Sök

Kroatien blev medlem i EU den 1 juli 2013. Den svenska inkomstskattelagen ändras nu med anledning av medlemskapet. Lagen kompletteras med uppgifter om kroatiska associationsformer och skatter, och ändringarna gäller de bilagor i lagen som motsvarar ränte- och royaltydirektivet, fusionsdirektivet och direktivet om moderbolag och dotterbolag. Ändringarna börjar gälla den 1 januari 2014 men tillämpas från den 1 juli 2013.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Justering

2013-10-03

Datum

2013-10-14

Debatt

2013-10-23

Beslut

2013-10-23

Enligt EU:s tjänstedirektiv är EU-länderna skyldiga att anmäla vissa förslag till författningar och krav till EU-kommissionen. Det gäller bestämmelser som särskilt reglerar eller särskilt påverkar tjänsteföretags verksamhet. Syftet med anmälningsskyldigheten är att undvika regler som hindrar företagens rätt att fritt etablera sig i andra EU-länder och att tillfälligt erbjuda tjänster över landsgränserna inom EU.

Den nuvarande lagstiftningen kompletteras med en bestämmelse som tydliggör att kommunerna är skyldiga att anmäla förslag till föreskrifter inom det område där tjänstedirektivet tillämpas. Anmälningarna ska göras via Kommerskollegium. Genom att kommunernas ansvar klargörs ska EU-rätten få bättre genomslag på kommunal nivå. Lagändringen gäller från den 1 januari 2014. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Behandlade dokument

2

Förslagspunkter

2

Reservationer

1 

Justering

2013-10-03

Datum

2013-10-14

Debatt

2013-10-23

Beslut

2013-10-23

Regeringen redogör i en skrivelse för hur EU:s regionala strukturfondsprogram för perioden 2009-2012 har genomförts i Sverige. Huvudfokus ligger på fyra prioriterade områden: innovation och förnyelse, kompetensförsörjning och ökat arbetskraftsutbud, tillgänglighet samt strategiskt gränsöverskridande samarbete. Inom ramen för dessa beskriver regeringen de insatser som gjorts bland annat när det gäller bredbandsutbyggnad, innovationsupphandling, statlig kapitalförsörjning samt kommersiell och offentlig service i gles- och landsbygder. Näringsutskottet har granskat skrivelsen och understryker att de insatser som görs för regional tillväxt inom ramen för programmet har stor betydelse. Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

6

Reservationer

7 

Anföranden och repliker

25, 79 minuter

Justering

2013-10-03

Datum

2013-10-14

Debatt

2013-10-23

Beslut

2013-10-23

Riksdagen godkänner ett nytt samarbetsavtal, så kallat ramavtal, mellan EU och Filippinerna. Både EU och de enskilda medlemsländerna är avtalsparter, tillsammans med Filippinerna. Genom avtalet inrättas ett ramverk för relationerna mellan parterna. Grunden för samarbetsavtalet är respekten för de demokratiska principerna, de mänskliga rättigheterna och rättsstatsprincipen. EU och Filippinerna är också överens om att främja hållbar utveckling och att samarbeta för att lösa problemen som är kopplade till klimatförändringarna.

Andra exempel på områden som berörs av avtalet är bekämpning av terrorism och motverkande av spridning av massförstörelsevapen. Avtalet ska också lägga grunden för ett samarbete inom området rättvisa och säkerhet som omfattar bekämpning av narkotika, organiserad brottslighet och korruption. Även områdena migration och arbete till sjöss omfattas av avtalet, liksom samarbete i fråga om handel och investeringar.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Justering

2013-09-26

Datum

2013-10-10

Debatt

2013-10-23

Beslut

2013-10-23

Lagen om alkoholskatt ändras så att det tydligt framgår att alkoholskatt inte ska betalas för etanolbränslen. Ändringen börjar gälla den 1 december 2013 men tillämpas från den 1 oktober 2013.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Justering

2013-10-03

Datum

2013-10-10

Debatt

2013-10-23

Beslut

2013-10-23

EU-kommissionen har lagt fram ett förslag om en gemensam rekonstruktionsmekanism och rekonstruktionsfond för EU:s bankunion. Riksdagen anser att delar av förslaget strider mot de så kallade subsidiaritets- och proportionalitetsprinciperna. Riksdagen anser också att det är osäkert om förslaget är förenligt med EU-fördraget och beslutade att skicka ett motiverat yttrande till EU.

