Timmätning för aktiva elkonsumenter Betänkande 2011/12:NU21Till innehåll på sidan
Sveriges Riksdags logotyp, tillbaka till startsidan

Timmätning för aktiva elkonsumenter

Betänkande 2011/12:NU21

Var är betänkandet nu?

  1. 1, Förslag1 av 4, Förslag, genomförd
  2. 2, Beredning2 av 4, Beredning, genomförd
  3. 3, Debatt3 av 4, Debatt, genomförd
  4. 4, Beslut4 av 4, Beslut, genomförd

Betänkandet är färdigbehandlat

Debatt
2012-06-13
Avgörande
2012-06-14
Beslut fattades
2012-06-14

Hela betänkandet

Timmätning för aktiva elkonsumenter(pdf, 116 KB)
Visa hela dokumentet för

Beslut i korthet

Timmätning för aktiva elkonsumenter (NU21)

Aktiva elkonsumenter får nu möjlighet att ingå avtal som förutsätter att elförbrukningen mäts timvis, utan att konsumenten behöver betala extra för detta. Genom timmätning ökar elkonsumentens möjligheter att påverka sin elförbrukning och minska sina elkostnader.

De nya reglerna börjar gälla den 1 oktober 2012.

Utskottets förslag till beslut
Bifall till propositionen. Avslag på motionen.
Riksdagens beslut
Kammaren biföll utskottets förslag till beslut.
Visa hela betänkandet

Ärendets gång

Förslag, Genomförd

Förslaget avser 1 proposition och 1 motion.

Från regeringen

Från ledamöterna

Beredning, Genomförd

Betänkandet bereddes senast i utskott 8 maj 2012, justerades 22 maj 2012 och fick trycklov 31 maj 2012.Reservationer: 1

Alla beredningar i utskottet

2012-05-08

Timmätning för aktiva elkonsumenter (NU21)

Aktiva elkonsumenter ska få möjlighet att ingå avtal som förutsätter att elförbrukningen mäts timvis, utan att konsumenten behöver betala extra för detta. Genom timmätning ökar elkonsumentens möjligheter att påverka sin elförbrukning och minska sina elkostnader. Näringsutskottet föreslår att riksdagen säger ja till regeringens förslag.

De nya reglerna börjar enligt förslaget gälla den 1 oktober 2012.

Debatt, Genomförd

Information kommer.
Stillbild från Debatt om förslag 2011/12:NU21, Timmätning för aktiva elkonsumenter

