Sök

Reglerna om utbetalningar av barnbidrag och flerbarnstillägg ändras från den 1 mars 2014.

Ändringarna innebär bland annat att föräldrar som har gemensam vårdnad om ett barn ska få hälften var av barnbidraget. Om föräldrarna gemensamt anmäler att bara en av dem ska vara mottagare betalas bidraget ut till den personen. Om barnet bor växelvis hos föräldrar som har gemensam vårdnad ska föräldrarna få hälften var av barnbidraget om någon av föräldrarna anmält detta. Kravet på anmälan för att få flerbarnstillägg slopas också i vissa fall.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Behandlade dokument

3

Förslagspunkter

3

Reservationer

2 

Anföranden och repliker

10, 34 minuter

Justering

2013-11-14

Datum

2013-11-19

Debatt

2013-11-27

Beslut

2013-11-27

Från den 1 januari 2014 ska föräldrar kunna ta ut föräldrapenning under högst 96 dagar efter att barnet fyllt fyra år. Genom beslutet betonas att huvuddelen av föräldrapenningen bör användas när barnet är litet och behovet av omvårdnad från föräldrarna är som störst.

Föräldrar behöver ofta vara lediga från arbetet även när barnet är äldre. Det kan vara under lov och studiedagar eller för att vara med i förskolans och skolans verksamhet. Åldersgränsen för att ta ut föräldrapenning höjs därför från åtta år till tolv år.

Föräldrapenningens ersättningsnivåer ska vara delade lika mellan föräldrar med gemensam vårdnad om ett barn. Detta för att förtydliga båda föräldrarnas ansvar för barnet och för att minska konflikter mellan föräldrar. Beslutet innebär att varje förälder får rätt till föräldrapenning för 195 dagar på sjukpenningnivå eller grundnivå och 45 dagar på lägstanivå.

Föräldrarna ska inte kunna få föräldrapenning för längre tid tillbaka än 90 dagar före den dag då ansökan kom in till Försäkringskassan. Men Försäkringskassan ska kunna göra undantag om det finns synnerliga skäl.

Tidsperioden för tillfällig föräldrapenning i samband med att ett barn har avlidit förlängs. Föräldrarna ska kunna ta ut förmånen i tio dagar fram till den 90:e dagen efter det att barnet har avlidit.

Behandlade dokument

5

Förslagspunkter

6

Reservationer

6 

Anföranden och repliker

12, 55 minuter

Justering

2013-11-14

Datum

2013-11-19

Debatt

2013-11-27

Beslut

2013-11-27

Kommunallagen ändras på en rad punkter från den 1 februari 2014.

• Partier som tar emot partistöd måste varje år lämna in en redovisning till fullmäktige som visar att stödet har använts till att stärka de politiska partiernas ställning i den kommunala demokratin.
• Kravet på att partistöd bara får ges till partier som är representerade i kommunfullmäktige blir tydligare. Det ska stå i lagen att ett parti är representerat om det fått mandat i fullmäktige och vald ledamot är fastställd för mandatet.
• I de minsta kommunerna, som har 8 000 eller färre röstberättigade invånare, sänks minsta tillåtna antalet ledamöter i fullmäktige från 31 till 21.
• Vid ett valår ska mandatperioden i fullmäktige börja den 15 oktober.
• Det ska bli tillåtet för ledamöter att vara med på distans vid fullmäktigesammanträden. Ett krav är att deltagandet sker genom direkt ljud- och bildöverföring.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Behandlade dokument

4

Förslagspunkter

8

Reservationer

3 

Anföranden och repliker

15, 49 minuter

Beredning

2013-10-22

Justering

2013-11-12

Datum

2013-11-19

Debatt

2013-11-27

Beslut

2013-11-27

Riksdagen godkände ett avtal mellan Sverige och Belize om utbyte av upplysningar i skatteärenden. Avtalet innehåller bestämmelser om utbyte av upplysningar mellan ländernas myndigheter, möjlighet för myndigheter att vara med vid skatteutredningar i det andra landet, sekretess och hur myndigheterna ska gå till väga vid överenskommelser.

