Sök

Riksdagen sa ja till regeringens förslag om ändringar i statens budget för 2017. Förslaget innebär att 14 utgiftsområden höjs och att ett utgiftsområde sänks.

21 anslag ökas med totalt 9 miljarder kronor. Den största delen, 6,3 miljarder kronor, går till kostnader i mottagningssystemet för asylsökande i och med att kommunernas ansökningar om ersättning för ensamkommande asylsökande barn har ökat.

Två anslag minskas, vilket innebär en total minskning på 100 miljoner. Minskningen används till att finansiera en del av anslagsökningarna.

Regeringen föreslår också att några beställningsbemyndiganden höjs. Beställningsbemyndiganden är tillstånd som en statlig myndighet behöver när det handlar om åtaganden som innebär framtida utgifter. Höjningen är totalt 3,5 miljarder kronor.

Behandlade dokument

2

Förslagspunkter

1

Reservationer

1 

Justering

2017-11-16

Datum

2018-01-04

Bordläggning

2017-11-21

Debatt

2017-11-22

Beslut

2017-11-22

Regeringen eller Post- och telestyrelsen får ta fram regler för utdelning av post. Det gäller den post, upp till 20 kg, som idag sköts av Postnord, som har uppdraget att sköta den samhällsomfattande posttjänsten i Sverige. Reglerna ska bland annat göra det tydligt vilken som är den lägsta godtagbara servicenivån och vilka krav på utdelning som finns.

Den som erbjuder en posttjänst behöver också lämna vissa uppgifter om sin ekonomi eller verksamhet, om detta begärs. Syftet är att kunna samla in uppgifter som är nödvändiga för att följa upp att utvecklingen inom postområdet stämmer överens med samhällets behov. Riksdagen sa ja till regeringens förslag. Reglerna börjar gälla den 1 april 2018.

Behandlade dokument

18

Förslagspunkter

9

Reservationer

14 

Anföranden och repliker

33, 94 minuter

Justering

2017-12-14

Datum

2018-01-02

Bordläggning

2018-01-23

Debatt

2018-01-24

Beslut

2018-01-24

Datum

2018-01-01

Datum

2018-01-01

EU:s förslag om att införa ett maxavstånd mellan terminaler där man lastar om gods för vidaretransport med annat trafikslag går för långt. Det anser Riksdagen som lämnar ett motiverat yttrande till EU om att förslaget strider mot subsidiaritetsprincipen. Det vill säga principen om att beslut ska fattas så effektivt och så nära medborgarna som möjligt.

EU har lämnat ett förslag om att ändra i de gemensamma regler som handlar om kombinerad transport av gods mellan medlemsländerna. Det vill säga när godset transporteras med minst två olika typer av transporter, där en delsträcka är på väg och den andra på järnväg eller vatten. Syftet med ändringarna är att förbättra konkurrenskraften och främja övergången från vägtransporter till andra mer miljövänliga transportsätt.

Riksdagen välkomnar stora delar av förslaget. Men när det gäller maxavståndet mellan omlastningsterminaler anser riksdagen att det är ett beslut som bör fattas i respektive medlemsland.

Förslagspunkter

1

Reservationer

1 

Anföranden och repliker

4, 17 minuter

Justering

2017-12-14

Datum

2017-12-22

Bordläggning

2018-01-16

Debatt

2018-01-17

Beslut

2018-01-17

Reglerna för omval ändras. Tanken är att omval ska kunna hållas snabbare och att samma förutsättningar så långt möjligt ska gälla vid ett omval som vid det ordinarie valet. Omval ska hållas så fort som möjligt och senast inom tre månader efter det att Valprövningsnämnden har beslutat om omval. Inga nya partier ska kunna anmälas till det. Bara de partibeteckningar ska användas som användes i det val som omvalet gäller. Anmälan av ett partis kandidater till ett val ska som utgångspunkt gälla även för omvalet, men ändringar ska kunna göras om det behövs.

Tidsfristerna för att skicka ut röstkort kortas. Överklaganden av ett beslut om att fastställa valresultatet ska lämnas in direkt till Valprövningsnämnden. Rätten för alla att yttra sig över överklaganden i val tas bort.

De nya reglerna börjar gälla den 1 mars 2018. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Riksdagen har även behandlat motioner från den allmänna motionstiden 2017. Riksdagen sa nej till förslagen i motionerna.

Behandlade dokument

9

Förslagspunkter

5

Reservationer

4 

Anföranden och repliker

11, 37 minuter

Justering

2017-12-19

Datum

2017-12-21

Bordläggning

2018-01-16

Debatt

2018-01-17

Beslut

2018-01-17

Det ska stå i skadeståndslagen att en person som fått sina rättigheter enligt Europakonventionen kränkta av staten eller en kommun ska få ersättning för de skador som uppkommit. Staten eller kommunen ska betala ut skadestånd i den utsträckning som är nödvändig för att gottgöra skadorna.