Debatt om förslag 2011/12:NU21

Webb-tv: Timmätning för aktiva elkonsumenter

Dokument från debatten

Protokoll från debatten

Ann-Kristine Johansson (S)
Anf. 166 Ann-Kristine Johansson (S)
Fru talman! Denna debatt handlar om hur vi konsumenter ska kunna påverka mer hur och när vi använder el i våra hushåll. Jag vill slå fast från början att detta är en bra reform som vi har efterfrågat sedan länge, men när den äntligen kommer är det ett hafsverk. Det är som att sjösätta en båt när inte skrovet är färdigt. Är kraven för de nya systemen genomarbetade? När kommer förslagen till ändring i fråga om avräkning? Hur dyr bedömer regeringssidan egentligen att reformen kan bli? Det är en del av vår kritik och jag återkommer till varför vi vill flytta fram ikraftträdandedatumet. Fru talman! Att man ger mig som konsument mer makt över och mer kunskap om hur jag använder elen är bra. Det främjar mer varierad elproduktion, som vindkraft. Det kapar belastningstoppar och flyttar användningen i tiden och innebär alltså att elen används smartare. Vi måste få produktion, elnät och kund att fungera tillsammans och knyta ihop det till en helhet. Smarta elnät är framtidens elnät, och vi är snart där. Nästa steg är smarta hus, och bland andra ABB och svenska forskare arbetar för fullt med hur ny teknik kan koppla ihop hus, hem och maskiner med våra mobiltelefoner och datorer. Det händer mycket, och det vore bra med en samsyn om vad ett smart elnät eller ett smart hus är. Därför anser jag att det är bra att regeringen tillsätter ett samordningsråd för smarta elnät som ska slutrapportera före den 1 december 2014 men som också kommer med delrapporter varje år. Kanske det hade varit smart att tillsätta detta råd innan timmätningsreformen träder i kraft. Risken är att reformen är överspelad om något år eftersom tekniken inte är på plats i höst. Det krävs dyra investeringar som kanske måste bytas när den nya tekniken kommer. Här kommer vår största kritik in: Varför så bråttom med ikraftträdandet till den 1 oktober i år? Varför inte i dag ta beslut om reformen, peka på inriktningen och låta ikraftträdandet ske den 1 januari 2014, som vi socialdemokrater föreslår? Varför inte låta tekniken, systemen och mätarna komma på plats innan, precis som man gör i Norge? Man beslutar om inriktning och ikraftträdandet om några år. Jag tror att alla, både du och jag som kund, branschen och forskarna skulle ha nytta av en bred samsyn, en helhetssyn och inriktning. Det är just det som jag hoppas att detta samordningsråd kommer fram till. Det är en annan av mina kritiska synpunkter på regeringens energipolitik: Det saknas en helhetssyn. Man duttar lite här och man duttar lite där. Var är helhetssynen på framtidens energisystem? Inte heller vill ni ha någon bred överenskommelse om energipolitiken som egentligen inte är så blockskiljande som den många gånger framstår. I Danmark till exempel står en stor majoritet av Folketingets ledamöter bakom den förda energipolitiken som löper mellan 2012 och 2020. Den gäller såväl energieffektivisering som förnybar energi, smarta elnät, byggregler med mera. Det vore en önskedröm att få till det även här i Sverige. Jag tror att det skulle behövas som signal till forskare, företag, industri och bransch. Ett annat bekymmer tillsammans med det snabba ikraftträdandet av reformen är det arbete som sker med nordisk slutkundsmarknad som ska träda i kraft 2015. Men det kommer inte att fungera om länderna till exempel inför olika timmätningsreformer. Då stupar tanken om den gemensamma slutkundsmarknaden. Risken är att vi gör väldigt olika från land till land, och det kommer att ställa till problem. Min fråga till er på regeringssidan är: Hur ser ni på den nordiska slutkundsmarknaden och hur ser ni på att länderna gör på lite olika sätt? Fru talman! Att låta reformen träda i kraft redan den 1 oktober 2012 utan att vara helt färdig när det gäller vad vi vill, kostnad och innehåll, kan göra att den kloka tanken med att du och jag kan och ska påverka vår energiförbrukning slår fel och att det blir ett bakslag för denna egentligen så bra tanke. Som jag sade tidigare saknas det en helhetssyn, och förslaget är inte tillräckligt genomarbetat. Vi vill ju att konsumenten ska få timvisa värden, avräkning per timme, kanske ända ned på decimalnivå, och kunna reagera på det. Då krävs det att insamling, datasystem med mera klarar att kommunicera. Där är vi inte i dag. Jag hoppas att vi i dag får höra regeringssidans syn på helheten. Är de smarta systemen färdiga? Finns de smarta mätarna på marknaden nu i oktober när reformen träder i kraft, eller kan det bli så att man om ett år måste byta ut delar eftersom vi då har den nya tekniken på plats? Kom ihåg att det för några år sedan byttes ut mätare för ca 15 miljarder kronor då den tidens elmätarreform kom! De flesta av dagens mätare klarar timmätning, men få av dem kan klara kommunikationslösningarna, det vill säga de insamlings- och avräkningssystem som behövs. I framtiden är det smarta hus som gäller. Som jag sade tidigare talar maskiner med varandra, och vi kan ställa in smarta lösningar som passar just vårt hushåll. Aktiva konsumenter kan påverka som de vill. Det är det som är så spännande. Låt inte denna reform slå fel utan låt den bli övergången till det nya och framtiden! Med detta, fru talman, yrkar jag bifall till reservationen. (Applåder)
Lars Isovaara (SD)
Anf. 167 Lars Isovaara (SD)
