Sök

Konstitutionsutskottet har gjort en administrativ granskning av regeringens och ministrarnas arbete. I sin granskning följer utskottet löpande Regeringskansliets utveckling, och utskottet konstaterar att antalet tjänstgörande i Regeringskansliet har fortsatt att minska.

Utskottet har vidare bland annat granskat Utrikesdepartementets beslut i så kallade regeringskansliärenden. Huvudfrågan är om beslut har fattats enligt den praxis som tillåter att Regeringskansliet fattar beslut i vissa typer av ärenden. Utskottet anser att så får anses ha varit fallet, men det finns skäl att vara uppmärksam på att beslut som innefattar avsiktsförklaringar kan ha en politisk dimension som talar för att regeringen bör vara beslutsfattare. Utskottet understryker även vikten av tydlighet när det gäller beslutsfattares behörighet och användning av anslagna medel. Det är lämpligt att regeringens bemyndigande för statsråd ställs till ett vid namn angivet statsråd, i varje fall bemyndiganden för statsråd som inte är departementschefer.

Vidare har utskottet granskat regeringens delegation och subdelegation av föreskriftsrätt. Syftet med granskningen har varit att på en allmän nivå klargöra och bedöma rutiner och kontrollfunktioner när det gäller detta arbete. Granskningen ger vid handen att det mer eller mindre fortlöpande inom Regeringskansliet pågår ett arbete med att kontrollera myndigheternas normgivning. Enligt utskottet är det dock viktigt att regeringen även tar egna initiativ och kontinuerligt granskar myndigheternas föreskrifter. Den övergripande bild som framkommit utgör enligt utskottet en god grund för fortsatt granskning inriktad på hur regeringens rutiner och kontrollfunktioner i arbetet med normgivningsfrågor fungerar i praktiken.

Ett annat område som utskottet granskat gäller regeringens bemyndiganden till förvaltningsmyndigheter att ingå internationella överenskommelser. Utskottet vill understryka att ett uppdrag till en myndighet som innebär att regeringen delegerar den grundlagsreglerade uppgiften att ingå sådana överenskommelser måste grunda sig på ett klart och uttryckligt bemyndigande. Några av de bemyndiganden som granskats har varit alltför generellt formulerade. Det saknas dessutom rutiner inom Regeringskansliet för att säkerställa en kontroll av att myndigheterna har haft de nödvändiga bemyndigandena.

Anföranden och repliker

7, 41 minuter

Beredning

2011-09-15

Justering

2011-12-15

Datum

2012-01-10

Debatt

2012-01-18

Beslut

2012-01-18

Konstitutionsutskottet har granskat en rapport från EU-kommissionen om förbindelserna mellan kommissionen och de nationella parlamenten. Rapporten innehåller en redovisning av de viktigaste ämnen som föranlett yttranden från de nationella parlamenten till kommissionen under 2010 med anledning av det så kallade Barrosoinitiativet om en förstärkning av den politiska dialogen. I rapporten finns även en första lägesrapport över hur den nya mekanismen för subsidiaritetskontroll fungerar och kommissionens syn på utvecklingen under den närmaste framtiden.

Utskottet framhåller att ofullständiga eller uteblivna subsidiaritetsmotiveringar är en allvarlig brist i EU:s lagstiftningsprocess. Vidare förutsätter utskottet att kommissionen på lämpligt sätt klargör de otydligheter om tillämpningsområdet för mekanismen för subsidiaritetskontroll som utskottet pekar på i sitt utlåtande. Utskottet anser att den granskning av EU-dokument som de nationella parlamenten gör kan bidra till en tidig fördjupad debatt inom EU-länderna om EU-samarbetets utveckling och till att parlamentens synpunkter blir kända.

Riksdagen avslutade ärendet. Därefter skickades utlåtandet för kännedom till EU-kommissionen och till Regeringskansliet.

