Sök

… N o 58, i anledning af väckta förslag om ändringar i gällande föreskrifter rörande förvaltningen af omyndiges egendom. Bifölls. N o 39, i anledning al väckt förslag om tillägg till 15 Kap. 2 Rättegångsbalken, i fråga om fullmägtigskap. Bifölls. N o 40, i anledning af väckta motioner om ändring i Kongl. Förordningen den 8 Februari 1681, rörande klockares aflöning. Afslogs. N o 41, i anledning af väckta motioner

… I Riksdagens skrifvelse framstäldes vidare begäran om förslag till forumfrågans lösning, men herr justitieministren har undanskjuta det spörsmålet och förklarat, att, som en allmän revision af 10 kap. rättegångsbalken förestode, han icke ansåge lämpligt att nu företaga forumfrågan. Revisionen af 10 kap. rättegångsbalken kan nog komma att dröja, och för öfrigt kan jag ej finna, att den af Riksdagen

… Svensén, M 146, om förändring af den i gällande kommunalförfattning stadgade rösträtt Herr C. J. Svensén, M 147, om upphäfvande af 15 Kap. 2 Rättegångsbalken Herr S. Rosenberg, M 162, angående förändring i KongStadgan om skiftesverket i Riket af den 4 Maj 1827 Herr Anders Pehrsson, M 165, om ändring af 12 i Kongl. Förordningen den 21 Mars 1862 om kommunalstyrelse på landet Herr D. …

… Majit i cirkulär den 13 oktober 1944 till rikets allmänna underrätter och åklagare angående anpassning av det processuella förfarandet vid underrätterna efter principerna i nya rättegångsbalken framhållit önskvärdheten av att det processuella förfarandet vid underrätterna redan nu såvitt möjligt borde anpassas efter de principer, på vilka den nya rättegångsbalken bygger. Utredningsmännen hava

… Har man att välja emellan der han finnes och der han är mantalsskrifven, bör detta vara tillräckligt. Som sagdt, uttrycket är här icke af sådan vigt, som då man kommer till Rättegångsbalken. I den gamla lagberedningen hade man redigerat detta så, att man här hänvisade till Rättegångsbalkens första del. Jag vill icke längre uppehålla öfverläggningen och yrkar Första Kammarens Prot. 1877. N o 30.

… Angående upphäfvande af frälsemäns och deras vederlikars rätt till särskildt forum i vissa mål.40. 79. Angående ändring af 11 kap. 38 rättegångsbalken 41. 80. Angående förslag till lag om ändring i vissa delar af 30 kap. rättegångsbalken 41. 81. Angående lag om inskränkning i rätten att erhålla laga skifte.41. 82. I fråga om skogslikvider vid laga skiften och hemmansklyfningar.41. 60 Riksdagsbeslutet 1907. …

… Angående befogenhet för styrelseledamot att mottaga stämning i mål, som rör samfälligheten, så ock annat meddelande i fråga örn densamma skall vad i 11 kap. 15 rättegångsbalken är stadgat äga motsvarande tillämpning. Såsom styrelsens beslut gälle, där ej annorlunda är i stadgarna bestämt, den mening, örn vilken vid styrelsesammanträde de flesta röstande förena sig, men vid lika röstetal den mening, som biträdes av ordföranden vid sammanträdet. …

… Vid förnyad föredragning af lagutskottets den 13 och 14 i denna månad bordlagda utlåtanden n o 58, i anledning af Kongl. Maj ts proposition med förslag till lag om ändrad lydelse af 26 kap. 1 rättegångsbalken, och n o 59, i anledning af väckt motion om skrifvelse till Kongl. Maj t angående begränsning af rösträtten vid aktiebolagsstämma, biföll kammaren hvad utskottet i dessa utlåtanden hemstält. Första Kammarens Prof. 1902. …

… Genom deuna lag göres ej ändring i hvad som förordnats uti 12 af lagen den 14 juni 1901 om hvad iakttagas skall i afseende å införande af lagen om ändring i vissa delar af rättegångsbalken. Vid utlåtandet hade afgifvits reservationer af friherre Palmstierna och herr Hedenstierna af friherre Gripenstedt och herr C. A. Tamm samt af herr Ax. G. Andersson, som ansett, att 1 8 i lagförslaget bort bibehållas oförändrad. …

… Föredrogs å nyo lagutskottets den 16 och 17 i denna månad bordlagda utlåtande n o 5, i anledning af väckt motion om ändrad lydelse af 15 kap. 2 rättegångsbalken. Herr Öländer Som herrarne finna, bar jag icke deltagit i behandlingen af detta ärende inom lagutskottet, men om jag både gjort det, skulle jag otvifvelaktigt hafva reserverat mig emot utskottets utlåtande. Med den formulering, som enligt utskottets förslag skulle gifvas åt 15 kap. 2 rättegångsbalken, är tydligen afsedt

