K un ijl. Majds proposition nr HOJ,

Proposition 1925:204

K un ijl. Majds proposition nr HOJ,.

1

Nr 204.

Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen med förslag till lag angående
Hd för ikraftträdande av lagen den 22 juni 1923
innefattande bestämmelser angående kvinnas behörighet att
innehava statstjänst och annat allmänt uppdrag samt lagen
den 22 juni 1923 innefattande tillägg till vissa stadganden
rättegångsbalken; given Stockholms slott den 13 mars 1925.

Kungl. Maj:t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet
över justitiedepartementsärenden, föreslå riksdagen antaga
härvid fogade förslag till lag angående tid för ikraftträdande av lagen den
22 juni 1923 innefattande bestämmelser angående kvinnas behörighet att innehava
statstjänst och annat allmänt uppdrag samt lagen den 22 juni 1923
innefattande tillägg till vissa stadganden i rättegångsbalken.

GUSTAF.

Torsten Nothin.

1

Bihang till riksdagens protokoll 1925. 1 samt. 7 6''3 höft. (Nr 20h.)

2

Kungl. Maj:ts proposition nr 804-.

förslag

till

Lag

angående tid för ikraftträdande av lagen den 22 juni 1923 (nr 249) innefattande
bestämmelser angående kvinnas behörighet att innehava statstjänst
och annat allmänt uppdrag samt lagen den 22 juni 1923 (nr 250)
innefattande tillägg till vissa stadganden i rättegångsbalken.

Härigenom förordnas, att lagen den 22 juni 1923 innefattande bestämmelser
angående kvinnas behörighet att innehava statstjänst och annat allmänt uppdrag
samt lagen den 22 juni 1923 innefattande tillägg till vissa stadganden
i rättegångsbalken skola träda i kraft den 1 juli 1925.

Kungl. Maj ds proposition nr 2 0 h.

Utdrag av protokollet över justititiedepartementsärenden, hållet inför
Hans Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den
13 mars 1925.

N ärvarande:

Statsministern Sandlek, statsråden Olsson, Notiiin, Svensson, Hansson, Linders,
Larsson, Wigforss, Möller, Levinson.

Efter gemensam beredning med t. f. chefen för finansdepartementet anför
chefen för justitiedepartementet, statsrådet Nothin:

»Genom lagen den 22 juni 1923 (nr 249) innefattande bestämmelser angående
kvinnas behörighet att innehava statstjänst och annat allmänt uppdrag
har stadgats, att i fråga om behörighet att innehava statstjänst kvinna
skall med vissa i lagen angivna undantag vara likställd med man. Vidare
har genom lagen samma dag (nr 250) innefattande tillägg till vissa stadganden
i rättegångsbalken meddelats särskilda bestämmelser, vilka föranledas av kvinnas
behörighet att innehava domarämbete.

Enligt i berörda lagar meddelade promulgationsbestämmelser skola lagarna
träda i kraft den dag, Konungen med riksdagen bestämmer.

Beträffande dessa promulgationsbestämmelser tillåter jag mig erinra om
följande.

Genom proposition nr 241 föreläde Kungl. Maj:t 1922 års riksdag förslag
till lag innefattande bestämmelser angående kvinnas behörighet att innehava
statstjänst och annat allmänt uppdrag samt till lag innefattande tilllägg
till vissa stadganden i rättegångsbalken. Frågan behandlades av sammansatta
stats- och första lagutskottet. I utlåtande nr 7 tillstyrkte utskottet
lagförslagen med allenast den ändring, att tiden för lagarnas trädande
i kraft, vilken av Kungl. Maj:t föreslagits till den 1 januari 1923, av utskottet
föreslogs till den dag, Konungen med riksdagen bestämde. Anledningen
härtill var den, att det ansågs medföra avsevärda olägenheter i praktiskt
hänseende, om behörighetslagen finge träda i tillämpning innan ett
avgörande träffats om grunderna för kvinnliga statstjänares avlöning och pensionering.
Till stöd för sin hemställan med avseende å omfattningen av
promulgationsbestämmelsen i behörighetslagen yttrade utskottet:

»Att nu bestämma tiden för den ifrågasatta lagens ikraftträdande låter sig
icke göra. Valet av tidpunkt för ikraftträdandet blir givetvis beroende på

