Sveriges Riksdags logotyp, tillbaka till startsidan

Sök

Sök bland riksdagens alla dokument och publiceringar. För att avgränsa sökningen, använd filter eller välj att sortera efter kategori. Via Populära sökningar kommer du snabbt till innehåll som många efterfrågar.

Behöver du hjälp med hur du ska söka?

Kategori

Kategori

12 417 träffar på “rättegångsbalken” med vald kategori, sorterat efter relevans

  • JUSTITIEOMBUDSMANNENS

    Framställning / redogörelse 1911:Jo

    … I fråga om adelns rätt till särskild forum har en tydlig brist på öfverensstämmelse mellan den allmänna rättsuppfattningen och den positiva lagstiftningen kunnat fortvara in i våra dagar. Ett bifall till lagkommitténs förslag till ny rättegångsbalk skulle hafva fört med sig, att ofvan intagna bestämmelser i 8 kap. 2 rättegångsbalken af 1734 års lag försvunnit. Då lagkommitténs förslag ej antogos,

  • BEVISNING INFÖR RÄTTA

    Statens offentliga utredningar 1893:1

    … Hvad förslaget innehåller beträffande tiden för stämningens delgifvande, öfverensstämmer med allmän praxis. 14 Enligt 17 Kap. 13 Rättegångsbalken skall domaren, när parten sjelf icke förstår att förete de jäf, hvartill lian kan hafva skäl, efterfråga jäf. Att i detta afseende inskränka domarens verksamhet till att biträda en hjelpbehöfvande part synes emellertid icke vara rigtigt. …

  • Första lagutskottets utlåtande nr Al

    Utlåtande 1948:L1u41

    … Utskottet tillstyrker därför bifall till förevarande paragraf. Förslaget till lag om ändrad lydelse av 24 kap. 22 rättegångsbalken. I lagförslaget ha icke intagits några särskilda bestämmelser rörande häktning i militära mål. Rättegångsbalkens regler skola sålunda enligt huvudregeln i 6 förslag till militär rättegångslag komma att bliva i allo tillämpliga i denna del. …

  • Första lagutskottets utlåtande nr 23

    Utlåtande 1950:L1u23

    … Riksdagen biföll förslaget. I anledning av propositionen nr 19 antog riksdagen vidare lag om ändrad lydelse av 4 kap. 1 rättegångsbalken. Slutligen antog riksdagen med bifall till propositionen nr 278 lag om ändrad lydelse av 7 kap. 7 rättegångsbalken. Vid 1949 års riksdag beslöts, med bifall till propositionen nr 183, ändring i 33 kap. 4 rättegångsbalken. …

  • Lagutskottets Utlåtande N:o 40

    Utlåtande 1901:LU40

    … Utlåtande, i anledning af Kongl. Maj ts proposition med förslag till lag om ändring i vissa delar af rättegångsbalken, lag om hvad iakttagas skall i afseende å införande af lagen om ändring i vissa delar af rättegångsbalken, lag om ändring i vissa delar af utsökning slag en, lag om beräknande af fatalietid i visst fall samt lag om offentlighet i visst fall vid förhör inför hofrätt. …

  • JUSTITIEOMBUDSMÄNNENS

    Framställning / redogörelse 1920:Jo

    … Jag tilläte mig även i detta sammanhang åberopa lagkommitténs förslag 15 kap. 6 rättegångsbalken, däri det hette Hava parterna tillstädes kommit, och söker endera uppskov, förty att han vill bevis föredraga, eller av annan orsak, pröve rätten, om skäl därtill vara må. Ej skall uppskov beviljas, 1920 133 utan att det för partens rätt nödigt tinnes så framt ej andra parten det medgiver. …

  • Första lagutskottets utlåtande nr 37

    Utlåtande 1946:L1u37

    … Utskottet uttalade därvid att motsvarande ändring borde vidtagas i nya rättegångsbalken jämte de följdförfattningar till denna som innehålla liknande bestämmelse. Beträffande 33 kap. 3 nya rättegångsbalken fann utskottet det ej påkallat att föreslå ändring, då Kungl. Maj t torde komma att beakta att sådana ändringar, som bliva nödvändiga på grund av ny lagstiftning, vidtoges i denna balk före ikraftträdandet. …

