Sök

… Prof. 1876. 7 Sami. 11 lläft. 2 10 Lag-UtsJcottets Utlåtande N o 25. att Riksdagen för sin del ville besluta en författning så lydande Lagens stadgande i 13 kap. 1 Rättegångsbalken, att domare är jäfvig att handlägga mål, då lian eller hans skyldemän hafva i saken del, egen i hushållsmål af allmän beskaffenhet icke tillämpning. Stockholm den 10 Mars 1876. På Utskottets vägnar Eric Sparre. …

… Genom denna lag göres ej ändring i hvad som förordnats uti 12 i lagen den 14 juni 1901 om hvad iakttagas skall i afseende å införande af lagen om ändring i vissa delar af rättegångsbalken. 2:o att, vid bifall till hvad af mig blifvit under l o hemställdt, Riksdagen må medgifva, att af det å andra hufvudtiteln uppförda förslagsanslaget till ersättning åt domare, vittnen och parter må utgå den kostnad, som enligt den af mig föreslagna lagen kan drabba statsverket. …

… År 1920 antogo sålunda statsmakterna den nya giftermålsbalken, vilken ersätter den äldre balken i ämnet. Och nyligen genomfördes den stora processreformen genom antagande av en ny rättegångsbalk, vilken även ingår i 1734 års lag och där trätt i stället för den äldre rättegångsbalken. Vid den genomgripande revision av familjerätten som, frånsett äktenskapslagstiftningen, ägde ram under åren 19171933 tvingades man av omständigheterna att följa en annan ordning. …

… Beträffande motiveringen i övrigt för motionärens hemställan får utskottet hänvisa till motionen. Gällande rätt m. m. Enligt 1 kap. 1 rättegångsbalken utgöres allmän underrätt på landet och i stad, som hör till domsaga, av häradsrätt samt i annan stad av rådhusrätt. För rättsskipningen i rådhusrätt skola jämlikt 10 samma kapitel finnas borgmästare och rådmän samt, om göromålen kräva det, en eller flera assessorer, vilka alla skola vara lagfarna domare. …

Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima riksdags sammanträde sig tilldragit given Stockholms slott å rikssalen den 16 januari 1918. Den 22 februari 1917 undertecknades i Stockholm mellan Sverige, TiiiäggsNorge och Danmark en tilläggsartikel till myntkonventionen av den 27 yDtkkeönvenmaj 1873 och tilläggskonventionen

… Auditören von Hedenberg dömde Martelius för de av de militära ledamöterna i utslaget angivna brott och jämlikt där angivna lagrum att i en bot undergå skärpt arrest i tio dagar. Jämlikt 23 kap. 4 rättegångsbalken hade krigsrättens utslag bort avfattas i enlighet med den av auditören von Hedenberg under den föregående omröstningen uttalade meningen, så att Martelius kommit att för de åtalade förseelserna dömas till allenast disciplinstraff. …

… Utlåtande i anledning av Kungl. Maj ts proposition med förslag till lag om ändrad lydelse av 30 leap. 21 rättegångsbalken. Genom en den 21 december 1928 dagtecknad, till lagutskott hänvisad proposition, nr 6, vilken behandlats av första lagutskottet, bar Kungl. Haj t, under åberopande av propositionen bilagda i statsrådet och lagrådet förda protokoll, föreslagit riksdagen att antaga följande förslag till Lag om ändrad lydelse av 30 kap. 21 rättegångsbalken. …

… Om sålunda förordnad utmätningsman galle hvad i denna lag om kronofogde stadgas dock må han ej i sitt ställe sätta annan man och ej heller, med mindre förordnandet innehåller särskildt medgifvande, befatta sig med försäljning af utmätt fäst egendom eller med fördelning af köpeskilling för utmätt egendom i fall, som i 3 1 mom. omförmälas. r, Emot öfverexekutor gälla enahanda jäf, som i Rättegångsbalken om domare sägas. OUtmätningsman må ej taga befattning med mål, hvari han jäfvig är. Dessa äro mot honom laga jäf om han är med part uti den skyldskap eller det svågerlag, som i 13 kap. 1 Rättegångsbalken om jäf mot domare

… Förrättningsman eller god man, som utan laga förfall från förrättningen uteblifver, ersätte all skada eller olägenhet, som deraf uppstår förrättningsmannen ans vare derjemte såsom för tjenstefel. 39 Emot synemän gälle dessa jäf om han är med part i den skyldskap eller det svågerlag, som i Rättegångsbalken om jäf emot domare sägs, eller om han eller någon, som med honom sålunda i skyldskap eller svågerlag

… Ränta vid försträckning på kort tid om ändring i stadgande angående. M. N o 78 L. U. N o 6 I 8:50. Se vidare Grundränta. 58 S. Rättegångsbalken om ändring af 30 kap. 5 och 6 i. M. Nio 69 L. U. N o 18 III 36:3-6 om ändring af 11 kap. 10 i. M. N o 70 L. U. N o 23 IV 46: 45 R. S. N o 36 A7:58:57. Rättskemister om anslag till. M. i F. Iv. N o 28 S. …