Förslagspunkter

1

Anföranden och repliker

2, 12 minuter

Beredning

2011-12-01

Justering

2011-12-15

Datum

2012-01-10

Debatt

2012-01-18

Beslut

2012-01-18

Riksdagen granskar vissa utkast till lagförslag från EU utifrån den så kallade subsidiaritetsprincipen. Subsidiaritetsprincipen, eller närhetsprincipen, innebär att beslut ska fattas så effektivt och så nära medborgarna som möjligt. Konstitutionsutskottet (KU) anmälde nu till riksdagen resultatet av sin uppföljning av hur riksdagen har använt sig av subsidiaritetsprincipen.

KU:s uppföljning gäller perioden den 1 juli 2010 - den 31 december 2010. Under denna period har riksdagens utskott granskat 49 förslag från EU och i tre fall har utskotten kommit fram till att förslagen går emot subsidiaritetsprincipen.

KU konstaterar att ungefär en tredjedel av lagförslagen saknar eller har brisfälliga motiveringar. Ofullständiga eller uteblivna motivering utgör, menar KU en allvarlig brist i unionens lagstiftningsprocess.
KU framhåller också värdet av kontakter med andra parlament. EU-ländernas parlament samarbetar redan i dag för att göra det lättare för parlamenten att byta information och dokumentation med varandra. Samarbetet kallas för IPEX. KU menar det finns ett behov av att följa upp hur IPEX kan förbättras och utgöra ett bättre stöd för de nationella parlamenten. Riksdagen godkände KU:s uppföljning.

Anföranden och repliker

2, 14 minuter

Beredning

2011-10-18

Justering

2011-12-15

Datum

2012-01-09

Debatt

2012-01-18

Beslut

2012-01-18

Det behövs en översyn för att förbättra tillgången på organ och vävnader för donation. Det finns vissa otydligheter kring regelverket, rutiner och organisationsfrågor. Regeringen har redan inlett ett arbete med att ta fram en plan för det fortsatta arbetet. Riksdagen gav regeringen i uppdrag att återkomma senast innan riksdagens sommaruppehåll 2012 med en redovisning av en plan för vilka åtgärder som krävs i det fortsatta arbetet för att öka tillgången på organ och vävnader för donation.

Riksdagen sa ja till utskottets förslag. Beslutet innebar att man delvis sa ja till ett antal motioner från allmänna motionstiden 2011.

Behandlade dokument

10

Förslagspunkter

1

Anföranden och repliker

9, 54 minuter

Justering

2011-12-20

Datum

2011-12-21

Debatt

2012-01-25

Beslut

2012-01-25

Riksdagen sa nej till motioner från allmänna motionstiden 2011 om havsmiljö. Orsakerna är att det redan pågår arbete inom flera av de områden som motionerna tar upp och att riksdagen tidigare har tagit ställning i vissa frågor.

Motionerna handlar bland annat om miljöarbetet i Östersjön, förbud mot oljeborrning, hantering av miljöfarliga vrak, åtgärder för att minska övergödningen, förbud mot avfall från fartyg och pilotprojekt för utvinning av alger.

Behandlade dokument

11

Förslagspunkter

10

Reservationer

11 

Anföranden och repliker

24, 73 minuter

Justering

2011-12-15

Datum

2011-12-21

Debatt

2012-01-25

Beslut

2012-02-01

Riksrevisionen har granskat statens stöd till studieförbunden. Regeringen instämmer delvis i Riksrevisionens iakttagelser, bland annat när det gäller behovet av att utvärdera hur statsbidraget används. Detta för att kunna bedöma i vilken utsträckning staten uppnår syftet med stödet till folkbildningen.

