Sök

… Systemet med förundersökning innebure, att målet i former, som avsåge att garantera den misstänktes rättssäkerhet, skulle så beredas, att det i ett sammanhang kunde företagas till huvudförhandling. Den rättsliga reglerin av förundersökningsförfarandet, som skett i rättegångsbalken i avsikt att tillgodose dessa båda synpunkter, hade självfallet medfört, att det i större och mera invecklade mål ofta förflöte

… I allmänna polisinstruktionen stadgas att polisman icke för obehörig får yppa något varom han i tjänsten erhållit kunskap och som ej bör komma till allmänhetens kännedom. Härjämte finnas bestämmelser i rättegångsbalken om att undersökningsledare kan förordna, att vad som förekommit vid förhör icke får uppenbaras. Jag är väl medveten om de svåra problem som kunna uppkomma vid tillämp ning av dessa

… Innan någon tjänstgör i nämnden, skall han hava avlagt domared eller, med Kungl. Maj ts tillstånd, sådan försäkran på heder och samvete, varom i 4 kap. It andra stycket rättegångsbalken sägs. 6 mom. Närmare föreskrifter rörande nämndens verksamhet meddelas av Kungl. Maj t. 7 KAP. Särskilda föreskrifter. 8 KAP. Ansvarsbestämmelser. 144 3 mom. Den som-till länsstyrelsen. Sedan besvären-giva anledning. …

… Med hänsyn till vad därom anförts i remissyttrandena och till de utökade möjligheter till eftergift av åtal, som införts genom nya rättegångsbalken, anser jag här ifrågavarande förseelser alltjämt böra lyda under allmänt åtal. Någon motsvarighet till 158 första stycket livsmedelssakkunnigas förslag har därför icke upptagits i departementsförslaget. 158 andra stycket livsmedelssakkunnigas förslag ingår i tredje stycket av 112 departementsförslaget. 12 kap. …

… Om beredskapslagstiftning mot samhällsfarlig verksamhet. inte heller bestämmelser om vilka tvångsmedel som få tillgripas. I rättegångsbalkens 4 kap. beskrives ju ingående vilket redovisas i utskottsutlåtandet liur myndigheterna ha att förfara i olika fall när det gäller anhållande, husundersökning, kroppsvisitation, ja, till och med kroppsbesiktning, vad det nu skall innebära, telefonavlyssning, ja, till

gällande, målet ej må utsättas till huvudförhandling förrän preklusionstiden för den andres talan utgått eller talan dessförinnan blivit av honom instämd. Av rättegångsbalkens regler lärer följa att, om målen förklaras skola handläggas i en rättegång, de också skola frånsett naturligtvis det fall att hinder föreligger för saklig prövning av något av anspråken avgöras i ett sammanhang. …

… Besvärshandlingen skall inges till domstolen. 12 S I tvist som avses i 5 första stycket och 6 S andra stycket skall vardera parten svara för sin rättegångskostnad i bostadsdomstolen, i den mån annat ej följer av 18 kap. 6S rättegångsbalken. Denna lag träder i kraft den 1 juli 1977. Mot. 1976/77:553 17 Bilaga 4 Förslag till Lag om ändring i jordabalken Härigenom förordnas i fråga om 12 kap jordabalken1 att 32, 39 och 44 iiii skall ha nedan angivna lydelse. …

… Under hänvisning till det anförda hemställes att riksdagen vid behandlingen av propositionen 1975/76:202 med förslag till nya regler om telefonavlyssning vid förundersökning m. m. beslutar sådan ändring av den i propositionen föreslagna lagen om ändring i rättegångsbalken att nuvarande möjligheter till telefonavlyssning vid de s. k. majestätsbrotten överförs oförändrade till den nya lagen. Stockholm den 21 januari 1977 INGER LINDQUIST m …

… Ankom till riksdagens kansli den 6 mars 1920 kl. 8 e. m. Utlåtande i anledning av vädd motion om införande i 1 kap. 1 rättegångsbalken av bestämmelse att i kommun, där kommunalfullmäktige finnas, dessa må förrätta nämndemansval. Närvarande herrar Pettersson i Södertälje, Åkerman, Klefbeck, Rogberg,greve Spens, Reuterskiöld, J. P. Johansson,Berglund,Lindqvist i Kosta, Lindley, Hederstierna, Engberg, Leo, Svensson

… Utskottet kan slutligen icke underlåta att påpeka, att motionären icke synes hafva tillräckligt beaktat, att den af honom föreslagna ändring i 25 kap. 9 och 15 rättegångsbalken äfven skulle medföra en motsvarande ändring af tiden för ingifvande af besvär i de flesta mål, som å besvärsvägen fullföljas. Sistnämnda tid finnes nemligen på flere ställen i rättegångsbalken, såsom 16 kap. 1 och 25 kap.

