Sveriges Riksdags logotyp, tillbaka till startsidan

Sök

Sök bland riksdagens alla dokument och publiceringar. För att avgränsa sökningen, använd filter eller välj att sortera efter kategori. Via Populära sökningar kommer du snabbt till innehåll som många efterfrågar.

Behöver du hjälp med hur du ska söka?

Kategori

Kategori

12 412 träffar på “rättegångsbalken” med vald kategori, sorterat efter relevans

  • En ny häkteslag

    Kommittédirektiv 2005:5

    … Restriktioner För att kunna möjliggöra en effektiv brottsutredning och lagföring finns i vissa fall behov av att meddela en häktad restriktioner, dvs. att inskränka hans eller hennes kontakter med omvärlden. Bestämmelser om detta finns i 24 kap. rättegångsbalken och i behandlingslagen. Restriktioner får endast meddelas när det finns risk att den häktade undanröjer bevis eller på annat sätt försvårar sakens
    Datum
    2005-01-20

  • Översyn av lagen (1988:609) om målsägandebiträde

    Kommittédirektiv 2005:19

    … Utredaren skall även se över om det finns behov av att tydliggöra målsägandebiträdets roll och arbetsuppgifter dels i förhållande till målsägandens behov, dels i förhållande till och andra aktörers roller såsom åklagarens, stödperson enligt 20 kap. 15 rättegångsbalken RB och särskild företrädare för barn. I uppdraget ingår även att se över den lagtekniska och språkliga utformningen. Bakgrund Frågan om
    Datum
    2005-02-17

  • Översyn av Ekobrottsmyndigheten

    Kommittédirektiv 2005:92

    … Riksåklagaren är chef för Åklagarmyndigheten och högste åklagare under regeringen jfr 11 kap. 6 regeringsformen och 7 kap. 2 rättegångsbalken . Riksåklagaren skall verka för lagenlighet, följdriktighet och enhetlighet vid åklagarnas rättstillämpning och ansvarar för att Åklagarmyndigheten meddelar de föreskrifter, allmänna råd och övriga riktlinjer som behövs för att uppnå detta. …
    Datum
    2005-09-01

  • om ändrad lagstiftning för banker och andra kreditinstitut med anledning av EES-avtalet, m.m.

    Proposition 1992/93:89

    … I förarbetena till rättsprövningslagen uttalades att överprövningen inte alltid bör vara begränsad till att avse rättstillämpningen i den mening detta begrepp anses ha i t.ex. regeln om resning i 58 kap. 1 första stycket 4 rättegångsbalken. Regeringsrätten bör kunna överpröva också den fektabedömning som ligger till grund för tillämpningen av föreskrifter. Prövningen skall överhuvud taget avse ett besluts
    Inlämnad
    1992-11-02
    Förslag
    5
    Följdmotioner
    8
    Datum
    1992-10-29
    Utskottsberedning
    1992/93:NU9 1992/93:SkU18
    Riksdagsbeslut
    (5 förslag): , , 3 saknar beslutsinformation

  • om offentlig upphandling

    Proposition 1992/93:88

    … Enligt lagrådets mening bör detta uttryckligen anges i lagtexten. Vid bedömningen av var en enhet har sitt hemvist kan ledning hämtas i bl.a. 10 kap. 1 rättegångsbalken. Lagrådet förordar härutöver de förtydliganden och den omdisponering av bestämmelserna i 1-4 som framgår av bilagan till lagrådets yttrande. Enligt remissförslaget skall i 5 intas en generell regel om skade- stånd, upp till vad som benämns
    Inlämnad
    1992-11-05
    Förslag
    2
    Följdmotioner
    12
    Datum
    1992-11-03
    Utskottsberedning
    1992/93:FiU5
    Riksdagsbeslut
    (2 förslag): , , 1 saknar beslutsinformation

  • om vissa behörighetsfrågor inom hälso- och sjukvården m.m.

    Proposition 1992/93:83

    … Dessa begrepp har hittills omfattat såväl legiti- merade som icke legitimerade yrkesutövare. En sådan regel är bestäm- melsen i 36 kap. 5 rättegångsbalken RB om inskränkt vittnesplikt för bl.a. psykologer och psykoterapeuter. Andra exempel finns i sekretess- lagen 1980:100 för vissa uppgifter hos psykolog inom skolväsendet och i myndighets personalsociala verksamhet 7 kap. 9 resp. 10 Genom de nu föreslagna
    Inlämnad
    1992-10-23
    Förslag
    2
    Datum
    1992-10-15
    Utskottsberedning
    1992/93:SoU8
    Riksdagsbeslut
    (2 förslag): , , 1 saknar beslutsinformation