Fru talman! Timmätning för aktiva elkonsumenter , så lyder rubriken på betänkandet. Att kunden får tillgång till information om elförbrukningen per timme förstärker konsumentmakten, men timmätning ska trots allt ses som ett första steg. Det är också positivt att elkunderna kan bli mer aktiva i bevakningen av den egna elförbrukningen, men den verkliga kundnyttan kommer när kunden blir debiterad per timme. För att komma dit måste det, som jag uppfattar det, till en hel del andra regelförändringar, exempelvis vilken avräkningsmodell som blir aktuell att använda. Vi måste således komma ihåg att skilja på begreppen timavläsning å ena sidan och timdebitering och timavräkning å den andra sidan. Det är en sak att mäta elförbrukningen varje timme och en annan sak att bli debiterad för varje enskild förbrukad timme. Det finns alltid en risk med att påskynda en i botten god reform. Det är inte ovanligt att vi har fått se hur ett alltför hastigt genomförande av en reform har fått till följd att kundförtroendet har rubbats. I sämsta fall har det inneburit att hela reformen har havererat, vilket när det gäller timmätning verkligen inte skulle vara till gagn för någon. Det är således viktigt att visionerna inte gör oss blinda för den tekniska och den ekonomiska verkligheten. Vi ska dessutom inte ge sken av att en reform inte kostar något för den enskilde förbrukaren. Det finns som bekant inget som är gratis, utan på något sätt ska det hela alltid betalas. Fru talman! Med detta som bakgrund vill jag ha sagt att timmätning kan vara ett första steg i riktning mot framtiden och det som vi kallar för smarta nät. Ett första steg med införandet av timmätning kan i sig också vara teknikdrivande. Det pågår arbete med att skapa världsstandard på elmätare och smarta hem, och enligt min mening kan det vara värt att beakta detta innan man rusar i väg. Den tekniska utvecklingen går dessutom fort inom dessa områden. Jag kan framför mig se en teknisk revolution när IPv6 blir standard på bred front och det kommer att finnas tillräckligt med IP-adresser för att till och med alla lampor ska få en egen IP-adress. Jag vill också tillägga att just detta med timavläsning eller en framtida timdebitering enligt min mening inte i alla sammanhang kommer att vara så revolutionerande för elkostnaderna som den understundom ytliga debatten ger sken av. När det gäller förbrukning av hushållsel, i form av tvättmaskiner eller diskmaskiner som kan startas och köras under lågpristimmar, är besparingarna med avseende på elkostnader ofta rent försumbara i det stora hela för det enskilda hushållet. Det rör sig i de flesta fall om blygsamma belopp. Det för hushållen ekonomiskt intressanta blir när styrningen kan utvecklas mot värmepumpar och annan elvärme. I en bortre förlängning kan man se hur en eventuell framtida expanderande elbilspark också kan dra nytta av timdebitering och medföljande avancerad styrning av laddning. Men där är vi ännu inte. Jag nöjer mig med detta och yrkar bifall till reservation 1.
Helena Lindahl (C)
Anf. 168 Helena Lindahl (C)
Herr talman! Vi ska nu tala om timmätning för aktiva elkonsumenter. Jag tycker att det är mycket roligt att vi nu förmodligen kommer att genomföra detta från och med den 1 oktober i år. Det är inte en dag för sent. Till skillnad från de flesta företag har vanliga elkonsumenter fortfarande månadsvis mätning av el. Genom timmätning får elkonsumenterna bättre möjligheter att minska sina elkostnader och kan spara pengar genom att flytta delar av elförbrukningen till perioder med lägre elpris. Energimarknadsinspektionen har gjort bedömningen att timmätning hade sänkt elpriset under de senaste årens pristoppar. Timmätning innebär också att elkonsumenterna får bättre kunskaper om den egna elförbrukningen, det vill säga timvärden i stället för månadsvärden. Det gör det lättare för elkonsumenter att hitta åtgärder i hemmet som kan spara elenergi. Undersökningar visar också att konsumenter som är aktiva med att flytta sin förbrukning samtidigt också minskar sin förbrukning. När kommer regeringen att införa steg två när det gäller timmätning? Regeringen kommer senare att återkomma med en proposition avseende steg två när det gäller timmätning, det vill säga timmätning för flertalet elkonsumenter. Det kan ske under 2013 eller senast första halvåret 2014. Detta förslag gäller de konsumenter som aktivt själva kommer att begära detta av de bolag som kommer att erbjuda timmätning. Sedan kan man undra varför det inte införs obligatorisk timmätning för alla elkonsumenter på en gång. Det är klart att timmätning medför vissa kostnader för elnätsföretagen med att mäta, lagra och rapportera mätdata. Elkonsumenter som har en mycket låg energiförbrukning kanske inte tjänar så mycket på detta initialt, och då tjänar inte heller samhället på detta. Men vi vet också att tekniken hela tiden utvecklas och att kostnaderna för mätning, lagring och rapportering kan förväntas sjunka med tiden. Regeringens förslag innebär ett gradvist genomförande, där första steget innebär, som jag tidigare nämnde, att de elkonsumenter som redan i dag vill ingå ett elavtal och dra nytta av timmätningen får sådan mätning. Därmed ges också större säkerhet i fråga om att de elkonsumenter som får timmätning också kommer att vara aktiva och anpassa sin elförbrukning. Kommer timmätningen att höja elkostnaderna? Det diskuteras en hel del. Men tvärtom kommer den enskilda konsumenten att få möjlighet att sänka sina kostnader för elen både genom att sänka sin konsumtion och genom att konsumera el vid tillfällen när elen är billig. Timmätningen kommer även att ge positiva effekter för hela konsumentkollektivet, även för dem som har ett pris som inte följer elbörsen eftersom pristopparna på elen förväntas plana ut. Det genomsnittliga priset för elen kommer därför att bli lägre för konsumentkollektivet som helhet. Möjligtvis kan elnätsavgiften höjas något eftersom elnätsföretagen måste genomföra vissa investeringar. Men regeringen bedömer att det endast blir marginella höjningar med anledning av förslaget. Främsta skälet är