Avtalet börjar gälla 30 dagar efter att länderna har utväxlat godkännanden. Regeringen ska bestämma när lagen om avtalet ska börja gälla.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Justering

2013-11-14

Datum

2013-11-18

Debatt

2013-11-27

Beslut

2013-11-27

Riksdagen godkände ett avtal mellan Sverige och Bahrain om utbyte av upplysningar i skatteärenden. Avtalet innehåller bestämmelser om utbyte av upplysningar mellan ländernas myndigheter, möjlighet för myndigheter att vara med vid skatteutredningar i det andra landet, sekretess och hur myndigheterna ska gå till väga vid överenskommelser.

Avtalet börjar gälla 30 dagar efter att länderna har utväxlat godkännanden. Regeringen ska bestämma när lagen om avtalet ska börja gälla.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Justering

2013-11-14

Datum

2013-11-18

Debatt

2013-11-27

Beslut

2013-11-27

Sverige har ett skatteavtal med Botswana för att undvika dubbelbeskattning och förhindra skatteflykt när det gäller skatter på inkomst. Avtalets bestämmelse om informationsutbyte uppdateras till den OECD-standard som gäller nu. Det innebär bland annat att Skatteverket får möjlighet att begära upplysningar från banker i Botswana.

Avtalets bestämmelse om begränsningar av förmåner moderniseras. Det innebär att det inte ska vara möjligt att få avtalsförmåner för offshoreverksamhet, coordination centres, huvudkontor eller liknande verksamhet, om uppbyggnaden huvudsakligen styrs av skatteskäl. Dessutom begränsas avtalsförmånerna för bolag som har rätt till skattelättnader enligt vissa bestämmelser i Botswanas interna lagstiftning. Regeringen ska bestämma när lagen ska börja gälla.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Anföranden och repliker

2, 9 minuter

Justering

2013-11-14

Datum

2013-11-18

Debatt

2013-11-27

Beslut

2013-11-27

Riksdagen sa nej till motioner från allmänna motionstiden 2012 och 2013 om kvinnor, fred och säkerhet. Utrikesutskottet konstaterar i sitt beslutsunderlag att frågan om kvinnors roll när det gäller fred och säkerhet är central. Frågan bör vara en integrerad del av regeringens arbete inom den freds- och säkerhetsbyggande verksamheten, inklusive inom utvecklingssamarbetet.

Utskottet betonar att Sverige som medlem i FN ska bidra till genomförandet av olika resolutioner på området genom aktiviteter nationellt, regionalt och globalt. Det är också i linje med Sveriges nationella handlingsplan.

Regeringen har gett ett antal myndigheter i uppdrag att med hjälp av indikatorer varje år redovisa hur de har genomfört handlingsplanen. Det gäller Folke Bernadotteakademin, Försvarsmakten, Kriminalvården, Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, Rikspolisstyrelsen och Sida. Utskottet är positivt till detta. Utskottet välkomnar också att regeringen under hösten 2013 ska börja se över handlingsplanen.

Behandlade dokument

33

Förslagspunkter

2

Reservationer

2 

Anföranden och repliker

33, 91 minuter

Beredning

2013-10-24

Justering

2013-11-14

Datum

2013-11-15

Debatt

2013-11-21

Beslut

2013-11-21

Reglerna om kontaktförbud i gemensam bostad ändras från den 1 januari 2014. Det ska inte längre krävas att risken för brott är påtaglig för att kontaktförbud i gemensam bostad ska kunna utfärdas. Följden blir att risken för brott inte längre behöver vara akut. Kontaktförbud i gemensam bostad innebär att den person förbudet gäller inte får vara i den bostad som den delar med personen som ska skyddas av förbudet.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag. Riksdagen sa nej till motioner från allmänna motionstiden 2012 och 2013 om kontaktförbud.

Behandlade dokument

7

Förslagspunkter

3

Reservationer

3 

Anföranden och repliker

24, 80 minuter

Justering

2013-11-14

Datum

2013-11-15

Debatt

2013-11-27

Beslut

2013-11-27

Lagrådet består av domare eller tidigare domare i Högsta domstolen och Högsta förvaltningsdomstolen och har som uppgift att yttra sig över lagförslag. För att kunna hantera ökad arbetsbelastning ska Lagrådet i undantagsfall och under kortare tidsperioder få möjlighet att arbeta på fem avdelningar istället för nuvarande högst fyra.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Anföranden och repliker

1, 6 minuter

Beredning

2013-10-24

Justering

2013-11-12

Datum

2013-11-14

Debatt

2013-11-21

Beslut

2013-11-21

Riksdagen sa ja till riktlinjerna för den ekonomiska politiken och utgiftsramarna i regeringens budgetproposition för 2014. Utgiftsramarna är styrande när sedan riksdagen senare under hösten fattar beslut om de olika anslagen. Riksdagen beslutade om en rättelse i förhållande till propositionen när det gäller Riksgäldens nettoutlåning och inkomstberäkningen. Budgetens utgifter blir totalt 865,7 miljarder kronor och inkomsterna 820,4 miljarder kronor för 2014. Slutsumman, det vill säga statens budgetsaldo, blir därmed -45,2 miljarder kronor.

