Sök

Riksdagen sa ja till en ny lagstiftning om internationell verkställighet i brottmål. Syftet är att säkerställa att reglerna om överförande av frihetsberövande påföljder, böter och förverkande till och från stater utanför Norden och EU är effektiva och anpassade till Sveriges internationella åtaganden.

Möjligheterna att föra över frihetsberövande påföljder från Sverige till ett annat land blir fler. Beslutet innebär att en dömd person utan samtycke ska kunna avtjäna sitt fängelsestraff i en annan stat om han eller hon exempelvis ska utvisas ur Sverige.

Dessutom handlar beslutet om skyndsammare handläggning hos Kriminalvården och domstolarna i frågor som handlar om att föra över frihetsberberövande påföljder till andra länder.

De nya reglerna börjar gälla den 1 juli 2025.

Behandlade dokument

3

Förslagspunkter

3

Reservationer

3 

Anföranden och repliker

17, 55 minuter

Justering

2025-05-13

Datum

2025-05-14

Bordläggning

2025-05-19

Debatt

2025-05-20

Beslut

2025-05-20

Riksdagen sa ja till regeringens förslag om att slopa stämpelskatten vid inteckning i skepp. Efter att ett skepp har registrerats i svenska fartygsregistret kan ägaren belåna skeppet. I dag betalas stämpelskatt till staten när en inteckning i skepp beviljas. Stämpelskatten kan vara en stor kostnad för svensk sjöfartsnäring.

Riksdagen delar regeringens bedömning att slopad stämpelskatt skulle stärka den svenska sjöfartsnäringens konkurrenskraft, motverka utflaggning av svenska fartyg och ha en positiv inverkan på sysselsättningen och kompetensförsörjningen inom branschen.

De nya reglerna börjar gälla den 1 juli 2025.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Anföranden och repliker

20, 51 minuter

Justering

2025-05-13

Datum

2025-05-13

Bordläggning

2025-05-16

Debatt

2025-05-19

Beslut

2025-05-20

Riksdagen sa ja till regeringens förslag om justeringar i lagen om särskild inkomstskatt för utomlands bosatta. På grund av utformningen av de skatteavtal som Sverige har ingått med andra stater är justeringarna i praktiken endast av betydelse för personer med hemvist i Danmark för vilka avtalet mellan Sverige och Danmark om vissa skattefrågor är tillämpligt.

Beslutet innebär att arbete som en person som bor i Danmark utför på grund av anställning eller uppdrag i ett svenskt eller utländskt bolag under vissa förutsättningar kan beskattas i Sverige. Beslutet ska säkerställa beskattning även vid uthyrning av personal.

De nya reglerna börjar gälla den 1 juli 2025.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Anföranden och repliker

9, 24 minuter

Justering

2025-05-13

Datum

2025-05-13

Bordläggning

2025-05-16

Debatt

2025-05-19

Beslut

2025-05-20

Riksdagen har behandlat en skrivelse från regeringen om verksamheten inom Organisationen för säkerhet och samarbete i Europa (OSSE). Skrivelsen omfattar verksamheten under andra halvåret 2023 och helåret 2024. Riksdagen har också behandlat en redogörelse för verksamheten i riksdagens delegation till OSSE:s parlamentariska församling. Redogörelsen omfattar verksamheten under 2024. OSSE är en sammanslutning för säkerhetspolitisk dialog och samverkan i Europa med en parlamentarisk församling.

Riksdagen lade skrivelsen och redogörelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Riksdagen sa även nej till ett förslag i en motion från den allmänna motionstiden 2024 om att stärka OSSE. Riksdagen hänvisar till att det redan anses vara tillgodosett.

Behandlade dokument

3

Förslagspunkter

3

Anföranden och repliker

8, 34 minuter

Justering

2025-05-08

Datum

2025-05-09

Bordläggning

2025-06-10

Debatt

2025-06-11

Beslut

2025-06-11

Riksdagen lade redogörelsen för verksamheten inom Interparlamentariska unionen (IPU) och den svenska delegationens arbete under 2023, till handlingarna. IPU grundades 1889 med syfte att arbete för fred och mellanfolkligt samarbete. Organisationen har 181 nationella parlament som medlemmar.

