Sök

Riksdagen sa ja till regeringens lagförslag om att regler för public service-uppdraget och finansieringen av uppdraget ska samlas i en ny lag om public service.

Riksdagen sa också ja till regeringens övriga förslag om bland annat utformningen av public service-uppdraget och de ekonomiska förutsättningarna för public service-företagen under uppdragsperioden 2026–2033.

Lagen om public service och ändringarna i radio- och tv-lagen börjar gälla den 2 december 2025 och övriga lagändringar den 1 januari 2026.

Behandlade dokument

5

Förslagspunkter

14

Reservationer

17 

Anföranden och repliker

56, 173 minuter

Justering

2025-10-16

Datum

2025-10-16

Bordläggning

2025-10-17

Debatt

2025-10-21

Beslut

2025-10-22

Riksdagen sa ja till regeringens förslag om att sekretess ska gälla för statliga myndigheter i ärenden om erkännande av projekt som så kallade strategiska nettonollprojekt. Sekretess ska också gälla i ärenden om upphävande av sådana erkännanden.

Ett strategiskt nettonollprojekt är ett projekt för tillverkning av nettonollteknik som är avgörande för att förbättra och stärka motståndskraften och oberoendet hos EU:s nettonollindustri. Det kan också vara ett projekt för tillverkning av koldioxidvärdekedjor som omfattar avskiljning, transport och lagring och som syftar till att påskynda utvecklingen av industriella lösningar för koldioxidhantering som industrin kan använda för att fasa ut fossila bränslen i sin verksamhet.

Sekretess ska gälla till skydd för uppgifter om enskilds affärs- eller driftförhållanden, om det kan leda till skada för den enskilde om uppgifterna röjs. Sekretessen ska inte gälla för beslut i ärenden.

Ändringen i offentlighets- och sekretesslagen börjar gälla den 1 december 2025.

Behandlade dokument

3

Förslagspunkter

3

Reservationer

2 

Anföranden och repliker

3, 15 minuter

Justering

2025-10-16

Datum

2025-10-16

Bordläggning

2025-10-21

Debatt

2025-10-22

Beslut

2025-10-22

Riksdagen sa ja till regeringens förslag som innebär att uppgifter kan lämnas mellan myndigheter utan att sekretess till skydd för enskilda är ett hinder.

Det ska vara möjligt förutsatt att det behövs för följande syften:

• förebygga, förhindra eller upptäcka brottslig verksamhet
• utreda brott
• förebygga, förhindra, upptäcka eller utreda felaktiga utbetalningar
• förebygga, förhindra, upptäcka eller utreda fusk och olika typer av överträdelser.

För att uppgifter ska kunna lämnas ut föreslår regeringen att en sekretessbrytande bestämmelse införs. En uppgift kan dock bara lämnas ut om sekretessen inte överväger det behov och syfte som myndigheten har av uppgiften. Lagändringen innebär att vissa sekretessområden undantas.

Lagändringarna ska börja gälla den 1 december 2025.

Behandlade dokument

3

Förslagspunkter

4

Reservationer

5 

Anföranden och repliker

7, 43 minuter

Justering

2025-10-16

Datum

2025-10-16

Bordläggning

2025-10-21

Debatt

2025-10-22

Beslut

2025-10-22

Riksdagen sa ja till regeringens förslag om ändringar i lagen om intelligenta transportsystem vid vägtransporter, som är en del i genomförandet av ett EU-direktiv.

Intelligenta transportsystem är ett samlingsnamn för olika it-lösningar som exempelvis kan förmedla information om trafikflöden, hastighetsbegränsningar, vägnätets skick, olyckor och väderförhållanden till förare.

När direktivet ändrades 2023 innebar det att nya datatyper och tjänster blev möjliga att ta del av via en nationell åtkomstpunkt. Det har fått till följd att fler informationstjänster kan utvecklas till nytta både för väghållare, företag, trafikanter och resenärer. Syftet med direktivet är att vägtransporter ska bli säkrare, effektivare och mer hållbara.

