Kommenterad dagordning
2026-10-19
Klimat- och näringslivsdepartementet
Rådets möte (TTE Energi) den 29 oktober 2026
Kommenterad dagordning
1.Godkännande av dagordningen
2.A-punkter
3.Förordning om nätavgifter
Vilken typ av behandling förväntas i rådet:
Riktlinjedebatt
Ansvarigt statsråd:
Ebba Busch
Förslagets innehåll:
Den 17 juli 2026 presenterade kommissionen ett förslag till ändring av elmarknadsförordningen för framtidssäkring av elräkningar i EU och för att stötta elektrifieringen inom unionen samt digitaliseringen av elnäten. Förslaget innehåller nödåtgärder med anledning av prisökningarna som följt av konflikten i Mellanöstern och Hormuzsundet. Förslaget har under hösten diskuterats på tjänstemannanivå i rådets arbetsgrupp för energi.
Förslaget innehåller bland annat detaljerade krav på utformningen av elnätstariffer och nya bestämmelser om smarta nät, datautbyte och
innovation. Medlemsstaterna föreslås att inte få beskatta el högre än naturgas. El som levereras till energiintensiva företag föreslås automatiskt uppfylla krav som ställs i energiskattedirektivet för nedsättning av skatt. Utöver det föreslås att nationella tillsynsmyndigheter ska pröva åtgärder som elnätsföretag vill vidta för att motverka spekulativa anslutningsansökningar och kunna besluta om villkor för prioritering av anslutningar vid kapacitetsbrist.
Förslag till svensk ståndpunkt:
Regeringen välkomnar ambitionen att det behövs ett mer effektivt nyttjande av befintliga elnät för att begränsa kostnaderna för kundkollektivet och att elektrifieringen påskyndas. Regeringen stödjer även digitaliseringen av elnäten och att smarta elmätare nyttjas för en optimerad nätdrift, så länge datasäkerhet säkerställs.
Regeringen är positiv till de förslag som ökar handlingsutrymmet för en effektiv nationell tillämpning. Regeringen motsätter sig däremot harmonisering av, och detaljerade krav på utformning av nättariffer, särskilt kraven på att alla slutkunder ska ha effekttariffer. Tariffer behöver kunna utformas med beaktande av nationella förutsättningar om tarifferna ska leda till ett mer effektivt nätnyttjande, ökad elektrifieringstakt samt kunna accepteras av medborgarna.
Regeringen motsätter sig också att bestämmelser om energibeskattning införs i en EU-förordning som beslutas med kvalificerad majoritet. Beskattning är en nationell angelägenhet vilket måste respekteras och beslut om energibeskattning ska fattas enhälligt av medlemsstaterna. De föreslagna skattereglerna måste därför strykas.
Förslaget bedöms inte uppfylla subsidiaritetsprincipen när det gäller den långtgående harmoniseringen och detaljregleringen av elnätstariffer samt bestämmelserna om energibeskattning.
Datum för tidigare behandling i riksdagen:
Inte tidigare behandlad i riksdagen.
Fortsatt behandling av ärendet:
2 (5)
Rådets allmänna riktlinje planeras att kunna antas vid TTE Energi i december 2026.
Faktapromemoria:
2025/26:FPM113
4. Energitrygghet: vintern 2026/2027 och på lång sikt
Vilken typ av behandling förväntas i rådet:
Åsiktutbyte
Ansvarigt statsråd:
Ebba Busch
Förslagets innehåll:
Vid rådsmötet väntas en diskussion om energitrygghet på både kort och lång sikt. Den följer tidigare liknande diskussioner, bland annat vid extrainsatt informellt TTE Energi i mars och informellt TTE Energi i maj och september, samt diskussioner inom andra rådskonstellationer om följderna av krisen i Mellanöstern. Frågan om höga priser på el, gas och drivmedel väntas även diskuteras på Europeiska rådets möte i mitten av oktober 2026.