Rekonstruktionsmekanismen ska omfatta alla länder som väljer att delta i bankunionen. En rekonstruktionsnämnd övertar delar av de nationella myndigheternas beslutanderätt, och en gemensam rekonstruktionsfond ersätter de nationella fonderna. Riksdagen anser att förslaget inte innehåller ett tillräckligt starkt skydd mot att nationella budgetmedel kan användas för att finansiera avvecklingsfonden. Det gäller i synnerhet under den period då fonden byggs upp, då den saknar tillräckligt med resurser för att hantera en kris.

Kommissionens förslag innebär en betydande koncentration av makt till EU:s institutioner och myndigheter, anser riksdagen. Målet med förslaget skulle enligt riksdagen även kunna uppnås med en jämnare maktfördelning mellan EU-organen och EU-länderna. Riksdagen ifrågasätter också kommissionens makt och roll. Det finns tydliga risker för sammanblandning av roller vilket kan påverka effektiviteten.

Invecklad och till och med svår att förstå. Det är riksdagens syn på processen för hur beslut om rekonstruktion eller avveckling av en bank ska gå till. Flera olika institutioner och myndigheter är inblandade och riksdagen är tveksam om det kommer att fungera effektivt i ett krisläge.

Förslagspunkter

1

Beredning

2013-08-29

Justering

2013-10-03

Datum

2013-10-08

Debatt

2013-10-16

Beslut

2013-10-16

Riksrevisionen har lämnat sin årliga rapport för 2013 till riksdagen. Rapporten sammanfattar Riksrevisionens revision och effektivitetsrevision av de statliga myndigheterna.

Riksrevisionen konstaterar att regeringen ger många myndigheter undantag från redovisningsreglerna, vilket oroar finansutskottet. Enligt Riksrevisionen riskerar dessa undantag att påverka möjligheten att uttala sig om myndigheters årsredovisningar ger en rättvisande bild av verksamheten eller inte. Finansutskottet tycker därför att undantag ska ges i så liten utsträckning som möjligt.

Riksdagen lade Riksrevisionens rapport till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Förslagspunkter

1

Justering

2013-10-03

Datum

2013-10-08

Debatt

2013-10-23

Beslut

2013-10-23

Regler för så kallade utevarodomar, domar där den dömde inte varit närvarande under förhandlingen i rätten, EU-anpassas. Beslutet gäller reglerna för när ett EU-land ska erkänna och verkställa en utevarodom från ett annat EU-land. Syftet är att reglerna i EU-länder ska likna varandra så mycket som möjligt och att det ska bli tydligt vilka utevarodomar som kan verkställas i ett annat EU-land. Däremot ska alla EU-länder även i fortsättningen ha egna regler för när en domstol kan besluta om en utevarodom.

De nya reglerna gäller från den 1 januari 2014. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Anföranden och repliker

1, 3 minuter

Justering

2013-10-03

Datum

2013-10-07

Debatt

2013-10-23

Beslut

2013-10-23

Lagreglerna om så kallad statsluftfart får formen av en ramlag. Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer ska utforma de närmare bestämmelserna.

Statsluftfart är den luftfart som en stat bedriver för offentligt ändamål och utan att ha som syfte att tjäna pengar. I Sverige handlar det främst om Försvarsmakten i form av militär luftfart och om polisen och Kustbevakningen i form av annan luftfart.

Lagändringarna börjar gälla den 1 januari 2014 och gäller bland annat vissa definitioner av begrepp och regler för tillsynen.

Behandlade dokument

2

Förslagspunkter

1

Reservationer

1 

Anföranden och repliker

17, 51 minuter

Justering

2013-10-01

Datum

2013-10-04

Debatt

2013-10-23

Beslut

2013-10-23

Riksdagen godkänner ett nytt samarbetsavtal, så kallat ramavtal, mellan EU och Vietnam. Både EU och de enskilda medlemsländerna är avtalsparter, tillsammans med Vietnam. Genom avtalet inrättas ett ramverk för relationerna mellan parterna. Grunden för samarbetsavtalet är respekten för de demokratiska principerna, de mänskliga rättigheterna och rättsstatsprincipen.

Avtalet innehåller ett rättsligt bindande åtagande från båda parter om att motverka spridning av massförstörelsevapen samt om respekt för mänskliga rättigheter. Parterna ska också samarbeta för att uppnå internationellt överenskomna utvecklingsmål. I avtalet ingår även samarbete inom många andra områden, till exempel hållbar utveckling och klimatförändringar, rättvisa och säkerhet, kultur och utbildning, migration samt handel och investeringar. Avtalet ska också sätta ramarna för förhandlingar om ett frihandelsavtal med Vietnam.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Justering

2013-09-26

Datum

2013-10-03

Debatt

2013-10-23

Beslut

2013-10-23

Regeringens får rätt att besluta om insamlingssystem för återvinning eller återanvändning av elektriska och elektroniska produkter. Regeringen får också rätt att besluta om regler för när företag som tillverkar elektriska och elektroniska produkter måste ha ett ombud i ett annat EU-land.

