Sök

Svar på fråga 2025/26:361 Utvecklingen i södra Jemen till Utrikesminister Maria Malmer Stenergard (M) Svar på fråga 2025/26:361 av Marcus Wiechel (SD) Utvecklingen i södra Jemen Marcus Wiechel har frågat mig hur jag ser på utvecklingen i södra Jemen och om jag avser verka inom det internationella samfundet för att understödja

Svarsdatum

2026-01-12

Frågeställare

Markus Wiechel (SD)

Svar på fråga 2025/26:360 Regeringens arbete mot åldersdiskriminering på arbetsmarknaden till Arbetsmarknadsminister Johan Britz (L) Svar på fråga 2025/26:360 av Adrian Magnusson (S) Regeringens arbete mot åldersdiskriminering på arbetsmarknaden Adrian Magnusson har frågat arbetsmarknadsministern hur ministerns och

Svarsdatum

2026-01-12

Frågeställare

Adrian Magnusson (S)

Svar på fråga 2025/26:359 Erkännande av Somaliland till Utrikesminister Maria Malmer Stenergard (M) Svar på frågorna 2025/26:359 av Björn Söder (SD) Erkännande av Somaliland och 2025/26:364 av Markus Wiechel (SD) Den fria världens erkännande av Somaliland Björn Söder har frågat mig om jag kan tänka mig att Sverige,

Svarsdatum

2026-01-12

Frågeställare

Björn Söder (SD)

Fråga 2025/26:385 Brandsäkerhet på svenska nattklubbar av Björn Söder (SD) till Minister för civilt försvar Carl-Oskar Bohlin (M) Under nyårshelgen inträffade en stor tragedi i skidorten Crans-Montana i Schweiz då omkring 40 personer omkom och över 100 skadades när en brand bröt ut på ett diskotek. I kölvattnet av

Inlämnad

2026-01-09

Svarsdatum

2026-01-21

Besvarare

Minister för civilt försvar Carl-Oskar Bohlin (M)

Fråga 2025/26:384 Frysta iranska tillgångar av Markus Wiechel (SD) till EU-minister Jessica Rosencrantz (M) Att frysa fler tillgångar i Europa tillhörande personer med en nära koppling till den iranska skurkregimen är inte bara möjligt utan även akut nödvändigt. Sedan snapback-mekanismen utlöstes i augusti 2025 och

Inlämnad

2026-01-10

Svarsdatum

2026-01-21

Besvarare

Utrikesminister Maria Malmer Stenergard (M)

Fråga 2025/26:383 Internet till Iran av Markus Wiechel (SD) till Utrikesminister Maria Malmer Stenergard (M) De pågående massprotesterna i Iran, som inleddes i slutet av december 2025, har i skrivande stund pågått i över 12 dagar in i januari 2026. Demonstranterna, som är villiga att offra allt för sin frihet, gör nu

Inlämnad

2026-01-09

Svarsdatum

2026-01-21

Besvarare

Utrikesminister Maria Malmer Stenergard (M)

Fråga 2025/26:382 Närvaron av utländska miliser i Iran av Markus Wiechel (SD) till Utrikesminister Maria Malmer Stenergard (M) Den pågående protestvågen i Iran, som inleddes i slutet av december 2025, har snabbt kommit att bli en lovande folkrörelse mot den islamistiska förtryckarregimen. Tusentals iranier har tagit

Inlämnad

2026-01-09

Svarsdatum

2026-01-21

Besvarare

Utrikesminister Maria Malmer Stenergard (M)

Fråga 2025/26:381 Den syriska regimens angrepp mot minoriteter av Markus Wiechel (SD) till Utrikesminister Maria Malmer Stenergard (M) Den 6–9 januari 2026 utbröt våldsamma strider i Aleppo mellan syriska regeringsstyrkor, kontrollerade av den HTS-dominerade interimsregeringen och dess ledare Ahmad al-Sharaa, och kurdiska

Inlämnad

2026-01-09

Svarsdatum

2026-01-21

Besvarare

Utrikesminister Maria Malmer Stenergard (M)

Interpellation 2025/26:274 De folkliga protesterna i Iran av Håkan Svenneling (V) till Utrikesminister Maria Malmer Stenergard (M) Under 2025 har den islamistiska regimen i Iran svarat på en fördjupad ekonomisk kris, återinförda FN‑sanktioner och växande politiskt missnöje med en ny våg av brutalt våld mot den egna