Sedan 1995 gäller Europakonventionen om mänskliga rättigheter som svensk lag.

Rätten till ersättning i vissa fall till den som har drabbats av skada vid vissa frihetsberövanden eller andra tvångsåtgärder ska också utökas.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag. Ändringarna börjar gälla den 1 april 2018.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

2

Anföranden och repliker

3, 17 minuter

Justering

2017-12-14

Datum

2017-12-20

Bordläggning

2018-01-16

Debatt

2018-01-17

Beslut

2018-01-17

Riksdagen har behandlat en skrivelse från regeringen om Riksrevisionens rapport om regeringens skatteutgiftsredovisning. I rapporten har Riksrevisionen granskat hur regeringen har redovisat skatteutgifter under 2016.

Riksdagen och regeringen har uttryckt att skatteutgifter ska redovisas på samma sätt som utgifter för anslag redovisas. Riksrevisionen har bland annat granskat om det har varit så och konstaterar att det finns skillnader i redovisningen. Utifrån granskningen ger Riksrevisionen tre rekommendationer till regeringen. En av dem är att redovisa och förklara viktiga förändringar av skatteutgiftsprognoserna i förhållande till tidigare prognoser.

Regeringen håller med om Riksrevisionens bedömningar och kommer fortsätta att utveckla arbetet med skatteutgifterna. Riksdagen ser positivt på regeringens ambitioner och lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Behandlade dokument

2

Förslagspunkter

1

Reservationer

1 

Anföranden och repliker

4, 19 minuter

Justering

2017-12-14

Datum

2017-12-18

Bordläggning

2018-01-23

Debatt

2018-01-24

Beslut

2018-01-24

Vid Nationellt centrum för terrorhotbedömning, NCT, samarbetar de tre myndigheterna Säkerhetspolisen, Försvarets radioanstalt och Försvarsmakten. Efter förslag från regeringen beslutade riksdagen om några lagändringar som ska göra att informationsutbytet mellan de olika myndigheterna blir effektivare. Ändringarna gör det möjligt för myndigheterna att, inom ramen för samarbetet vid NCT, lämna ut uppgifter till varandra elektroniskt genom direktåtkomst. Direktåtkomsten ska inte omfatta fler uppgifter än vad myndigheterna i dag kan lämna ut till varandra.

Lagändringarna börjar gälla den 1 mars 2018.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Justering

2017-12-14

Datum

2017-12-18

Bordläggning

2018-01-23

Debatt

2018-01-24

Beslut

2018-01-24

Utlänningslagen och passlagen ändras. Framöver ska utlänningar vid in- och utresekontroller vara skyldiga att låta sig fotograferas och lämna fingeravtryck för att identitet och resehandlingar ska kunna kontrolleras. Detta gäller redan för svenska medborgare. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

De nya reglerna börjar gälla den 1 mars 2018. Ändringarna är en anpassning till EU-regler som gäller personer som passerar Schengenområdets gränser.

Behandlade dokument

5

Förslagspunkter

5

Reservationer

3 

Anföranden och repliker

1, 3 minuter

Justering

2017-12-14

Datum

2017-12-18

Bordläggning

2018-01-23

Debatt

2018-01-24

Beslut

2018-01-24

Kommuner ska få möjlighet att direkt hjälpa och stötta enskilda personer som evakuerats från katastrofområden när de har kommit till Sverige. Hjälpen kan bland annat bestå av mat, dryck, skyddande filtar eller kläder. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

I dagsläget måste socialtjänsten göra en prövning av vilket behov av bistånd varje enskild person har. Då utreds vilket behov av stöd och hjälp personen behöver. Nu ska det bli möjligt för kommunerna att hjälpa evakuerade vid ankomsten till Sverige utan en sådan behovsprövning. Ett exempel på en situation där många svenskar evakuerades hem till Sverige var under flodvågskatastrofen i Sydostasien 2004.

Syftet med förändringen är att underlätta för kommunerna att hjälpa och stötta de personer som evakueras från katastrofområden. Den nya lagen börjar gälla den 1 mars 2018.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Justering

2017-12-05

Datum

2017-12-15

Bordläggning

2018-01-16

Debatt

2018-01-17

Beslut

2018-01-17

Länsstyrelserna ska ta över vissa av polisens nuvarande uppgifter som gäller hantering av djur. Det gäller till exempel omhändertagande av vanvårdade djur och administration av kostnader för djuren. Syftet med ändringarna är att renodla polisens arbetsuppgifter så att de kan koncentrera sig på sina huvudsakliga uppgifter, att upprätthålla allmän ordning och att förebygga och utreda brott.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag och lagändringarna börjar gälla den 1 juni 2018.