  • Fortsatt giltighet av 1952 års tvångsmedel

    Proposition 1992/93:26

    … Westerberg, ordförande, och statsråden Frig- gebo, Johansson, Hörnlund, Olsson, Svensson, af Ugglas, Dinkelspiel, Thurdin, Hellsvik, Björck, Davidson, Könberg, Odell, Lundgren, Unckel Föredragande statsrådet Hellsvik Prop. 1992/93:26 Proposition om fortsatt giltighet av 1952 års tvångsmedelslag 1 Inledning Bestämmelser om tvångsmedel vid beivrande av brott finns, förutom i rättegångsbalken RB ,
    Inlämnad
    1992-09-23
    Förslag
    2
    Följdmotioner
    2
    Datum
    1992-09-17
    Utskottsberedning
    1992/93:JuU9
    Riksdagsbeslut
    (2 förslag): , , 1 saknar beslutsinformation

  • Satellitsändningar av TV-program

    Proposition 1992/93:75

    … Denna fråga har behandlats i den allmänna motiveringen avsnitt 3.5 . Med hemvist avses detsamma som i 10 kap. 1 rättegångsbalken. Paragrafen har utformats i enlighet med vad Lagrådet förordat. 3 Lagen gäller inte för en sådan sändning över satellit som helt överens- stämmer med en sändning som sker med stöd av tillstånd enligt 5 radiola- gen 1966:755 eller 1 lagen 1986:3 om rundradiosändning av finländska televisionsprogram och som sänds samtidigt. …
    Inlämnad
    1992-11-09
    Förslag
    4
    Följdmotioner
    6
    Datum
    1992-11-05
    Utskottsberedning
    1992/93:KU12 1992/93:LU20
    Riksdagsbeslut
    (4 förslag): , , 2 saknar beslutsinformation

  • om sann utsaga inför EFTA-domstolen m.m.

    Proposition 1992/93:81

    … Även för det fall att ett vittne utan giltigt skäl vägrar att avlägga ed eller att avge vittnesmål eller besvara fråga kan processuella tvångsmedel tillgripas. I sådana fall är nämligen reglerna i 36 kap. 21 rättegångsbalken om vite och häkte tillämpliga. Artikel 26 tar enligt sin ordalydelse sikte på straffrättsliga sanktioner mot tredskande vittnen. I artikeln sägs att sådana vittnen skall behandlas som
    Inlämnad
    1992-10-20
    Förslag
    4
    Följdmotioner
    2
    Datum
    1992-10-15
    Utskottsberedning
    1992/93:JuU14
    Riksdagsbeslut
    (4 förslag): , , 2 saknar beslutsinformation

  • om ändring i lagen (1971: 176) om vissa internationella sanktioner, m.m.

    Proposition 1992/93:229

    … Den nya bestämmelsen om frysning föreslås få formen av en ny paragraf, 7 a i sanktionslagen. Beträffande Prop. 1992/93:229 hemvistbegreppet hänvisas till 10 kap. 1 rättegångsbalken. 5 Förbud mot tjänstehandel Mitt förslag Regeringen får meddela förbud att i yrkesmässig verksamhet utföra tjänster i en blockerad stat eller på uppdrag av en myndighet i en blockerad stat eller en fysisk eller juridisk person
    Inlämnad
    1993-05-18
    Förslag
    6
    Datum
    1993-05-13
    Utskottsberedning
    1992/93:UU34
    Riksdagsbeslut
    (6 förslag): , , 3 saknar beslutsinformation

  • om individuellt pensionssparande

    Proposition 1992/93:187

    … Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse Om två personer bor tillsammans i ett homosexuellt förhållande, skall vad som gäller i fråga om sambor enligt följande lagar och bestämmelser tillämpas även på de homosexuella samborna 1. lagen 1987:232 om sambors gemensamma hem, 2. ärvdabalken, 3. jordabalken, 4. 10 kap. 9 rättegångsbalken, 5. 4 kap. 19 första stycket utsökningsbalken, 6. 19 första stycket,
    Inlämnad
    1993-03-24
    Förslag
    4
    Följdmotioner
    14
    Datum
    1993-03-18
    Utskottsberedning
    1992/93:SkU31 1992/93:SkU34
    Riksdagsbeslut
    (4 förslag): , , 2 saknar beslutsinformation

  • om ändring i brottsbalken m.m.

    Proposition 1992/93:141

    … Om ett inlämnat vapen skäligen kan antas ha betydelse för utredningen av ett sådant brott kan det tas i beslag enligt be- stämmelserna i rättegångsbalken. Inlämningsställen Beträffande inlämningsställen föreslår Vapenutredningen att polismyn- digheterna skall få bestämma att inlämning skall kunna ske även hos andra myndigheter inom polisdistriktet. Utredningen framför att det är önskvärt att den som
    Inlämnad
    1992-12-10
    Förslag
    2
    Följdmotioner
    8
    Datum
    1992-12-03
    Utskottsberedning
    1992/93:JuU16
    Riksdagsbeslut
    (2 förslag): , , 1 saknar beslutsinformation

  • Vissa frågor rörande föräldrabalken

    Betänkande 2000/01:LU15

    … En omprövning av domen kan därför i princip endast ske om resning beviljas av antingen Högsta domstolen eller hovrätt. Enligt 58 kap. 1 rättegångsbalken kan resning beviljas om nya omständigheter eller bevis åberopas, vilka sannolikt skulle ha lett till en annan utgång i målet. Några särskilda regler om vem som är behörig att söka resning finns inte, men uppenbart är att den som var part i målet också kan vara resningssökande. …
    Behandlade dokument
    26
    Anföranden och repliker
    34, 188 minuter
    Justering
    2001-03-08
    Datum
    2001-03-08
    Debatt
    2001-03-28
    Beslut
    2001-03-29

