Sök

Finansutskottet har granskat en grönbok från EU-kommissionen om möjligheterna att införa stabilitetsobligationer, som presenterades den 23 november 2011. Utskottet konstaterar att förslagen i grönboken blivit inaktuella till följd av den överenskommelse Tyskland och Frankrike presenterade den 5 december 2011, där ett system med stabilitetsobligationer avvisas. Trots det anser utskottet att det finns anledning att ifrågasätta grundtanken om att alla euroländer i högre eller mindre grad ska stå för varandras skulder. Problemet med så kallad moral hazard är uppenbart i ett system där alla länder får ta konsekvenserna av enskilda länders bristande budgetdisciplin. Utskottet anser att detta är att skicka fel signal, eftersom incitamenten för budgetdisciplin och att genomföra nödvändiga reformer minskas. Riksdagen avslutade ärendet. Därefter skickades utlåtandet för kännedom till EU-kommissionen och till Regeringskansliet.

Förslagspunkter

1

Reservationer

3 

Anföranden och repliker

10, 97 minuter

Justering

2011-12-15

Datum

2011-12-15

Debatt

2011-12-20

Beslut

2011-12-20

EU-kommissionen har föreslagit ett direktiv och en förordning som tillsammans ska utgöra det regelverk som styr bankverksamhet och tillsynsregler för kreditinstitut och värdepappersföretag. Syftet är att få en mer enhetlig reglering inom EU och uppnå finansiell stabilitet.

Finansutskottet och riksdagen tog ställning till direktivet i oktober 2011 (se beslut om 2011/12:FiU17). Riksdagen tog nu ställning till förordningen, som innehåller reglerna för kapitaltäckning och tillsyn.

Utskottet är positivt till kommissionens regleringsarbete med att skapa ett stabilare finansiellt system. Utskottet anser också att förslaget kan bidra till finansiell stabilitet på EU-nivå. Kommissionens förslag innehåller dock bestämmelser om absoluta krav på hur mycket kapital en bank eller ett institut måste ha vid varje tidpunkt. Medlemsländerna ska enligt förslaget inte få lagstifta om högre krav. Finansutskottet vill i stället ha minimikrav som innebär att varje EU-land ska få höja nivåerna om det behövs för att säkra landets finansiella stabilitet. På förslag från utskottet beslutade riksdagen, genom en så kallad subsidiaritetsinvändning, att avge ett motiverat yttrande om att kommissionens förslag strider mot subsidiaritetsprincipen och att kommissionen återkommer med ett ändrat förslag.

Förslagspunkter

1

Justering

2011-12-13

Datum

2011-12-13

Debatt

2011-12-20

Beslut

2011-12-20

Riksdagen sa ja till regeringens förslag i budgetpropositionen om 85 miljarder kronor i allmänna bidrag till kommuner för 2012. Det största anslaget är på 82 miljarder kronor och går till kommunalekonomisk utjämning. Utjämningssystemet ska skapa likvärdiga ekonomiska förutsättningar mellan olika kommuner och landsting.

De andra två anslagen innehåller bidrag för utjämning av kostnader enligt lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) och bidrag till organisationer inom det kommunalekonomiska området. Kostnaderna för dessa två anslag uppgår till 3 miljarder kronor.

Behandlade dokument

19

Förslagspunkter

5

Reservationer

3 

Anföranden och repliker

24, 218 minuter

Justering

2011-12-08

Datum

2011-12-13

Debatt

2011-12-20

Beslut

2011-12-20

Riksdagen sa ja till regeringens förslag i budgetpropositionen om knappt 31,3 miljarder kronor till Sveriges EU-avgift för 2012.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

2

Anföranden och repliker

2, 9 minuter

Justering

2011-12-08

Datum

2011-12-12

Debatt

2011-12-20

Beslut

2011-12-20

Riksdagen sa ja till regeringens förslag i budgetpropositionen om knappt 22 miljarder kronor till statsskuldsräntor med mera för 2012. När det gäller fördelningen till Riksgäldskontorets provisionskostnader i samband med upplåning och skuldförvaltning förutsätter riksdagen att regeringen lämnar tydligare motiv till den föreslagna anslagsnivån i budgetpropositionen kommande år.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Anföranden och repliker

2, 8 minuter

Justering

2011-12-06

Datum

2011-12-12

Debatt

2011-12-20

Beslut

2011-12-20

Riksdagen sa ja till regeringens förslag i budgetpropositionen om drygt 13 miljarder kronor till samhällsekonomi och finansförvaltning för 2012. I den summan ingår även Riksrevisionens styrelses förslag till anslag för Riksrevisionen.

