Sök

Riksrevisionen har granskat vissa statliga myndigheters skydd mot korruption och lämnat rekommendationer. Enligt Riksrevisionen har många av de granskade myndigheterna inte värderat korruptionsriskerna och saknar åtgärder för att motverka korruption.

Regeringen har redovisat sin bedömning av Riksrevisionens slutsatser och vad den har gjort och tänker göra med anledning av rekommendationerna. Konstitutionsutskottet håller med regeringen om att den statliga förvaltningen behöver stärka arbetet med att förebygga korruption. Regeringen följer upp hur myndigheterna tar hänsyn till och hanterar korruptionsrisker. Utskottet anser att en tydlig återkoppling skulle vara värdefull i regeringens årliga dialog med myndigheterna. Utskottet förutsätter i övrigt att regeringen följer den statliga förvaltningens arbete med att förebygga korruption. Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Riksdagen sa nej till motioner om korruption och den offentliga förvaltningen. Motionerna handlar om åtgärder och utredningar för att öka kunskapen om och förebygga korruption. Utskottet betonar att det är viktigt med ett aktivt arbete mot korruption i kommuner och landsting, särskilt när det gäller offentlig upphandling och närliggande områden.

Behandlade dokument

4

Förslagspunkter

2

Anföranden och repliker

15, 68 minuter

Beredning

2013-10-03

Justering

2013-11-05

Datum

2013-11-05

Debatt

2013-11-14

Beslut

2013-11-20

I dag ska arbetsgivare inom vissa områden där det förekommer kontakter med barn inhämta information från polisens belastningsregister vid rekrytering av personal. Den 18 december 2013 börjar en ny lag gälla om registerkontroll av personer som ska arbeta med barn. Den ska komplettera de regler som redan finns. Lagen är en anpassning till EU-regler om bekämpande av sexuella övergrepp mot barn, sexuell exploatering av barn och barnpornografi.

Den som erbjuds anställning, uppdrag eller praktik ska på begäran visa upp ett utdrag ur polisens belastningsregister om arbetet innebär direkt och regelbunden kontakt med barn. Reglerna gäller även de som är ledare i olika ideella barnverksamheter.

Preskriptionstiden blir också längre för vissa sexbrott mot barn. Det gäller köp av sexuell handling av barn, försök till köp av sexuell handling av barn och sexuellt ofredande av barn. Preskriptionstiden ska börja den dag den som utsatts för brottet fyller 18 år. När ett brott är preskriberat kan ingen längre dömas för brottet.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Behandlade dokument

6

Förslagspunkter

2

Reservationer

3 

Anföranden och repliker

19, 60 minuter

Beredning

2013-10-15

Justering

2013-11-05

Datum

2013-11-05

Debatt

2013-11-13

Beslut

2013-11-13

Det finns i dag tre tillfälliga lagar om användningen av hemliga tvångsmedel för att utreda eller förhindra vissa särskilt allvarliga brott. Enligt en särskild tidsbegränsad bestämmelse får hemliga tvångsmedel i vissa fall också användas i underrättelseverksamhet. Till hemliga tvångsmedel räknas rumsavlyssning, teleavlyssning, teleövervakning och kameraövervakning som görs i hemlighet. Lagarna och den tidsbegränsade bestämmelsen gäller till 2013 års slut. Beslutet innebär att de ska fortsätta gälla till och med den 31 december 2014.

En utredning har gjorts om användningen av de tillfälliga lagarna. Den har kommit fram till att det finns ett påtagligt behov av regler för användningen av hemliga tvångsmedel vid brottsbekämpning. Regeringen arbetar just nu med att göra reglerna permanenta. I arbetet ingår bland annat att få en balans mellan behovet av en effektiv brottsbekämpning och den grundlagsskyddade personliga integriteten.

Riksdagen tycker det är bra att regeringen behandlar ärendet grundligt och sa ja till att förlänga giltighetstiden för de aktuella lagarna och bestämmelsen med ytterligare ett år.

Behandlade dokument

2

Förslagspunkter

6

Reservationer

5 

Anföranden och repliker

16, 64 minuter

Justering

2013-11-05

Datum

2013-11-05

Debatt

2013-11-13

Beslut

2013-11-13

Det blir nya och tydligare regler om internationell delgivning från den 1 januari 2014. Delgivning innebär vanligtvis att en handling lämnas eller skickas till en person, till exempel i samband med brottmål eller andra rättsliga ärenden. Vid internationell delgivning finns personen som blir delgiven i ett annat land än avsändaren.

