Sök

Fråga 2025/26:871 Handel mellan EU och Armenien av Erik Hellsborn (SD) till Bistånds- och utrikeshandelsminister Benjamin Dousa (M) Ryssland införde förra veckan en rad restriktioner på import av varor från Armenien. Även om det inte erkänns öppet framstår det som ganska uppenbart att motivet är att bestraffa Armenien.

Inlämnad

2026-06-03

Svarsdatum

2026-06-10

Besvarare

Bistånds- och utrikeshandelsminister Benjamin Dousa (M)

Fråga 2025/26:870 Tydligare regelverk för storskaliga solcellsparker av Monica Haider (S) till Energi- och näringsminister Ebba Busch (KD) Utbyggnaden av solkraft är en viktig del av energiomställningen. Samtidigt ökar etableringen av storskaliga markbaserade solcellsparker runt om i landet, vilket innebär att stora

Inlämnad

2026-06-03

Svarsdatum

2026-06-10

Besvarare

Arbetsmarknadsminister och vikarierande klimat- och miljöminister Johan Britz (L)

Fråga 2025/26:869 Kompensationsmodell vid aggregeringstjänster av Monica Haider (S) till Energi- och näringsminister Ebba Busch (KD) Sverige står inför en omfattande elektrifiering av industri, transporter och samhälle. För att elsystemet ska kunna möta den ökade efterfrågan krävs inte bara mer elproduktion och utbyggda

Inlämnad

2026-06-03

Svarsdatum

2026-06-10

Besvarare

Energi- och näringsminister Ebba Busch (KD)

Kammarens föredragningslistor 2025/26:132 Torsdagen den 4 juni 2026 Kl. 12.00 Arbetsplenum 14.00 Frågestund 15.20 Votering Fråga om hänvisning av motion till utskott Förslag Motion 1 2025/26:4194 Övergångsregler för medborgarskap en ny omröstning (väckt enligt 9 kap. 15 riksdagsordningen med anledning av en

Datum

2026-06-04

Tilläggsdirektiv till Utredningen om stärkt skydd av den akademiska friheten (U 2025:03) Innehåll Kommittédirektiv Beslut vid regeringssammanträde den 4 juni 2026 Dir. 2026:43 Kommittédirektiv Tilläggsdirektiv till Utredningen om stärkt skydd av den akademiska friheten (U 2025:03) Beslut vid regeringssammanträde

Datum

2026-06-04

En förbättrad psykiatrisk tvångslagstiftning Innehåll Kommittédirektiv Beslut vid regeringssammanträde den 4 juni 2026 Behovet av ändringar i vissa frågor som rör vården för personer med psykisk ohälsa med särskilt fokus på tvångslagstiftningen Uppdraget att lämna förslag på ändringar i den psykiatriska tvångslagstiftningen

Datum

2026-06-04

Ett krav på att personer som bosätter sig i Sverige ska kvalificera sig till insatsen personlig assistans Innehåll Kommittédirektiv Beslut vid regeringssammanträde den 4 juni 2026 Uppdraget att utreda en kvalificering till insatsen personlig assistans Utredaren ska därför Konsekvensbeskrivningar Kontakter och redovisning

Datum

2026-06-04

Varje år sedan 1985 redogör regeringen i en skrivelse till riksdagen för Sveriges export av krigsmateriel. Skrivelsen uppmärksammar den svenska exportkontrollpolitiken i fråga om krigsmateriel och produkter med dubbla användningsområden.

Skrivelsen innehåller en redovisning av den export av krigsmateriel som har förekommit under 2025. Dessutom beskriver regeringen samarbetet inom EU och i andra internationella forum när det gäller strategisk exportkontroll av krigsmateriel och produkter med dubbla användningsområden.

Riksdagen har beslutat att skrivelsen läggs till handlingarna.

Riksdagen beslutade också att säga nej till förslag om exportkontroll av krigsmateriel och produkter med dubbla användningsområden i motioner, varav 23 förslag är från den allmänna motionstiden 2025.

