justering
- 2011-11-24
- Datum
- 2011-11-29
- Debatt
- 2011-12-07
- Beslut
- 2011-12-08
- Dokument & lagar
Slopade Lundinregler och vissa andra skatteåtgärder för företag
Betänkande 2011/12:SkU6
De så kallade Lundinreglerna avskaffas den 2 januari 2012. Reglerna kom till i mitten av 1960-talet för att det inte skulle vara möjligt att kringgå det andra ledet i dubbelbeskattningen av inkomster från företag. Reglerna kan nu avskaffas eftersom ägarbeskattningen har reformerats så att det i dag inte finns några större skillnader i beskattningen som beror på hur ägaren tillgodogör sig vinsterna. Det finns dessutom numera regler om skalbolagsbeskattning. För att motverka skatteplanering när Lundinreglerna avskaffas införs en ny generell regel. Den innebär att förluster som uppkommer vid avyttring av lagerandelar bara ska få dras av om förlusterna är verkliga. Det görs också vissa justeringar i reglerna för beskattning av delägare i handelsbolag.- Behandlade dokument
- 1
- Förslagspunkter
- 1
- Justering
- 2011-11-24
- Datum
- 2011-11-29
- Debatt
- 2011-12-07
- Beslut
- 2011-12-08
- Dokument & lagar
Kontroll av postförsändelser
Betänkande 2011/12:SkU8
Tullverket får undersöka postförsändelser från andra länder för att kontrollera om dessa innehåller alkohol eller tobak. Regeringen informerar varje år riksdagen om hur många postförsändelser som öppnats och med vilket resultat. År 2010 öppnade Tullverket 15 försändelser som innehöll totalt 261 liter vin. Ingen tobak hittades. Mottagarna debiterades 5 732 kr i skatt. Riksdagen framhåller att kontrollerna av postförsändelser är ett viktigt instrument för att säkerställa att svensk punktskatt tas ut vid postorderförsäljning eller liknande försäljning till svenska konsumenter. Riksdagen beslutade att avsluta ärendet utan att göra några tillägg.- Förslagspunkter
- 1
- Justering
- 2011-11-15
- Datum
- 2011-11-28
- Debatt
- 2011-12-07
- Beslut
- 2011-12-08
- Dokument & lagar
Utgiftsområde 3 Skatt, tull och exekution
Betänkande 2011/12:SkU1
Riksdagen sa ja till regeringens förslag i budgetpropositionen om drygt 10 miljarder i anslag till Skatteverket, Kronofogdemyndigheten och Tullverket för 2012.- Behandlade dokument
- 14
- Förslagspunkter
- 4
- Reservationer
- 2
- Anföranden och repliker
- 11, 55 minuter
- Justering
- 2011-11-24
- Datum
- 2011-11-28
- Debatt
- 2011-12-07
- Beslut
- 2011-12-08
- Dokument & lagar
Avgifter enligt lagen om ansvar och ersättning vid radiologiska olyckor
Betänkande 2011/12:CU3
Regeringen får möjlighet att ta fram avgifter för prövning och tillsyn enligt lagen om ansvar och ersättning vid radiologiska olyckor, det vill säga kärnkraftsolyckor. Lagen börjar gälla den dag regeringen bestämmer. Lagen innebär bland annat att myndigheter får ta ut avgifter när de prövar olika kärnkraftsanläggningars ansvarsförsäkringar. Försäkringar som anläggningarna är skyldiga att ha enligt lagen. Avgifter får också tas ut för att pröva tillsynen av skadeståndsansvaret. Lagen gäller inte bara kärnkraftsanläggningar utan även andra kärntekniska anläggningar. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.- Behandlade dokument
- 3
- Förslagspunkter
- 2
- Reservationer
- 2
- Anföranden och repliker
- 21, 69 minuter
- Beredning
- 2011-11-08
- Justering
- 2011-11-24
- Datum
- 2011-11-28
- Debatt
- 2011-12-07
- Beslut
- 2011-12-08
- Dokument & lagar
Utgiftsområde 13 Integration och jämställdhet
Betänkande 2011/12:AU1
Riksdagen sa ja till regeringens förslag i budgetpropositionen på knappt 8,4 miljarder kronor i budgetanslag för utgiftsområde 13 Integration och jämställdhet 2012. I utgiftsområdet ingår integrationspolitik, politik mot diskriminering och jämställdhetspolitik. Större delen av budgetanslaget går till flyktingmottagande. I fråga om integrationspolitiken ställer sig utskottet positivt till regeringens tydliga inriktning på att nyanlända invandrare snabbt ska få jobb och lära sig svenska. På diskrimineringsområdet framhåller utskottet vikten av att fortsätta arbetet med att förebygga diskriminering på grund av kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning, funktionshinder, könsöverskridande identitet eller uttryck samt ålder. När det gäller jämställdhet anser utskottet att fortsatta reformer är nödvändiga för att utveckla och förstärka jämställdheten inom alla samhällsområden.- Behandlade dokument