  • LAGTIMA RIKSDAGEN I STOCKHOLM

    Protokollsutdrag 1912

    … Hänvisades till lagutskottet Kungl. Maj ts propositioner l o med förslag till lag om ändrad lydelse af 11 kap. 9, 24 och. 38 rättegångsbalken och 2:o med förslag till lag om ändring i vissa delar af sjölagen samt till lag om ändrad lydelse af 1 i lagen den 12 juni 1891, innefattande vissa bestämmelser om sjöfynd. Nr 59. S. D. Hänvisades till statsutskottet Kungl. …

  • JUSTITIEOMBUDSMANNENS

    Framställning / redogörelse 1928:Jo

    … I detta sammanhang må hänvisas till vad Kallenberg anför i Svensk civilprocessrätt I, utgiven år 1917. Kallenberg anför å sid. 197 under rubrik Gamla tingsordningenatt ordet ting betecknade i 2 kap. 1 rättegångsbalken, liksom i därförut gällande rätt, ett inom någon av tingsperioderna hållet sammanträde, vilket kunde sträcka sig över en eller flera dagar. Att ordet hade denna betydelse vore i synnerhet tydligt av stadgandet i 2 kap. 2 rättegångsbalken. …

  • Andra lagutskottets utlåtande nr lb år 1957

    Utlåtande 1957:L2u14

    … Ej må befattningen innehavas av den, som icke råder över sig och sitt gods. 3 mom. Mot ledamot av arbetsrådet gälla samma jäv, som i rättegångsbalken stadgas i fråga om domare. i m o m. Har ledamot eller suppleant, som representerar arbetsgivare eller arbetare, åtagit sig uppdraget, äge han ej att varda därifrån entledigad, med mindre särskilda omstän Föreslagen lydelse rikssammanslutningar av arbetsgivare och av arbetare. …

  • Första lagutskottets utlåtande nr 4 år 1957

    Utlåtande 1957:L1u4

    … Lagen, som utfärdades den 21 mars 1952, ger vidgade möjligheter att utnyttja tvångsmedel vid förundersökning angående spioneri, sabotage och vissa andra brott mot rikets säkerhet. Den är utformad såsom tilläggs- och undantagsbestämmelser till rättegångsbalken, vars regler är tillämpliga i den mån särbestämmelser ej meddelats. Innebörden av lagen är i huvudsak, att möjligheter givits till en viss förlängning av anhållningstiden samt att på vissa punkter en komplettering gjorts av bestämmelserna i 27 kap. rättegångsbalken om beslag och telefonavlyssning.

  • i anledning av Kungl. Majrts proposition nr 45

    Motion 1971:1270 av herr Sjöholm m. fl.

    … Mot. 1971:1270 12 Nr 1270 av herr Sjöholm m. fl. i anledning av Kungl. Majrts proposition nr 45 med förslag till lag om ändring i rättegångsbalken, m. m. Punkten nr 3 i domarreglerna lyder som följer Desslikes skall han ock besinna, att domarämbetet är för den menige mans bästa insatt, och icke för domarens eget bästa, och därföre skall han bruka det den menige man, och icke sig själv, till godo, ändock det är honom väl själv med till godo, när det rätt brukat varder. …

  • Första lagutskottets utlåtande nr 11

    Utlåtande 1944:L1u11

    … Emellertid torde en särskild lag örn åtalseftergift för bötesbrott icke kunna triida i kraft förrän tidigast den 1 juli 1945. Enligt vad utskottet inhämtat kommer processlagberedningen att föreslå att nya rättegångsbalken träder i kraft den 1 januari 1947. Vid sådant förhållande och då det synes utskottet angelägnare att alla krafter inriktas 32 Första lagutskottets utlåtande nr 11. på att i görligaste mån påskynda rättegångsbalkens ikraftträdande

  • JUSTITIEOMBUDSMANNENS

    Framställning / redogörelse 1910:Jo

    … För osanna framställningar inför rätta, ägnade att missleda domstolen, följde åter enligt 14 kap. 8 rättegångsbalken allenast böter. Till enahanda straffdömdes äfven, jämlikt 14 kap. 5 rättegångsbalken, den som i sina skrifter inblandade sådant, som ej rätteligen hörde till saken. Öfvertygades fullmäktig att hafva hemligen skrifvit i saken för hufvudmannens vederpart eller gått honom med råd och dåd tillhanda, straffades han jämlikt 15 kap. 14 rättegångsbalken med böter eller