Behandlade dokument

18

Förslagspunkter

5

Reservationer

6 

Anföranden och repliker

24, 105 minuter

Justering

2026-06-04

Datum

2026-06-04

Bordläggning

2026-06-05

Debatt

2026-06-08

Beslut

2026-06-09

Riksdagen sa ja till bland annat regeringens förslag om en samordnad vård- och stödverksamhet.

Förslaget syftar till att åstadkomma en mer enhetlig och sammanhållen vård för personer med skadligt bruk eller beroende och andra psykiatriska tillstånd. Vården ska rikta sig till personer som har särskilda behov av hälso- och sjukvårdsinsatser och socialtjänstinsatser under längre tid på grund av en psykisk funktionsnedsättning.

Regeringens förslag innebär ett utökat krav på samarbete mellan kommuner och regioner. Regionerna ska bland annat organisera vården till personer med skadligt bruk eller beroende så att den kan ges samordnat med annan psykiatrisk vård.

En annan förändring är att ordet missbruk tas bort och ersätts med bruk alternativt skadligt bruk och beroende i flera författningar som rör hälso- och sjukvård och socialtjänst.

Lagändringarna ska börja gälla den 1 januari 2028.

Behandlade dokument

5

Förslagspunkter

12

Reservationer

11 

Anföranden och repliker

11, 63 minuter

Justering

2026-06-04

Datum

2026-06-04

Bordläggning

2026-06-10

Debatt

2026-06-11

Beslut

2026-06-15

Riksdagen sa ja till regeringens förslag till att det nya barntillägget för nyanlända i arbetsmarknadspolitiska program ska vara skattefritt.

Regeringen avser att ändra i ersättningssystemet för nyanlända som deltar i etableringsprogrammet. Ändringarna gäller bland annat en ny modell för stöd till barnfamiljer genom ett individualiserat barntillägg, som ersätter nuvarande hushållsbaserade etableringstillägg.

Syftet med att knyta barntillägget till en individ är att öka antalet utrikes födda kvinnor i jobb. Eftersom deltagande i etableringsinsatser inte kan likställas med arbete är de skattebefriade. Den nya ersättningen barntillägg blir därmed också skattefri och ska ges per individ.

Lagändringarna börjar gälla den 1 september 2026.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Justering

2026-06-04

Datum

2026-06-04

Bordläggning

2026-06-09

Debatt

2026-06-10

Beslut

2026-06-11

Regeringen vill förbättra systemet för tonnagebeskattning. Systemet innebär att inkomst från kvalificerad rederiverksamhet beräknas schablonmässigt utifrån fartygens nettodräktighet. Syftet med förbättringarna är att stärka Sveriges konkurrenskraft inom sjöfartsnäringen. Riksdagen röstade för regeringens förslag.

Regeringens förslag innebär

• att systemet för tonnagebeskattning utvidgas till att omfatta vissa verksamheter inom specialsjöfart
• större möjlighet att hyra ut kvalificerade fartyg utan besättning inom ramen för tonnagebeskattad verksamhet
• ändrade förutsättningar för att ett fartyg ska vara kvalificerat
• generösare villkor för företagen att använda sig av en så kallad överavskrivningsfond.

Förslagen innebär även att vissa förtydliganden och anpassningar görs av regelverket för att uppnå bättre överenstämmelse med kommissionens riktlinjer för statligt stöd och beslutspraxis. Förslagen innebär ändringar i inkomstskattelagen och skatteförfarandelagen.

Lagändringarna börjar gälla 20 juli 2026 och tillämpas första gången för beskattningsår som börjar efter den 31 december 2026.