Inlämnad

2026-01-08

Svarsdatum

2026-01-23

Besvarare

Utrikesminister Maria Malmer Stenergard (M)

Interpellation 2025/26:273 USA:s attack mot Venezuela av Lorena Delgado Varas till Utrikesminister Maria Malmer Stenergard (M) Efter USA:s militära angrepp på Venezuela har statsminister Ulf Kristersson uttalat att det venezuelanska folket har nu befriats från Maduros diktatur”Samtidigt har regeringen betonat att alla

Inlämnad

2026-01-04

Svarsdatum

2026-01-23

Besvarare

Utrikesminister Maria Malmer Stenergard (M)

Svar på fråga 2025/26:365 Tydligare svenskt stöd till Taiwan till Utrikesminister Maria Malmer Stenergard (M) Svar på fråga 2025/26:365 av Markus Wiechel (SD) Tydligare svenskt stöd till Taiwan Markus Wiechel har frågat mig på vilket sätt jag avser verka för ett betydligt tydligare svenskt och europeiskt stöd till Taiwan.

Svarsdatum

2026-01-09

Frågeställare

Markus Wiechel (SD)

Svar på fråga 2025/26:342 Förslag från EU om antalet underleverantörsled till Energi- och näringsminister Ebba Busch (KD) Svar på fråga 2025/26:342 av Nima Gholam Ali Pour (SD) Förslag från EU om antalet underleverantörsled Nima Gholam Ali Pour har frågat mig om jag och regeringen avser att verka för att förhindra ett

Svarsdatum

2026-01-09

Frågeställare

Nima Gholam Ali Pour (SD)

Fråga 2025/26:380 Samarbete mellan svensk och uzbekisk säkerhetstjänst av Björn Söder (SD) till Justitieminister Gunnar Strömmer (M) I slutet av november rapporterade amerikanska medier hur en efterlyst terrorist från Uzbekistan lyckades ta sig in i USA illegalt och därefter få ett kommersiellt lastbilskörkort efter

Inlämnad

2026-01-08

Svarsdatum

2026-01-21

Besvarare

Justitieminister Gunnar Strömmer (M)

Fråga 2025/26:379 Situationen på Migrationsverket av Björn Söder (SD) till Migrationsminister Johan Forssell (M) Regeringen har gjort mycket på det migrationspolitiska området, vilket är både bra och välkommet. Men trots stramare regelverk och effektiviseringar beskriver källor på Migrationsverket att organisationens

Inlämnad

2026-01-08

Svarsdatum

2026-01-21

Besvarare

Migrationsminister Johan Forssell (M)

Fråga 2025/26:378 Arbetsmiljö och elsäkerhet inom energibranschen av Joakim Sandell (S) till Energi- och näringsminister Ebba Busch (KD) I en debattartikel publicerad i Expressen den 30 december 2025 varnar Svenska Elektrikerförbundet för konsekvenserna av den nuvarande energipolitiken och affärsmodellen inom energibranschen.

Inlämnad

2026-01-07

Svarsdatum

2026-01-23

Besvarare

Energi- och näringsminister Ebba Busch (KD)

Fråga 2025/26:377 Stöd till en demokratisk övergång i Venezuela av Björn Söder (SD) till Utrikesminister Maria Malmer Stenergard (M) Situationen i Venezuela har under lång tid präglats av allvarliga politiska och människorättsliga problem. Under den socialistiske diktatorn Nicolás Maduro har oppositionella systematiskt

Inlämnad

2026-01-08

Svarsdatum

2026-01-19

Besvarare

Utrikesminister Maria Malmer Stenergard (M)

Fråga 2025/26:376 Den svenska tullens begränsningar i gränszonen Sverige-Norge av Björn Söder (SD) till Finansminister Elisabeth Svantesson (M) Enligt det gränstullavtal som finns mellan Sverige och Norge får svensk tullpersonal arbeta även på den norska sidan i gränszonen. Men eftersom svensk tullpersonal sedan ett

Inlämnad

2026-01-08

Svarsdatum

2026-01-23

Besvarare

Finansminister Elisabeth Svantesson (M)

Konstitutionsutskottet, KU, har granskat delar av regeringens och ministrarnas administrativa arbete. Här följer ett urval av granskningen.

Som en del i granskningen har utskottet fortsatt att följa utvecklingen av antalet tjänstgörande i Regeringskansliet.