Bland annat ska de uppgifter i samband med delgivning som i dag görs av Justitiedepartementet tas över av Länsstyrelsen i Stockholms län. För att en person som vistas utomlands ska kunna delges måste delgivningen vara tillåten i det land där personen befinner sig.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Justering

2013-11-05

Datum

2013-11-05

Debatt

2013-11-13

Beslut

2013-11-13

Riksdagen sa ja till regeringens förslag om ändringar i statsbudgeten för hösten 2013. Beslutet innebär ändringar av nivån på ramarna för 12 utgiftsområden. Ramen höjs för tio utgiftsområden och sänks för två. Nivån på 22 anslag inom 14 utgiftsområden ändras också. Anslagen ökar med ungefär 5,8 miljarder kronor. Minskningarna ligger på 574 850 000 kronor och ska användas till att finansiera en del av anslagsökningarna. Dessutom blir det förändringar av vissa bemyndiganden att ingå ekonomiska förpliktelser. Även användningen av ett anslag ändras.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

12

Justering

2013-11-05

Datum

2013-11-05

Debatt

2013-11-13

Beslut

2013-11-13

Regeringen har lämnat en redogörelse för förvaltningen av Allmänna arvsfonden och en redovisning av hur Arvsfondsdelegationen fördelat medel under 2012. Allmänna arvsfonden stöder ideell verksamhet till förmån för barn, ungdomar och personer med funktionsnedsättning. Arvsfondsdelegationen beslutar om fördelning av stöd ur Allmänna arvsfonden.

Arvsfonden kan avstå från arv eller försäkringsbelopp även om den döde inte har skrivit något testamente. Arvet tillfaller då någon annan. I dag får Kammarkollegiet besluta att avstå från arv om egendomens värde är mindre än två miljoner kronor. Är värdet högre så beslutar regeringen. Regeringen informerar nu i skrivelsen att den tänker ändra reglerna så att Kammarkollegiet ska fatta alla sådana beslut.

Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Behandlade dokument

2

Förslagspunkter

1

Justering

2013-10-24

Datum

2013-10-29

Debatt

2013-11-06

Beslut

2013-11-06

Reglerna om när elanvändare har rätt till ersättning vid avbrott blir tydligare. Förutsättningen ska vara att överföringen av el har avbrutits i en eller flera faser. Bakgrunden är att vissa elnätsföretag i dag betalar ut ersättning bara om elavbrottet har drabbat alla faser. Syftet med lagändringen, som börjar gälla den 1 januari 2014, är att bättre säkerställa att elanvändarna får ersättning vid långvariga elavbrott.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Justering

2013-10-24

Datum

2013-10-29

Debatt

2013-11-06

Beslut

2013-11-06

EU-kommissionen har lagt fram ett förslag om att införa en förordning för att upprätta en gemensam inre marknad för elektronisk kommunikation. Syftet är att ge företag och konsumenter tillgång till hela EU-marknaden inom det här området. Förslaget omfattar regler för bland annat bredbandstjänster, tillståndsgivning för trådlöst bredband över hela EU, konsumenträttigheter och mobila roamingavgifter.

Riksdagen tycker att syftet är gott men vänder sig mot att EU-kommissionen valt att gå fram med ett omfattande förslag till förordning. Riksdagen anser att det finns alltför många delar i förslaget som kan strida mot proportionalitetskravet i subsidiaritetsprincipen. Proportionalitetskravet innebär att de åtgärder som föreslås inte ska gå längre än vad som är målet med förslaget. Det finns mindre omfattande sätt att uppnå målsättningen med förslaget genom justeringar i befintliga regler och direktiv, anser riksdagen.

Riksdagen beslutade därför att skicka ett motiverat yttrande till EU.

Förslagspunkter

1

Beredning

2013-10-22

Justering

2013-10-24

Datum

2013-10-28

Debatt

2013-11-06

Beslut

2013-11-06

Riksrevisionen har sammanställt tidigare gjorda granskningar av den europeiska handeln med utsläppsrätter i Sverige, Finland, Norge, Danmark, Lettland, Litauen och Polen. Regeringen har lämnat en skrivelse till riksdagen där man redovisar sin bedömning av Riksrevisionens rapport.