Eftersom EU-bestämmelserna är mycket omfattande och detaljerade innebär det att förslaget i huvudsak ska genomföras med föreskrifter snarare än lag.

Lagändringarna börjar gälla den 15 december 2025.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Justering

2025-10-14

Datum

2025-10-15

Bordläggning

2025-11-04

Debatt

2025-11-05

Beslut

2025-11-05

Nya regler ska förenkla in- och uthyrningen av obemannade skepp, så kallade skeppslega. Riksdagen sade ja till regeringens lagförslag som innebär att svenska rederier kommer att få lättare att organisera sin verksamhet, fatta affärsmässiga beslut, delta i projekt med utländska rederier och hitta finansieringen till nya skepp.

Skeppslega handlar om att en skeppsägare hyr ut ett obemannat fartyg samtidigt som den som hyr skeppet tar över ansvaret för fartygets drift. Fartyget byter under upplåtelsetiden flaggstat till det land som det hyrs ut till. Förslaget medför också att det svenska fartygsregistret ska byggas ut med ett register över inhyrda utlandsägda skepp.

De nya reglerna börjar gälla den 1 februari 2026.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Anföranden och repliker

4, 20 minuter

Justering

2025-10-14

Datum

2025-10-15

Bordläggning

2025-10-21

Debatt

2025-10-22

Beslut

2025-10-22

Under försvarsbeslutsperioden fram till 2030 gör riksdagen och regeringen stora investeringar för att stärka och utveckla totalförsvaret. Fler företag och aktörer behövs för att tillgodose försvarets behov av snabb innovation och ökad produktion till rimliga kostnader och för att framgångsrikt leverera kvalificerad försvarsmateriel till allierade och partnerländer.

Regeringen har i en skrivelse presenterat sin försvarsindustristrategi. I strategin redogör regeringen för inriktningen med arbetet för att stärka Sveriges försvarsindustriella bas. Målet för strategin är en innovativ och konkurrenskraftig försvarsindustri med hög produktionskapacitet. Riksdagen beslutade att lägga skrivelsen till handlingarna, vilket innebär att ärendet avslutades.

Behandlade dokument

5

Förslagspunkter

10

Reservationer

13 

Anföranden och repliker

13, 73 minuter

Justering

2025-10-14

Datum

2025-10-15

Bordläggning

2025-10-21

Debatt

2025-10-22

Beslut

2025-10-22

EU kommissionen har lagt fram ett förslag till ny förordning som innebär enhetliga regler på EU-nivå för rymdverksamheters säkerhet, resiliens och hållbarhet. Kommissionens förslag innebär bland annat att rymdoperatörer inom EU ska gå igenom en process för att få tillstånd för sin verksamhet. Det övergripande målet med reglerna är att skapa en fungerande inre marknad för rymdverksamhet.

Riksdagen har prövat förslaget utifrån den så kallade subsidiaritetsprincipen, det vill säga principen om att beslut om nya EU-lagar tas så nära medborgarna som möjligt. EU ska bara vidta åtgärder om det är mer effektivt än om de enskilda länderna agerar på egen hand.

Riksdagen bedömer att kommissionens förslag till förordning inte i alla delar är förenligt med subsidiaritetsprincipen. Riksdagen anser att förslaget går utöver vad som är nödvändigt för att uppnå de angivna målen och kommer därför att lämna ett så kallat motiverat yttrande. Bland annat innebär de bindande reglerna en stor administrativ börda både för privata och offentliga rymdaktörer, vilket riskerar att begränsa deras handlingsutrymme. Det kan i sin tur kan leda till minskad europeisk konkurrenskraft.

Förslagspunkter

1

Justering

2025-10-14

Datum

2025-10-14

Bordläggning

2025-10-17

Debatt

2025-10-21

Beslut

2025-10-22

Riksdagen sa ja till regeringens förslag som ska ge Försäkringskassan, Pensionsmyndigheten och kommunernas socialnämnder bättre verktyg för att förhindra felaktiga utbetalningar och bidragsbrott.