Under 2024 debatterade IPU-församlingen huvudsakligen Rysslands krig mot Ukraina, kriget mellan Israel och Hamas, kränkningar av parlamentarikers mänskliga rättigheter och parlaments möjligheter att motverka internationell terrorism. Dessutom debatterades jämställdhets- och hållbarhetsfrågor, möjligheter för unga människor att komma till tals inom organisationens medlemsparlament samt hur parlament kan spela en aktiv och konstruktiv roll inom vetenskap och forskning.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Anföranden och repliker

2, 26 minuter

Justering

2025-05-08

Datum

2025-05-09

Bordläggning

2025-05-14

Debatt

2025-05-15

Beslut

2025-05-15

Riksdagen har behandlat en redogörelse för verksamheten i riksdagens delegation till Europarådets parlamentariska församling för året 2024.

Under många år har debatten i församlingen alltmer kommit att handla om att medlemsländer brister när det gäller att värna om organisationens grundprinciper som handlar om demokrati, mänskliga rättigheter och rättsstatsprincipen. Vissa länder agerar, i både ord och handling, tvärtemot sina åtaganden enligt Europarådets stadgar. Det finns en stor frustration över medlemsstaternas oförmåga att följa Europadomstolens beslut.

Det finns en rad pågående konflikter mellan medlemsländer som kraftigt påverkar samarbetet och debattklimatet i församlingen.

Under 2024 har den parlamentariska församlingen antagit 56 resolutioner, 23 rekommendationer och två yttranden.

Riksdagen lade redogörelsen till handlingarna, vilket innebar att ärendet avslutades.

Behandlade dokument

2

Förslagspunkter

2

Anföranden och repliker

4, 29 minuter

Justering

2025-05-08

Datum

2025-05-09

Bordläggning

2025-06-10

Debatt

2025-06-11

Beslut

2025-06-11

Regeringen har i en skrivelse till riksdagen redogjort för sin bedömning och de åtgärder som man avser vidta utifrån Riksrevisionens rapport om Försäkringskassans användning av undantagsbestämmelsen övervägande skäl vid 180 dagars sjukskrivning. Riksdagen välkomnar granskningen av hur Försäkringskassan tillämpar användningen av undantagsbestämmelsen och delar regeringens bedömning i fråga om Riksrevisionens rekommendationer. Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, vilket innebär att ärendet avslutades.

Riksdagen sa också nej till cirka 200 förslag i motioner om socialförsäkringsfrågor som lämnats in under den allmänna motionstiden 2024. Motionerna handlar bland annat om en översyn av den undantagsbestämmelse som behandlas i Riksrevisionens rapport, trygghetssystem för företagare och studerande, sjukförsäkring och rehabilitering, sjuk- och aktivitetsersättning samt arbetsskadeförsäkring. Riksdagen hänvisar bland annat till att arbete redan pågår inom områden som motionerna tar upp.

Behandlade dokument

67

Förslagspunkter

32

Reservationer

66 

Anföranden och repliker

13, 74 minuter

Justering

2025-05-08

Datum

2025-05-09

Bordläggning

2025-05-13

Debatt

2025-05-14

Beslut

2025-05-15

Regeringen har i en skrivelse till riksdagen redogjort för sin bedömning och åtgärder som den gjort utifrån Riksrevisionens rapport om bostadsbidragets måluppfyllelse. Riksrevisionens övergripande slutsats är att bostadsbidraget inte är effektivt utformat i förhållande till sina bostadspolitiska syfte eftersom det inte återkommande och tydligt fokuserat på möjligheterna att efterfråga goda och tillräckligt rymliga bostäder. Regeringen rekommenderas därför att bland annat se över bostadsbidragets utformning för en bättre måluppfyllelse, och återkommande följa upp måluppfyllelsen.

Riksdagen välkomnar Riksrevisionens granskning och anser i likhet med regeringen att rapporten kan utgöra ett underlag för framtida utveckling av bostadsbidraget. Riksdagen anser vidare att det arbete som regeringen presenterar för att öka träffsäkerheten så att bostadsbidraget kan lämnas med ett korrekt belopp från början, får anses tillräckligt.

Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, vilket innebär att ärendet avslutades.

Dessutom sa riksdagen nej till cirka 110 förslag i motioner från den allmänna motionstiden 2024 om ekonomisk familjepolitik bland annat med hänvisning till pågående arbete. Motionerna handlar bland annat om föräldraförsäkring, barnbidrag, underhållsstöd och bostadsbidrag.

Behandlade dokument

57

Förslagspunkter

19

Reservationer

38 

Anföranden och repliker

29, 90 minuter

Justering

2025-05-08

Datum

2025-05-09

Bordläggning

2025-05-13

Debatt

2025-05-14

Beslut

2025-05-15

Riksdagen sa ja till regeringens förslag som innebär flera lättnader i strandskyddsreglerna.

