Översyn av JO-ämbetet (vilande grundlagsförslag)

Fru talman! I över 200 år har JO haft en central roll i att värna den svenska rättssäkerheten. Genom att ta emot klagomål, granska myndigheters agerande och rikta kritik när det behövs bidrar JO till öppenhet, ansvar och förtroende för den offentliga förvaltningen. Möjligheten för enskilda att få sina klagomål prövade är grundläggande i en demokrati. Den visar att ingen myndighet står över lagen och att människors rättigheter ska tas på allvar.

Under förrförra mandatperioden tillsattes en parlamentarisk kommitté för att se över JO:s verksamhet. Utredningen presenterade sina förslag i maj 2022. Vi ska nu rösta om dessa förslag för andra gången, som sig bör när det rör ändringar av vår grundlag.

Förslagen syftar till att stärka JO:s konstitutionella ställning, uppdrag och organisation. Det handlar om att utveckla och värna en institution som är helt avgörande för rättssäkerheten och demokratin.

Fru talman! Vi lever i en tid då demokratins principer återigen prövas. I vårt eget närområde pågår strider – såväl militära som politiska – om demokratins framtid, rättsstatens principer och staters styrelseskick. Det påminner oss alla om behovet av ett starkt och självständigt JO – en garant för att våra myndigheter agerar rättssäkert, transparent och med respekt för människors rättigheter. Att värna JO är således detsamma som att värna medborgarnas förtroende för samhället, rättsstaten och demokratin. Jag yrkar därför bifall till förslaget i betänkandet.

Fru talman! JO är definitivt en av Sveriges klenoder. Jag vet inte om de finns med i någon kulturkanon, men i vart fall borde de kanske göra det. Sedan 1810 – 1809 års regeringsform – har vi nämligen haft en justitieombudsman, en svensk innovation. Ända sedan Mannerheim, med öknamnet rikspiskan, for runt i landet och skapade ordning och reda i svenska domstolar har detta varit en institution som har varit central för Sveriges utveckling.

Därför var det inte med ett litet mått av ödmjukhet som vi i KU tog oss an frågan om att uppdatera regelverket för JO. Detta är nämligen inte något som vi vill kasta ut, utan precis som ledamoten Jennie Nilsson tidigare sa är det något som vi värnar eftersom det är en viktig del av vår demokrati.

När vi tog oss an det här var det med en väldigt hög grad av öppenhet och en fri diskussion i utskottet. Det är sällan man är med om att man bollar så många idéer som vi gjorde i den här processen och att man funderar så mycket på hur det kan göras. I bästa mening har ett gott samarbete i konstitutionsutskottet lett fram till det här förslaget.

Det kan finnas skäl att betänka att det är KU som har hanterat detta eftersom JO är en myndighet under riksdagen. Det var alltså inte så att regeringen lade fram en proposition med alla förslag, utan vi fick utarbeta dem från början. Jag vill tacka alla de ledamöter som var med i processen. Jag tycker att det var en trevlig process att värdera och komma fram till det förslag som nu gäller.

Några förändringar var nödvändiga. Det gäller bland annat möjligheten att utse en ställföreträdande JO och möjligheten att ha en rutin för hur man hanterar en JO som har förbrukat förtroendet. Många, många fler förändringar finns.

Detta var, som sagt, ett gemensamt arbete. Jag vill tacka alla inblandade i den processen.

Sedan har JO naturligtvis problem. Vissa är positiva. Just nu ser vi en ökad mängd ärenden komma in. Det är klart att regelverket här inte löser det. Där handlar det kanske snarare om att ha fler förstainstanser, så att JO inte behöver vara förstainstans i alla ärenden. Men det ligger utanför det här ärendet.

Fru talman! Det är kul att vi har ett enigt förslag om ett nytt regelverk för JO. Det är bra att vi har det, för det visar att vi bryr oss om demokratins funktionssätt och vårdar den svenska klenoden Justitieombudsmannen, eller som det formellt heter: Riksdagens ombudsmän.

Fru talman! Jag vill yrka bifall till konstitutionsutskottets förslag i betänkande KU2.

Överläggningen var härmed avslutad.

(Beslut fattades under § 11.)