De föreslagna lagändringarna innebär att uppgifter ska kunna hämtas in om såväl den försäkrade som andra fysiska personer och juridiska personer i olika situationer. Andra personer än den försäkrade kan exempelvis vara en arbetsgivare eller en personlig assistent. Uppgifterna kan beröra inkomst, arbete, boende, med mera.

Med förslaget ges Försäkringskassan, Pensionsmyndigheten och socialnämnderna utökade utredningsbefogenheter medan andra aktörer såsom myndigheter, banker, försäkringsinrättningar och anordnare av personlig assistans blir skyldiga att ge ut vissa uppgifter.

Lagändringarna ska börja gälla den 1 december 2025.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Anföranden och repliker

3, 15 minuter

Justering

2025-10-14

Datum

2025-10-14

Bordläggning

2025-10-17

Debatt

2025-10-21

Beslut

2025-10-22

EU-kommissionen har föreslagit ändringar av systemet för egna medel för perioden 2028 och framåt. Riksdagen invänder mot förslaget i ett så kallat motiverat yttrande.

EU-budgetens inkomster kallas egna medel och består i huvudsak av avgifter från medlemsländerna. I dag finns fyra olika typer av egna medel, men EU-kommissionen har föreslagit att det ska införas ytterligare fem typer. Två har presenterats tidigare men har nu omarbetats och tre förslag är nya.

De fem typerna av egna medel som föreslås ska baseras på

• mekanismen för koldioxidjustering vid EU:s yttre gränser, där 75 procent av intäkterna enligt förslaget ska gå till EU:s budget
• EU:s handel med utsläppsrätter. I dag fördelas intäkterna till medlemsländerna men enligt förslaget ska 30 procent i stället gå till EU:s budget
• en avgift för mängden icke-insamlat elavfall om 2 euro per kilo som ska tas från medlemsländerna och gå till EU:s budget
• en uttagssats på 15 procent som ska tillämpas för mängden tobaksvaror och tobaksrelaterade produkter som finns för försäljning i varje medlemsland
• en årlig avgift från företag i EU och företag i andra länder med fast driftställe i EU, samt som har en nettoomsättning på över 100 miljoner euro per år.

Målet med kommissionens förslag är främst att hantera de budgetmässiga utmaningarna som EU står inför.

Riksdagen har prövat förslaget utifrån den så kallade subsidiaritetsprincipen. Enligt den principen ska beslut i EU fattas så nära medborgarna som det effektivt är möjligt. Principen värnar medlemsländernas rätt att ta egna beslut på nationell nivå.

Riksdagen anser att kommissionens förslag är alltför långtgående och strider mot subsidiaritetsprincipen. Därför invänder riksdagen mot förslaget i ett motiverat yttrande.

Förslagspunkter

1

Justering

2025-10-14

Datum

2025-10-14

Bordläggning

2025-10-17

Debatt

2025-10-21

Beslut

2025-10-22

Riksdagen har granskat riksrevisorns årliga rapport för 2025. Den årliga rapporten fyller en viktig funktion för riksdagen som genom den kan diskutera de viktigaste iakttagelserna från revisionen under det senaste året.

Riksdagen noterar att vissa iakttagelser som riksrevisorn gjort i årliga rapporter tidigare år återkommer även i år. Det handlar exempelvis om brister och otydligheter i styrningen av avgiftsfinansierad verksamhet.

Med anledning av riksrevisorns årliga rapport anordnas sedan 2018 också en öppen utfrågning av riksrevisorn. Den bidrar till öppenhet och transparens kring effekterna av den statliga verksamheten. Utfrågningen hölls den 23 september 2025.