Regeringen får även rätt att besluta om vissa regler som gäller bekämpningsmedel. Det gäller kontroll av utrustning för spridning av bekämpningsmedel, undantag från förbudet mot spridning av bekämpningsmedel från flygplan samt avgifter för utbildning i hantering av bekämpningsmedel. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Justering

2013-09-19

Datum

2013-09-24

Debatt

2013-10-02

Beslut

2013-10-02

Riksdagsledamöter som slutar sitt uppdrag ska få bättre stöd för att gå över till yrkeslivet. Riksdagen sa ja till riksdagsstyrelsens förslag om att införa ett nytt omställningsstöd som ska ersätta den nuvarande inkomstgarantin.

Omställningsstödet består av två delar. Den ena delen är ett stöd för övergång till arbetslivet som ska likna det stöd som erbjuds på den övriga arbetsmarknaden. Det kan bestå av rådgivning och kompletterande utbildning. Den andra delen är ett ekonomiskt stöd som i sin tur består av två delar. Alla ledamöter som slutar sitt uppdrag får under högst två år ett ekonomiskt stöd som liknar en avgångsersättning på arbetsmarknaden. Utöver det kan äldre personer som varit riksdagsledamöter i minst åtta år få ett förlängt ekonomiskt stöd. Den här ersättningen är lägre och beviljas för ett år i taget. Det ekonomiska stödet kan under vissa förutsättningar minskas eller dras in, så kallad jämkning.

Det nya omställningsstödet gäller för nya riksdagsledamöter som väljs in i riksdagen vid valet 2014 eller senare. Nuvarande riksdagsledamöter som blir omvalda 2014 får rätt till den nuvarande inkomstgarantin när de slutar sina uppdrag, eftersom riksdagen anser att ledamöternas villkor bör vara förutsebara. Skillnaderna mellan det nya omställningsstödet och den gamla inkomstgarantin är enligt riksdagen så stora att det nya systemet inte bör gälla nuvarande ledamöter.

Behandlade dokument

6

Förslagspunkter

10

Reservationer

4 

Anföranden och repliker

32, 84 minuter

Beredning

2013-09-12

Justering

2013-09-24

Datum

2013-09-24

Debatt

2013-10-02

Beslut

2013-10-02

Nya regler ska skapa ett mer enhetligt och effektivt studiemedelssystem för studier utomlands. Den som studerar utomlands bör få samma lånebelopp som den som studerar i Sverige. Det bör införas ett nytt kompletterande merkostnadslån för utlandsstudier och en möjlighet till ett högre och mer flexibelt merkostnadslån för undervisningsavgifter. Detta för att inte begränsa de studerande i deras val av studieland. Merkostnadslånet kan täcka till exempel terminsavgifter, resor och försäkringar. Samtidigt är det viktigt att stärka kontrollerna av utbetalningar av studiemedel vid utlandsstudier.

Vidare bör rätten till studiemedel för gymnasiestudier, till det högre studiebidraget inom studiemedlen och till tilläggslån i princip vara densamma för studier i andra EU-länder, Island, Liechtenstein, Norge och Schweiz som för studier i Sverige.

Det är regeringen som kommer att besluta om de exakta reglerna.

Benämningen utlandsstudier införs i studiestödslagen för studier utanför Sverige, och i studiestödsförordningen bör det klargöras vad som avses med utlandsstudier. Vidare ersätter benämningen merkostnadslån benämningen tilläggslån för vissa merkostnader i studiestödslagen. Lagändringarna börjar gälla den 1 juli 2015.

Behandlade dokument

3

Förslagspunkter

2

Reservationer

2 

Anföranden och repliker

7, 43 minuter

Justering

2013-09-19

Datum

2013-09-23

Debatt

2013-10-02

Beslut

2013-10-02

Investeraravdrag för företag av mindre storlek börjar gälla den 1 december 2013. Avdraget ska gälla för fysiska personer som förvärvar andelar när företaget bildas eller vid en nyemission. Man ska då få göra avdrag för hälften av betalningen för andelarna. Maxgränsen för avdrag är 650 000 kronor per person och år, vilket motsvarar andelar för 1,3 miljoner kronor. Alla investerares sammanlagda betalning för andelar i ett och samma företag får vara högst 20 miljoner kronor per år.