Tidigare har riksdagen uppmanat regeringen att återuppta och skynda på en utredning om hur polisens arbetsuppgifter kan renodlas. Riksdagen anser inte att regeringen har gjort det i tillräcklig utsträckning. Därför uppmanar riksdagen återigen regeringen, i ett tillkännagivande, att återuppta utredningen senast den 1 mars 2018.

Behandlade dokument

6

Förslagspunkter

2

Reservationer

2 

Anföranden och repliker

10, 33 minuter

Justering

2017-12-14

Datum

2017-12-15

Bordläggning

2018-01-23

Debatt

2018-01-24

Beslut

2018-01-24

Regeringen har tagit fram en nationell strategi för samhällets informations- och cybersäkerhet och redogör för den i en skrivelse. Regeringen avser bland annat att lyfta betydelsen av myndigheters informationssäkerhetsarbete i sin myndighetsstyrning. Ett av strategins mål är också att det ska finnas en nationell modell till stöd för ett systematiskt informationssäkerhetsarbete, som ett stöd till olika aktörer.

Regeringen anser också att man behöver prioritera att:

• säkerställa en systematisk och samlad ansats i arbetet med informations- och cybersäkerhet
• öka säkerheten i nätverk, produkter och system
• stärka förmågan att förebygga, upptäcka och hantera cyberattacker och andra it-incidenter
• öka möjligheterna att förebygga och bekämpa it-relaterad brottslighet
• öka kunskapen och främja kompetensutvecklingen
• stärka det internationella samarbetet.

Försvarsutskottet som har behandlat skrivelsen ser positivt på regeringens nationella strategi. Riksdagen la skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Behandlade dokument

21

Förslagspunkter

12

Reservationer

15 

Anföranden och repliker

9, 56 minuter

Justering

2017-12-07

Datum

2017-12-15

Bordläggning

2018-01-23

Debatt

2018-01-24

Beslut

2018-01-24

Den 15 december 2017 avslutade riksdagen höstens arbete med statens budget för 2018. I finansutskottets sammanställning FiU10 finns alla beslut, uppdelat på inkomster, utgiftsområde och anslag. FiU10 anmäldes i kammaren och riksdagen överlämnade sedan sammanställningen av riksdagens beslut om statens budget till regeringen.

Justering

2017-12-15

Datum

2017-12-15

Svensk rätt ska anpassas till en ny tvingande EU-lag om linbaneanläggningar, en så kallad förordning. En linbaneanläggning kan till exempel vara en hiss. Dessutom ska regeringen, eller den myndighet som regeringen utser, ta fram regler som beskriver hur tillsynsmyndigheterna ska kunna kontrollera att lagen följs. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Den nya anpassningen innebär inga praktiska ändringar i den Svenska lagen. Det är enbart hänvisningarna till EU-lagen som uppdateras.

Ändringarna börjar gälla den 21 april 2018.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Justering

2017-12-07

Datum

2017-12-15

Bordläggning

2018-01-16

Debatt

2018-01-17

Beslut

2018-01-17

3,9 miljarder ur statens budget för 2018 går till utgiftsområdet regional tillväxt. Mest pengar får regionala tillväxtåtgärder, 2,1 miljarder kronor. 1,4 miljarder går till Europeiska regionala utvecklingsfonden och 401 miljoner kronor går till transportbidrag. Riksdagen ja till regeringens förslag om hur pengarna inom utgiftsområdet ska fördelas.

Riksdagen beslutar om statens budget i två steg. Först beslutas om ramarna för de 27 utgiftsområdena i budgeten. Därefter bestämmer riksdagen hur pengarna ska fördelas inom varje utgiftsområde.

Behandlade dokument

5

Förslagspunkter

1

Anföranden och repliker

23, 94 minuter

Justering

2017-11-30

Datum

2017-12-12

Bordläggning

2017-12-08

Debatt

2017-12-11

Beslut

2017-12-12

EU-kommissionen föreslår att de tre europeiska myndigheterna för finansiell tillsyn, de så kallade Esa-myndigheterna, ska få utökade befogenheter och fler uppdrag. Riksdagen anser att delar av förslaget går för långt. Det gäller förslag om strategiska tillsynsplaner, tillsyn av vissa typer av fonder och regler om prospekt.