att de flesta kunder redan i dag har mätare som klarar av timmätning. Men vad blir skillnaderna för konsumenterna om de ingår ett avtal som förutsätter timmätning? Priset på den nordiska elbörsen, Nord Pool Spot, sätts per timme, och kunder som i dag har rörligt elpris blir fakturerade på månadens genomsnittspris av elbörsens timpriser. Genom den nu föreslagna reformen kan konsumenterna få ett pris som är direkt kopplat mellan förbrukningen och elpriset för varje timme, eller en annan avtalsmodell, till exempel olika priser för dag och natt om man avtalar om det. När kommer man att kunna få timvis mätning? Enligt förslaget ska detta träda i kraft den 1 oktober i år, och de konsumenter som väljer att byta kommer nog att kunna få timmätning inom tre månader från detta datum. Vad kommer det att kosta för enskilda konsumenter? Vi har hört att det kommer att bli ganska dyrt för enskilda konsumenter. Men det kommer att vara kostnadsfritt att byta till timmätning, jämfört med i dag då konsumenten kan få betala en engångskostnad på drygt 2 000 kronor och en rörlig kostnad på ca 500 kronor per år. Hur många elkonsumenter omfattas av detta? Det är inte alla, utan det är de som aktivt kommer att begära detta. Alla elkonsumenter som i dag har månadsvis mätning, det vill säga ungefär fem miljoner kunder, kommer att kunna omfattas av detta. Men skillnaden är att konsumenten behöver ingå ett avtal med en elhandlare som förutsätter att konsumentens förbrukning timmäts. Hur blir det med utrustningen? Hos konsumenterna kommer det i de flesta fall inte att krävas någon ny utrustning eftersom 91 procent av alla elmätare redan i dag klarar av att mäta kundens förbrukning per timme. Elnätsföretagen kan visserligen komma att behöva installera ny utrustning, till exempel utrustning för ökad datalagring. Förslaget kommer att påverka elmarknaden positivt då det till exempel på lång sikt kommer att minska pristopparna på elmarknaden. Även elnätsföretagen bör gynnas av jämnare effektuttag av kunderna, och elhandelsföretagen bör också gynnas av att det är en mindre ekonomisk risk att erbjuda avtal med timpriser. Sammantaget är detta en reform som stärker kundernas position i förhållande till elbolagen och därmed förbättrar marknadens funktion och miljön. Jag måste passa på att kommentera socialdemokraten Ann-Kristine Johanssons fråga om varför regeringen har så bråttom. Jag måste säga att jag tycker att Socialdemokraterna där talar med kluven tunga. Riksdagen godkände denna inriktning redan hösten 2011. I en motion från 2011 ställer sig Socialdemokraterna positiva till förslaget om timmätning. I Svenska Dagbladet den 26 februari 2010 sade Tomas Eneroth, som då var Socialdemokraternas energipolitiska talesperson som kommentar till Maud Olofssons förslag att ge makten tillbaka till människorna och genomföra timvis mätning: Detta är krav som vi har fört fram i riksdagen i flera år. Först nu när det är kris vaknar regeringen. Den verkar mer intresserad av att främja energibolagens intresse av elexport än att hitta incitament för energieffektivisering. Jag tycker att detta uttalande ganska mycket talar för sig självt. Det verkar som om det är Socialdemokraterna som nu går elbolagens ärenden och definitivt inte kundernas.
Ann-Kristine Johansson (S)
Anf. 169 Ann-Kristine Johansson (S)
Herr talman! Om Helena Lindahl hade lyssnat på vad jag sade i mitt anförande hade hon hört att jag sade att detta är bra och att det är positivt att en timmätningsreform äntligen kommer. Men den är hafsigt genomförd. Det saknas saker och ting i den för att stärka konsumentens ställning. Jag skulle vilja att Helena Lindahl svarade på frågan om timmätning kontra avläsning. Hon säger att de flesta elmätare i dag klarar av timavläsning. Ja, det gör de. Men problemet är att jag vill ha timvis pris. Det är det som styr mig som konsument, alltså om jag vet hur mycket jag använder per timme och vad elpriset är per timme. Kommer det att fungera den 1 oktober 2012 eller tre månader framåt? Det är dithän vi måste komma, att jag som konsument kan se hur mycket el jag använder just nu och vad den kostar och styra utifrån det. Helena Lindahl sade att elmätarna i dag klarar timmätning. Men hur är det med resten? Det skulle jag vilja ha svar på från Helena Lindahl.
Helena Lindahl (C)
Anf. 170 Helena Lindahl (C)
Herr talman! Jag tycker att detta är mycket märkligt, Ann-Kristine Johansson. Ni har i flera år tyckt att regeringen har varit oerhört långsam med att införa timmätning. När regeringen väl inför timmätning är det fel. Ann-Kristine Johansson vet säkert att det är så med teknik att man måste prova, annars kommer ingenting att hända. Så är det med allting. Skulle vi vänta på att få den perfekta lösningen som man vet fungerar till hundra procent skulle vi inte få någonting genomfört. Jag tycker att vi har väntat alldeles för länge ändå när det gäller timmätning. Därför måste jag säga att Socialdemokraternas hållning förvånar mig oerhört mycket, Ann-Kristine Johansson. Som jag tidigare sade tycker jag att det verkar som om Ann-Kristine Johansson och Socialdemokraterna går elbolagens ärenden. Detta känns nästan som ett citat från, jag tillåter mig nästan att säga detta, Svensk Energi och inte från kunderna. Det tycker jag är mycket märkligt. Regeringen väljer att ha kundperspektivet här, och det tycker vi är det viktigaste.
Ann-Kristine Johansson (S)
Anf. 171 Ann-Kristine Johansson (S)