Enligt förslaget ska små vatten och vatten som anlagts i modern tid inte lägre omfattas av det generella strandskyddet. Förslaget innebär också att möjligheterna att bygga eller vidta åtgärder i strandnära lägen ökar.

Strandskydd ska i enskilda fall få införas för små vatten med särskild betydelse för strandskyddets syften som är att på lång sikt skydda allmänhetens tillgång till strandområden och bevara goda livsvillkor för djur- och växtlivet på land och i vatten.

Undantaget för företag som använder sig av naturresurser på land och i vatten, areella näringar, blir enligt regeringens förslag mer generöst. Bestämmelserna för areella näringar ska även kompletteras så att vattenbruk, alltså verksamhet som bedriver odling i vatten, exempelvis fisk- och skaldjursodling, också omfattas av lättnaderna.

Vidare ska kommuner enklare kunna besluta att strandskyddet inte återinträder när de antar en ny detaljplan, det vill säga de regler som styr bebyggelsen inom ett visst område.

Förslagen börjar gälla 1 juli 2025.

Riksdagen sa samtidigt nej till cirka 40 förslag i motioner, bland annat med hänvisning till regeringens förslag och pågående arbete. Förslagen lämnades in under den allmänna motionstiden 2024.

Behandlade dokument

30

Förslagspunkter

10

Reservationer

15 

Anföranden och repliker

80, 183 minuter

Justering

2025-05-08

Datum

2025-05-09

Bordläggning

2025-05-13

Debatt

2025-05-14

Beslut

2025-05-15

Varje år redovisar regeringen i en skrivelse till riksdagen hur de brottsbekämpande myndigheterna använder hemlig avlyssning och andra hemliga tvångsmedel. Riksdagen har behandlat skrivelsen om användningen under 2023. Den handlar om hur Åklagarmyndigheten, Ekobrottsmyndigheten, Polismyndigheten, Tullverket och Säkerhetspolisen har använt sig av hemlig avlyssning av elektronisk kommunikation, övervakning av elektronisk kommunikation, kameraövervakning och rumsavlyssning.

Riksdagen anser i likhet med regeringen att de hemliga tvångsmedlen fyller en viktig funktion för att utreda brott och att redovisningen visar att de hemliga tvångsmedlen har varit till nytta. Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Behandlade dokument

2

Förslagspunkter

4

Reservationer

3 

Anföranden och repliker

11, 45 minuter

Justering

2025-05-08

Datum

2025-05-09

Bordläggning

2025-05-14

Debatt

2025-05-15

Beslut

2025-05-15

Riksdagen sa ja till regeringens förslag om att CSN, Centrala studiestödsnämnden, ska få ett mer sammanhållet borgenärsansvar.

CSN lånar ut pengar till privatpersoner och kan därför räkna med kommande inbetalningar, fordringar, från låntagarna. I det här fallet har CSN rollen som borgenär, det vill säga att CSN har rätt att kräva fordringar från låntagarna.

Syftet med regeringens förslag är att CSN ska kunna hantera framtida fordringar på ett samlat och enhetligt sätt, bland annat genom att Skatteverket fråntas vissa uppgifter.

Förslaget innebär bland annat att:

• Skatteverket inte längre ska hantera borgenärsuppgifter som CSN har idag vid skuldsanering, konkurs och ackord
• Skatteverket inte längre ska ha några borgenärsuppgifter för fordringar som avser återbetalning av omställningsstudielån
• Kronofogdemyndigheten inte ska behöva Skatteverkets medgivande för att ta beslut om uppskov som rör såna fordringar.

Lagändringarna börjar gälla 1 september 2025.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Justering

2025-05-06

Datum

2025-05-08

Bordläggning

2025-05-20

Debatt

2025-05-21

Beslut

2025-05-22

Riksdagen sa ja till regeringens förslag om att sänka subventionsgraden för installation av solceller från 20 till 15 procent inom ramen för grön teknik. Förslaget innebär också att skattereduktionen för mikroproduktion av förnybar el slopas. Särskilda skatteregler har gällt för de som producerar förnybar el genom att till exempel installera solceller på sin fastighet och leverera el till elnätet.

Antalet installationer av solceller har ökat kraftigt de senaste åren. Riksdagen delar regeringens bedömning att det inte längre finns behov av att stimulera efterfrågan på solceller i samma omfattning, och att skattereduktionen för mikroproduktion av förnybar el ska tas bort.