Rapporten handlar i huvudsak om EU:s handelssystem för utsläppsrätter, EU ETS och användningen av de så kallade flexibla mekanismerna i Kyotoprotokollet till FN:s konvention om klimatförändringar, det vill säga mekanismen för ren utveckling och mekanismen för gemensamt genomförande, CDM- och JI-programmet. I skrivelsen redogör regeringen för sina ståndpunkter och pågående arbete inom dessa områden.

Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Behandlade dokument

3

Förslagspunkter

8

Reservationer

7 

Anföranden och repliker

40, 134 minuter

Justering

2013-10-17

Datum

2013-10-28

Debatt

2013-11-06

Beslut

2013-11-06

Reglerna om preskriptionstiden för försäkringsersättning ändras. I dagsläget kan rätten till ersättning upphöra, preskriberas, efter tre år. Efter ändringarna blir preskriptionstiden som huvudregel tio år. Det ska också bli enklare att bestämma när preskriptionstiden tar sin början.

En annan ändring är att försäkringbolag ska bli skyldiga att kontrollera om det har inträffat dödsfall där de efterlevande kan ha rätt till försäkringsersättning. I dessa fall ska försäkringsbolagen kontakta de efterlevande om möjligheten till ersättning.

Ändringarna börjar gälla den 1 januari 2015. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Justering

2013-10-24

Datum

2013-10-28

Debatt

2013-11-06

Beslut

2013-11-06

Det ska bli en ny lag om det europeiska miljömärkningssystemet. Lagen är ett komplement till gällande EU-regler.

EU-miljömärket, EU Ecolabel, är EU:s gemensamma miljömärkning. Den nya lagen innebär att regeringen ska få bestämma vilket eller vilka organ i Sverige som ska pröva ansökningar om att få EU-miljömärket, övervaka marknaden samt kontrollera användningen av miljömärket.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Justering

2013-10-24

Datum

2013-10-25

Debatt

2013-11-06

Beslut

2013-11-06

Vissa lärare och förskollärare ska kunna få lärarlegitimation under en övergångsperiod även om de inte uppfyller dagens krav. Det gäller till exempel lärare med lång undervisningserfarenhet, lärare i särskolan och lärare inom kultur- och musikskolan. Undantaget ska gälla lärare som är verksamma den 1 december 2013. Fritidspedagoger ska få undervisa på fritids utan att ha legitimation. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Riksdagen vill att bestämmelserna om lärarlegitimation ska gälla fler yrkesgrupper inom skolan, och gav regeringen i uppdrag att ta fram en plan för hur det ska gå till. Tillkännagivandet gäller lärare i modersmål, ett yrkesämne eller individuella kurser eller orienteringskurser på komvux samt fritidspedagoger som undervisar på fritids. Dessa grupper kan i dag få en tillsvidareanställning utan att ha lärarlegitimation.

Regeringen bör bland annat se över vilka insatser som skulle krävas inom personalförsörjning och fortbildning, och vilka ekonomiska konsekvenser en sådan förändring skulle få. Tillkännagivandet bygger på en motion från Socialdemokraterna.

Behandlade dokument

9

Förslagspunkter

10

Reservationer

8 

Anföranden och repliker

24, 76 minuter

Justering

2013-10-24

Datum

2013-10-24

Debatt

2013-11-06

Beslut

2013-11-06

Riksdagen godkände ett tilläggsprotokoll till Europarådskonventionen om ömsesidig rättslig hjälp i brottmål. Sverige har tidigare tillträtt själva konventionen, som handlar om att länderna ska hjälpa varandra på olika sätt i brottsutredningar. För att Sverige ska kunna tillträda tilläggsprotokollet beslutade riksdagen om vissa lagändringar. Bland annat blir rätten skyldig att översätta viktiga handlingar i brottmål och skicka dem till berörda personer utomlands, oavsett vilket land personerna vistas i. En person som är föremål för en förundersökning i Sverige ska få förhöras genom videokonferens bara om han eller hon säger ja till detta. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