Förslag till svensk ståndpunkt:
Regeringen anser att utfasning av fossila bränslen minskar farliga beroenden, stärker Europas energisäkerhet och främjar konkurrenskraften. Det är därför viktigt att fortsätta med energiomställningen. En diversifiering av energiimporter minskar exponering mot volatila fossilbränslemarknader och opålitliga regimer.
Regeringen anser att samordning inom EU är av största vikt i nuvarande situation. Eventuella nya EU-åtgärder för att adressera höga energikostnader bör vara temporära och riktade samt ta hänsyn till försörjningstrygghet. Samtidigt behöver långsiktiga investeringsincitament och regulatorisk stabilitet upprätthållas.
3 (5)
Regeringen anser att EU:s regelverk för försörjningstrygghet på energiområdet behöver vara uppdaterat och att de planerade revideringarna inte bör fördröjas. Ramverket behöver ge medlemsstaterna nödvändiga verktyg för att förebygga och hantera svåra situationer, samtidigt som nationella anpassningar till rådande förhållanden måste vara möjliga, särskilt när en kris uppstår.
Regeringen anser att EU behöver ett motståndskraftigt och tillförlitligt energisystem. EU kan lära mycket av Ukrainas erfarenheter, framför allt när det kommer till att reparera och återställa energiinfrastruktur vid kriser.
Datum för tidigare behandling i riksdagen:
Ej relevant.
Fortsatt behandling av ärendet:
Ej relevant.
Faktapromemoria:
Ej relevant.
5. Ramen för perioden efter 2030: mål
Vilken typ av behandling förväntas i rådet:
Åsiktsutbyte
Ansvarigt statsråd:
Ebba Busch
Förslagets innehåll:
Vid rådsmötet väntas en diskussion om målstrukturen i ramverket för energi efter 2030. Mot slutet av 2026 väntas kommissionen föreslå lagstiftning om ett ramverk för energiområdet. Innehållet väntas röra lagstiftningen om förnybar energi, energieffektivisering och styrningsförordningen och antas gälla perioden fram till 2040. Sommaren 2026 presenterade kommissionen
4 (5)
en handlingsplan för elektrifiering som bland annat aviserade ett indikativt mål för elektrifiering som innebär att 2040 ska 46 procent av den slutliga energianvändningen i EU vara el. I övrigt har kommissionen inte aviserat något om innehållet i kommande lagstiftningsförslag. Ordförandeskapets syfte med diskussionen vid TTE Energi är sannolikt att ge kommissionen vägledning om inriktning och utformning av de mål som kommer att föreslås.
Förslag till svensk ståndpunkt:
Regeringen anser att kommande ramverk på energiområdet för perioden efter 2030 bör främja konkurrenskraften och öka försörjningstryggheten, samtidigt som klimatmålet nås. Fokus bör därför ligga på att fasa ut unionens beroende av fossila bränslen, fortsatt elektrifiering och ökad produktion av fossilfri el.
Regeringen anser att dagens detaljstyrning av hur EU-målen ska nås gör omställningen onödigt dyr och motverkar innovation och konkurrenskraft. Ramverket för perioden efter 2030 bör därför fokusera på ett fåtal övergripande mål för fossilfri energi och elektrifiering, utan fördyrande regelverk för biobränslen. Medlemsstater och företag bör ges möjlighet att utnyttja sina mest kostnadseffektiva lösningar utan fördyrande submål och onödig detaljreglering.
Regeringen anser att nuvarande målet för energieffektivitet, som sätter ett tak för all slutlig energianvändning, motverkar den pågående elektrifieringen. Målet behöver revideras för att främja omställningen och för att fasa ut användningen av fossila bränslen.
Datum för tidigare behandling i riksdagen:
Ej relevant.
Fortsatt behandling av ärendet:
Ej relevant.
Faktapromemoria:
Ej relevant.
5 (5)