Sänkt subventionsgrad för installation av solceller börjar gälla den 1 juli 2025. Förslaget om att slopa skattereduktion för mikroproduktion av förnybar el börjar gälla den 1 januari 2026.

Behandlade dokument

4

Förslagspunkter

1

Reservationer

1 

Anföranden och repliker

11, 39 minuter

Justering

2025-05-06

Datum

2025-05-08

Bordläggning

2025-05-14

Debatt

2025-05-15

Beslut

2025-05-15

I ett meddelande från EU-kommissionen presenterades i januari 2025 den så kallade konkurrenskompassen. Konkurrenskompassen är en övergripande strategi för att öka EU:s konkurrenskraft genom att exempelvis stärka motståndskraft, produktivitet och innovationsförmåga.

Riksdagen har granskat meddelandet och välkomnar strategin. Bland annat ser riksdagen positivt på initiativet att förenkla regler och att det bör göras utan att minska krav på kvalitet, säkerhet eller hållbarhet. Därtill framhåller riksdagen vikten av att den gröna omställningen genomförs på ett teknikneutralt sätt. Riksdagen lyfter också fram handelspolitikens roll, energiförsörjningens betydelse och att Europas konkurrenskraft bör baseras på marknadsdrivna lösningar.

Riksdagen lägger utlåtandet till handlingarna, vilket innebär att ärendet avslutas.

Förslagspunkter

1

Reservationer

4 

Anföranden och repliker

28, 82 minuter

Justering

2025-05-08

Datum

2025-05-08

Bordläggning

2025-05-13

Debatt

2025-05-14

Beslut

2025-05-15

Riksdagen sa nej till cirka 20 förslag som rör vapenfrågor i motioner från den allmänna motionstiden 2024. Förslagen handlar bland annat om skjutvapens lämplighet för jakt, krav på skjutbanor och rätt för jägare att medföra kniv i bilen.

Riksdagen hänvisar bland annat till att arbete redan pågår inom Regeringskansliet med anledning av förslag som lämnats av 2022 års vapenutredning.

Behandlade dokument

18

Förslagspunkter

5

Reservationer

2 

Anföranden och repliker

32, 113 minuter

Justering

2025-05-08

Datum

2025-05-08

Bordläggning

2025-05-12

Debatt

2025-05-13

Beslut

2025-05-14

Riksdagen har granskat EU:s vitbok om europeisk försvarsberedskap 2030. I en vitbok, som är ett strategiskt dokument från EU-kommissionen, presenteras idéer kring ett särskilt ämne. Vitboken om europeisk försvarsberedskap har tagits fram av EU-kommissionen tillsammans med EU:s höga representant för utrikes frågor och säkerhetspolitik. Syftet med den är att stärka EU:s försvarsförmåga, bland annat med fokus på stöd till Ukraina och finansiering av försvaret.

Riksdagen ser positivt på att vitboken innehåller en höjd ambition gällande europeisk försvarsförmåga och anser att både EU och respektive medlemsland behöver stärka sin försvarsförmåga. Riksdagen tycker också att försvarssamarbetet i EU ska drivas framåt av medlemsländerna och komplettera deras egen försvarsförmåga samt vara i linje med de mål Nato har för sin försvarsförmåga. Stödet till Ukraina är fortfarande en prioriterad fråga för den europeiska försvars- och säkerhetspolitiken.

Riksdagen lade utlåtandet om vitboken till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Förslagspunkter

1

Justering

2025-05-08

Datum

2025-05-08

Bordläggning

2025-05-14

Debatt

2025-05-15

Beslut

2025-05-15

Riksdagen har behandlat regeringens skrivelse om en ny strategi för levande och trygga städer. Skrivelsen handlar om en ny inriktning för stadsutvecklingspolitiken med ett nytt nationellt mål för stadsutveckling.

I skrivelsen finns 13 fokusområden för den nationella stadsutvecklingspolitiken som syftar till att Sveriges städer utifrån sina förutsättningar ska utvecklas till levande, trygga och robusta städer. Riksdagen välkomnar regeringens nya strategi och det nya nationella målet för stadsutveckling.

Riksdagen lade regeringens skrivelse till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Behandlade dokument

4

Förslagspunkter

5

Reservationer

5 

Anföranden och repliker

15, 70 minuter

Justering

2025-05-08

Datum

2025-05-08

Bordläggning

2025-05-12

Debatt

2025-05-13

Beslut

2025-05-14

Riksdagen sa nej till cirka 60 förslag i motioner om jämställdhet och åtgärder mot diskriminering. Riksdagen hänvisar främst till att arbete redan pågår inom området.