4

Kung!.. Maj:ts proposition nr 204.

frågan, när avgörande kan träffas rörande kvinnliga befattningshavares avlönings-
och pensionsförhållanden. Det har synts utskottet lämpligast, att
beslut om lagens ikraftträdande fattas av Konungen och riksdagen gemensamt.
Utskottet anser sig därför böra hemställa, att den i det framlagda
förslaget till behörighetslag intagna bestämmelsen om tiden för lagens ikraftträdande
utbytes mot en föreskrift, att lagen skall träda i kraft den dag,
Konungen med riksdagen bestämmer. Genom ett dylikt stadgande möjliggöres,
att beslut om ikraftträdandet fattas utan iakttagande av den i § 87
regeringsformen föreskrivna ordning. Då det synes antagligt, att avlöningsoch
pensioneringsvillkoren komma att bestämmas samtidigt för alla kvinnliga
statstjänare, saknar utskottet anledning att inlåta sig på frågan, huruvida
möjlighet finnes att låta behörighetslagen efter hand träda i kraft för olika
delar av statstjänsten.»

Som bekant föll frågan vid 1922 års riksdag på grund av kamrarnas skiljaktiga
beslut.

Då Kungl. Maj:t i proposition nr 40 föreläde 1923 års riksdag förslag till
lag innefattande bestämmelser angående kvinnas behörighet att innehavra
statstjänst och annat allmänt uppdrag samt till lag innefattande tillägg
till vissa stadganden i rättegångsbalken, voro i dessa förslag upptagna den
av sammansatta stats- och första lagutskottet vid 1922 års riksdag förordade
promulgationsbestämmelsen. Lagrådet, vars yttrande över förslagen inhämtats,
anförde beträffande förstnämnda lag, att lagrådet ansåge bestämmelsen
om lagens trädande i kraft icke medgiva, att lagen skulle kunna
bliva gällande vid olika tider beträffande särskilda kategorier av statstjänare.

Riksdagen, som i skrivelse nr 213 meddelade sitt beslut i anledning av
Kungl. Maj:ts ifrågavarande proposition, anförde beträffande promulgationsbestämmelsen: »Även

om, i enlighet med lagrådets uttalande, bestämmelsen om behörighetslagens
trädande i kraft, icke utan stöd av särskilda övergångsstadganden
kan anses medgiva, att lagen skulle kunna bliva gällande vid olika tider
beträffande skilda kategorier av statstjänare, och lagen således böra träda i
kraft på en gång för statsförvaltningen i dess helhet, lärer ur löneregleringssynpunkt
något hinder för en dylik anordning ej möta. Den relation
mellan manliga och kvinnliga befattningshavares löner och pensioner, som
kan komma att bliva gällande för de s. k. nyreglerade verken, kan nämligen
även läggas till grund för en löne- och pensionsreglering för kvinnliga befattningshavare
vid verk, som kvarstå på det äldre lönesystemet, d. v. s.
numera i huvudsak landsstaten och undervisningsväsendet. Emot ett dylikt
provisorium kunna ej anföras betänkligheter av det slag, som i fjolårets utskottsutlåtande
framfördes emot den provisoriska löne- och pensionsreglering,
som då var ifrågasatt, och som innebar, att de kvinnliga befattningshavarna
under provisoriet skulle tillerkännas den för manliga tjänstemän bestämda
lönen och sedermera vid den slutliga regleringen eventuellt få vidkännas eu
löneminskning.

Kungl. Maj:ts proposition nr 20Jt. 5

Då man för övrigt för behörighetslagens antagande ej torde böl a avvakta den
tidpunkt, då lönereglering enligt det nya lönesystemet genomförts inom hela
statsförvaltningen, lärer det, även om med behörighetsfrågans prövning finge
anstå till 1924 års riksdag, likväl bliva nödvändigt att på de områden, för
vilka nyreglering då ännu icke genomförts, bestämma de kvinnliga tjänstemännens
löner på sätt nyss antytts.»