2

Anföranden och repliker

1, 5 minuter

Justering

2013-10-24

Datum

2013-10-24

Debatt

2013-11-06

Beslut

2013-11-06

Lärarnas administrativa arbete ska minska och bli enklare. Det innebär bland annat att kravet på skriftliga individuella utvecklingsplaner avskaffas i årskurs 6-9 i grundskolan, årskurs 6 i sameskolan och årskurs 7-10 i specialskolan. Detsamma gäller i årskurs 6-9 i grundsärskolan i de fall betyg sätts. Skriftliga individuella utvecklingsplaner i årskurs 1-5 i grundskolan, grundsärskolan och sameskolan samt i årskurs 1-6 i specialskolan ska göras en gång per läsår, i stället för varje termin. Skriftliga individuella utvecklingsplaner ska även göras en gång per läsår för elever i årskurs 6-9 i grundsärskolan i de fall betyg inte sätts. Samma sak ska gälla för elever i årskurs 7-10 i specialskolan som läser enligt grundsärskolans kursplaner.

Den information som lämnats i de individuella utvecklingsplanerna ska istället förmedlas muntligt vid utvecklingssamtal.

Ändringarna börjar gälla den 19 november 2013. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Behandlade dokument

3

Förslagspunkter

4

Reservationer

3 

Anföranden och repliker

7, 43 minuter

Justering

2013-10-17

Datum

2013-10-18

Debatt

2013-10-23

Beslut

2013-10-23

EU-kommissionen har lagt fram ett förslag om att inrätta en europeisk åklagarmyndighet. Myndigheten ska få exklusiv behörighet att utreda och åtala för brott mot EU:s ekonomiska intressen. Riksdagen anser att förslaget strider mot den så kallade subsidiaritetsprincipen. Förslaget är långtgående, och en ny överstatlig myndighet skulle få stora konsekvenser för svensk lagstiftning och svenska myndigheter. Riksdagen beslutade att skicka ett motiverat yttrande till EU.

Kommissionens förslag innebär att EU-ländernas åklagarbehörighet överlåts till EU när det gäller brott mot EU:s ekonomiska intressen. Den europeiska åklagaren och fyra biträdande åklagare ska utses av EU:s institutioner. I varje EU-land ska det finnas minst en delegerad europeisk åklagare, som utses av den europeiska åklagaren efter förslag från EU-länderna.

Riksdagen konstaterar att det är svårt att överblicka vad förslaget närmare innebär, inte minst på längre sikt. Detta eftersom ett av EU-fördragen gör det möjligt att i framtiden utvidga myndighetens behörighet till även omfatta annan grov gränsöverskridande brottslighet.

Inom EU finns redan i dag åklagarsamarbetet Eurojust. Riksdagen menar att kommissionen inte har lyckats visa att det man vill uppnå med förslaget inte kan uppnås med åtgärder på nationell nivå, till exempel med stöd av Eurojust.

Förslagspunkter

1

Anföranden och repliker

8, 30 minuter

Beredning

2013-10-03

Justering

2013-10-17

Datum

2013-10-17

Debatt

2013-10-23

Beslut

2013-10-24

Riksdagen gav regeringen rätt att besluta om vissa regler som rör beräkningen av strafftid för den som dömts för ett brott. Det gäller regler för vilka åtgärder kommuner, landsting och enskilda ska vidta i samband med att en dömd person meddelar att han eller hon inte kommer att överklaga domen, en så kallad nöjdförklaring. Det gäller också regler för uppgifter som kommuner, landsting samt enskilda vid icke-statliga vårdinrättningar i vissa fall ska lämna i samband med att en dom verkställs. Regeringen har sedan tidigare rätt att besluta om motsvarande regler för statliga myndigheter.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Justering

2013-10-17

Datum

2013-10-17

Debatt

2013-11-06

Beslut

2013-11-06

Det ska införas nya regler om att kunna använda personuppgifter till forskning. Det gäller forskningsområdet vad arv och miljö betyder för uppkomsten och utvecklingen av olika typer av sjukdomar och för människors hälsa i övrigt. Inom det här området ska statliga universitet och högskolor få skapa registerunderlag för forskningsprojekt. Personuppgifter till dessa register ska få samlas in enbart om personen i fråga har gett sitt aktiva samtycke och uppgifterna ska raderas på begäran. Personuppgifter som inte direkt kan kopplas till en enskild person ska sedan kunna lämnas ut till konkreta forskningsprojekt som har godkänts vid en etisk prövning.

