Sök

… Har ledamot i nämnden ej förut avlagt domared, skall han gå sådan ed innan han tager säte i nämnden. Beträffande beslut av nämnden skall vad angående omröstning till dom i 23 kap. rättegångsbalken är stadgat i tillämpliga delar lända till efterrättelse. Mot ledamot i nämnden gälla samma jäv som i rättegångsbalken stadgas i fråga örn domare. Mot beslut som av nämnden meddelas enligt denna lag må

… I det remitterade utkastet hade upptagits en uttrycklig förklaring, att genom den nya lagen ej gjordes ändring i vad 17 kap. 23 rättegångsbalken för därav avsett fall föreskreve. I enlighet med processlagberedningens hemställan torde denna bestämmelse böra utgå ur lagtexten. Vidare torde, i anslutning till vad processlagberedningen förordat, lagens överskrift böra givas följande lydelse Lag om upptagande av ed för rättighets tillvaratagande i utlandet. …

… Maj ts proposition nr 804-förslag till Lag angående tid för ikraftträdande av lagen den 22 juni 1923 nr 249 innefattande bestämmelser angående kvinnas behörighet att innehava statstjänst och annat allmänt uppdrag samt lagen den 22 juni 1923 nr 250 innefattande tillägg till vissa stadganden i rättegångsbalken. Härigenom förordnas, att lagen den 22 juni 1923 innefattande bestämmelser angående kvinnas behörighet att innehava statstjänst och annat allmänt uppdrag samt lagen den 22 juni 1923 innefattande tillägg till vissa stadganden i rättegångsbalken skola träda i kraft

… I den mån i särskilda fall ytterligare synpunkter eller upplysningar syntes domstolen erforderliga, torde de i nya rättegångsbalken meddelade bestämmelserna om sakkunniga vara tillfyllest. Då således inplacerande av de sakkunniga som bisittare icke kunde anses mera erforderligt i dessa än i andra mål, avstyrkte föreningen förslaget i denna del. …

… Förslag till Lag om ändrad lydelse af 26 kap. 1 rättegångsbalken. Härigenom förordnas, att 26 kap. 1 rättegångsbalken skall erhålla följande ändrade lydelse Vill part mot underrätts utslag vädja, åligge parten att, med erläggande af vadepenning, tre daler, göra anmälan derom i stad hos rätten eller den, som är satt att å rättens vägnar dylik anmälan mottaga, eller, der sådan ej finnes, hos rättens

… Maj.ts förslag skulle 20 och 21 erhålla följande lydelse Förslag till lag ang. ändrad lydelse af 11 kap. rättegångsbalken. Forts.K ro 29. 6 Lördagen den 29 April, e. m. Förslag till lag ang. ändrad lydelse af 11 kap. rättegångsbalken. Forts.20 Skall stämning kungöras någon, som vistas utom det län, der käranden bor, men inom riket, ege käranden att hos Konungens befallningshafvande i nämnda län påkalla biträde med kungörandet. …

… I åtskilliga av de sjutton städer, där åklagar- och polischefsskapet ej förenats på en hand, har alltsedan rättegångsbalkens tillkomst polismyndigheten lett förundersökningen av de mera rutinbetonade målen också sedan viss person blivit skäligen misstänkt för brottet. Åklagaren har i dessa fall endast formellt angivits såsom förundersökningsledare. …

… Såframt undersökningen finnes eljest icke kunna behörigen fullföljas, må kommissionen påkalla utredning genom polismyndighet. Vid sådan utredning skall vad i 23 kap. rättegångsbalken är stadgat gälla i tillämpliga delar tvångsmedel som avses i 2428 kap. rättegångsbalken må dock användas allenast i den mån anledning förekommer att brott som liör under allmänt åtal förövats. Finner kommissionen nödigt

… Enligt det förslag till lag om ändring i vissa delar af rättegångsbalken, om hvars framläggande för Riksdagen Kongl. Maj t den 31 sistlidne december fattat beslut, skall nämnda föreskrift upphöra att gälla. Varder förslaget i berörda hänseende godkändt, lärer häraf följa, att, då ordförande i häradsrätt befmnes jäfvig, derigenom uppkommande kostnad skall bestridas af statsverket. …

… Tvärtom hafva, såsom bekant, meningarna härom städse varit synnerligen delade. Lagkommittén, i motiven till den af kommittén föreslagna rättegångsbalkens första kapitel, yttrade sig med stor skärpa mot särskilda domstolar, såsom bergsdomstolar, handelsdomstolar med flera. Nya lagberedningen synes hafva ställt sig hufvudsakligen afvisande tillfrågan, dock under uttalande, att densamma borde göras beroende

… Vad i rättegångsbalken är stadgat om den tid, inom vilken åtal sist skall hava väckts, skall ej äga tillämpning. 17 Beslagtagen egendom skall, där ej föreskrift i särskild författning till annat föranleder eller åklagaren annorlunda bestämmer, omhändertagas och förvaras av tullverket. …