Herr talman! Jag går konsumentens ärenden, Helena Lindahl. Jag vill att konsumenten ska kunna styra sin elförbrukning så fort som möjligt. Ni inför det från den 1 oktober, och då skulle avräkning per timme kunna finnas med, det vill säga att elpriset räknas per timme, men det systemet är inte framme ännu. Risken är att jag som aktiv konsument ser att det inte fungerar och att jag bara får uträknat per timme vad jag använder. Priset, det som egentligen utgör incitament för mig att påverka min förbrukning, finns inte med, utan det kommer kanske nästa år. Det ser jag som ett problem med detta. Konsumenten ska stå i fokus. Det handlar om att se till att jag får så mycket information och kunskap som möjligt om min elförbrukning och elkostnaden per timme. Då är vi med och kan påverka vår förbrukning tillräckligt mycket. I mitt anförande sade jag att vi är positiva till en sådan här reform, men se till att det är en helhet och inte bara en dutt här och en dutt där! Risken är att det förfelas i slutändan. När kommer resten? När kommer jag också att kunna få se avräkningen per timme?
Helena Lindahl (C)
Anf. 172 Helena Lindahl (C)
Herr talman! Elmarknadsinspektionen har uttalat sig mycket positivt om detta. Jag tror att regeringen nogsamt har studerat detta. Jag tror mer på regeringens och på Elmarknadsinspektionens beräkningar än på Ann-Kristine Johanssons och Socialdemokraternas i det här fallet. Jag undrar varför Socialdemokraterna inte har diskuterat det här tidigare. I höstas var ni väldigt positiva till den här inriktningen. Sedan har ni tjatat och gnatat om att regeringen inte har gjort någonting, och plötsligt står ni här i talarstolen i dag och säger att det inte är bra och att vi ska skjuta upp det till 2014. Jag tycker att det verkar väldigt bakvänt. Jag tror att det här är en bra början och att beräkningarna är välgjorda. Sedan får vi göra en utvärdering. Jag är mycket glad och stolt över att regeringen genomför detta. Jag hoppas också att Socialdemokraterna ska se detta och se kundperspektivet. Jag måste återigen upprepa att jag tycker att ni värnar elbolagen mer än konsumenterna, och jag tycker att det är mycket ledsamt.
Cecilie Tenfjord-Toftby (M)
Anf. 173 Cecilie Tenfjord-Toftby (M)
Herr talman! Jag vill börja med att yrka bifall till förslaget i utskottets betänkande och avslag på motionen. Energifrågorna är ständigt aktuella. De senaste åren har debatterna om elkonsumentens ställning på elmarknaden återkommit med jämna mellanrum här i kammaren. Alla vill vi stärka elkonsumentens makt, och det finns många goda skäl för det. Mycket är redan gjort, men frågan om när timmätning kommer har ställts av Socialdemokraterna, Miljöpartiet och Vänstern och även från oss i Alliansen här i riksdagen. Nu står vi här i dag och säger nästan alla: Äntligen! En medveten konsument står bättre rustad i förhandlingar med sin elhandlare. En stark och aktiv konsument kan reagera på prisskillnader, anpassa sin elförbrukning och undvika en räkningschock när elpriserna är höga. Med en jämnare elförbrukning behövs inte den dyra, ofta smutsiga, reservkraften föras in i systemet. Den sista dyra kilowatten behövs inte längre. Samhället tjänar på att vi har en jämnare elförbrukning även när det gäller planering av ny elnätsinfrastruktur och modernisering av den befintliga. Klimatet och miljön tjänar på det, dels för att vi effektiviserar vår elförbrukning, dels för att den smutsiga reservkraften inte behövs. Herr talman! Det finns många goda argument för att stärka konsumentens roll. I propositionen Stärkt konsumentroll för utvecklad elmarknad och uthålligt energisystem som debatterades förra hösten var timmätning med som ett av förslagen för att förbättra elkundernas ställning. Det är därför mycket positivt att vi här i dag äntligen debatterar propositionen som gör detta förslag möjligt. Det är efterfrågat från alla partier, måste jag tillägga. Från och med den 1 oktober i år kommer elhandlarna att kunna erbjuda sina kunder tjänster som förutsätter timmätning. Det har framkommit farhågor från branschens sida om att detta inte skulle vara genomförbart på så kort tid och att det skulle bli en dyr reform för kunden. Regeringens förslag bygger på att 91 procent av mätarna redan i dag klarar timmätning. I de allra flesta fallen kommer elnätsföretaget därför inte att ha några kostnader för elmätarbytet. Det som i praktiken kommer att hända under hösten är att efter det att elnätsföretaget har mottagit en anmälan från elhandlare som vill erbjuda sina kunder tjänster som förutsätter timvis mätning har elnätsbolagen en viss tid på sig att genomföra bytet till timmätning. I propositionen uttalar regeringen att en normal tid för detta bör vara två tre månader. Ungefär från den 1 december kommer kunden att kunna tillgodogöra sig tjänster som förutsätter timvis mätning från sin elhandlare. Nu är det upp till elhandlarna att ta fram bra verktyg som stärker konsumentens roll. Det blir verklighet från 1 oktober i och med den här propositionen. Herr talman! Jag förstår att branschen är orolig för snabba förändringar i lagstiftningen och att oväntade beslut kan påföra dem, och i fortsättningen konsumenten, höjda kostnader. När detta är sagt, vill jag stryka under att detta är en reform för att stärka konsumentens ställning på marknaden. Det är en reform som, som jag tidigare nämnt, har varit efterfrågad av alla partier. Det framkommer ofta åsikter i denna kammare om att lagstiftningsarbetet går för långsamt. Det var därför med en viss förvåning som jag läste Socialdemokraternas motion i detta ärende där de ytterligare vill förhala en konsumentvänlig reform. Ann-Kristine Johansson nämnde i sitt anförande en räcka olika saker som hon tyckte borde vara på plats redan när vi bestämmer om timmätning. Hon hänvisar bland annat till den nordiska elmarknaden. Herr talman! Jag vill påminna Ann-Kristine Johansson om att vi här i kammaren kan fatta beslut som gäller svenska elkonsumenter och inte nordiska. Socialdemokraterna vill flytta ikraftträdandet av denna viktiga reform till 2014. Jag undrar hur