Vidare har utskottet gått igenom regeringsprotokoll från 2024. Utskottet påminner om vikten av att författningar kungörs i god tid före ikraftträdandet. När det gäller underskrifter av beslut understryker utskottet bland annat att det givetvis förutsätts att ministrar som undertecknar ett beslut har närvarat på regeringssammanträdet.

Granskningen av vissa förvaltningsärenden har omfattat överklaganden av beslut om nyttjanderättsupplåtelser enligt rennäringslagen. I de granskade ärendena förekommer inte sällan frågor som måste bedömas redan i ett tidigt skede av handläggningen och utskottet noterar att bedömningen av sådana frågor ibland har dröjt. Utskottet framhåller vikten av en noggrann genomgång av överklagandet när det kommit in till Regeringskansliet så att frågor som kräver en mer skyndsam hantering uppmärksammas direkt.

I granskningen Framställningar och beslut från Riksdagens ombudsmän (JO) har utskottet gjort en genomgång av de åtgärder som vidtagits med anledning av framställningar och beslut som överlämnats till regeringen mellan den 1 juli 2020 och den 30 juni 2025. Utskottet framhåller att regeringen bör dra nytta av särskilt framställningarna, men även beslut som JO överlämnar för kännedom, i arbetet med att förbättra lagstiftning och rutiner. Utskottet påminner också om att framställningar förutsätter beslut av regeringen eller en hänvisning till ett sådant beslut. I granskningen noteras några fall där frågan om hur en framställning eller ett beslut ska omhändertas inte hanterats trots att det har gått flera år sedan de överlämnades.

Utskottet har också granskat funktioner över tid inom Regeringskansliet för säkerhet och krishantering. I granskningen framkommer det att omfattningen av frågor om utrikes- och säkerhetspolitik samt nationell säkerhet som statsministern ska hantera har ökat. Enligt utskottet måste Regeringskansliet förändras utifrån rådande behov för att kunna fullgöra sin uppgift. Utskottet vill samtidigt betona att det vid förändringar av organisationen är viktigt att det finns en tydlig rollfördelning mellan Statsrådsberedningen och departementen samt gentemot myndigheterna under regeringen. Det är även angeläget att interna processer fungerar väl för att sprida information vidare till alla berörda inom Regeringskansliet och för att frågor ska kunna förankras inom regeringen. Slutligen är det enligt utskottet viktigt ur ekonomisk synpunkt att man undviker överlappning mellan olika enheter inom Regeringskansliet och man bör sträva efter att samordna uppgifter.

Även regeringens remisser till Lagrådet har granskats av utskottet. Senast utskottet gjorde en liknande granskning var hösten 2018. I cirka hälften av de nu granskade fallen har Lagrådet lämnat synpunkter och förslag, vilket är en något lägre andel än vid den förra granskningen. En majoritet av synpunkterna har varit juridisk-tekniska. I ett antal fall har synpunkterna rört grundläggande frågor som om ett lagförslag är förenligt med grundlagarna, om det är rättssäkert och kan förväntas uppfylla sitt syfte. I några fall har de rört själva remissförfarandet och då oftast att remisstiden varit för kort. Utskottet framhåller att remissbehandlingen är viktig för att upprätthålla en god kvalitet i lagstiftningen. Vidare visar granskningen att regeringen till övervägande del har godtagit Lagrådets förslag och beaktat dess synpunkter. Under de senaste två riksmötena har det skett i lägre utsträckning än tidigare under den granskade perioden. När regeringen inte har följt Lagrådets förslag och synpunkter har den argumenterat för sitt ställningstagande i propositionerna. Enligt utskottet är det viktigt för kvaliteten i lagstiftningsarbetet att regeringen redovisar skälen till sitt ställningstagande, att det exempelvis har sin grund i en annan juridisk bedömning än den Lagrådet har gjort eller i ett visst politiskt hänsynstagande. Av de propositioner som ingår i granskningen innehåller 37 stycken lagförslag som helt eller delvis har avstyrkts eller allvarligt ifrågasatts av Lagrådet. Detta antal har varierat över tid under den granskade perioden och var som högst under 2023/24. I knappt hälften av fallen har regeringen följt Lagrådet, och i några fall har den delvis följt Lagrådet. I ett antal fall har regeringen valt att inte följa Lagrådets synpunkter och förslag. Utskottet understryker att det är angeläget att Lagrådets centrala roll i lagstiftningsarbetet inte urholkas. Utskottet noterar ökningen av antalet propositioner med lagförslag där Lagrådet avstyrkt eller allvarligt ifrågasatt lagförslagen eller delar av dem. Granskningen ger dock inte en heltäckande bild av kvalitetsnivån i regeringens lagförslag. Det rör sig också om förhållandevis få propositioner.