… Den som ej varit rätteligen stämd och ej heller fört talan i målet kan emellertid på grund av 59 kap. 1 3 nya rättegångsbalken anföra besvär över domvilla, om han anser sin rätt kränkt genom laga kraftvunnet förordnande om sammanläggning, medan annan som är missnöjd med sammanläggningsbeslut har att i vanlig ordning klaga inom fyra veckor från beslutets dag. …

… Enligt lagförslag, som utskottet i sitt betänkande nr 18 hemställt att kyrkomötet ville för sin del godkänna, skall domkapitlens nuvarande domsrätt i mål angående ämbetsbrott upphöra från och med den 1 januari 1949. Eftersom nya rättegångsbalken skall träda i tillämpning den 1 januari 1948, erfordras att för året 1948 reglerna om fullföljd av talan från domkapitel i nu ifrågavarande mål bringas i samklang med nya rättegångsbalken. Detta behov har

… Lag angående ändring i lagen den 9 december 1910 nr 141, s. 35 om emeritilöner för präster. Lag om fortsatt tillämpning av äldre rättegångsbalken å rättegången vid krigsdomstol. Lag om fortsatt tillämpning av äldre rättegångsbalken i mål och ärenden som skola upptagas av konsularrätt eller konsulardomare. Lag angående fortsatt giltighet av lagen den 14 december 1945 nr 845 om vissa inskränkningar i rätten att driva försäkringsrörelse. …

… Då benämningen servitut icke vunnit det burskap inom vårt lagspråk att den kunnat användas i lagtexten, har här, likasom i lagberedningens förslag, det i 1734 års lag på några ställen, såsom i 10 Kap. 20 och 25 Kap. 17 Rättegångsbalken, begagnade uttrycket besvär och last blifvit användt såsom den svenska öfversättningen af servitut. Under antagande att donna redan häfdvunna lagterm innefattar hvarken mer

10 Kongl. Maj ds Nåd. Proposition N:o 6. N:o 6. Anis. till Riksd. Kansli d. 30 Jan. 1871, kl. 1 e. m. Kongl. Majds nådiga Skrifvelse till Riksdagen, i anledning af en vid sistförflutna riksdag beslutad lagförändring Gifven Stockholms Slott den 7 Januari 1871. Då neclannämnda, af sednast församlade Riksdag beslutade lagförändring,

… I sitt förslag till rättegångsbalk framhöll också processlagberedningen i motiven till ifrågavarande lagrum, att vid huvudförhandlingen alltid bör givas underrättelse om tiden och sättet för domens meddelande. I det till 1942 års riksdag framlagda förslaget till rättegångsbalk upptogs processlagberedningens förslag i denna del utan särskild motivering. …

… Detta gäller i synnerhet administrativa ingripanden, vilka innefatta ett frihetsberövande eller därmed likartad åtgärd. Enligt rättegångsbalken äger en åtalad person oavsett om han är häktad eller vistas på fri fot rätt till försvarare även om åtalet gäller ett brott, där straffet enligt straffskalan kan bli relativt lindrigt, varvid ersättning till försvararen utgår avallmänna medel. …

… Remissyttranden Utskottet har i den ordning 46 riksdagsordningen föreskriver inhämtat yttranden över motionerna från besvärssakkunniga och förvaltning sdomstolskommittén. Besvärssakkunniga anför Med anledning av vad i motionerna uttalas om behovet av en administrativ rättegångsbalk m. m. vilja besvärssakkunniga meddela, att de inom kort komma att framlägga sitt slutbetänkande med förslag till en lag om

… Uppkommer i något sådant fall behov av bevisning, om meddelandet har lämnats av en viss person, kan uppgift därom enligt stadganden i rättegångsbalken avtvingas även den som enligt TF normalt är skyldig att hålla meddelarens identitet hemlig anonymitetsskyddet viker för vittnesplikten. Men frågan om en författares eller uppgiftslämnares identitet kan bli av betydelse även i andra rättegångar än dem som

… Gällande lydelse 3 Denna lag äger ej tillämpning beträffande riksdagen eller allmänna kyrkomötet, deras avdelningar, utskott, nämnder, deputerade, revisorer, ombudsmän och verk eller beträffande klagan över val till riksdagen, ej heller i fall då vad i 33 kap. 3 rättegångsbalken är stadgat om inlaga i rättegång skall gälla. Föreslagen lydelse Denna lag äger ej tillämpning beträffande riksdagen eller allmänna kyrkomötet, deras avdelningar, utskott, nämnder, deputerade, revisorer, ombudsmän och verk, ej heller i fall då vad i 33 kap. 3 rättegångsbalken är stadgat om