Kulturutskottet konstaterar att regeringen har tillsatt en särskild utredare som ska utvärdera det statliga stödet till folkbildningen. I uppdraget ingår bland annat att utvärdera och analysera i vilken utsträckning de syften som har beslutats för statsbidraget har uppnåtts och överväga om syftena är relevanta och ändamålsenliga. Riksdagen lade regeringens skrivelse till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Behandlade dokument

24

Förslagspunkter

10

Reservationer

8 

Anföranden och repliker

26, 97 minuter

Justering

2011-12-15

Datum

2011-12-21

Debatt

2012-02-01

Beslut

2012-02-01

Säkerhets- och integritetsskyddsnämndens tillsyn över Säkerhetspolisens personuppgiftsbehandling förtydligas. Tidigare beslutade lagändringar har uppfattats som en inskränkning av nämndens tillsyn. Syftet med förtydligandet är att Säkerhets- och integritetsskyddsnämndens tillsyn över Säkerhetspolisens personuppgiftsbehandling ska fortgå som tidigare, utan inskränkningar. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Justering

2011-12-15

Datum

2011-12-21

Debatt

2012-01-25

Beslut

2012-01-25

En särreglering om förundersökningsledarskap när det gäller unga lagöverträdare tas bort. Därigenom kommer polismyndigheterna att kunna leda fler förundersökningar mot unga lagöverträdare än tidigare.

Polismyndigheterna får också behörighet att inom ramen för sitt förundersökningsledarskap besluta om förundersökningsbegränsning. Idag görs detta av åklagaren. Syftet är att ge polismyndigheten ett större ansvar för förundersökningen i dess helhet.

Möjligheten att lägga ned en förundersökning utvidgas om kostnaderna för en fortsatt utredning inte står i rimlig proportion till sakens betydelse. Denna möjlighet kommer att omfatta brott där straffvärdet inte är högre än fängelse i tre månader.

Polismyndigheternas möjlighet att besluta om förundersökningsbegränsning börjar gälla den 1 januari 2013. Övriga lagändringar börjar gälla den 1 mars 2012.

Behandlade dokument

2

Förslagspunkter

1

Reservationer

1 

Anföranden och repliker

8, 33 minuter

Justering

2011-12-15

Datum

2011-12-21

Debatt

2012-01-25

Beslut

2012-01-25

Det finns stora problem med samordningen av stödet till barn och unga med funktionsnedsättning. Det konstaterar socialutskottet efter att ha tagit del av Riksrevisionens granskning. Trots många satsningar har de olika instanser i samhället som ger stöd till barn och unga med funktionsnedsättning fortfarande problem med att samverka. Följden blir att ansvaret för samordningen ligger hos föräldrarna.

Regeringen planerar att göra en djupare analys av hur stödet och regelverket fungerar, där även åtgärder inom samverkan och samordning ska ingå. Utskottet välkomnar detta. Utskottet har fått veta att regeringen planerar att starta en försöksverksamhet med samordnare. Utskottet förutsätter att försöksverksamheten ges hög prioritet och påbörjas under 2012, samt att regeringen återkommer till riksdagen med en redovisning när försöksverksamheten har utvärderats. Riksdagen avslutade ärendet med detta.

Behandlade dokument

6

Förslagspunkter

1

Anföranden och repliker

7, 34 minuter

Justering

2011-12-13

Datum

2011-12-20

Debatt

2012-01-25

Beslut

2012-01-25

Riksdagen överlämnade till regeringen en sammanställning av riksdagens beslut om statsbudgeten för 2012.

Förslagspunkter

1

Beredning

2011-12-15

Justering

2011-12-20

Datum

2011-12-16

Debatt

2011-12-20

Beslut

2011-12-20

Finansutskottet har granskat en grönbok från EU-kommissionen om möjligheterna att införa stabilitetsobligationer, som presenterades den 23 november 2011. Utskottet konstaterar att förslagen i grönboken blivit inaktuella till följd av den överenskommelse Tyskland och Frankrike presenterade den 5 december 2011, där ett system med stabilitetsobligationer avvisas. Trots det anser utskottet att det finns anledning att ifrågasätta grundtanken om att alla euroländer i högre eller mindre grad ska stå för varandras skulder. Problemet med så kallad moral hazard är uppenbart i ett system där alla länder får ta konsekvenserna av enskilda länders bristande budgetdisciplin. Utskottet anser att detta är att skicka fel signal, eftersom incitamenten för budgetdisciplin och att genomföra nödvändiga reformer minskas. Riksdagen avslutade ärendet. Därefter skickades utlåtandet för kännedom till EU-kommissionen och till Regeringskansliet.