  • SÄRSKILDA INOM JUSTITIEDEPARTEMENTETTILLKALLADE SAKKUNNIGA FÖR ÖVERARBETNING AV VISSA DELAR IDET AV VATTENRÄTTS- OCH DIKNINGSLAGSKOMMITTÉERNADEN 17 DECEMBER 1910 AVGIVNA FÖRSLAGET TILL VATTENLAG

    Statens offentliga utredningar 1918:2

    … Över vattendomstols slutliga utslag i brottmål skall klagan hos Konungen föras genom besvär. 88 89 Vad i 25 kap. 3, 5, 6, 7 och 10 rättegångsbalken stadgas beträffande fullföljd av talan mot allmän underrätts utslag eller beslut skall äga motsvarande tillämpning i fråga om talan mot utslag eller beslut, som meddelats av vattendomstol dock att sådan talan fullföljes hos Konungen. …

  • JUSTITIEOMBUDSMANNENS

    Framställning / redogörelse 1923:Jo

    … Genom frågor till parterna och vittnet bör domstolen göra sig förvissad om, huru härmed förhåller sig. Anföres jäv mot en till vittne åberopad person, skall domstolen enligt 17 kap. 6 rättegångsbalken pröva, om jävet är lagligt, och giva utslag däröver. Angående dylikt beslut må enligt 16 kap. rättegångsbalken särskild talan icke föras, utan får detsamma allenast i samband,med huvudsaken dragas under högre rätts prövning. …

  • JUSTITIEOMBUDSMANNENS

    Framställning / redogörelse 1924:Jo

    … Därutinnan utsädes tydligt i motiven till lagen den 10 juli 1899 angående ändrad lydelse av 11 kap. rättegångsbalken, att med de för rättegången i brottmål gällande grundsatser icke ansetts förenligt att, därest svaranden ej kunde med stämning anträffas, låta stämningen kungöras såsom i 10 för tvistemål stadgats. I det 1839 tryckta, av lagkommittén avgivna förslaget till rättegångsbalk i brottmål upptogs, att vad som stadgats om delgivning av stämning i tvistemål, motsvarande bestämmelserna i 9 i nuvarande 11 kap. rättegångsbalken, att i vissa fall

  • JUSTITIEOMBUDSMANNENS

    Framställning / redogörelse 1916:Jo

    … Då ifrågavarande lagrum i rättegångsbalken ändock skall omarbetas, svnes det lämpligt att däri inrycka vad som är stadgat genom nådiga brevet den 12 februari 1824 angående åliggande för häradsrätterna att verkställa indelning av resp. tingslag i nämndemansdistrikt. …

  • LAG OM ACKORDSFÖRHANDLING UTAN KONKURS

    Statens offentliga utredningar 1920:2

    … Denna lag skall träda i kraft den dag, då nya konkurslagen samt lagen om ackordsförhandling utan konkurs träda i kraft. 103 Förslag till Lag om ändrad lydelse af 25 kap. 1 rättegångsbalken. Härigenom förordnas, att 25 kap. 1 rättegångsbalken skall erhålla följande ändrade lydelse Talan mot underrätts slutliga utslag i tvistemål af beskaffenhet att böra genom stämning anhängiggöras skall, där ej bär nedan i 3 eller 5 annorlunda stadgas, fullföljas efter vad. …

  • JUSTITIEOMBUDSMANNENS

    Framställning / redogörelse 1921:Jo

    … Av denna anledning kommo vitesförelägganden till användning. Bestämmelserna härom i 1734 års lag förekommo i 16 kap. 6 och 24 kap.1 rättegångsbalken. Det förra stadgandet, som med undantag av bestämmelsen om klagorätt numera återfinnes i 14 kap. 3 2 stycket rättegångsbalken, innehåller, att nu söker endera parten uppskov i saken, förty att han vill flera bevis skaffa, eller för annan orsak finner