Läget är fortsatt osäkert i den svenska ekonomin, konstaterar utskottet. Sveriges BNP bedöms växa med 1,2 procent 2013 och 2,5 procent 2014. Lågkonjunkturen har blivit mer utdragen än vad som väntades i budgetpropositionen för 2013. Den svaga internationella konjunkturen kommer enligt prognoserna att innebära att exporten utvecklas svagt. Konsumtionen fortsätter därför att vara viktig för tillväxten de kommande åren.

Besluten på inkomstsidan innebär bland annat följande:

• Jobbskatteavdraget förstärks och skiktgränsen för statlig inkomstskatt höjs.
• Höjt grundavdrag för äldre.
• Stöd för yrkesintroduktionsanställningar.

Inriktningen av den ekonomiska politiken innebär vidare bland annat följande:

• Nya och bredare vägar för unga in på arbetsmarknaden och bättre möjligheter för långtidsarbetslösa.
• Bättre möjligheter för lärare att göra karriär.
• Åtgärder för ökad kvalitet och mer kunskap i skolan.
• Enklare regler för nyproduktion av hyresrätter, och enklare och effektivare plan- och byggprocess.
• Åtgärder för att förbättra standarden för hushåll med svag ekonomi och för ekonomiskt utsatta barnfamiljer.

Riksdagen sa ja till ändringar i den så kallade löneunderlagsregeln i 3:12-reglerna för fåmansföretag. Ändringarna ska begränsa möjligheterna till ett överutnyttjande av regelverket. Riksdagen gjorde samtidigt ett tillkännagivande till regeringen. Regeringen bör noga följa utvecklingen av förändringarna och vid behov skyndsamt återkomma till riksdagen med förslag som ytterligare justerar regelverket.

Behandlade dokument

21

Förslagspunkter

8

Reservationer

11 

Beredning

2013-10-24

Justering

2013-11-12

Datum

2013-11-14

Debatt

2013-11-20

Beslut

2013-11-20

Reglerna om hur fartyg som trafikerar inre vattenvägar ska vara konstruerade och utrustade ändras. I Sverige har hittills havssjöfartsregler gällt för all fartygstrafik. I och med lagändringarna ska Sverige börja införa EU:s regler om inre vattenvägar. Inre vattenvägar är till exempel älvar, strömmar, sjöar, kanaler och vissa kuststräckor.

Bland annat ska svenska fartyg ha ett särskilt certifikat för inlandssjöfart om de trafikerar inre vattenvägar. Kravet gäller inte fartyg som bara trafikerar svenska vatten och som har annat giltigt certifikat.

Riksdagen anser att regeringens förslag är ett nödvändigt steg på vägen för att införa EU:s regler om inre vattenvägar. Införandet av EU-reglerna kan öka sjöfartens konkurrenskraft och ge en utveckling av sjötransporterna i Sverige, menar riksdagen.­

Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Justering

2013-10-24

Datum

2013-11-13

Debatt

2013-11-13

Beslut

2013-11-13

Sekretessreglerna ändras från den 1 januari 2014. Syftet är att svenska myndigheter ska kunna uppfylla internationella förpliktelser om sekretess och tystnadsplikt så att Sverige ska kunna delta i internationella samarbeten.

Ändringen gäller uppgifter som en svensk myndighet utbyter med utländska myndigheter på grund av bindande EU-regler eller internationella överenskommelser som har ingåtts av EU eller godkänts av riksdagen. För sådana uppgifter ska sekretess gälla om det kan antas att Sveriges möjlighet att delta i det samarbete som avtalet gäller försämras om uppgiften skulle röjas.