Bakgrunden till de nya reglerna är att det finns en rättslig osäkerhet om statliga universitet och högskolor kan behandla personuppgifter för att skapa underlag för den här typen av forskning. Datainspektionen stoppade Karolinska institutets forskningsprojekt Lifegene eftersom man fann att projektets insamling och behandling av personuppgifter stred mot personuppgiftslagen. Regeringen har tillsatt en utredning om förutsättningarna för registerbaserad forskning och den nya lagen ska vara tidsbegränsad i väntan på att utredningen blir klar.

Lagen gäller från den 1 december 2013 till och med den 31 december 2015. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Behandlade dokument

3

Förslagspunkter

7

Reservationer

7 

Anföranden och repliker

10, 38 minuter

Justering

2013-10-15

Datum

2013-10-16

Debatt

2013-10-23

Beslut

2013-10-23

Riksdagen sa ja till regeringens förslag till ny bibliotekslag. Bland annat ska bibliotekens betydelse för att främja litteraturens ställning bli tydligare. Biblioteken får också ett tydligare uppdrag att ägna särskild uppmärksamhet åt vissa prioriterade grupper av besökare. En sådan grupp är barn och ungdomar. De kommunala biblioteken får i uppdrag att särskilt prioritera barn och unga för att främja språkutvecklingen och stimulera till läsning.

Det ska även i fortsättningen vara gratis att låna böcker på bibliotek. Detta ska gälla både tryckta böcker och e-böcker. Folkbibliotekens utbud av medier och tjänster ska präglas av allsidighet och kvalitet.

Den nya lagen gäller från den 1 januari 2014.

Behandlade dokument

5

Förslagspunkter

19

Reservationer

20 

Anföranden och repliker

32, 116 minuter

Justering

2013-10-03

Datum

2013-10-15

Debatt

2013-10-24

Beslut

2013-10-24

Kommuner och landsting ska ha rätt att lämna bidrag till anläggandet av allmänna farleder till sjöss som staten ansvarar för.

I dagsläget kan kommuner och landsting lämna bidrag till byggande av statliga vägar och järnvägar. Riksdagen anser att det är ett logiskt steg att möjligheten till sådan medfinansiering även ska gälla allmänna farleder. Kommunernas och landstingens möjlighet till inflytande över den statliga infrastrukturen bör vara oberoende av vilken slags trafik det handlar om.

Ändringarna gäller från den 1 december 2013. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Behandlade dokument

3

Förslagspunkter

1

Reservationer

1 

Anföranden och repliker

44, 113 minuter

Beredning

2013-06-11

Justering

2013-10-15

Datum

2013-10-15

Debatt

2013-10-23

Beslut

2013-10-23

Riksdagen sa nej till finansutskottets förslag om att riksdagen i ett tillkännagivande ska uppmana regeringen att ta tillbaka sitt budgetförslag om höjd skiktgräns för statlig inkomstskatt. Regeringens förslag lämnades i budgetpropositionen för 2014.

Finansutskottet anser att regeringens budgetförslag utgör en oansvarig finanspolitik som dessutom får felaktiga fördelningspolitiska effekter. Utskottets förslag är ett utskottsinitiativ. Bakom förslaget står Socialdemokraterna, Miljöpartiet, Sverigedemokraterna och Vänsterpartiet.

Riksdagen anser att regeringens budgetproposition ska behandlas som ett helhetsförslag. Budgetpropositionen omfattar både intäkter och utgifter och innehåller bland annat förslaget om höjd gräns för statlig inkomstskatt. Det strider mot riksdagsordningens intentioner och en etablerad konstitutionell praxis att uppmana regeringen att återta delar av budgeten, anser riksdagen. Riksdagen pekar på att en höjning av skiktgränsen beräknas leda till fler arbetade timmar i ekonomin samt ökad tillväxt.

Förslagspunkter

1

Reservationer

1 

Anföranden och repliker

48, 143 minuter

Justering

2013-10-15

Datum

2013-10-15

Debatt

2013-10-23

Beslut

2013-10-24