Socialdemokraterna vet att alla de krav som de ställer för att den här reformen ska beslutas i riksdagen är på plats då. Hur vet Socialdemokraterna i Sveriges riksdag att även de övriga nordiska länderna kommer att fatta de beslut som Ann-Kristine Johansson och Socialdemokraterna här kräver? Jag tycker att det är bra att vi nu tar första steget mot en timvis mätning, men det förutsätter självfallet att vi fortsätter att utveckla lagstiftningen mot en konsumentvänlig elmarknad. Går vi tillbaka till de senaste debatterna har Socialdemokraterna, vilket också min kollega från Centerpartiet nämnde, i flera motioner lyft fram just behovet av timvis mätning. I en motion som lämnades till miljö- och jordbruksutskottet 2008 skriver de: För alla hushåll bör dessutom obligatorisk, individuell och timvis mätning med eget kostnadsansvar för förbrukningen av el införas. I en motion från riksmötet 2009/10 uttrycker Socialdemokraterna: För alla hushåll bör dessutom obligatorisk, individuell och timvis mätning med eget kostnadsansvar för förbrukningen av el införas. När regeringen överlämnade propositionen om en stärkt konsumentroll förordade regeringen en inriktning där allt fler elkonsumenter ska få sin elförbrukning timmätt. I motionen till denna proposition säger sig Socialdemokraterna vara positiva till förslaget om timmätning. Ingenstans i deras motioner finns de krav som Socialdemokraterna här i dag framför. Varför har Socialdemokraterna nu plötsligt bestämt sig för att det går för fort i en reform som de tidigare har ropat efter och sagt helst borde ha varit genomförd i går? Det måste jag säga är en kovändning som heter duga. Det är en kovändning som Socialdemokraterna tillsammans med Sverigedemokraterna är ensamma om i denna kammare. De övriga oppositionspartierna säger: Äntligen! Detsamma säger Alliansen. Vi från Alliansen står samlade kring beslutet. Som elkonsument ser jag fram emot att få ännu ett verktyg för att ha koll på min elförbrukning. Jag vet att jag inte är ensam. Det finns många hem i vårt land där man ser detta som ett lysande förslag och ett förslag som ytterligare stärker konsumentens roll. Jag vill dock avsluta med att säga att vi inte är färdiga med detta. Självklart kommer lagstiftningen att följa upp dagens proposition med ytterligare reformer, och jag håller med Ann-Kristine Johansson om att ännu bättre koll på elförbrukningen vore önskvärt. Det kommer vi att återkomma med till denna riksdag.
Ann-Kristine Johansson (S)
Anf. 174 Ann-Kristine Johansson (S)
Herr talman! Det är intressant att lyssna på både Centerpartiets och Moderaternas företrädare, som utgår ifrån vad Socialdemokraterna tidigare har sagt. Det är precis så som ni räknar upp. Det är bra att ni redovisar vad Socialdemokraterna har gjort. Vi har väckt sådana motioner, för vi tycker att detta är otroligt viktigt. En lagstiftning ska gå snabbt, men det ska bli bra också, Cecilie Tenfjord-Toftby. Annars slår det tillbaka. Det handlar om helhetsperspektivet. Vi talar om timvis mätning, men när kommer avräkningen också? Jag skulle vilja fråga om s. 11 i propositionen, där det står: "Regeringen bedömer att de förändringar som krävs i avräkningssystemen är alltför omfattande för att kunna införas den 1 oktober 2012. . Detta betyder att de uttagskunder som ingår ett avtal som förutsätter timmätning under en övergångsperiod kommer att avräknas på samma sätt som övriga uttagskunder vars förbrukning ingår i förbrukningsprofilen." Det innebär att det blir en månadsschablon. Det blir inte färdigt så att man på fakturan får timvis avräkning, utan det blir en schablon varje månad. Det är där jag är rädd att det slår tillbaka på konsumenterna. Man märker att det inte gör någon skillnad, och varför ska man då vara engagerad i hur man förbrukar sin el? Det måste också visa priset. Till sist: Du och jag är engagerade i det nordiska, Cecilie. Jag är bekymrad över detta. Den nordiska slutkundsmarknaden vill du och jag ha på plats 2015. Ser inte Cecilie Tenfjord-Toftby ett problem i om man går fram på olika sätt och har olika timmätningssystem i ett nordiskt perspektiv?
Cecilie Tenfjord-Toftby (M)
Anf. 175 Cecilie Tenfjord-Toftby (M)
Herr talman! Jag börjar med det sista. Ann-Kristine Johansson nämner att den nordiska slutkundsmarknaden ska vara på plats 2015. Då undrar jag självklart varför Socialdemokraterna i sin motion säger att detta ska införas 2014, ett år innan den nordiska slutkundsmarknaden ska vara på plats. Det säger sig självt att det kanske är deras motion som inte är speciellt väl genomtänkt. När det gäller avräkningen är jag glad att Ann-Kristine Johansson ger mig möjlighet att informera Socialdemokraterna om vad som står i propositionen. Där flaggas det för att avräkningssystemet ska ändras från och med den 1 april 2013. Då vet Socialdemokraterna det. Sedan vill jag också säga följande. När man inför en så viktig ändring som timvis mätning är för elkonsumenten förutsätter det att elhandlarna tar den möjlighet som erbjuds och bygger upp ett system så att elkunderna har en vara att efterfråga. Det är nämligen inte så att det finns en vara färdig och klar till den 1 oktober 2012, men det vi gör här i riksdagen i dag ger startskottet för att elhandlarna nu kan ta fram bra varor för elkonsumenten på elmarknaden. Jag ser framför mig att elhandlarna nu sitter på sina kammare och funderar på hur de kan göra sina bolag mer attraktiva för elkunden. Hur kan de göra dem mer tydliga, synliga och lättillgängliga? Vi ska göra elmarknaden till konsumentens elmarknad. Det är en elmarknad som under väldigt många år har varit ogenomtränglig och omöjlig att förstå för väldigt många. Det vi gör i dag är att göra elmarknaden till en mer konsumentvänlig marknad där konsumenten nu kan säga: Visa mig vad du har att erbjuda så ska jag fundera på om jag väljer dig eller någon annan.