En annan granskning har gällt regeringens styrning av Svenska kraftnät, Luftfartsverket och Sjöfartsverket. I många avseenden påminner styrningen av dem om styrningen av övriga förvaltningsmyndigheter, men samtidigt finns det flera undantag och tillägg som är specifika för dem, i egenskap av så kallade affärsverk. Verksamheten regleras i flera lagar, instruktioner och andra förordningar samt i de årliga regleringsbreven. Som även konstaterats tidigare är det svårt att överblicka det regelverk som styr affärsverken, och därmed kvarstår en risk för att styrningen framstår som otydlig. Vidare framkommer i granskningen att regleringen i viss mån skiljer sig åt mellan de tre affärsverken. Utskottet framhåller att eventuella skillnader bör vara övervägda och motiverade. När det gäller finansieringen utmärker sig affärsverken i förhållande till övriga förvaltningsmyndigheter då deras verksamhet i huvudsak finanserias genom avgifter, inte anslag. Utskottet framhåller vikten av dialog om det ekonomiska läget och noggranna överväganden av hur uppdrag finansieras. I fråga om den årliga dialogen noterar utskottet att dagordningarna från dessa ofta är övergripande, varför det kan vara svårt att utläsa från dem vad som har behandlats vid mötet. Utskottet anser att det som anges i Finansdepartementets cirkulär om dokumentation vid årliga myndighetsdialoger är en god ordning och förutsätter att sådan dokumentation även görs för dialogen med affärsverken.

Slutligen har utskottet granskat information till och överläggning med Utrikesnämnden. Granskningen omfattar 2015–2024 och följer upp en granskning från hösten 2015 som omfattade 1990–2014. Utskottet påminner i sitt ställningstagande om det grundläggande förhållandet att Utrikesnämnden är ett konstitutionellt reglerat organ som har inrättats för att ge riksdagen en vidsträckt insyn och ett starkt inflytande inom utrikespolitiken. I den aktuella granskningen noterar utskottet att omvärldsläget i allra högsta grad påverkar vad som behandlas i Utrikesnämnden. Ju fler svåra situationer som regeringen har att hantera internationellt, desto större behov har regeringen sett av att överlägga med nämnden. Till skillnad från vid förra granskningen har tendensen under senare år varit att situationer i omvärlden eller konkreta ärenden har behandlats i nämnden snarare än ämnen. Den tydligaste trenden sedan 2022 är att nämnden ofta kallats in med kort varsel med anledning av specifika händelser. En sådan utveckling är enligt utskottet fullt ut förenlig med den roll som Utrikesnämnden har enligt regeringsformen. Utskottet noterar också att det vanligtvis inte görs någon skillnad på förhand mellan informationspunkter och punkter för överläggning inför Utrikesnämndens sammanträden. Vid sammanträdena redovisar regeringen sin bedömning i en aktuell fråga och i förekommande fall sina överväganden och avsikter vad gäller fortsatt hantering, varefter nämndens ledamöter har möjlighet att ställa frågor eller uttrycka ståndpunkter. Huruvida det är fråga om information eller överläggning avgörs av sammanhanget, och båda elementen kan finnas i samma ärende. Utskottet har ingen invändning mot denna väletablerade praxis.

Anföranden och repliker

7, 48 minuter

Justering

2025-12-16

Datum

2026-01-09

Bordläggning

2026-01-20

Debatt

2026-01-21

Kallelse till EU-nämndens sammanträde 2025/26:20 Datum och tid: Torsdag 2026-01-08 kl. 13:00 Plats: Skandiasalen (N3) Obs! Entré från Mynttorget 1 Föredragningslista Europeiska rådet Statsminister Ulf Kristersson Återrapport från möte i Europeiska rådet den 18–19 december 2025 (ev.) Övriga frågor Anm: Nästa sammanträde

Datum

2026-01-08

Utredningen Samordnare för att korta vårdköerna i hälso- och sjukvården (S 2026:01) Beteckning S 2026:01 Departement Socialdepartementet Senast ändrad 2026-01-14 Status Pågående P Tillkallade enligt regeringens bemyndigande den: 2026-01-08 00:00:00 Direktiv för utredningen, se dir. 2026:3 Lokal Garnisonen, Karlavägen

Datum

2026-01-08