Förslagspunkter

1

Reservationer

3 

Anföranden och repliker

10, 97 minuter

Justering

2011-12-15

Datum

2011-12-15

Debatt

2011-12-20

Beslut

2011-12-20

Riksdagen sa nej till motioner om fastighetsrätt från den allmänna motionstiden 2011. Förslagen handlar bland annat om tomträtt, kommunal förköpsrätt och expropriation. Riksdagen hänvisar bland annat till pågående arbete, tidigare ställningstaganden och nyligen genomförda reformer.

Behandlade dokument

12

Förslagspunkter

11

Reservationer

4 

Anföranden och repliker

19, 63 minuter

Justering

2011-12-08

Datum

2011-12-15

Debatt

2012-01-25

Beslut

2012-02-01

Riksdagen sa nej till motioner som tar upp associationsrätt från den allmänna motionstiden 2011. Motionerna handlar bland annat om könsfördelningen i bolagsstyrelser, tvångslikvidation av aktiebolag, lagen om ekonomiska föreningar, regler för socialt företagande och ytterligare lagstiftning om franchising. Riksdagen hänvisar bland annat till pågående arbete och tidigare ställningstaganden.

Behandlade dokument

13

Förslagspunkter

10

Reservationer

5 

Anföranden och repliker

28, 89 minuter

Justering

2011-12-08

Datum

2011-12-14

Debatt

2012-01-25

Beslut

2012-02-01

Näringsutskottet har utifrån subsidiaritetsprincipen granskat EU-kommissionens förslag till förordning om riktlinjer för transeuropeiska energiinfrastrukturer. Enligt subsidiaritetsprincipen ska beslut inom EU tas på den nivå där det är effektivast och så nära medborgarna som möjligt. Syftet med EU-kommissionens förslag är att främja projekt inom energiinfrastruktur som är av europeiskt intresse och berör fler än ett EU-land.

Eftersom insatserna är gränsöverskridande anser utskottet att det finns skäl att samordna dem på EU-nivå och att förslaget därför inte strider mot subsidiaritetsprincipen. Utskottet menar dock att förslaget inte är oproblematiskt och understryker att det inte får leda till att det nationella självbestämmandet begränsas. Rriksdagen beslutade att inte yttra sig till EU om förslaget utan avslutade ärendet.

Förslagspunkter

1

Reservationer

1 

Justering

2011-12-13

Datum

2011-12-13

Debatt

2011-12-20

Beslut

2011-12-20

EU-kommissionen har föreslagit ett direktiv och en förordning som tillsammans ska utgöra det regelverk som styr bankverksamhet och tillsynsregler för kreditinstitut och värdepappersföretag. Syftet är att få en mer enhetlig reglering inom EU och uppnå finansiell stabilitet.

Finansutskottet och riksdagen tog ställning till direktivet i oktober 2011 (se beslut om 2011/12:FiU17). Riksdagen tog nu ställning till förordningen, som innehåller reglerna för kapitaltäckning och tillsyn.

Utskottet är positivt till kommissionens regleringsarbete med att skapa ett stabilare finansiellt system. Utskottet anser också att förslaget kan bidra till finansiell stabilitet på EU-nivå. Kommissionens förslag innehåller dock bestämmelser om absoluta krav på hur mycket kapital en bank eller ett institut måste ha vid varje tidpunkt. Medlemsländerna ska enligt förslaget inte få lagstifta om högre krav. Finansutskottet vill i stället ha minimikrav som innebär att varje EU-land ska få höja nivåerna om det behövs för att säkra landets finansiella stabilitet. På förslag från utskottet beslutade riksdagen, genom en så kallad subsidiaritetsinvändning, att avge ett motiverat yttrande om att kommissionens förslag strider mot subsidiaritetsprincipen och att kommissionen återkommer med ett ändrat förslag.