Behandlade dokument

2

Förslagspunkter

2

Reservationer

1 

Anföranden och repliker

10, 46 minuter

Justering

2026-06-04

Datum

2026-06-04

Bordläggning

2026-06-09

Debatt

2026-06-10

Beslut

2026-06-11

Riksdagen sa ja till regeringens förslag som bland annat innebär att permanenta uppehållstillstånd för personer i behov av skydd och personer som är varaktigt bosatt i Sverige samt deras anhöriga tas bort.

Förslaget är ett led i arbetet med att anpassa det svenska regelverket för beviljande av internationellt skydd och asylförfarandet till EU-rättens miniminivå. Målet för anpassningen är att skapa bättre förutsättningar för integration och att minska utanförskapet genom att minska den asylrelaterade invandringen.

Lagändringarna börjar gälla den 12 juli 2026 med vissa övergångsbestämmelser förutom ändringarna i den nya mottagandelagen som börjar gälla den 2 oktober 2026.

Behandlade dokument

6

Förslagspunkter

7

Reservationer

7 

Anföranden och repliker

53, 158 minuter

Justering

2026-06-04

Datum

2026-06-04

Bordläggning

2026-06-05

Debatt

2026-06-08

Beslut

2026-06-09

I dag är rätten till vissa socialförsäkringsförmåner begränsad för dem som avtjänar ett fängelsestraff i anstalt. Rätten till sådana förmåner ska enligt ett förslag begränsas även för dem som avtjänar fängelsestraff med elektronisk övervakning i kontrollerat boende eller som avtjänar den nya påföljden säkerhetsförvaring. Regeringen föreslår också att skyldigheten att betala för sitt uppehälle ska gälla för kontrollerat boende och säkerhetsförvaring.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Lagändringarna börjar gälla den 1 augusti 2026 med vissa övergångsbestämmelser.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Justering

2026-06-04

Datum

2026-06-04

Bordläggning

2026-06-12

Debatt

2026-06-13

Beslut

2026-06-15

Regeringen vill att utvinning och bearbetning av kärnämnen ska behandlas på samma sätt som andra metaller och mineral inom ramen för den samlade tillståndsprocessen. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Syftet med regeringens förslag är att prövningsprocessen för verksamheter som avser såväl utvinning som bearbetning av kärnämnen i större utsträckning ska likna prövningsprocessen för annan gruvverksamhet. Detta innebär att processen för att inleda sådan verksamhet blir mer transparent och effektiv.

Ändringarna görs i syfte att skapa en ändamålsenlig reglering för utvinning och bearbetning av kärnämnen, där strålskydds- och säkerhetskrav är anpassade efter verksamhetens risker. Förslagen innebär att utvinning och bearbetning av uran på en övergripande nivå kommer att behandlas på samma sätt som andra metaller och mineral inom ramen för den samlade tillståndsprocessen. Det får bland annat till följd att regeringens tillåtlighetsprövning enligt miljöbalken inte längre kommer att omfatta anläggningar för utvinning och bearbetning av kärnämnen. Det innebär samtidigt att kommunfullmäktiges tillstyrkande inte längre kommer att krävas för att sådan verksamhet ska kunna tillåtas.

Näringsutskottet instämmer i regeringens bedömning att denna anpassning av regelverket innebär att det blir mer logiskt och förutsebart. Sammantaget skapas därigenom bättre förutsättningar för verksamheter av strategisk betydelse för landets energiförsörjning, liksom för att Sverige ska kunna bidra till såväl en högre självförsörjningsgrad av kritiska metaller och mineral inom EU som den gröna omställningen.

Lagändringarna börjar gälla den 15 juli 2026.

Behandlade dokument

4

Förslagspunkter

6

Reservationer

10 

Anföranden och repliker

63, 160 minuter

Justering

2026-06-04

Datum

2026-06-04

Bordläggning

2026-06-10

Debatt

2026-06-11

Beslut

2026-06-15

Behandlade dokument

1

Datum

2026-06-04

Riksdagen sa ja till riksdagsstyrelsens förslag som bland annat gäller nya regler vid val av talman, höjning av basstödet till riksdagens partigrupper samt nya regler vid ordningsstörningar i riksdagen.