Riksdagen lade redogörelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Justering

2025-10-14

Datum

2025-10-14

Bordläggning

2025-10-21

Debatt

2025-10-22

Beslut

2025-10-22

Kontrollen av tredjelandsmedborgare som ansöker om nationell visering eller uppehållstillstånd i Sverige ska stärkas. Riksdagen sa ja till förslaget.

Syftet med förslaget är att anpassa svensk rätt till EU:s reviderade regelverk om Centrala informationssystemet för viseringar, VIS. VIS är ett system för utbyte av uppgifter om viseringar mellan EU:s medlemsländer. Enligt det reviderade regelverket ska nu även uppgifter om nationella viseringar, det vill säga visering för längre vistelser, och uppehållstillstånd ingå i systemet. Dessutom ska brottsbekämpande myndigheter få förbättrad åtkomst till det.

Förslaget innebär bland annat att

• det blir tydligare i vilka situationer en tredjelandsmedborgare, det vill säga en person som inte är medborgare i ett EU/EES-land, är skyldig att låta sig fotograferas och lämna fingeravtryck för en kontroll i systemet
• det införs en skyldighet att låta sig fotograferas och att lämna fingeravtryck vid ansökan om nationell visering.

Lagändringarna börjar gälla den dag regeringen bestämmer.

Behandlade dokument

2

Förslagspunkter

3

Reservationer

2 

Anföranden och repliker

2, 9 minuter

Justering

2025-10-02

Datum

2025-10-07

Bordläggning

2025-10-14

Debatt

2025-10-15

Beslut

2025-10-15

Riksdagen sa ja till regeringens förslag om ändringar i vallagen. Ändringarna syftar till att skydda de allmänna valen och stärka möjligheterna att utnyttja rösträtten.

Ändringarna innebär att Valmyndigheten ges ansvar att stödja och samordna arbetet med skydd av val. Länsstyrelserna, kommunerna och utlandsmyndigheterna som inrättat röstningslokaler ska skyndsamt rapportera incidenter som kan påverka valens genomförande.

Vidare tydliggörs kraven på att röstningen ska vara tillgänglig för alla väljare och fler väljare ska få möjlighet att rösta med ambulerande röstmottagare.

Ändringarna i vallagen innebär också krav på att en röstmottagare alltid ska vara närvarande när väljare anlitar ett biträde samt att utlandssvenskar som fallit ur röstlängden ska kunna förtidsrösta i Sverige och genom sin röst återupptas i röstlängden.

Lagändringarna börjar gälla den 1 december 2025 för att kunna tillämpas vid de allmänna valen 2026.

Behandlade dokument

2

Förslagspunkter

3

Reservationer

2 

Anföranden och repliker

6, 38 minuter

Justering

2025-10-02

Datum

2025-10-03

Bordläggning

2025-10-14

Debatt

2025-10-15

Beslut

2025-10-15

Riksdagen sa ja till regeringens förslag om skärpt kontroll av styrelser i företag som besiktar fordon. Lagändringen innebär att alla styrelseledamöter och styrelsesuppleanter i aktiebolag eller ekonomiska föreningar som utför sådan verksamhet ska omfattas av en lämplighetsprövning.

Besiktningsföretagens verksamhet innebär myndighetsövning mot enskilda personer. Mot den bakgrunden ska prövningen kontrollera att ledande personer i företagen är lämpliga att bedriva besiktning samt att de förväntas följa de regler som gäller för verksamheten.

Ändringen i fordonslagen börjar gälla den 1 januari 2026.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Justering

2025-09-30

Datum

2025-10-01

Bordläggning

2025-10-21

Debatt

2025-10-22

Beslut

2025-10-22

Regeringen har lämnat en skrivelse till riksdagen som handlar om Riksrevisionens granskning av medicintekniska produkter. Myndigheten har gått igenom hur effektiv statens tillsyn över produkterna är. Medicintekniska produkter är produkter som används inom hälso- och sjukvården, för egenvård och i vardagen. Det kan handla om kompresser, sprutor, graviditetstest, pumpar för läkemedelstillförsel och rullstolar.

