Sök

… Bankofullmäktige i sitt inhandräckning i fordrade och afgifna utlåtande vilja härleda det åliggande, hvarom utsökningsmål. nu handlas, från stadgandet i 15 kap. 9 Rättegångsbalken der det Forts.heter Den, som fått af Rätten lof att rättegångssaker drifva, vare skyldig att utan betalning hjelpa de fattiga för Rätta, då Domaren det pålägger.Detta skäl är sannerligen så fattigt,att det förundrar mig, att

… Beträffande sättet huru man skall försvara sin rätt i fråga om damverks byggande, är stadgadt, att man eger enligt föreläggandet i domarens kungörelse infinna sig vid synen att sin Det stadgandet är lika gammalt, som föreskrifterna i 11 kapitlet Rättegångsbalken om särskild stämning. Om man nu vill föregifva, att det förra stadgandet må vara mindre betryg Måndagen den 12 April. 3 Jf o 28. gande, svarar

kungörelsen den 14 juni 1901 nr 46enligt vilken av allmänna medel må utgå den kostnad, som kan uppkomma, då uthärads nämnd måste tillkallas. Jfr ock bestämmelsen i 4 kap. 2 rättegångsbalken att, där käranden i tvistemål äskar särskilt ting, han skall hålla kostnaden därför.Såsom en kvarleva från äldre tid och numera utan nämnvärd betydelse utgå av allmänna medel till nämndemän jämväl så kallade tingsgästningspenningar. …

… I stad, där rådstuvurätt finnes, utser rätten värderingsmän bland de inom staden boende. Mot värderingsman gälle de jäv, som enligt rättegångsbalken gälla mot domare. Värderingen skall avse områdets värde vid den tid, da överlåtelsen skedde. Fanns vid nämnda tid å området byggnad, som ej hörde till fastigheten, skall sådan byggnad ej ingå i värderingen. Ej ma värdet sättas lägre än köpeskilling, som betingats

… Detta hade Lagberedningen ursprungligen föreslagit, men i Högsta Domstolen anmärktes att ett sådant stadgande skulle strida emot Rättegångsbalkens föreskrifter och på grund deraf ändrades paragrafen till hufvudsaklig öfverensstämmelse med Lag-Utskottets föreliggande förslag. Under sådant förhållande och då Första Kammaren redan antagit Lag-Utskottets förslag oförändradt, hemställer jag huruvida det icke kunde vara skäl för Andra Kammaren att göra detsamma. …

… Derför har också den gamla lagkomitén och den gamla lagberedningen föreslagit en sådan ändring i dessa processuella förmer, att alla dylika frågor, då det gäller att bedöma nyttan af företaget och att uppskatta ersättning för skadan, skulle handläggas af en särskild nämnd, och att det vid nämndens beslut skulle bero, såvida beslutet för öfrigt tillkommit i laga ordning. Nu vet man att vår rättegångsbalk

… Genom den nyss upplästa i banklagen är det emellertid föreskrifvet, att bolagsmännen för dessa förbindelser skola svara en för alla och alla för en, och om formen stadgas tydligt och klart i 10 kap. 6 Rättegångsbalken i 1734 års lag, der det heter bolagsman sökes der bolaget är.Sålunda är det alldeles klart, att, om man mot en enskild bankdelegare vill göra den solidariska ansvarigheten gällande, så skall han sökas, der bolaget är. …

… Det är dessutom icke fallet ensamt med prester och krigsmän, att de för fel i tjensten dömas af särskild domstol, utan gäller i detta afseende ett generel stadgande för alla embetsman. I 10 kap. 26 af Rättegångsbalken heter det De mål som någons embete och tjenst, högre eller ringare, och fel deri röra, pröfves och dömes af dem, som Konungen vård och inseende deröfver betrott häfver, efter ty, som i särskilda

samt tillika förklara, att i fråga om åtnjutande af denna aflöning skall gälla hvad för byråchefen för lagärenden är i enahanda afseende stadgadt. Det anslag, som alltsedan tillkomsten af 1901 års lag om ändring 15.i vissa delar af rättegångsbalken årligen beviljats till ökadt arbetsbi- iw,dt aridsträde åt justitiekanslersämbetet, synes fortfarande böra utgå med oför- juatitiekansändradt belopp. Jag hemställer

deklarationsskyldigheten skulle i saknad av särskilda föreskrifter i förordningen fullgöras hos myndighet i Stockholm, åtal borde i enlighet med forumregeln i 10 kap. 21 rättegångsbalken anställas vid rådhusrätten därstädes. Den anordning, som sålunda tillämpats i fråga örn utförande av åtal, synes mindre lämplig såviil ur utredningssynpunkt som icke minst med hänsyn till den tilltalade, vilken i många