Sverige ska också vara med och höja kapitalet till Europarådets utvecklingsbank. Syftet med banken är att finansiera projekt som främjar den sociala sammanhållningen i Europa.

Riksdagen godkände också:

• investeringsplaner och låneramar för Statens fastighetsverk och Fortifikationsverket.
• kredit på räntekonto i Riksgäldskontoret för Kammarkollegiet och Statens tjänstepensionsverk.
• att Sjunde AP-fonden och Riksrevisionen ska få ta upp lån i Riksgäldkontoret.

Riksdagen uppmanar också regeringen att under 2014 lämna en särskild resultatskrivelse för 2012 och 2013 om målet för det finansiella systemet när det gäller effektivitet, stabilitet, konsumentskydd, reglering och tillsyn.

Riksdagen godkände regeringens skrivelse om Riksrevisionens granskning av it inom statsförvaltningen och statliga it-projekt.

Behandlade dokument

8

Förslagspunkter

16

Reservationer

3 

Justering

2011-12-06

Datum

2011-12-12

Debatt

2011-12-20

Beslut

2011-12-20

Finansutskottet har granskat EU-kommissionen förslag till en ny långtidsbudget för perioden 2014-2020. Långtidsbudgeten sätter bindande årliga tak för utgifterna och fördelar utgifterna på olika huvudrubriker. EU-kommissionens förslag innehåller även förändringar som rör EU-budgetens inkomster. Förhandlingar om förslaget väntas pågå under hela 2012.

Utskottet är kritiskt till EU-kommissionens förslag på flera punkter. Förslaget skulle innebära att utgifterna ökar med sju procent. Utskottet vill ha en stramare budget och anser att EU:s samlade utgifter bör frysas realt på nuvarande nivå. EU-kommissionen föreslår också att två nya inkomster ska föras in i budgeten, en ny skatt på finansiella transaktioner och en avgift som baseras på mervärdesskatten. Skatteutskottet har tidigare gjort bedömningen att förslaget om skatt på finansiella transaktioner strider mot EU:s subsidiaritetsprincip, även kallad närhetsprincipen. Beslut som rör de föreslagna skatterna ska enligt EU-kommissionens förslag inte längre behöva fattas enhälligt, utan det ska räcka med kvalificerad majoritet. Det innebär att kompetens på skatteområdet förs över från EU-länderna till EU, konstaterar finansutskottet. Utskottet motsätter sig förslagen och får stöd av skatteutskottet i ett yttrande. Finansutskottet motsätter sig också ett förslag om att dagens system av rabatter på EU-avgiften ska avskaffas från och med 2014 och ersättas av en klumpsummerabatt. För Sveriges del skulle det innebära att rabatten minskar från cirka 5,5 miljarder kronor till cirka 3 miljarder kronor.

Finansutskottet anser att det är positivt att EU-kommissionen föreslår ökningar på områden som bidrar till tillväxt och har ett tydligt europeiskt mervärde, som infrastrukturinvesteringar och forskning. Utskottet är också positivt till att vissa minskningar föreslås inom jordbruks- och sammanhållningspolitiken, men anser att minskningarna är alltför blygsamma.

Riksdagen avslutade ärendet. Därefter skickades utlåtandet för kännedom till EU-kommissionen och till Regeringskansliet.

Förslagspunkter

1

Anföranden och repliker

11, 49 minuter

Beredning

2011-11-17

Justering

2011-12-08

Datum

2011-12-09

Debatt

2011-12-15

Beslut

2011-12-19