Regeringen redovisar i skrivelsen vilka iakttagelser och åtgärder som gjorts utifrån Riksrevisionens granskningsrapport. Det finns behov av att se över om tillsynen av egentillverkade medicinska produkter ska flyttas från Inspektionen för vård och omsorg till Läkemedelsverket. Dessutom bör modellen för årsavgifter som medicintekniska företag betalar till Läkemedelsverket ses över.

Riksdagen delar de bedömningar som regeringen gjort kring Riksrevisionens granskning. Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Justering

2025-09-30

Datum

2025-10-01

Bordläggning

2025-10-14

Debatt

2025-10-15

Beslut

2025-10-15

Riksdagen har behandlat en skrivelse från regeringen som bygger på Riksrevisionens rapport om sektorsansvaret i funktionshinderspolitiken. Riksrevisionen konstaterar att de sektorsansvariga myndigheterna delvis arbetar effektivt med att bidra till genomförandet av funktionshinderspolitiken. Riksrevisionen menar i sin granskning att regeringens styrning av funktionshinderspolitiken behöver bli tydligare.

Regeringen delar i huvudsak Riksrevisionens iakttagelser. Regeringen anser också att rapporten är ett viktigt bidrag i främjandet av funktionshinderspolitiken och regeringens arbete för att Sverige ska uppfylla åtagandena i FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning.

Riksdagen konstaterar bland annat att Riksrevisionen rekommenderar att regeringen ser över om myndigheter för fler sektorer ska tilldelas ett sektorsansvar inom funktionshinderspolitiken. Regeringen delar den bedömningen, men menar att ett sådant övervägande måste föregås av en analys. Riksdagen instämmer i regeringens bedömning.

Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Behandlade dokument

4

Förslagspunkter

5

Reservationer

4 

Anföranden och repliker

8, 48 minuter

Justering

2025-09-30

Datum

2025-10-01

Bordläggning

2025-10-14

Debatt

2025-10-15

Beslut

2025-10-15

Riksdagen sa ja till regeringens förslag som gäller nya regler om geografiska beteckningar och internationella varumärken. Bakgrunden till regeringens förslag är att EU antagit en ny förordning som utvidgar skyddet för geografiska beteckningar till att även omfatta hantverks- och industriprodukter.

Att en geografisk beteckning är skyddad innebär att endast producenter som uppfyller vissa krav som gäller för beteckningen får använda sig av den vid märkning eller marknadsföring av en produkt. Exempel på sådana skyddade beteckningar är Kalix löjrom, Champagne och Parmaskinka.

De nya reglerna börjar gälla den 1 december 2025.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Justering

2025-09-30

Datum

2025-10-01

Bordläggning

2025-10-14

Debatt

2025-10-15

Beslut

2025-10-15

Riksdagen sa ja till regeringens förslag om en extra ändringsbudget för att ge ytterligare stöd till Ukraina.

Försvarsmateriel ska skänkas i form av exempelvis lastbilar, traktorer, snöslungor och motorcyklar. Försvarsmakten bedöms kunna avvara försvarsmaterielen under en begränsad tid.

Förslaget innebär också att regeringen, genom så kallade bemyndiganden, ska få rätt att besluta om att köpa in och ställa iordning materiel för att skänka till Ukraina, samt ersätta delar av den befintliga materiel som föreslås skänkas till Ukraina. Utöver materiel omfattar förslaget även stöd inom det maritima området och stöd för att stärka Ukrainas civilförsvar.

Sammantaget innebär förslaget att statens utgifter minskar med cirka 6,1 miljarder kronor 2025. Därmed förstärks statens finansiella sparande och minskar dess lånebehov med samma belopp. För perioden 2026–2030 beräknas statens utgifter öka med 6,1 miljarder.

