Sök

… Bestämmelsen har, liksom den nyss åberopade 43 fått sin nuvarande lydelse i samband med införandet av nya rättegångsbalken. Under förarbetena härtill underströks, att för sakkunnig enligt 11 kap. 45 1 mom. skulle gälla de allmänna reglerna i 40 kap. nya rättegångsbalken, varvid särskilt framhölls stadgandet i 40 kap. 2 att den ej må vara sakkunnig, som till saken eller till någondera parten står

… Reformeringen av exekutionsrätten har emellertid samband med åtskilliga andra spörsmål. Sålunda måste utsökningsrätten ansluta sig till rättegångsförfarandet de nya reglerna härom rättegångsbalken och dess följdförfattningar trädde som bekant i kraft den 1 januari 1948. Vidare är att märka, att utformningen av utsökningsrättens regler om exekution i fast egendom är beroende av vad som gäller i fråga om överlåtelse av fastigheter och inteckning däri. …

… Åberopar tjänstemannen mot sådant intyg annat läkarintyg, skall myndigheten inhämta utlåtande från medicinalstyrelsen. 26 Deltaga flera i avgörandet av fråga som avses i 21 22 första stycket eller 24 äga rättegångsbalkens regler om omröstning i överrätt i fråga om ansvar motsvarande tillämpning. Bankoutskoitets utlåtande nr 64 år 1965 61 27 I ärende om avstängning enligt 27 statstjänstemannalagen äga

nr 141Utlänningslag skrivelse nr 155Allmän förfogandelag skrivelse nr 186Allmän ransoneringslag skrivelse nr 186Lag om undervisning och vård av vissa psykiskt efterblivna skrivelse nr 239Lag om nykterhetsvård skrivelse nr 316Lag om personundersökning i brottmål skrivelse nr 330Lag om ändring i sinnessjuklagen den 19 september 1929 nr 321 skrivelse nr 330Lag om ändrad lydelse av 32 epidemilagen den 19 juni 1919 nr 443 skrivelse nr 331Lag om ändrad lydelse av 21 värnpliktslagen den 30 december 1941 nr 967 skrivelse nr 331Lag om ändring i rättegångsbalken skrivelse nr 332Lag

… Någon avgränsning av stadgandets tillämplighet görs emellertid inte i den föreslagna lagtexten, som föreslås infogad i rättegångsbalkens 23 kap. 4 a Det torde vara självklart att varje polismyndighet, liksom åklagarmyndighet, måste göra prioriteringar i sin verksamhet. Härvidlag föreligger ingen skillnad mellan dessa och andra myndigheter. Men från detta konstaterande till att i lag stadfästa principen

… Nr 55 2 Andra lagutskottets utlåtande nr 55 år 1965 ordning. Genom hänvisningar i lagen gäller i tillämpliga delar vissa bestämmelser i rättegångsbalken, bl. a. om domare och rättegångsombud, straff och vite, omröstning och bevisning. Grunddragen i handläggningen regleras direkt i lagen, varvid bestämmelserna i rättegångsbalken om handläggning av besvär i hovrätt tjänat som förebild. …

… Föredrogs lagutskottets utlåtande n o 40, i anledning af Kongl. Maj ts proposition med förslag till lag om ändring i vissa delar af rättegångsbalken, lag om hvad iakttagas skall i afseende å införande af lagen om ändring i vissa delar af rättegångsbalken, lag om ändring i vissa delar af utsökningslagen, lag om beräknande af fatalietid i visst fall samt lag om offentlighet i visst fall vid förhör inför hofrätt. …

… Delgivning av tredskodom skall ske genom rättens försorg, allenast om parten begär det. Har åklagare-Under förundersökning-kap. 4 rättegångsbalken. rättegångsbalken skall erhålla änd Föreslagen lydelse.33 KAP. 4 Delgivning i rättegång skall ske genom rättens försorg. Begär part att få ombesörja delgivning, må det anförtros honom, om rätten finner det kunna ske utan olägenhet. …

… På grund av vad sålunda anförts anser jag domsområdet för den nya hovrätten böra omfatta Västernorrlands och Jämtlands län. Inrättandet av den nya hovrätten, vilken i enlighet med stadgandet i 2 kap. 6 nya rättegångsbalken bör benämnas hovrätten för Nedre Norrland, påkallar vissa lagändringar. I 8 kap. 3 gällande rättegångsbalk bör sålunda vidtagas ändring, innebärande att Västernorrlands och Jämtlands län skola höra under nämnda hovrätt. …

… Det kommer fortfarande att stå qvar i 24 kap. rättegångsbalken om rättens utslag och dom. Vidare har man upphäft stadganden i rättegångsbalken och ersatt dem med stadganden i denna lag, stadganden af innehåll, att de kunna blifva föremål för misstydning och gifva anledning till tveksamhet, huruvida dessa stadganden skola träda i stället för detta upphäfda lagrum eller icke. …