Ann-Kristine Johansson (S)
Anf. 176 Ann-Kristine Johansson (S)
Herr talman! Det Cecilie Tenfjord-Toftby säger låter så himla bra. Jag är dock rädd att reformen slår tillbaka när detta träder i kraft den 1 oktober, i och med att du inte kopplar ihop timvis mätning med avräkning. Det är det vi är kritiska till - att ni inte tar helhetsgreppet och precis som Cecilie Tenfjord-Toftby säger sätter konsumenten i centrum och ser till att man får incitament att styra sin elanvändning under dygnet och under månaden. Då krävs det båda delar, Cecilie Tenfjord-Toftby. Eller hur? Det krävs både timvis mätning och att man vet kostnaden. Risken är att man nu kommer att efterfråga detta och att en del av mätaren byts eller att man inför en del av ett system i den mätare som finns i dag och att vi nästa år, när smarta nät och smarta hus kommer, kanske måste byta ett antal mätare till. Det är det som är problemet. Då kommer denna kostnad att läggas på dig och mig som elkonsumenter, är jag rädd. Det är därför vi måste se helheten och göra det så enkelt och överskådligt som möjligt. När det gäller nordisk slutkundsmarknad handlar det om att se till att få tid något år framåt att jobba tillsammans i det arbete som sker inom slutkundsmarknaden, alltså projektet. Det handlar om att hitta gemensamma lösningar under detta år för att det 2015 ska träda i kraft. Det är därför vi säger det. Låt oss fatta beslut om inriktningen nu och se till att införa detta den 1 januari 2014! Det är för att sätta konsumenten i centrum och se till att man får både pris och timmätning i sin hand. Då kan man styra mycket mer.
Cecilie Tenfjord-Toftby (M)
Anf. 177 Cecilie Tenfjord-Toftby (M)
Herr talman! Jag hör vad Ann-Kristine Johansson säger här i kammaren. När man läser Socialdemokraternas motion i ärendet står det dock ingenting om de argument Ann-Kristine lyfter fram här. Självklart har Socialdemokraterna rätt att ta fram ytterligare argument, men det var inte det ni skrev i motionen eller när ni reserverade er. Kostnaden för införandet beräknas bli 400 kronor för elnäten. Det är 60 kronor per år för konsumenten när det gäller elnäten. Det beräknas vara 60 kronor per år när det gäller elhandlarna. Skulle man behöva byta sin elmätare är kostnaden ungefär 2 000 kronor. 91 procent av elmätarna i dag klarar redan detta, så den kostnaden behövs inte. Ann-Kristine Johansson säger att det går för fort och att vi måste samarbeta med Norden. Nu är jag faktiskt rätt stolt över att Sverige går före. Jag vill bara påminna Socialdemokraterna om att vi för inte så länge sedan stod här i kammaren och debatterade ett nordiskt samarbete om gröna elcertifikat. Sverige går före. Sverige går nu före när det gäller timvis mätning. De andra nordiska länderna kommer självklart att följa med och hänga på när de ser att detta är en bra och konsumentvänlig reform. Jag tycker inte att det är bra att människor går ut och är oroade och bekymrade. Jag kan säga till Ann-Kristine Johansson att detta är en väl genomarbetad reform som är första steget i att göra elmarknaden ännu mer konsumentvänlig. Vi kommer att återkomma till kammaren och besvara väldigt många av de frågor som Socialdemokraterna har här i dag, men det är rätt att ta det första steget i dag och inte skjuta på det till framtiden. Vad händer om inte allt det som Socialdemokraterna i dag står här i kammaren och kräver är på plats? Då kanske vi inte ser timvis mätning. Detta är helt rätt reform.
Lise Nordin (MP)
Anf. 178 Lise Nordin (MP)
Herr talman! Med regeringens politik har människor mycket små möjligheter att styra över sin elräkning. Höga elpriser slår hårt mot dem med små ekonomiska marginaler. För att ge människor makt över elräkningen behövs möjlighet både till egen el - att få sälja och kvitta el ute på nätet - och till fler verktyg för att kunna styra mot mer effektiv energianvändning. Att Sverige hör till de länder som har högst elförbrukning per person är en utmaning som behöver en politisk lösning. Det är inte rimligt att en svensk i snitt har dubbelt så hög elförbrukning som en dansk. Det leder till onödig sårbarhet, miljöpåverkan och kostnader. Det behövs därför en aktiv politik som hjälper hushåll och företag ur en ineffektiv elanvändning. Dagens debatt om timmätning för elkonsumenter är ett litet steg i rätt riktning, så att människor får makt över sin elräkning och kan sluta slösa energi. Som miljöpartist är jag övertygad om att både människor och företag som får större makt över sin energisituation använder energin mer effektivt och sparsamt. I dag har människor i praktiken inga andra möjligheter att reagera på elpris än att avstå från att använda el. Ett modernt energisystem ska gynna den som startar tvättmaskinen eller laddar elbilen när elpriset är lågt. Med elmätare som registrerar elanvändningen timme för timme i kombination med differentierade elpriser skulle människor få mycket större möjlighet och motiv att styra sin elanvändning bort från de effekttoppar då elen är som dyrast och smutsigast. Om människor kunde läsa av sin elmätare och elpriset kontinuerligt skulle många anpassa sin användning av el till de tider då elen är som billigast. Det ger positiva effekter både för hushållen, som får lägre energianvändning och kostnad, och för samhället, som inte behöver använda lika mycket dyr och smutsig reservkraft eller importerad el. Det förslag som regeringen nu lagt fram om timmätning för aktiva elkonsumenter som ansöker om det är ett första steg. Miljöpartiet står bakom förslaget i propositionen. Men det som saknas är en plan från regeringen för hur samtliga hushåll ska kunna få timmätning. Regeringens egen bedömning är att det förslag som vi i dag diskuterar bara kommer att påverka ett mycket begränsat antal elkonsumenter. Herr talman! För att nå samhällsvinsten med effektivare energianvändning och för att ge hushållen ökad makt över elräkningen behövs ett beslut om timmätning för alla.