På förslag av Kungl. Maj:t har innevarande års riksdag, såsom framgår
av dess skrivelse den 6 mars 1925, nr (53, numera fattat beslut angående de
kvinnliga befattninghavarnas avlöningsförhållanden utom vad angår kommunikationsverken,
i vilket avseende fragan ännu icke äi av riksdagen
prövad. Riksdagens nyssnämnda beslut innebär, att manliga och kvinnliga
befattningshavare vid nyreglerade verk skola uppbära lön enligt en för män
och kvinnor gemensam löneplan, varvid dock kvinna icke skall vara berättigad
komma i åtnjutande av lön enligt sista löneklassen i vederbörande
lönegrad. Beträffande kvinnliga befattningshavare vid de verk, för vilka ny
definitiv lönereglering icke blivit genomförd, har frågan ordnats sålunda, att
Kungl. Maj:t skall bestämma avlöning att tills vidare gälla; och skall sådan
befattningshavare vara skyldig att underkasta sig de bestämmelser i fråga
om avlöning, som vid en blivande lönereglering må varda för tjänsten stadgade.
De sålunda beslutade avlöningsgrunderna skola träda i kraft den
1 juli 1925.

Vad pensionsförhållandena beträffar har Kungl. Maj:t denna dag på föredragning
av t. f. chefen för finansdepartementet till riksdagen avlåtit proposition
med förslag till civil tjänstepensionslag m. m. Förslaget avser hela
statsförvaltningen med undantag av kommunikationsverken, beträffande
vilka chefen för kommunikationsdepartementet förut i dag framlagt särskilt
förslag. Vid nyreglerade verk skola manliga och kvinnliga befattningshavare
lyda under en och samma pensionslag. Någon annan skillnad i pensionshänseende
är icke föreslagen, än att pensionsunderlaget för kvinnlig befattningshavare
är bestämt till det lägre belopp, som för sådan befattningshavare
motsvarar den lägre slutlönen. Liksom då det gäller avlöning har
i fråga om befattningshavare vid ännu icke nyreglerade verk föreslagits den
anordningen, att Kungl. Maj:t skall äga meddela bestämmelser i fråga om
pension att tills vidare gälla; och skall sådan befattningshavare vara skyldig
att underkasta sig de bestämmelser i fråga om pension, som i samband med
en blivande lönereglering må varda för tjänsten stadgade. Jämväl de nya
pensioneringsgrunderna äro föreslagna att träda i kraft den 1 juli 1925.

Då alltså frågan om de kvinnliga befattningshavarnas avlönings- och pensionsförhållanden
torde komma att vara ordnad från och med den 1 nästkommande
juli, synes mig nu förslag böra föreläggas riksdagen om ikraftträdande
av lagen den 22 juni 1923, innefattande bestämmelser angående
kvinnas behörighet att innehava statstjänst och annat allmänt uppdrag ävensom
lagen samma dag innefattande tillägg till vissa stadganden i rättegångsbalken.
Jämväl dessa lagar torde böra träda i kraft den 1 juli 1925,

6

Kungl. Maj:ts proposition nr 204.

Då såväl avlönings- som pensionsförhållandena för de kvinnliga befattningshavarna
torde bliva från''nyssnämnda tidpunkt ordnade för statsförvaltningen
i dess helhet,''om ock allenast provisoriskt såvitt angår än nu''icke nyreglerade
verk, lärer för ikraftträdandet icke erfordras någon ändring av behörighetslagen,
utan kan detsamma, såsom avsett varit, åvägabringas genom
beslut av Konungen och riksdagen gemensamt utan iakttagande av den i
§ 87 regeringsformen föreskrivna ordning.»

Föredraganden uppläser härefter ett inom justitiedepartementet upprättat
förslag till lag angående tid för ikraftträdande av lagen den 22 juni 1923
{nr 249) innefattande bestämmelser angående kvinnas behörighet att innehava
statstjänst och annat allmänt uppdrag samt lagen den 23 juni 1923 {nr 250)
innefattande tillägg till vissa stadganden till rättegångsbalken och hemställer,
att Kungl. Maj:t måtte förelägga riksdagen detta lagförslag till antagande!

Med bifall till denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda
hemställan förordnar Hans Maj:t Konungen, att proposition
i ämnet av den lydelse, bilaga vid detta protokoll
utvisar, skall avlåtas till riksdagen.

Ur protokollet:
Arvid Torold.

Stockholm 1925, Kungl. Boktryckeriet, P. A. Norstedt k Söner.

251115