Förslagen lämnades in under den allmänna motionstiden 2024 och handlar bland annat om jämställdhetspolitikens mål och metoder, jämlikhetsdata, diskriminering på olika grunder, ändringar i diskrimineringslagen och Diskrimineringsombudsmannens verksamhet.

Behandlade dokument

27

Förslagspunkter

9

Reservationer

20 

Anföranden och repliker

47, 141 minuter

Justering

2025-05-08

Datum

2025-05-08

Bordläggning

2025-05-13

Debatt

2025-05-14

Beslut

2025-05-14

Riksdagen har behandlat regeringens skrivelse med en fördjupad uppföljning av arbetet med att förebygga och bekämpa mäns våld mot kvinnor.

Skrivelsen är en del av regeringens åtgärdsprogram för att förebygga och bekämpa mäns våld mot kvinnor, våld i nära relationer och hedersrelaterat våld och förtryck samt prostitution och människohandel. Enligt åtgärdsprogrammet ska regeringen vartannat år lämna en skrivelse till riksdagen med en redovisning av arbetet med att nå det jämställdhetspolitiska delmålet att mäns våld mot kvinnor ska upphöra. Den aktuella skrivelsen beskriver utvecklingen under perioden för den nationella strategin för att förebygga och bekämpa mäns våld mot kvinnor 2017–2026, med fokus på 2022–2023.

Riksdagen konstaterar bland annat att det pågår ett omfattande arbete för att motverka och stoppa mäns våld mot kvinnor och våld i nära relationer, och sätter sin tillit till att regeringen fortsätter att föra en aktiv politik och mycket noga följer utvecklingen på området.

Riksdagen lade regeringens skrivelse till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Riksdagen sa också nej till den följdmotion som väckts med anledning av skrivelsen och cirka 30 förslag i motioner från den allmänna motionstiden 2024, främst med hänvisning till att arbete redan pågår i de frågor som förslagen tar upp.

Förslagen handlar bland annat om arbetet mot mäns våld mot kvinnor och våld i nära relationer, arbetet mot hedersrelaterat våld och förtryck samt insatser när det gäller stöd och skydd till den som är utsatt för våld.

Behandlade dokument

19

Förslagspunkter

8

Reservationer

14 

Anföranden och repliker

26, 114 minuter

Justering

2025-05-08

Datum

2025-05-08

Bordläggning

2025-05-13

Debatt

2025-05-14

Beslut

2025-05-14

Riksdagen sa nej till cirka 165 förslag i motioner som behandlar grundläggande frågor om utbildning, med hänvisning till bland annat gällande bestämmelser och pågående arbete.

Förslagen lämnades in under den allmänna motionstiden 2024 och handlar exempelvis om skolans värdegrund, trygghet och studiero i skolan, ämnen och kunskapsområden, betyg och bedömning, tillgång till läromedel, undervisning i modersmål och minoritetsspråk samt fritidshem.

Behandlade dokument

81

Förslagspunkter

13

Reservationer

33 

Anföranden och repliker

26, 110 minuter

Justering

2025-04-29

Datum

2025-05-06

Bordläggning

2025-05-12

Debatt

2025-05-13

Beslut

2025-05-14

Riksdagen sa ja till regeringens förslag att höja subventionsgraden för rotavdrag från 30 procent till 50 procent. Höjningen gäller från och med 12 maj 2025 till och med den 31 december 2025.

Rotavdrag kallas det avdrag en privatperson kan få när den anlitar ett företag för reparation, underhåll, ombyggnad eller tillbyggnad. Förslaget syftar till att stötta byggbranschen genom att bland annat dämpa effekterna av det ekonomiska läget.

Statens budget för 2025 påverkas av förslaget genom minskade skatteintäkter på ca 4,35 miljarder kronor. Rotavdraget är subventionerat av staten vilket innebär att staten står för delar av kostnaden för utförandet av rotarbeten. Avdraget bekostas genom skattereduktion och ger staten minskade skatteintäkter.

Regeringen får lämna ordinarie ändringsbudgetar två gånger om året. Men den får även lämna extra ändringsbudgetar om den anser att det finns särskilda skäl för det. Regeringen menar att byggbranschens situation i konjunkturläget innebär ett sådant skäl, vilket riksdagen håller med om.

Behandlade dokument

4

Förslagspunkter

1

Reservationer

1 

Anföranden och repliker

26, 93 minuter

Justering

2025-05-06

Datum

2025-05-06

Bordläggning

2025-05-06

Debatt

2025-05-07

Beslut

2025-05-07