  • Några frågor om arv och testamente

    Betänkande 2000/01:LU14

    … Den som har en handling som han eller hon är rädd skall gå förlorad har emellertid möjlighet att vid tingsrätten begära bevisupptagning till framtida säkerhet enligt reglerna i 41 kap. rättegångsbalken. När testatorn avlidit skall testamentet delges arvingarna. Delgivningen skapar utgångspunkt för lagens regler om klandertalan mot testamentet. Om arvingen inte väcker klandertalan
    Behandlade dokument
    3
    Anföranden och repliker
    3, 1 minuter
    Justering
    2001-02-13
    Datum
    2001-02-13
    Debatt
    2001-03-07

  • FöU3y

    Yttrande 2005/06:FöU3y

    … Vissa frågor rörande Försvarsmaktens personal När Försvarsmakten lämnar stöd till polisen som kan innebära användning av våld eller tvång, skall Försvarsmaktens personal ha polismans befogenheter enligt polislagen och samma befogenhet som en polisman enligt 24 kap. 7 första stycket rättegångsbalken att gripa någon. Vid utövandet av dessa befogenheter gäller vad som föreskrivs i 8 polislagen om behov och proportionalitet.
    Datum
    2006-01-01

  • Riksdagen i en ny tid (bilaga 5)

    Framställning / redogörelse 2005/06:RS3bil5

    … Justitieutskottet bereder ärenden om 1. domstolarna, 2. arrendenämnderna och hyresnämnderna, 3. åklagarväsendet, 4. polisväsendet, 5. rättsmedicinen, 6. kriminalvården samt 7. brottsbalken, rättegångsbalken och lagar som ersätter eller har nära samband med föreskrifter i dessa balkar. Dessutom bereder utskottet ärenden om anslag inom utgiftsområde 4 Rättsväsendet. Lagutskottet bereder ärenden om 1.
    Datum
    2006-01-01

  • Grönbok om behörighetskonflikter och ne bis in idem-principen i straffrätten

    Fakta-pm om EU-förslag 2005/06:FPM61 : KOM (2005) 696 slutlig

    … I 2 kap. 5 a brottsbalken regleras frågan om utländska brottmålsdomars rättskraft, dvs. i vilken utsträckning en sådan dom skall utgöra hinder mot lagföring i Sverige för samma gärning ne bis in idem-principen . I svensk rätt kommer denna princip till uttryck i bestämmelsen om rättskraft i 30 kap. 9 rättegångsbalken. Denna princip är en av straffprocessens grundpelare och innebär ett förbud mot dubbelbestraffning;
    Datum
    2006-03-15

  • Översynen av EU:s regelverk för elektroniska kommunikationer

    Fakta-pm om EU-förslag 2005/06:FPM113 : KOM(2006)334, SEC(2006)816, SEC(2006(

    att kraven på nätintegritet uppdateras. 1.2 Gällande svenska regler och förslagets effekt på dessa I Sverige är det nuvarande EU-regelverket för elektroniska kommunikationer genomfört huvudsakligen genom lagen 2003:389 om elektronisk kommunikation LEK , men det har även givit upphov till ändringar i rättegångsbalken, sekretesslagen 1980:100 , lagen 1998:31 om standarder för sändning av TV-signaler, radio-
    Datum
    2006-08-24

  • uppföljning av Arbetsdomstolen

    Svar på skriftlig fråga 2000/01:1427 besvarad av statsrådet Mona Sahlin

    inte missgynnar kvinnor i lönediskrimineringsfrågor. Alla ledamöter i Arbetsdomstolen är domare i rättslig mening och har avlagt domared enligt 4 kap. 11 rättegångsbalken. Denna ed innebär bl.a. att gällande lagar ska följas i den dömande verksamheten. Utgången i en tvist är ofta beroende av många olika faktorer inte minst bevisfrågor och hur parterna i det enskilda fallet väljer att föra sin talan har stor betydelse. …
    Svarsdatum
    2001-06-29
    Frågeställare
    Hagström, Ulla-Britt (kd) (KD)

  • de senildementas rättssäkerhet

    Svar på skriftlig fråga 2000/01:1616 besvarad av justitieminister Thomas Bodström

    … När det gäller möjligheterna för annan än målsäganden att ange eller åtala brott finns bestämmelser i 20 kap. 14 rättegångsbalken. Bestämmelserna innehåller inte någon uttrycklig reglering av den situationen att någon på grund av hög ålder eller sjukdom saknar möjlighet att ange ett brott som rör hans person till åtal. Jag kommer att följa rättstillämpningen på området och i lämpligt sammanhang ta upp frågan om det finns behov av lagändring i detta hänseende. …
    Svarsdatum
    2001-09-04
    Frågeställare
    Hagström, Caroline (kd) (KD)