Långa betaltider mellan företag och skyddet för mindre leverantörer

Interpellation 2025/26:577 av Rashid Farivar (SD)

till Justitieminister Gunnar Strömmer (M)

Långa betaltider är sedan länge ett betydande problem för svenska små och medelstora företag. I praktiken innebär det att underleverantörer och mindre företag ofta fungerar som räntefri finansiering åt större företag, samtidigt som de själva tvingas bära finansieringskostnader, likviditetsrisker och osäkerhet.

För många mindre företag handlar frågan inte enbart om administration eller avtalsvillkor. När betalningar dröjer 60, 90 eller i vissa fall 120 dagar binds kapital upp som annars hade kunnat användas till investeringar, innovation, kompetensutveckling och nyanställningar. Särskilt inom industrin och fordonssektorn, där leverantörskedjorna ofta består av små och medelstora företag, kan långa betaltider få betydande konsekvenser för företagens konkurrenskraft och utvecklingsmöjligheter.

Problemet är inte nytt. Redan 2013 riktade riksdagen ett tillkännagivande till regeringen med krav på åtgärder mot oskäligt långa betaltider mellan företag. Trots att frågan därefter har utretts, debatterats och följts upp under flera mandatperioder kvarstår problemen i stora delar av näringslivet. Enligt många färska undersökningar är situationen ytterst allvarlig inom fordonsbranschen. Regeringar av olika politisk färg har erkänt problemets existens, men någon bred lösning som stärker mindre företags ställning i förhållande till större kunder har ännu inte kommit på plats.

Under senare år har frågan även aktualiserats på EU-nivå genom diskussioner om skärpta regler mot sena betalningar och oskäliga betalningsvillkor mellan företag. Samtidigt har Sveriges hållning i dessa förhandlingar väckt frågor om vilken väg regeringen anser är mest ändamålsenlig för att komma till rätta med problemet. 

Mot denna bakgrund vill jag fråga justitieminister Gunnar Strömmer:

1. Vilka konkreta åtgärder har ministern vidtagit under innevarande mandatperiod för att motverka oskäligt långa betaltider mellan företag, och vilka ytterligare åtgärder avser ministern att vidta om regeringen får fortsatt förtroende efter valet 2026?
2. Vilken linje driver regeringen i EU:s arbete med regler om betaltider mellan företag, och anser ministern att problemet bör lösas genom nationell lagstiftning, genom gemensamma EU-regler eller inte genom ytterligare reglering alls?