- 20
- Förslagspunkter
- 9
- Reservationer
- 9
- Anföranden och repliker
- 36, 151 minuter
- Justering
- 2011-11-17
- Datum
- 2011-11-28
- Debatt
- 2011-12-07
- Beslut
- 2011-12-08
- Dokument & lagar
Värdering till verkligt värde
Betänkande 2011/12:CU10
Vissa bestämmelser som handlar om värdering av materiella och immateriella tillgångar tas bort i lagen då det aldrig har funnits skäl att använda dessa. Riksdagen sa ja till regeringens förslag. Ändringarna börjar gälla den 1 januari 2012.- Behandlade dokument
- 1
- Förslagspunkter
- 1
- Justering
- 2011-11-24
- Datum
- 2011-11-25
- Debatt
- 2011-12-07
- Beslut
- 2011-12-08
- Dokument & lagar
Utgiftsområde 1 Rikets styrelse
Betänkande 2011/12:KU1
Riksdagen sa ja till regeringens förslag i budgetpropositionen på anslag för utgiftsområdet Rikets styrelse 2012. Anslagen uppgår till 11,8 miljarder kronor. Riksdagen gjorde samtidigt två tillkännagivanden. Det första handlar om hur hovet använder statens pengar. Regeringen ska se över överenskommelsen med riksmarskalksämbetet från 2005 om att hovet varje år ska redovisa hur anslagen använts. Översynen bör verka för en ökad insyn i hovstaten men samtidigt respektera statschefens privata sfär. Den ska inte ändra den konstitutionella ordningen. Det andra tillkännagivandet handlar om djurskyddskontroller. Av regeringens budgetproposition framgår det att avsikten är att insatserna för djurskyddskontroller ska uppgå till 25 miljoner kronor 2012. Riksdagen konstaterar dock att regeringen endast föreslagit 15 miljoner kronor i budgetpropositionen. Riksdagen gav därför regeringen i uppdrag att rätta till felet, till exempel i samband med vårändringsbudgeten, för att säkerställa goda djurskyddskontroller. Vidare sa riksdagen nej till ett antal motioner som går ut på att regeringen ska återkomma med lagförslag för bättre insyn i partiernas finansiering.- Behandlade dokument
- 31
- Förslagspunkter
- 18
- Reservationer
- 3
- Anföranden och repliker
- 39, 122 minuter
- Beredning
- 2011-10-11
- Justering
- 2011-11-22
- Datum
- 2011-11-24
- Debatt
- 2011-12-07
- Beslut
- 2011-12-07
- Dokument & lagar
Utgiftsområde 5 Internationell samverkan
Betänkande 2011/12:UU1
Riksdagen sa ja till regeringens förslag i budgetpropositionen om drygt 2 miljarder kronor till internationell samverkan för 2012. Mest pengar går till avgifter för internationella organisationer, drygt 1,4 miljarder. Riksdagen gav regeringen rätt att besluta om ramanslag mellan 2013-2017 för samarbete inom Östersjöregionen.- Behandlade dokument
- 13
- Förslagspunkter
- 5
- Reservationer
- 3
- Anföranden och repliker
- 17, 72 minuter
- Beredning
- 2011-10-05
- Justering
- 2011-11-22
- Datum
- 2011-11-23
- Debatt
- 2011-11-30
- Beslut
- 2011-11-30
- Dokument & lagar
Subsidiaritetsprövning av förslaget till förordning om Europeiska unionens program för social förändring och social innovation
Utlåtande 2011/12:AU4
EU-kommissionen har lämnat ett förslag om ett EU-program för social förändring och social innovation. En del i förslaget handlar om mikrofinansiering och socialt entreprenörskap. Riksdagen menar att det kan finnas anledning att ha en övergripande strategi för utveckling av socialt företagande inom EU. Riksdagen är däremot tveksam till om det finns ett europeiskt mervärde i att främja mikrokreditgivning och stöd till socialt företagande. Varje EU-land bör självt kunna nå dessa mål. Riksdagen anser därför att denna del av förslaget strider mot subsidiaritetsprincipen (närhetsprincipen) och beslutade att skicka ett motiverat yttrande till EU.- Förslagspunkter
