Sök

Riksdagen sa ja till regeringens förslag om ändringar i statsbudgeten för hösten 2014. Beslutet innebär ändringar av nivån på ramarna för 12 utgiftsområden. Ramen höjs för elva utgiftsområden och sänks för ett. Nivån på 41 anslag inom 15 utgiftsområden ändras också. Anslagen ökar med ungefär 10,5 miljarder kronor. Minskningarna ligger på 1,9 miljarder kronor och ska användas till att finansiera en del av anslagsökningarna. Dessutom blir det förändringar av vissa bemyndiganden att ingå ekonomiska förpliktelser. Även användningen av ett anslag ändras.

Behandlade dokument

2

Förslagspunkter

1

Reservationer

1 

Justering

2014-11-27

Datum

2014-11-28

Bordläggning

2014-12-02

Debatt

2014-12-03

Beslut

2014-12-03

Datum

2014-11-26

Riksdagen sa ja till riktlinjerna för den ekonomiska politiken, utgiftsramarna och beräkningen av statens inkomster för 2015 som Moderaterna, Centerpartiet, Folkpartiet och Kristdemokraterna lämnat i sitt gemensamma budgetförslag. Beslutet innebär riksdagen sa ja till allianspartiernas reservationer i budgetbetänkandet FiU1. Det innebär också att riksdagen sa nej till regeringens förslag till statens budget, finansplan och skattefrågor.

Budgetförslaget innehåller riktlinjer för den ekonomiska politiken och budgetpolitiken, förslag till statens inkomster och utgiftsramar för 2015, förslag till preliminära utgiftsramar och inkomstberäkningar för perioden 2016-2018 samt förslag till utgiftstak för 2015, 2016 och 2017.

Statsbudgetens utgifter uppgår till 870 miljarder kronor och inkomsterna till 837 miljarder kronor 2015. Statens budgetsaldo blir därmed -33 miljarder kronor. Utgiftsramarna är styrande när riksdagen senare fattar beslut om anslagen för de 27 utgiftsområdena.

Den svenska ekonomin är bland de starkaste i hela Europa, konstaterar riksdagen. Sverige är det enda landet i EU där den offentliga skulden väntas minska mellan 2006 och 2014.

Riksdagen delar regeringens bedömning att en normalisering av ekonomin väntas ske 2018. Det är därför oroväckande att regeringen i praktiken överger överskottsmålet eftersom regeringen inte presenterat hur återgången till 1 procents överskott ska kunna ske i takt med att ekonomin återhämtar sig. Enligt riksdagen bör överskottsmålet ligga fast. Under de kommande fyra åren bör alla reformer därför finansieras krona för krona. Överskottet i de offentliga finanserna bör nå 1 procent av BNP när resursutnyttjandet är i balans. Detta kommer att kräva budgetförstärkningar på sammanlagt cirka 25 miljarder kronor under de kommande fyra åren utöver vad som ligger i budgetförslaget.

Jobbskatteavdraget är en förutsättning för jobbtillväxten åren framöver. Det behövs mer stöd till de grupper som har svårast att etablera sig på arbetsmarknaden. För att kunna konkurrera på den globala marknaden behöver också villkoren för företag och entreprenörskap förbättras ytterligare.

Arbetet för mer kunskap i skolan bör fortsätta. Där ingår att arbeta för att höja statusen på läraryrket.

Ett samlat grepp bör tas om bostadsbyggande och infrastruktur. Utgångspunkten för sjukvården är att den ska vara präglad av kvalitet och tillgänglighet för alla. Här bör ytterligare reformer för ökad valfrihet övervägas för att patientmakten ska stärkas. Vidare behövs reformer för att ytterligare effektivisera asylprocessen och förkorta den tid det tar för den enskilde att etablera sig på arbetsmarknaden.

Klimathotet möts bäst genom effektiva styrmedel som bidrar till både teknikutveckling och förändrat beteende. Sveriges försvarsförmåga behöver också stärkas.

Behandlade dokument

19

Förslagspunkter

6

Reservationer

4 

Anföranden och repliker

114, 361 minuter

Justering

2014-11-27

Datum

2014-11-26

Bordläggning

2014-12-02

Debatt

2014-12-03

Beslut

2014-12-03

Regeringen redovisar i en skrivelse sitt och de statliga myndigheternas arbete för att nå målet för det finansiella systemet under åren 2012 och 2013. Skrivelsen är ett svar på att Finansutskottet uppmanat regeringen att redovisa hur målet för det finansiella systemet har uppnåtts när det gäller effektivitet, stabilitet, konsumentskydd, reglering och tillsyn.

Regeringen gör bedömningen att det svenska finansiella systemet är stabilt. Bolånetak och högre kapital- och likviditetskrav har bidragit till detta. Statens låga skulder är en styrka. Samtidigt finns vissa risker i form av hushållens skulder och bankernas beroende av marknadsfinansiering.

Finansutskottet delar regeringens bedömning att det finansiella systemet är stabilt, även om vissa risker finns och det behövs fortsatt arbete för att upprätthålla skyddet för konsumenterna. Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Justering

2014-11-20

Datum

2014-11-20

Bordläggning

2014-11-25

Debatt

2014-11-26

Beslut

2014-11-26

Datum

2014-11-19

Datum

2014-11-19

Datum

2014-11-19

Datum

2014-11-19