Regeringen betonar att den nya sekretessbestämmelsen inte ska påverka Sveriges höga ambitionsnivå vad gäller offentlighetsprincipen. Det är bra, tycker Konstitutionsutskottet, som har förberett riksdagens beslut. Sverige måste även i fortsättningen slå vakt om de svenska öppenhetstraditionerna i sina internationella kontakter, anser utskottet.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Behandlade dokument

2

Förslagspunkter

1

Reservationer

1 

Anföranden och repliker

15, 51 minuter

Beredning

2013-10-17

Justering

2013-11-07

Datum

2013-11-13

Debatt

2013-11-20

Beslut

2013-11-21

De kvalitetskrav på officiell statistik som i dag finns angivna i lagen är otillräckliga och för allmänt hållna. Därför ska lagen kompletteras med fler kvalitetskrav. Kraven ska utgå från följande kriterier, som finns angivna i EU-regler om statistik: relevans, noggrannhet, aktualitet, punktlighet, tillgänglighet och tydlighet, jämförbarhet, samstämmighet. Kraven ska gälla alla myndigheter som har statistikansvar.

Som en anpassning till EU-regler ska de som är skyldiga att lämna uppgifter till Sveriges officiella statistik också lämna uppgifter som ska användas till europeisk statistikproduktion. Till skillnad från tidigare måste även kommunalförbund lämna uppgifter för framställning av officiell statistik.

Ändringarna börjar gälla den 31 december 2013. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Justering

2013-11-12

Datum

2013-11-13

Debatt

2013-11-20

Beslut

2013-11-20

Riksdagen sa ja till regeringens förslag till villkor och riktlinjer för Sveriges Radio, Sveriges Television och Utbildningsradion under den kommande tillståndsperioden, den 1 januari 2014 - den 31 december 2019. Programföretagens medel höjs med två procent per år under tillståndsperioden. För 2014 får SR 2 732,4 miljoner kronor, SVT 4 476,5 miljoner kronor och UR 395,2 miljoner kronor från rundradiokontot. I detta ingår en särskild höjning av UR:s medel med 50 miljoner kronor för att vidga och utveckla UR:s utbildningsuppdrag.

Riksdagen ställde sig också bakom ett breddat så kallat speglingsuppdrag. Det ska klart framgå att programutbudet ska spegla förhållandena i hela landet och den variation som finns i befolkningen och att programverksamheten ska bedrivas utifrån ett jämställdhets- och mångfaldsperspektiv.

Riksdagen gjorde ett tillkännagivande till regeringen om redovisningen av public service-företagens verksamhet. Riksdagen anser att regleringen av SR:s, SVT:s och UR:s verksamhet i dag inte är helt ändamålsenlig. Detta eftersom företagen inte kan tillgodoräkna sig verksamhet på internet som en del av public service-uppdraget. Samtidigt leder den tekniska utvecklingen till att internet blir en allt viktigare informationskanal.

Riksdagen anser att sändningarna i marknätet även i fortsättningen bör utgöra grunden för den uppföljning som granskningsnämnden för radio och tv gör av hur programföretagen uppfyller sitt uppdrag i allmänhetens tjänst. Riksdagen bedömer dock att det inom ramen för nuvarande reglering bör vara möjligt för programföretagen att i praktiken få tillgodoräkna sig verksamhet på internet som en del av public service-uppdraget och att regeringen ska överväga en sådan förändring. Ställningstagandet gjordes med anledning av motionsförslag från Socialdemokraterna, Miljöpartiet och Vänsterpartiet.

Behandlade dokument

16

Förslagspunkter

24

Reservationer

27 

Anföranden och repliker

25, 114 minuter

Justering

2013-11-07

Datum

2013-11-12

Debatt

2013-11-20

Beslut

2013-11-21

Finansutskottet har granskat regeringens redovisning av AP-fondernas verksamhet till och med år 2012. I skrivelsen redogör regeringen för resultatet av AP-fonderna under 2012 samt utvärderar fondernas långsiktiga förvaltning.

Under 2012 gjorde AP-fonderna ett positivt resultat på drygt 100 miljarder kronor, vilket kan jämföras med en förlust på drygt 17 miljarder kronor 2011. Pensionskapitalet ökade med drygt 85 miljarder kronor. AP-fondernas långsiktiga resultat förbättrades också avsevärt under året. Samtidigt förstärks mönstret av kraftigt varierande resultat under 2000-talet. Anledningen till de stora variationerna är bland annat att det har varit extremt oroligt på finansmarknaderna under det senaste årtiondet.