- 1
- Reservationer
- 2
- Anföranden och repliker
- 4, 12 minuter
- Justering
- 2011-11-22
- Datum
- 2011-11-23
- Debatt
- 2011-11-30
- Beslut
- 2011-11-30
- Dokument & lagar
Subsidiaritetsprövning av förslaget till förordning om Europeiska fonden för justering för globaliseringseffekter (2014–2020)
Utlåtande 2011/12:AU3
EU-kommissionen vill förlänga EU:s globaliseringsfond till 2014-2020. Fonden ska hjälpa uppsagda arbetstagare som drabbats av globaliseringen. Riksdagen anser att förslaget strider mot subsidiaritetsprincipen (närhetsprincipen) och beslutade att skicka ett motiverat yttrande till EU. Globaliseringsfonden startade 2007 för att hjälpa arbetstagare som blivit uppsagda på grund av strukturella förändringar i världshandeln. Arbetstagarna ska få stöd för att underlätta deras snabba återinträde på arbetsmarknaden. Senare har det bestämts att fonden även ska kunna ge stöd till arbetstagare som sagts upp på grund av en allvarlig störning i den lokala, regionala eller nationella ekonomin till följd av en oförutsedd kris. Kommissionen vill nu också utvidga fondens målgrupp, bland annat till att inkludera jordbrukare som påverkas av EU:s handelsavtal. Riksdagen menar att varje EU-land självt kan uppnå målet med fonden. Länderna har huvudansvaret och de främsta instrumenten för sysselsättningspolitiken och socialpolitiken. EU:s roll bör enbart vara stödjande och kompletterande. Det är, enligt riksdagen, en viktig princip att varje land inom ramen för EU-rätten har möjlighet att värna och utveckla sina respektive modeller för arbetsmarknaden.- Förslagspunkter
- 1
- Reservationer
- 1
- Anföranden och repliker
- 6, 22 minuter
- Justering
- 2011-11-22
- Datum
- 2011-11-23
- Debatt
- 2011-11-30
- Beslut
- 2011-11-30
- Dokument & lagar
Utdelning av livsmedel till de sämst ställda i unionen
Utlåtande 2011/12:MJU8
Riksdagen beslutade att skicka ett motiverat yttrande till Europaparlamentets, rådets och kommissionens ordförande. Av det motiverade yttrandet framgår det att riksdagen anser att ett förslag från EU-kommissionen om utdelning av livsmedel till de sämst ställda i EU strider mot subsidiaritetsprincipen, den så kallade närhetsprincipen. Riksdagen gjorde ett sådant ställningstagande redan i november 2010 (se 2010/11:MJU7). Riksdagen anser fortfarande att den rättsliga grund som EU-kommissionen anger för förslaget är felaktig, trots att kommissionen nu föreslår en dubbel rättslig grund. Bakgrunden är att EU-kommissionen föreslår ett nytt system för utdelning av livsmedel till de sämst ställda i EU. Livsmedlen ska i första hand tas från EU:s interventionslager, men livsmedel ska även kunna köpas upp på marknaden, bland annat för att förbättra näringsbalansen i den mat som delas ut. Kommissionen presenterar förslaget som en jordbrukspolitisk åtgärd, men riksdagen anser att förslaget snarare tillhör det socialpolitiska området. Eftersom socialpolitiken främst hör till medlemsstaternas eget ansvar strider förslaget mot subsidiaritetsprincipen, anser riksdagen. Subsidiaritetsprincipen innebär att besluten ska fattas så nära EU-medborgarna som möjligt.- Förslagspunkter
- 1
- Beredning
- 2011-10-25
- Justering
- 2011-11-17
- Datum
- 2011-11-22
- Debatt
- 2011-11-30
- Beslut
- 2011-11-30
- Dokument & lagar
Utlåtande med anledning av kommissionens meddelande om den gemensamma fiskeripolitikens internationella dimension, KOM(2011) 424
Utlåtande 2011/12:MJU7