De nya reglerna innebär bland annat följande:

• Det ska vid val av talman och vice talmän bara gå att rösta på kandidater som har nominerats, och vid ett val av en vice talman ändras antalet omgångar från tre till två.
• Det så kallade Stockholmstraktamentet höjs, liksom basstödet till riksdagens partigrupper. Basstödet ska också, genom en koppling till prisbasbeloppet, justeras årligen.
• Det införs en möjlighet att besluta om förkortad motionstid för skrivelser och redogörelser.
• Fördelningen av ärenden mellan utskott ändras något.
• Utvisning av åhörare som stört ordningen vid ett sammanträde i riksdagen ska gälla för resten av sammanträdet.
• Det införs utökade möjligheter till säkerhetskontroll av åhörare till kammarens sammanträden eller offentliga sammanträden i ett utskott eller EU-nämnden.

Riksdagen beslutade även om ett tillkännagivande till regeringen om en utredning av frågor om stärkt säkerhet för den parlamentariska processen och för riksdagens ledamöter. Frågorna bör utredas av en parlamentariskt sammansatt kommitté.

De flesta lagändringarna börjar gälla den 1 september 2026. Vissa lagändringar börjar gälla den 1 oktober 2026 eller den 1 januari 2027.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

3

Anföranden och repliker

6, 38 minuter

Justering

2026-06-04

Datum

2026-06-04

Bordläggning

2026-06-09

Debatt

2026-06-10

Beslut

2026-06-10

Riksdagen har behandlat en skrivelse från regeringen om årsredovisning för staten 2025 samt Riksrevisionens redogörelse för granskningen av årsredovisning för staten 2025.

Årsredovisningen för staten ger riksdagen en möjlighet att följa upp och kontrollera de beslut som riksdagen fattat om statens budget och är ett viktigt komplement till budgetpropositionen.

I skrivelsen har regeringen beskrivit budgetpropositionens budgeterade belopp och dess utfall. Riksdagen anser att regeringen har förklarat de väsentliga skillnaderna mellan dessa och lade därmed regeringens skrivelse och Riksrevisionens redogörelse till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Behandlade dokument

2

Förslagspunkter

1

Justering

2026-06-04

Datum

2026-06-04

Bordläggning

2026-06-08

Debatt

2026-06-09

Beslut

2026-06-09

Riksdagen sa ja till regeringens förslag i vårändringsbudgeten om ändrade utgifter för staten under 2026. Beslutet innebär att anvisade medel ökar med 3,6 miljarder kronor. Anslagsökningarna uppgår till 5,2 miljarder kronor och anslagsminskningarna till 1,6 miljarder kronor.

De största utgiftsökningarna avser biståndsverksamhet med 1,7 miljarder kronor, fossilfria drivmedel och elektrifiering vid statliga myndigheter med 0,5 miljard kronor samt kapitalinsatser i statligt ägda företag med 0,4 miljard kronor. Den offentliga förvaltningens finansiella sparande försämras med ca 3,4 miljarder kronor och statens budgetsaldo försämras med ca 3,8 miljarder kronor 2026 till följd av förslagen. Skillnaden beror på kapitaltillskott till bolag som påverkar budgetsaldot men inte det finansiella sparandet.

Vissa av förslagen beräknas påverka statens budget även kommande år.

Förslaget innehåller också ökningar på 74,3 miljarder kronor till beställningsmyndiganden. Beställningsbemyndiganden är tillstånd som en statlig myndighet behöver för att ingå ekonomiska åtaganden som innebär utgifter som ska finansieras med framtida anslag.

De största ökningarna handlar om anskaffning av material och anläggningar med 66,0 miljarder kronor, förbandsverksamhet och beredskap med 6,0 miljarder kronor och Rakel Generation 2 med 1,7 miljarder kronor.