Förslagspunkter

1

Justering

2011-12-13

Datum

2011-12-13

Debatt

2011-12-20

Beslut

2011-12-20

Riksdagen sa ja till regeringens förslag i budgetpropositionen om 85 miljarder kronor i allmänna bidrag till kommuner för 2012. Det största anslaget är på 82 miljarder kronor och går till kommunalekonomisk utjämning. Utjämningssystemet ska skapa likvärdiga ekonomiska förutsättningar mellan olika kommuner och landsting.

De andra två anslagen innehåller bidrag för utjämning av kostnader enligt lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) och bidrag till organisationer inom det kommunalekonomiska området. Kostnaderna för dessa två anslag uppgår till 3 miljarder kronor.

Behandlade dokument

19

Förslagspunkter

5

Reservationer

3 

Anföranden och repliker

24, 218 minuter

Justering

2011-12-08

Datum

2011-12-13

Debatt

2011-12-20

Beslut

2011-12-20

Under nästa år ska 3,4 miljarder kronor satsas på regional tillväxt. Det föreslår regeringen i budgeten för 2012. Pengarna ska gå till olika regionala tillväxtåtgärder och till transportbidrag. Summan innefattar även EU-medel för regionalpolitiska satsningar. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Behandlade dokument

51

Förslagspunkter

8

Reservationer

10 

Anföranden och repliker

14, 56 minuter

Justering

2011-12-06

Datum

2011-12-12

Debatt

2011-12-20

Beslut

2011-12-20

Riksdagen sa ja till regeringens förslag i budgetpropositionen om knappt 31,3 miljarder kronor till Sveriges EU-avgift för 2012.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

2

Anföranden och repliker

2, 9 minuter

Justering

2011-12-08

Datum

2011-12-12

Debatt

2011-12-20

Beslut

2011-12-20

Riksdagen sa ja till regeringens förslag i budgetpropositionen om knappt 22 miljarder kronor till statsskuldsräntor med mera för 2012. När det gäller fördelningen till Riksgäldskontorets provisionskostnader i samband med upplåning och skuldförvaltning förutsätter riksdagen att regeringen lämnar tydligare motiv till den föreslagna anslagsnivån i budgetpropositionen kommande år.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Anföranden och repliker

2, 8 minuter

Justering

2011-12-06

Datum

2011-12-12

Debatt

2011-12-20

Beslut

2011-12-20

Riksdagen sa ja till regeringens förslag i budgetpropositionen om drygt 13 miljarder kronor till samhällsekonomi och finansförvaltning för 2012. I den summan ingår även Riksrevisionens styrelses förslag till anslag för Riksrevisionen.

Sverige ska också vara med och höja kapitalet till Europarådets utvecklingsbank. Syftet med banken är att finansiera projekt som främjar den sociala sammanhållningen i Europa.

Riksdagen godkände också:

• investeringsplaner och låneramar för Statens fastighetsverk och Fortifikationsverket.
• kredit på räntekonto i Riksgäldskontoret för Kammarkollegiet och Statens tjänstepensionsverk.
• att Sjunde AP-fonden och Riksrevisionen ska få ta upp lån i Riksgäldkontoret.

Riksdagen uppmanar också regeringen att under 2014 lämna en särskild resultatskrivelse för 2012 och 2013 om målet för det finansiella systemet när det gäller effektivitet, stabilitet, konsumentskydd, reglering och tillsyn.

Riksdagen godkände regeringens skrivelse om Riksrevisionens granskning av it inom statsförvaltningen och statliga it-projekt.

Behandlade dokument

8

Förslagspunkter

16

Reservationer

3 

Justering

2011-12-06

Datum

2011-12-12

Debatt

2011-12-20

Beslut

2011-12-20