Miljö- och jordbruksutskottet har granskat EU-kommissionens dokument om EU:s globala fiskeripolitik. Kommissionen strävar efter att uppnå ett hållbart utnyttjande av fiskbestånden på global nivå till 2015 och att bidra till en mer ansvarsfull förvaltning av det internationella fisket. Utskottet stödjer detta men anser att det vore en bra början om EU föregår med gott exempel i dessa sammanhang. För att vara trovärdig måste EU:s egen fiskeripolitik förbättras, både internt och externt. Utskottet är positivt till många av de reformer som EU-kommissionen redogör för i sitt dokument. Det framför dock viss kritik när det gäller EU:s partnerskapsavtal med tredjeländer på fiskeriområdet. Utskottet anser att det inte blir trovärdigt när kommissionen talar om att fiske bedrivs på överskottsresurser utan att veta hur stora bestånden är eller vilka andra länder som fiskar i samma vatten. Det framhåller också att det måste finnas offentliga utvärderingar att tillgå för att ta reda på om de villkor som EU ställer för samarbete med tredjeländer uppfylls. Vidare vill utskottet att fisketillträdesrättigheterna ska bekostas av fiskefartygens ägare och inte EU. Det är viktigt att EU bidrar med ekonomiskt stöd och kunskaper för att hjälpa de länder som man har ingått avtal med men EU måste också ställa vissa krav som motprestation. Riksdagen beslutade att avsluta ärendet. Därefter skickades utlåtandet för kännedom till EU-kommissionen och till Regeringskansliet.- Förslagspunkter
- 1
- Beredning
- 2011-09-22
- Justering
- 2011-11-17
- Datum
- 2011-11-22
- Debatt
- 2011-11-30
- Beslut
- 2011-11-30
- Dokument & lagar
Ändring i lagen om tävling med hästdjur
Betänkande 2011/12:MJU3
Det finns en princip om icke-diskriminering för hästtävlingar i EU. Reglerna för hästtävlingar får inte göra någon skillnad mellan hästar som är registrerade i eller härstammar från det EU-land där tävlingen hålls och hästar som är registrerade i eller härstammar från andra EU-länder. Men det finns möjlighet till undantag, till exempel för historiska eller traditionella evenemang. Regeringen vill nu få rätt att bestämma vilken myndighet som ska har rätt att tala om för arrangörer av hästtävlingar att de är skyldiga att lämna information till tillsynsmyndigheten om de tävlingar som undantas från principen om icke-diskriminering. Lagändringen börjar gälla den 1 januari 2012.- Behandlade dokument
- 1
- Förslagspunkter
- 1
- Justering
- 2011-11-22
- Datum
- 2011-11-22
- Debatt
- 2011-11-30
- Beslut
- 2011-11-30
- Dokument & lagar
Statliga insatser för akademiker med utländsk utbildning
Betänkande 2011/12:UbU6
Akademiker med utländsk utbildning som vill etablera sig på den svenska arbetsmarknaden möts av ett komplext system som involverar ett antal myndigheter. Systemet skulle kunna bli mer ändamålsenligt och effektivt, visar en granskning som Riksrevisionen har gjort. Bland annat behövs tidigare och tydligare information om de insatser som finns för akademiker med utländsk utbildning. Av olika orsaker tar det också lång tid att få sin utländska utbildning bedömd i Sverige. Regeringen har för avsikt att vidta en rad åtgärder med anledning av granskningens resultat:- I samband med budgetpropositionen för 2013 har regeringen för avsikt att presentera en samlad strategi för integrationspolitiken. I samband med detta kommer regeringen att överväga behovet av nya eller förändrade insatser för akademiker med utländsk bakgrund.
- Systemet för integration av utländska akademiker med hälso- och sjukvårdsyrken ska bli tydligare och mer samordnat. Socialstyrelsen ska få i uppdrag att tillsammans med berörda universitet och högskolor samt Högskoleverket vidareutveckla och precisera hur man ska bedöma legitimation för hälso- och sjukvårdspersonal som är utbildad utanför EU- och EES-länderna samt Schweiz.
- Regeringen ska se över frågan om de myndigheter som bedömer utländska högskoleutbildningar bör ställa krav på uppehålls- och arbetstillstånd.
- Regeringen överväger hur samordning av målgruppsanpassad undervisning i svenska bäst kan stärkas och vilken roll länsstyrelserna ska ha i detta sammanhang.
- Regeringen har för avsikt att fortsätta den långsiktiga satsningen på kompletterande högskoleutbildningar för vissa yrkesgrupper.
- Förslagspunkter
- 1
- Justering
- 2011-11-17
- Datum
- 2011-11-21
- Debatt
- 2011-11-30
- Beslut
- 2011-11-30