Riksdagen menar att förslaget strider mot subsidiaritetsprincipen, det vill säga principen om att beslut ska fattas så effektivt och så nära medborgarna som möjligt. Bland annat är tillsyn som är kopplad till nationell rätt något som de nationella myndigheterna är bäst lämpade att utföra. Riksdagen anser också att tillsynen riskerar att bli ineffektiv och att ansvaret kan bli otydligt. Riksdagen lämnar därför ett motiverat yttrande till EU om detta.

Justering

2017-12-07

Datum

2017-12-12

Bordläggning

2017-12-13

Debatt

2017-12-14

Beslut

2017-12-15

Drygt 102,5 miljarder för 2018 går till utgiftsområdet ekonomisk trygghet vid sjukdom och funktionsnedsättning. Mest pengar läggs på området aktivitets- och sjukersättningar, 47 miljarder kronor. Knappt 39 miljarder läggs på området sjukpenning och rehabilitering och Försäkringskassan får drygt 8,7 miljarder kronor. Socialförsäkringsutskottet föreslår att riksdagen säger ja till regeringens förslag om hur pengarna inom utgiftsområdet ska fördelas.

Riksdagen beslutar om statens budget i två steg. Först beslutas om ramarna för de 27 utgiftsområdena i budgeten. Därefter bestämmer riksdagen hur pengarna ska fördelas inom varje utgiftsområde.

Riksdagen sa också ja till att taket i sjukförsäkringen samt bostadstillägget, det särskilda bostadstillägget och garantiersättningen inom aktivitets- och sjukersättningen höjs den 1 juli 2018.

Dessutom sa riksdagen ja till att personer i vissa fall ska kunna fortsätta få sin sjukpenning. Det gäller i avvaktan på att Försäkringskassan fattar ett slutligt beslut. Lagändringarna börjar gälla den 1 januari 2018.

Riksdagen uppmanade samtidigt regeringen, i ett tillkännagivande, att se över hur dagens rehabiliteringskedja kan stärkas och återkomma med ett lagförslag.

Behandlade dokument

76

Förslagspunkter

8

Reservationer

19 

Anföranden och repliker

18, 91 minuter

Justering

2017-12-05

Datum

2017-12-11

Bordläggning

2017-12-13

Debatt

2017-12-14

Beslut

2017-12-14

Cirka 78 miljarder kronor ur statens budget för 2018 går till utgiftsområdet utbildning och universitetsforskning. Mest pengar går till utbildning vid landets universitet och högskolor och till barn- och ungdomsutbildning samt forskning. Riksdagen sa ja till regeringens förslag om hur pengarna inom utgiftsområdet ska fördelas.

Riksdagen beslutar om statens budget i två steg. Först beslutas om ramarna för de 27 utgiftsområdena i budgeten. Därefter bestämmer riksdagen hur pengarna ska fördelas inom varje utgiftsområde.

Utbildningsutskottet har granskat regeringens resultatredovisning för det här utgiftsområdet. Inom ramen för det arbetet har utskottet också gjort en uppföljning av riktade statsbidrag och uppdrag inom skolområdet.

Riksdagen sa nej till motioner från allmänna motionstiden 2017 om utbildning och universitetsforskning.

Behandlade dokument

38

Förslagspunkter

1

Anföranden och repliker

84, 285 minuter

Justering

2017-12-07

Datum

2017-12-08

Bordläggning

2017-12-13

Debatt

2017-12-14

Beslut

2017-12-15

Sverige ska även under 2018 delta i den militära utbildningsinsats som pågår i Irak. Det har riksdagen beslutat.

Insatsen genomförs för att bekämpa terrororganisationen Daish och för att stabilisera Irak. Regeringen vill ställa en svensk väpnad styrka bestående av högst 220 personer till förfogande till och med den 31 december 2018.

Insatsen görs av en internationell koalition som består av 69 länder, bland annat flera EU-stater. Insatsen går bland annat ut på att utbilda och träna försvarsstyrkor i Irak och Syrien. Den militära kampen mot Daish har under 2017 lett till återtagandet av Mosul, Tal Afar och Hawija.

Det sammansatta utrikes- och försvarsutskottet vill att regeringen ska återrapportera till utrikesutskottet om insatsens utformning, eventuella förändrade förutsättningar, och insatsens bidrag till måluppfyllanden. Återrapporteringen ska ske till utrikesutskottet vid tre tillfällen under 2018. Riksdagen riktade ett tillkännagivande till regeringen med den uppmaningen. Riksdagen riktade även ett tillkännagivande om att regeringen ska fortsätta utveckla målformuleringarna i syfte att göra målen uppföljningsbara.

Behandlade dokument

5

Förslagspunkter

4

Reservationer

1 

Anföranden och repliker

26, 79 minuter

Justering

2017-12-07

Datum

2017-12-08

Bordläggning

2017-12-14

Debatt

2017-12-15

Beslut

2017-12-15