Eva Flyborg (FP)
Anf. 179 Eva Flyborg (FP)
Herr talman! Dagens debatt handlar om att ge konsumenterna mer makt och inflytande över elräkningen, och det är bra. I propositionen föreslås, som vi hört från flera andra talare, att aktiva elkonsumenter ges en möjlighet att ingå nya former av avtal där elförbrukningen timmäts utan att man får betala för de merkostnader som trots allt uppstår. Genom timmätningen ökar möjligheten för elkonsumenten att se hur och när man förbrukar sin energi. Det ger en bättre möjlighet att minska sin totala elförbrukning och att ändra sitt förbrukningsmönster. Det kanske är det sistnämnda som är det viktigaste just nu. Det är bra för hela samhället att vi stimulerar besparingar av el. När väl timmätningsreformen så småningom får fullt genomslag kan det bidra till ett lägre effektuttag under kritiska perioder, något som medför både lägre elpriser och ett mer effektivt resursutnyttjande. Genom dagens debatt når vi målet för en process som startade för mer än 10, kanske till och med 14 år sedan. Jag har inte riktigt kollat årtalen. På den tiden, om någon nu minns det, preliminärdebiterades konsumenten genom manuella avläsningar av elmätarna. Systemet var stelbent, och många elkunder fick skyhöga räkningar en gång om året. Det var tider det! Folkpartiet har varit drivande för införandet av ett system med fjärravläsning av mätarna och månadsdebitering. Nu har tekniken utvecklats ännu mer, och vi kan steg för steg erbjuda och införa timavläsning för alla elkonsumenter. En stor majoritet av hushållen har, som vi hört i dag, redan elmätare som kan avläsas och debiteras per timme. Hela 91 procent har redan denna möjlighet. Elanvändarna kan då följa sin förbrukning och se hur den fördelar sig över tiden. Elräkningarna behöver inte längre bygga på gissningar utan kan bygga på verklig förbrukning, vilket är bra. Detta ger kunderna incitament att spara på energi, något som vi arbetat för ända sedan början av 70-talet. Jag vill också ge Miljöpartiet en eloge, herr talman. De var tidigt ute i denna fråga, ska ärligt sägas. Detta arbete började som sagt för mer än 10 år sedan, möjligen redan för 14 år sedan, och inriktningen från statsmakternas sida har hela tiden varit tydlig: Det kommer mera. En stor majoritet av branschens företag drog snabbt slutsatsen att det var lika bra att installera mätare med möjlighet att läsa timmar redan då, när vi hade månadsinläsning, eftersom inriktningen från statsmakten var så tydlig. Även de propositioner och skrivelser som alliansregeringen avgivit under de senaste åren har tydligt pekat på detta. Därför menar jag att den reservation om att skjuta upp reformen ytterligare drygt ett år som Socialdemokraterna och Sverigedemokraterna har enats om inte är särskilt relevant. Branschen har haft många år på sig att göra det vi nu begär, och de flesta, 91 procent, har som sagt redan infört detta. Förslaget innebär dessutom att det finns en flexibilitet inbyggd som ger företagen extra månader vid omställningen. Jag är övertygad om att detta är tillräckligt. Herr talman! Jag yrkar bifall till utskottets förslag till beslut och avslag på motionerna.
Kent Persson (V)
Anf. 180 Kent Persson (V)
Herr talman! Äntligen! Jag har väntat på den här dagen åtminstone i sex års tid sedan jag tog upp frågan om timmätning första gången. Men som Eva sade startade frågan tidigare. Redan 2003 sade dåvarande S-regering att timmätning var den reform som skulle komma. Branschen har fått signaler under lång tid och har kunnat förbereda sig för reformen. Förra hösten, när vi tog beslut om en lag om konsumentmakt, var inriktningsbeslutet klart och tydligt - timvis mätning skulle införas. Socialdemokraterna sade att det skulle ske stegvis och ställde sig bakom den delen och det förslaget. Miljöpartiet och Vänsterpartiet hade en reservation där vi klart och tydligt sade att detta måste vara en reform som avser samtliga kunder. Vi ville skynda på processen. Nu har vi ändå ett första steg här. Jag och Vänsterpartiet ställer oss bakom utskottets betänkande och yrkar avslag på motionen. Men vi ska också komma ihåg att den hallelujastämning som reformen lett till inte riktigt har sin grund i sanningen. Det behövs betydligt fler steg för att man ska få ut den effekten och ge kunderna möjlighet att påverka sina kostnader i framtiden. Men att ta ett steg i verkligheten, om än väldigt litet, är ändå bättre än att inte ta något över huvud taget. Jag yrkar bifall till förslaget i betänkandet.

Beslut, Genomförd

Betänkandet beslutades i kammaren 14 juni 2012.Förslagspunkter: 1, Voteringar: 1.

Protokoll med beslut

Riksdagsskrivelse

Förslagspunkter och beslut i kammaren

  1. Timmätning för aktiva elkonsumenter

    Kammaren biföll utskottets förslag

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslag

    Utskottets förslag:
    Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i ellagen (1997:857).
    Därmed bifaller riksdagen proposition 2011/12:98 och avslår motion 2011/12:N7.
    • Reservation 1 (S, SD)
    Omröstning i sakfråganUtskottets förslag mot reservation 1 (S, SD)
    PartiJaNejAvståendeFrånvarande
    S091021
    M940013
    MP22003
    FP22002
    C17006
    KD16003
    SD01900
    V17002
    -0001
    Totalt188110051
    Ledamöternas röster

Det här är ett utskottsbetänkande

Ett betänkande innehåller utskottens förslag till hur riksdagen ska besluta i olika ärenden. På den här sidan kan du följa ärendets gång och ta del av debatt och beslut.