Regeringen får lämna ordinarie ändringsbudgetar två gånger om året. Men den får även lämna extra ändringsbudgetar om den anser att det finns särskilda skäl för det. Situationen i Ukraina är enligt regeringen ett sådant skäl och riksdagen gör ingen annan bedömning.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Anföranden och repliker

8, 54 minuter

Justering

2025-09-30

Datum

2025-09-30

Bordläggning

2025-09-30

Debatt

2025-10-01

Beslut

2025-10-01

Riksdagen sa ja till att som vilande anta regeringens förslag till ändringar i regeringsformen och riksdagsordningen, med syftet att stärka det institutionella skyddet för Sverige som demokratisk rättsstat.

Förslagen innebär i huvudsak att det ska bli svårare att ändra grundlagarna och att skyddet för domstolarnas och domarnas oberoende långsiktigt stärks. Bland annat kommer det att ställas krav på att minst hälften av riksdagens ledamöter säger ja till ett beslut att anta ett grundlagsförslag som vilande och att minst två tredjedelar av riksdagens ledamöter säger ja till det andra beslutet att anta förslaget – efter att riksdagsval har hållits.

Eftersom förslaget gäller en ändring i grundlag krävs det att riksdagen röstar lika två gånger om förslaget och det måste vara ett riksdagsval emellan. Det första beslutet innebär att grundlagsförslaget antas som vilande. Genom det andra beslutet antas grundlagsförslaget slutligt. Ändringar av så kallade huvudbestämmelser i riksdagsordningen beslutas på samma sätt.

Lagändringarna föreslås börja gälla den 1 april 2027.

Behandlade dokument

4

Förslagspunkter

4

Reservationer

2 

Anföranden och repliker

8, 58 minuter

Justering

2025-09-23

Datum

2025-09-29

Bordläggning

2025-09-30

Debatt

2025-10-01

Beslut

2025-10-01

Sverige behöver göra anpassningar till EU:s regelverk om hanteringen av finansiella företag i kris. Riksdagen sa ja till regeringens förslag. Genom lagändringarna genomförs ändringsdirektivet till EU:s krishanteringsdirektiv i svensk rätt. Dessutom görs vissa klarlägganden i lagen om resolution med anledning av att Europeiska kommissionen har ifrågasatt om några artiklar i EU:s krishanteringsdirektiv (oberoende av ändringsdirektivet) fullt ut har genomförts i svensk rätt.

I EU:s krishanteringsdirektiv finns regler om hantering av finansiella företag i kris genom resolution, det vill säga avveckling eller rekonstruktion.

Lagändringarna börjar gälla den 1 november 2025.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Justering

2025-09-25

Datum

2025-09-26

Bordläggning

2025-09-30

Debatt

2025-10-01

Beslut

2025-10-01

Riksdagen sa ja till regeringens förslag som innebär vissa tillägg och förtydliganden i den nya lagen om arbetslöshetsförsäkring.

Syftet med ändringarna är att se till att den nya arbetslöshetsförsäkringen fungerar som det var tänkt. Ett av tilläggen handlar om arbetssökande som deltar i ett arbetsmarknadspolitiskt program som avser särskilda insatser för personer med funktionsnedsättning som medför nedsatt arbetsförmåga. Förslaget innebär att även denna grupp ska kunna få arbetslöshetsersättning vid sidan av ett deltidsarbete.

En annan ändring gäller kravet på sammanhängande medlemskap i eller anslutning till en arbetslöshetskassa vid fastställandet av ersättningsnivån. Det förtydligas att det inte ska vara ett hinder för en arbetssökande att få en ersättning om 60 procent om sökanden har varit medlem tolv månader eller längre.

Lagändringarna ska börja gälla den 18 november 2025, men tillämpas retroaktivt från och med den 1 oktober 2025 då den nya lagen om arbetslöshetsförsäkring träder i kraft.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Anföranden och repliker

2, 15 minuter

Justering

2025-09-25

Datum

2025-09-25

Bordläggning

2025-09-30

Debatt

2025-10-01

Beslut

2025-10-01