… III. 43, 43. ang. ändring af Kongl. Förordningen om, vid försträckning på kort tid. M. A. K. 11:0 78. L. U. n o 3. I. 6, 0. Rättegångsbalken, om ändring af 11 kap. 1 Se Stämning. 30 kap. 5 och 6 Se Talan. 11 kap. It Se Vitesansvar. Rättskemister, ang. anslag till. S. IT. 11:0 21, p. 50. I. 22, 5053. Motion af Herr Adelsköld 11:0 28. 1. 4, 7. Rösträtt, den kommunala, ang. ändring i. …

bäfva mot borgenärerna sig förbrutit, som här ofvan sägs då skall han straffas, som vore han gäldenär i konkursen. Denna lag träder i kraft den 1 januari 1906. Lag om ändrad lydelse af 11 kap. 15 rättegångsbalken. Härigenom förordnas, att 11 kap. 15 rättegångsbalken skall erhålla följande ändrade lydelse Är stämning tagen å bolag, förening eller annat samfund, eller å stiftelse eller annan sådan

… Räntefria studielån 1:1:Ufk II. Räntor å statsskulden, 1:1:XIV. Rättegång, fri ändring i vissa delar av lagen om, 1:191. Rättegångsbalken ändrad lydelse av 30 kap. 21 1:6. Rönnbäck, Johanna Evelina pens.1:137. Rösiö, P. pens.1:205. Sala ändring av lönegraden för överläkaren vid sinneslöanstalten i, 2:21. Sammansatt tillfälligt utskott 2:14. …

… Hyra. förslag till lag med vissa ändrade bestämmelser mot oskälig hyressteg ririg m. m.58, 66 Häradsnämd se Rättegångsbalken. Häradsrätts sammansättning se Rättegångsbalken. Härbärge se Arbetar skyddslagstiftning. Hästutskrivningslagen.8 I. Inlösen. se Nyttjanderätt. Inteckning se Nyttjanderätt. J. Jordförvärv angående utredning rörande omfattningen av bolags jordförvärv inom Dalsland m. in.Jnstitieombudsmann

och Gotlands län skola vid 1896 års början skiljas från Svea hofrätts och förläggas under Göta hofrätts dom värjo dels antaga följande förslag till i. ii l jf- 5!ri å SJ i i t rt i. WH f 11 ij Lag r.M in j i 01V i angående ändrad lydelse af 25 kap. 9 rättegångsbalken. fl, Härigenom förordnas, att 25 kap. 9 rättegångsbalken Skall erhålla följande ändrade lydelse I de saker, som genom laga.

… Sedan riksdagen i skrivelse den 27 februari 1900 begärt utarbetande och framläggande av förslag till ändring av 12 kap. 3 rättegångsbalken i syfte att det s. k. kontumacialförfarandet måtte mera allmänt än då ägde rum vinna tillämpning i sådana skuldfordringsmål, i hvilka skriftligt fordringsbevis ej åberopades, lät Kungl. Maj t år 1904 utarbeta ett förslag till lag om ändrad lydelse av 12 kap. 3 och 4 rättegångsbalken. …

… Frånvarandes egendom angående tillsyn å god mans förvaltning deraf.Frälser änteeg are angående upphäfvande af frälseränteegares rätt att tillösa sig skaf.tejord.Främmande trosbekännare se Äktenskaps afslutande. Fullmagt se Konkurslagen. Fullrnägtig angående ändring i rättegångsbalken 15 kap. 1 ändrad lydelse af rättegångsbalken 15 kap. 3 Fängelsestraff se Frihetsstraff. Förmyndare angående ändrad

… Maj t måtte föreslå Riksdagen att, under förutsättning att propositionen med förslag till lag angående ändring i vissa delar af rättegångsbalken blefve af Riksdagen bifallen, till ökadt arbetsbiträde åt justitiekanslersämbetet anvisa på extra stat för år 1902 ett belopp af 4,500 kronor. Efter det framställning i sådant hänseende gjorts vid 1901 års riksmöte, meddelade Riksdagen i skrifvelse den 29 maj samma år n r 97att, då de af Kungl. …

… J SOn se Arvsfonden 2Färdkostnader se Värnplikt 4Färöarna meteorologiska telegram från se Meteorologisk-hydrografiska anstalten 4Förberedande undersökning i brottmål se Rättegångsbalken. w 2.3 o=S. s-g 3.Å. Motioner Utskotts-utlåtanden eller memorial Riks- dagens skri- velser K amrarnas förhandlingar CG P B CD T3 O T3 FK AK P-ct C öl n as Cl. P 52J 1 02 Cu P Första kamm. …