Förslagen innebär också att riksdagen ger regeringen rätt att ingå ekonomiska åtaganden som kan påverka statens budget på längre sikt. Det handlar bland annat om att ingå avtal med Videberg Kraft AB om fasta kostnader för ett nytt kärnavfallsprogram samt om kapitaltillskott och förvärv av aktier i bolaget.

Riksdagen sa även ja till regeringens förslag på en lagändring som innebär att Försäkringskassan inte ska ta ut någon avgift för anslutning till det elektroniska systemet för statligt tandvårdsstöd. Förslaget innebär att bestämmelsen om avgift ska upphöra att gälla vid utgången av juli 2026.

Behandlade dokument

2

Förslagspunkter

2

Reservationer

4 

Anföranden och repliker

75, 300 minuter

Justering

2026-06-04

Datum

2026-06-04

Bordläggning

2026-06-08

Debatt

2026-06-09

Beslut

2026-06-09

Riksdagen sa ja till regeringens förslag till riktlinjer för den ekonomiska politiken och budgetpolitiken i vårpropositionen.

Osäkerheten och oförutsägbarheten om den geopolitiska och handelspolitiska utvecklingen har medfört att regeringen har reviderat prognoserna för bland annat BNP och arbetslöshet jämfört med vårpropositionen. Återhämtningen i svensk ekonomi väntas som en följd av detta fortsätta i en långsammare takt än vad som bedömdes i vårpropositionen.

Riksdagen håller med regeringen om att en varaktig återhämtning av ekonomin ska säkerställas och att Sverige ska fortsätta att byggas starkare för att bli mer konkurrens- och motståndskraftigt. Riksdagen delar också regeringens bedömning om att den ekonomiska politiken ska fokusera på tre områden: att fortsätta att värna de offentliga finanserna, möjliggöra fler arbetstillfällen i Sverige samt säkerställa att ansträngning lönar sig.

Riksdagen beslutade även att lägga regeringens skrivelse med anledning av Riksrevisionens granskningsrapport om tillämpningen av det finanspolitiska ramverket 2025 till handlingarna, det vill säga avsluta ärendet. Riksdagen sa också nej till förslag i motioner, varav tolv förslag är från den allmänna motionstiden 2025/2026.

Behandlade dokument

15

Förslagspunkter

2

Reservationer

5 

Anföranden och repliker

75, 300 minuter

Justering

2026-06-04

Datum

2026-06-04

Bordläggning

2026-06-08

Debatt

2026-06-09

Beslut

2026-06-09

Riksdagen har prövat EU-kommissionens förslag till förordning om den 28:e ordningens bolagsregelverk utifrån den så kallade subsidiaritetsprincipen, det vill säga principen om att beslut om nya EU-lagar tas så nära medborgarna som möjligt. EU ska bara vidta åtgärder om det är mer effektivt än om de enskilda länderna agerar på egen hand. Principen värnar medlemsstaternas rätt att ta egna beslut på nationell nivå.

Riksdagen konstaterar att bristen på ett EU-gemensamt bolagsrättsligt regelverk är ett strukturellt problem som försvårar för företag att utvidga sin verksamhet över gränserna. Nya EU-regler för bolag är ett steg i arbetet med att stärka EU:s konkurrenskraft och skapa ett bättre företagsklimat. Det kan även minska kostnader och förenkla efterlevnaden av medlemsstaternas bolagsregler.

Riksdagen bedömer att medlemsstaterna själva inte kan åstadkomma åtgärder för lösa detta själva. En ny EU-bolagsform kan endast genomföras på EU-nivå.

Riksdagen anser att förslaget inte strider mot subsidiaritetsprincipen och lade utlåtandet till handlingarna.

Förslagspunkter

1

Reservationer

1 

Anföranden och repliker

3, 22 minuter

Justering

2026-06-04

Datum

2026-06-04

Bordläggning

2026-06-08

Debatt

2026-06-09

Beslut

2026-06-09