… KungMaj ts Proposition Nr 155. 9 7 Mot ledamot av den centrala skiljenämnden gälla samma jäv, som i rättegångsbalken stadgas i fråga om domare. 8 Fråga, som hänskjutits till den centrala skiljenämnden, må avgöras av fem ledamöter. Éj må annat än udda antal ledamöter deltaga i avgörandet. Vid besluts fattande skola närvara lika antal representanter för arbetsgivare och arbetare samt minst en lagfaren

… Över nämnda utslag an förde husägarna på Kalven besvär hos kammarkollegium, som genom utslag den 4 december 1827, enär klagandena påstått, att denna ö innehades av dem under skattemannarätt, med stöd av 10 kap. 16 rättegångsbalken förklarade, att klagandena ägde att sitt påstående i denna del vid vederbörande domstol inom viss tid anhängiggöra, varefter och sedan tvisten blivit genom domstols lagakraftvunna

… Med hänsyn härtill synes det icke vara erforderligt att förlänga giltighetstiden för 1939 års lag, örn såsom jag förut förordat 1940 års lag med vissa ändringar erhåller fortsatt giltighet. Processlagberedningens förslag till ny rättegångsbalk innehåller i 27 kap. bestämmelser örn rätt att vid vissa brottsutredningar kvarhålla post- och telegrafförsändelser samt avlyssna telefonsamtal. Det torde böra övervägas

… Men de fall, då så sker, komma med all säkerhet att visa sig vara ganska sällsynta, och det så mycket hellre som enskild målsägande blott undantagsvis förekommer i de mål, som höra under fältkrigsrätt. Delgivningen, som i allmänhet torde kunna ske på ett enklare sätt än som stadgas i 11 kapitlet 38 rättegångsbalken, lärer böra äga rum på föranstaltande av den civile ledamoten, vilken redan nu har skyldighet

RIKSDAGENS PROTOKOLL. Kammaren sammanträdde kl. 11 f. m. Friherre Beck-Friis erhöll på begäran ordet och yttrade: Herr talman Jag hemställer, att kammaren för sin del måtte besluta, att särskilda utskottet skall behandla jämväl Kungl. Maj:ts nådiga proposition nr 342, angående reglering av löneförhållanden med mera för

… Anmäldes och godkändes lagutskottets förslag till riksdagens skrivelser till Konungen nr 57, i anledning av väckta motioner rörande stämningsmans behörighet m. m.nr 58, i anledning av väckt motion om ändring i 30 kap. 11 rättegångsbalken samt nr 59, i anledning av väckt motion om upphävande av förordningen den 4 maj 1855 angående vissa föreskrifter till kyrkotuktens upprätthållande. Upplästes fyra till

… Anmäldes och bordlädes lagutskottets utlåtanden nr 16, i anledning av väckt motion om ändring i 30 kap. 11 rättegångsbalken nr 17, i anledning av Kungl. Maj ts proposition med förslag till lag om inskränkning i inmutningsrätten och nr 18, i anledning av väckt motion om upphävande av förordningen den 4 maj 1855 angående vissa föreskrifter till kyrkotuktens upprätthållande samt jordbruksutskottets utlåtanden

en oriktig slutsats om vad justitieombudsmannen verkligen gjort i det anmärkta fallet. justitieombudsmannen har i det av herr Trygger patalade fallet uttryckligen förklarat någon laga skyldighet för domstolarna att i domsmotiveringen alltid tydligt giva tillkänna sin mening i rättsfrågan förefinnes visserligen icke utöver vad som följer av stadgandet i 24 kap. 3 rättegångsbalken.Men,fortsätter justitieombudsmannen,

… Men den sakkunskap, som kan hämtas från rådstuvurätternas och häradsrätternas domare, från dessa domstolar, som främst skola föra ut i livet den blivande rättegångsbalken, är ej representerad i kommissionen för närvarande. Man kan nog tycka, att kommissionen icke skulle ha annat än gagn av att anlita någon underdomare från stad eller från land vid sitt arbete, någon av dessa domare med praktisk erfarenhet,

… Maj ts nådiga propositioner nr 36, med förslag till lag om ändrad lydelse av 52 och 104 1 stadgan den 9 november 1866 om skiftesverket i riket m. m.samt nr 37, med förslag till lag om ändrad lydelse av 1 kap. 1 och 2 rättegångsbalken. Dessa propositioner blevo var för sig föredragna, därvid propositionen nr 36 på begäran bordlädes och propositionen nr 37 hänvisades till lagutskottet. Justerades fem