… Det hinder, som kunnat anses ligga i den pågående utredningen om rättegångsreformen, är numera undanröjt. Den av riksdagen antagna nya rättegångsbalken har av processlagberedningen föreslagits skola träda i kraft den 1 januari 1947. Vad åter angår revisionen av den allmänna strafflagen, är den i full gång och kan beräknas slutförd inom några få år. Revisionen av strafflagen för krigsmakten pågår också parallellt härmed. …

… Den i 1 kap. 1 rättegångsbalken givna regeln angående häradsrätts sammansättning modifieras väsentligen av domförhetsregeln i 23 kap. 1 samma balk. Enligt sistnämnda lagrum erfordras icke att flera än sju nämndemän samtidigt skola vara närvarande för att rätten skall vara fullsutten. …

… Prästerskapet angående ändrade bestämmelser rörande uppbörden af afgifter till prästerskapet 30. R. Rättegångsbalken angående ändring af 11 kap. 38 rättegångsbalken.10. angående ändring i vissa delar af rättegångsbalken m. m. 34, 40. angående ändring i vissa delar af 30 kap. rättegångsbalken 70. s. Samäganderätt angående ändrad lydelse af 12 och 19 i lagen den 30 september 1904

… Nr 1. 18 Sammansatt första lag- och jordbruksutskotts utlåtande nr 1. 1 förslaget till, lag om ändrad lydelse av 1 bokföringslagen ha sammanförts dels en ändring, som sammanhänger med sambruksföreningarnas tillkomst, dels en av nya rättegångsbalkens införande betingad ändring avseende advokats bokföringsskyldighetEnär rättegångsbalken trätt i kraft från och med den 1 januari 1948, synes ändringen i bokföringslagen i sistnämnda avseende böra träda i kraft snarast. …

… När sålunda i fråga om rättegångsordningen vid rådstuvurätt i 14 kap. 2 rättegångsbalken stadgas, att, sedan käranden vid offentligt upprop skriftligen ingivit sitt käromål, rätten skall, om svaranden då är tillstädes, därå skriva, att han åtta dagar därefter svara skall, och att. om svaranden då alldeles utebliver eller han kommer oberedd, utan laga ursäkt, upprop i saken åter skall äga rum åtta dagar

… Maj t uti en nämnda dag till Eiksdagen aflåten proposition n o 47 föreslagit Riksdagen att, under förutsättning att de propositioner, som till Eiksdagen aflåtits dels den 24 sistlidne januari med förslag till lag om ändring i vissa delar af rättegångsbalken m. m.dels samma den 21 februari med förslag till lag om ändrad lydelse af vissa paragrafer i förordningen angående patent den 16 maj 1884, blefve af Eiksdagen bifallna, medgifva, att af det å andra hufvudtiteln uppförda förslagsanslaget till ersättning åt domare, vittnen och parter finge utgå ej mindre den kostnad för biträde af sakkunnig och för syn, som till följd af omförmälda lag om ändring i vissa delar af rättegångsbalken kunde komma att

och utdelningskuponger.8 Rättegång lag om fortsatt giltighet av lagen den 26 april 1940 med särskilda bestämmelser angående domstolarna och rättegången vid krig eller krigsfara in. m.7 angående ändrad sammansättning av domstolarna vid behandling av trafikmål 19 lag om fortsatt tillämpning av äldre rättegångsbalken å rättegåugen vid krigsdomstol 22 lag om fortsatt tillämpning av äldre rättegångsbalken i mål och ärenden som skola upptagas av konsularrätt eller konsulardomare 22 lag om ändring i rättegångsbalken den 18 juli 1942

Banco Böter, Landshöfdinge Embetet tagit alt detta i Wederbörligt öfwerwägande Men som de hinder Beswäranden andragit till sin ursäkt icke blifwit i laga ordning styrkte och å dess Bruks Bokhållare Tingwalls obeediga intyg af den 4 Aprill 1816 emot innehållet af 7 IT Cap. RättegångsBalk afseende ej heller göras kan, Hwarförutan och då klaganden uteblifwit utan att för sig hafwa Lagligen Befullmäktigadt

… I december 1947 utsände nämnden ett tryckt meddelande till landets domare, åklagare och advokater om tillämpningen vid underrätt av övergångsbestämmelserna till nya rättegångsbalken. En formulärsamling för hovrät 30 Riksdagsberättelsen. I Ju 17 terna har utgivits i februari 1948. Efter nya rättegångsbalkens ikraftträdande den 1 januari 1948 har nämndens verksamhet i övrigt huvudsakligen bestått i att besvara förfrågningar angående rättegångsbalkens tillämpning. 18.

… Punkt 40 i 1807 års kungl. förklaring, som förbjuder enskild part att åtala domare, uppgifver sig vara utfärdad i anledning af föreskriften i rättegångsbalkens 27 kap. 7 om offentligt uppläsande åt de å ömse sidor ingifna inlagor i mål, däri den, som å Konungens vägnar i hofrätten kära bör tilltalat någon för ämbets- eller annat groft brott. Det är emellertid lika obefogadt att af detta lagrum sluta sig till, att åtal i afsedda fall icke får anhängiggöras vid hofrätt af enskild målsägande, som det är orimligt att i rättegångsbalken 10:27 inlägga ett