… De sakkunniga hemställa förty om ändring i förevarande hänseende i I 8. Då på grund av de sakkunnigas förslag till ändring av 27 kap. 5 rättegångsbalken kriminella besvärsmål angående icke häktad person skxrlle bliva jämförelsevis fåtaliga, påkallas jämkningar i de bestämmelser i I 14 och II 12, vilka byggt på förutsättningen att dylika mål förekomma i större omfattning. …

… Utskottets hemställan bifölls. nr 43, i anledning av Kungl. Maj ts proposition med förslag till lag om ändrad lydelse av 2 kap. 8 rättegångsbalken. Utskottets hemställan bifölls. nr 44, i anledning av Kungl Maj ts proposition med förslag till lag om ändrad lydelse av 5 i lagen om straffregister den 17 oktober 1900. Utskottets hemställan bifölls. nr 45, i anledning av Kungl. …

… Stadgandet avser självfallet icke blott ledamöter av advokatsamfundet, för vilka titeln advokat enligt en tämligen utbredd domstolspraxis brukar förbehållas, utan även andra, jurister eller icke-jurister, som driva likartad juridisk verksamhet. Genom nya rättegångsbalken, som träder i kraft den 1 januari 1948, ha samfundsledamöterna fått ensamrätt till advokatnamnet. I 8 kap. 1 rättegångsbalken

… No 33b.1 2 Kungl. Maj ts Nåd. Proposition N o 33 b. Förslag till Lag om ändrad lydelse af 11 kap. 15 rättegångsbalken. Härigenom förordnas, att 11 kap. 15 rättegångsbalken skall erhålla följande ändrade lydelse År stämning tagen å bolag, förening eller annat samfund, eller å stiftelse eller annan sådan inrättning, varde stämningen delgifven den, som äger att företräda samfundet eller inrättningen,

… För öfrigt syntes förslaget kunna gifva anledning till tvekan, huruvida utmätningsmans protokoll och bevis ega samma vitsord, som dylika handlingar af annan embets- eller tjensteman, helst i motiven till stöd för det föreslagna stadgandet åberopas 11 i 17 kap. Rättegångsbalken. I hvarje fall torde dock de förhållanden, som skulle utgöra jäf emot utmätningsman, böra särskilt utsättas, enär emot honom dels icke kunde, dels icke borde vara tillämpligt allt hvad i 13 kap. 1 Rättegångsbalken stadgas om domarejäf

Kongl. Maj:ts nåd. prop. n:o 1, om statsverket 1894. 1 KONGL. MAJ:TS NÅDIGA PROPOSITION TILL Riksdagen angående statsverkets tillstånd och behof Gifven Stockholms slott den 16 januari 1894. Jeralikt grundlagens bud afgifver Kongl. Magt härmed nådig proposition angående statsverkets tillstånd och behof. Dervid förekommer

… Rörande ändringar i lagen angående villkorlig straffdom.36. 120. Ang. lag om ändrad lydelse af 11 kap. 9, 24 och 38 rättegångsbalken 37. 121. Ang. ändring af 12 kap. 3 rättegångsbalken 37 122. Ang. ändrad lydelse af 16 kap. 10 rättegångsbalken.37. 123. Ang. ändring i 24 kap. 7 rättegångsbalken 37. 124. Ang. förslag till lag om understödsföreningar, lag om ändrad lydelse af 162

… Ty i 1924 års lag är undantag från dess tillämplighet gjort i fråga örn sådana mål för vilka beträffande rätt domstol gälla särskilda, från stadgandena i 10 kap. 21 rättegångsbalken avvikande föreskrifter. Mot förslaget kan vidare erinras att örn ett mål angår två medgärningsmän, av vilka den ene varken lyder under strafflagen för krigsmakten eller eljest är underkastad straff efter samma lag, underrätt, som i egenskap av krigsdomstol upptagit rannsakning med den andre gärningsmannen, är förhindrad att låta målet omfatta även den förstnämnde och detta även i det fall att rätten i sin egenskap av allmän domstol är jämlikt 10 kap. 21 rättegångsbalken rätt forum jämväl

… Hvar och en vet ock hvilken roll i allmänhet vid utrönande af sanningen uti domstolsärenden vittnesbevisningen spelar, och lagen ålägger i 17: 21 Rättegångsbalken domaren att ex nobili officio utfråga vittnena om hvad han anser lända till en saks utredning. Om nu det visat sig att ett vittne af blyghet eller fruktan skyggat att omtala sanningen eller förhållandena, sådana de verkligen tilldragit sig, har Lördagen den 19 Februari. 31 N o 9. alltid ansetts att, enligt den betydelse, man hittills fäst vid be- Förslag till greppet om rättegångsförhandlingens offentlighet, domstolen varit färordninff oförhindrad icke blott att låta, på sätt i 17:22 Rättegångsbalken sägs, TetvfdundHparterne