å förrättning vägrats. 38 Denna paragraf motsvarar 139 skiftesstadgan samt 34 i 19 kap. av 1920 års förslag. Av föreskriften lärer följa, bland annat, att 3 första och andra styckena i 11 kap. rättegångsbalken skola äga motsvarande tillämpning i fråga om stämning till ägodelningsrätt. 39 Denna paragraf motsvarar föreskrift i 138 i gällande skiftesstadga samt 13 i 11 kap. vattenlagen. I fråga om ägodelningsdomare lärer 8 kap. 2 7 rättegångsbalken äga tillämpning. …

… Att även i sådana fall den svenska domstolens beslut bör underställas hovrättens prövning, lärer vara uppenbart men följer icke av den nuvarande lydelsen av 25 kap. 9 rättegångsbalken. Ehuru frågan säkerligen saknar större praktisk betydelse, synes berörda oegentlighet böra undanröjas. KungMaj tia nåd. proposition nr 170. Öl 17 KAP. Justitierådet von Seth Enligt 17 kap. 7 rättegångsbalken i dess nuvarande lydelse äger menedare icke vittna. …

… Punkterna 15:o18:o Lades till handlingarna. Andra Kammarens Prot. 1902. N o 48. Angående ändring i vissa delar af rättegångsbalken m. m. Forts.5 N o 48. 66 Lördagen den 10 Maj. Angående ändring i vissa delar af rättegångsbalken m. m. Forts.Punkten 19:oI fråga om denna punkt anförde Herr Olsson i Stockholm Herr talman Denna nittonde punkt innefattar ett alldeles fristående förslag om skrifvelse till Kongl. …

… Maj.ts proposition nr 86. 10 lagen den 9 april 1937 om verkställighet av bötesstraff, lag om ändrad lydelse av 1 lagen den 30 april 1937 angående ändring i vässa delar av lagen den 17 oktober 1900 örn straffregister, lag om ändrad lydelse av 1 lagen den 18 juni 1937 angående ändring i vissa delar av lagen örn straffregister, lag örn ändrad lydelse av 16 kap. 10 och 25 kap. 5 rättegångsbalken, lag örn ändring i viss del av lagen den 18 juni 1937 om ändrad lydelse av 27 kap. 15 och 30 kap. 6 1 mom. rättegångsbalken, lag innefattande

… Herr Waldenström Herr talman Min anmärkning mot lagutskottets förslag var just den, som herr Daniel Persson framstälde angående bestämmelsen att man skall vara medellös för att Förslag till lag ang. ändrad lydelse af 11 leap. rättegångsbalken. Forts.32 N o 28. Lördagen den 29 April. Förslag till få göra stämningsansökning muntligen. Det måste ju alltid vara lag ang. än drad lydelse af 11 kap. rättegångsbalken.

… Proposition Nr 20. 1 Nr 20. Kungl. Majds nådiga proposition till riksdagen med förslag till lag om ändrad lydelse av 15 kap. 3 rättegångsbalken/ given Stockholms slott den 14 januari 1916. Under åberopande av bilagda i statsrådet och lagrådet förda protokoll vill Kungl. Maj t härmed, jämlikt 87 regeringsformen, föreslå riksdagen att antaga härvid fogade förslag till lag om ändrad lydelse av 15 kap. 3 rättegångsbalken. …

… Den gällande och föreslagna ordningen kan därför uppenbarligen leda till synnerligen stötande resultat. I processlagberedningens förslag till ändringar i strafflagen i anledning av antagandet av den nya rättegångsbalken SOU 1944:9 och 10 föreslogs med hänvisning till ovan angivna förhållanden, att preskription av nu angivet slag skulle inträda, om åtgärd för brottets beivrande ej blivit vidtagen inom viss

… Stadgandet lyder Fullmäktig må ej deltaga i behandling av ärende, som personligen rör honom eller någon honom närstående, som sägs i 4 kap. 13 2. rättegångsbalken om jäv emot domare. Enligt bestämmelser i 37 och 45 kommunallagen skall ifrågavarande jävsregel äga motsvarande tillämpning med avseende å ledamot i kommunens styrelse kommunalnämnd, drätselkammare, stadskollegium samt ledamot i s. k. fakultativ nämnd. …

… Är det önskvärt eller nödvändigt att part kommer tillstädes eller inställer sig personligen, bör vattenrättsdomaren kunna förelägga honom vite, varvid de befogenheter, som enligt 9 kap. 8 19 kap. 5 första stycket och 20 kap. 1 rättegångsbalken tillkommer rätten, bör åvila vattenrättsdomaren. Enligt 9 kap. 8 rättegångsbalken skall vitesföreläggande delgivas den som föreläggandet avser. Härav följer

… AV 38 2 Första lagutskottets utlåtande nr 38 år 1961 enlighet med vår rättsordning i sista instans meddelat avgörande eller en dom stå i strid med vårt lands internationella förpliktelser. Dessa svårigheter torde enklast övervinnas genom att i rättegångsbalken och annorstädes införes regler, som möjliggör att lagakraftvunnet beslut eller lagakraftvunnen dom, som underkänts av en internationell rättsinstans på ett för Sverige bindande sätt, kan återbrytas. Bland resningsgrunderna i rättegångsbalken bör sålunda enligt