Riksdagen beslutade om ett förtydligande av regeringens förslag. Detta efter ett påpekande av EU-kommissionen. Avdrag ska inte gälla om någon andel i företaget handlas på en reglerad marknad, det vill säga är börsnoterat. Andra villkor som ska vara uppfyllda för att få avdrag:

• Medelantalet anställda inklusive delägare som arbetar i företaget ska vara färre än 50 personer.
• Nettoomsättningen eller balansomslutningen ska vara högst 80 miljoner kronor.
• Företaget ska ha ett löneunderlag på minst 300 000 kronor.

Lagen skulle enligt regeringens förslag ha börjat gälla den 1 september 2013. Riksdagen beslutade att lagen ska börja gälla den 1 december 2013 och ska tillämpas på investeringar efter den 30 november 2013.

Behandlade dokument

2

Förslagspunkter

1

Reservationer

1 

Anföranden och repliker

18, 48 minuter

Beredning

2013-05-16

Justering

2013-09-19

Datum

2013-09-23

Debatt

2013-10-02

Beslut

2013-10-02

Reglerna om dödförklaring av försvunna personer ändras från den 1 januari 2014.

I dagsläget räcker det att en person är försvunnen för att kunna bli dödförklarad. Beslutet innebär att en försvunnen person måste befaras vara död för att frågan om en dödförklaring ska tas upp till behandling. En annan ändring är att den som är god man, förvaltare eller förordnad förmyndare för en person som är försvunnen nu kan ansöka om dödförklaring.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Justering

2013-09-19

Datum

2013-09-20

Debatt

2013-10-02

Beslut

2013-10-02

Tillsynsreglerna för energideklarationer för byggnader ändras från den 1 januari 2014.

En energideklaration ger information om energianvändningen för en bostad eller annan byggnad. I samband med försäljning eller uthyrning ska en energideklaration överlämnas till köparen eller den blivande hyresgästen.

Beslutet innebär att Boverket eller annan tillsynsmyndighet ska kunna kontrollera att de personer som gör energideklarationer är oberoende i förhållande till sina uppdragsgivare. Ett nytt system för certifiering av personer som gör energideklarationer ska införas och ändringarna är ett led i detta.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Justering

2013-09-19

Datum

2013-09-19

Debatt

2013-10-02

Beslut

2013-10-02

En rad regler inom socialförsäkringsområdet blir enklare från den 1 januari 2014.

Det innebär till exempel att den som vårdar en svårt sjuk närstående inte ska behöva anmäla vården direkt för att kunna få närståendepenning. Andra exempel är att sjukpenning ska kunna betalas ut för upp till sju dagar före det att sjukanmälan kom in till Försäkringskassan och att dagar i sjukperioder ska läggas samman om färre än 90 dagar har gått mellan perioderna.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Justering

2013-09-12

Datum

2013-09-12

Debatt

2013-09-18

Beslut

2013-09-19

Gravida egenföretagare som utsätts för risker i sin arbetsmiljö får rätt till graviditetspenning. Om det finns risk för företagarens hälsa eller för skadlig inverkan på graviditeten eller fostret ska graviditetspenning betalas ut för varje dag som företagaren avstår från att arbeta.

Lagändringarna börjar gälla den 1 januari 2014. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Behandlade dokument

2

Förslagspunkter

2

Reservationer

1 

Justering

2013-09-12

Datum

2013-09-12

Debatt

2013-09-18

Beslut

2013-09-19

Migrationsverket får ökade möjligheter att anvisa asylsökande ensamkommande barn till en kommun som ska ordna boende till barnet. Migrationsverket ska kunna göra detta även om det inte finns någon överenskommelse mellan verket och kommunen om mottagande av ensamkommande barn.

Lagändringarna börjar gälla den 1 januari 2014. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Behandlade dokument

3

Förslagspunkter

2

Reservationer

2 

Justering

2013-09-12

Datum

2013-09-12

Debatt

2013-09-18

Beslut

2013-09-19

Vissa uppgifter som länsstyrelserna ansvarar för tas över av Bolagsverket från den 1 november 2013. Det gäller bland annat att utse en behörig revisor i ett aktiebolag eller en ekonomisk förening och att i vissa fall också kalla till stämma i sådana företag.

Revisionsbyråer ska inte längre undantas från kravet på att den verkställande direktören ska vara revisor.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Justering

2013-06-13

Datum

2013-09-06

Debatt

2013-09-18

Beslut

2013-09-18