Regeringen har också granskat fondernas riktlinjer för anställningsvillkor, ersättningar och personalförmåner. En jämförelse visar att AP-fonderna inom vissa områden har mer generösa förmåner än andra myndigheter. Riksdagen tycker att det är viktigt för allmänhetens förtroende för AP-fonderna att fonderna har samma eller liknande riktlinjer som andra statliga myndigheter och att riktlinjerna följs.

Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Behandlade dokument

12

Förslagspunkter

3

Reservationer

2 

Justering

2013-11-05

Datum

2013-11-12

Debatt

2013-11-20

Beslut

2013-11-20

Kommuner kan genom samarbetssamtal hjälpa föräldrar i separation att bli eniga i frågor som rör vårdnad, boende och umgänge. Från den 1 juli 2014 måste kommuner ge föräldrar möjlighet att i sådana samtal även ta upp frågor som gäller försörjningen av barnen. Målet för samtalen ska vara att föräldrarna i samförstånd ska komma fram till lösningar om försörjningen.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Justering

2013-11-07

Datum

2013-11-08

Debatt

2013-11-21

Beslut

2013-11-21

Reglerna om kommunernas ansvar för bostadsförsörjning ändras från den 1 januari 2014. I sin planering för bostadsförsörjningen ska kommunerna redovisa vilka hänsyn som har tagits till relevanta nationella och regionala mål och andra planer och program som har betydelse för bostadsförsörjningen. Länsstyrelsen och andra regionala organ ska ha möjlighet att yttra sig över kommunens planering vad gäller bostadsförsörjning. Om en kommuns riktlinjer på området inte motsvarar kraven ska regeringen kunna beordra kommunen att arbeta fram nya.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Behandlade dokument

3

Förslagspunkter

2

Reservationer

1 

Anföranden och repliker

6, 16 minuter

Justering

2013-11-07

Datum

2013-11-07

Debatt

2013-11-13

Beslut

2013-11-13

Riksrevisionen har granskat hur staten styr den svenska rymdverksamheten. Detta för att kunna bedöma om de statliga investeringarna är effektiva och ger förutsättningar för att rymdverksamhet ska vara en strategisk tillgång.

Regeringen har redovisat sin bedömning av Riksrevisionens slutsatser. Utbildningsutskottet håller med regeringen om att det är viktigt att ta fram en sammanhållen nationell strategi för svensk rymdverksamhet.

När det gäller regeringens återkoppling till riksdagen betonar utskottet att det är viktigt att riksdagen får insyn i och möjlighet att följa regeringens arbete. Rymdverksamheten blir allt viktigare för en rad olika samhällsfunktioner. Det är därför särskilt viktigt med en kontinuerlig återrapportering i rymdrelaterade frågor. Utskottet är positivt till att regeringen har förbättrat återkopplingen och tänker noga följa det fortsatta arbetet.

Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Behandlade dokument

2

Förslagspunkter

1

Anföranden och repliker

3, 17 minuter

Justering

2013-11-05

Datum

2013-11-06

Debatt

2013-11-14

Beslut

2013-11-20

Riksdagen godkände ett avtal om privilegier mellan Sveriges regering och ett konsortium för europeisk forskningsinfrastruktur, ett så kallat Eric-konsortium. Konsortiet ska bedriva den verksamhet som för närvarande bedrivs av European Spallation Source ESS AB. Avtalet ger konsortiet privilegier i Sverige som tar sikte på att konsortiet får befrielse från mervärdesskatt och punktskatter.

Europeiska spallationskällan, ESS, är ett sameuropeiskt forskningsprojekt där för närvarande 17 länder deltar. ESS kan jämföras med ett stort mikroskop där man studerar olika material med hjälp av neutroner.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Anföranden och repliker

1, 6 minuter

Justering

2013-11-05

Datum

2013-11-06

Debatt

2013-11-14

Beslut

2013-11-20

Riksdagen sa nej till motioner från allmänna motionstiden 2012 och 2013 om postservice och grundläggande betaltjänster. Skälet är gällande lagar och regler och att det redan pågår arbete i de frågor som motionerna tar upp.

Behandlade dokument

10

Förslagspunkter

3

Reservationer

2 

Anföranden och repliker

13, 51 minuter

Beredning

2013-10-15

Justering

2013-11-05

Datum

2013-11-05

Debatt

2013-11-13

Beslut

2013-11-13