Sveriges Riksdags logotyp, tillbaka till startsidan

Sök

Sök bland riksdagens alla dokument och publiceringar. För att avgränsa sökningen, använd filter eller välj att sortera efter kategori. Via Populära sökningar kommer du snabbt till innehåll som många efterfrågar.

Behöver du hjälp med hur du ska söka?

Kategori

Kategori

12 405 träffar på “rättegångsbalken” med vald kategori, sorterat efter relevans

  • Egenansvar , - med professionellt stöd, del 5

    Statens offentliga utredningar 2008:58

    … Regeringsrätten ansåg att frågan om avsteg från principen om litis pendens skulle bedömas med hänsyn till det aktuella regelsystemets bakgrund och syfte RÅ 2005 ref. 42Det kan uppfattas som motsägelsefullt att lagfästa principen om res judicata men inte principen om litis pendens. Båda principerna härrör ju från rättegångsbalken och anses analogt tillämpliga inom förvaltningsrätten. Undantaget från principen
    Bilaga
    se huvuddokumentet för mer information

  • Egenansvar - med professionellt stöd, del 4

    Statens offentliga utredningar 2008:58

    LSK I dag sägs i 7 kap. 1 TL, 23 kap. 2 första stycket SBL och 17 kap. 8 första stycket LSK att vite inte får föreläggas staten, en landsting, en kommun eller tjänsteman i tjänsten. Förbudet är från 1956. I förarbetena påpekades att enligt 9 kap. 8 rättegångsbalken får staten inte föreläggas vite. Förarbetena innehåller dock ingen kommentar till varför bestämmelsen i taxeringslagen, till skillnad från motsvarigheten i rättegångsbalken, även omfattade
    Bilaga
    se huvuddokumentet för mer information

  • Nationell handlingsplan mot våld i nära relationer

    Statens offentliga utredningar 2002:71

    … Promemorian har remissbehandlats och bereds för närvarande inom Justitiedepartementet. 2.3.7Tvångsåtgärder Häktning Rättegångsbalkens regler om tvångsåtgärder kan många gånger bli aktuella att tillämpa i ärenden om våld i nära relationer. Någon statistik över i vilken omfattning en misstänkt anhålls eller häktas vid denna typ av brott finns dock inte. …
    Datum
    2002-08-28

  • Bokföringsbrott och brott mot borgenärer

    Departementsserien 2002:57

    … I rättsfallet NJA 1991 s. 123 behandlades frågan om skyldigheten att avlägga fakultativ ed enligt 6 kap. 5 andra stycket konkurslagen kunde falla bort eller inskränkas genom en analogisk tillämpning av reglerna i 36 kap. 6 rättegångsbalken om rätt för ett vittne att vägra yttra sig angående omständighet vars yppande skulle röja en brottslig eller vanärande handling. Högsta domstolen fann att en edgång i konkurs kan leda till samma typ av intressekonflikter som vittnesmål men att övervägande skäl talade emot en analogisk tillämpning av reglerna i 36 kap. 6 rättegångsbalken. …
    Datum
    2002-12-09

  • Straffansvar för terroristbrott

    Departementsserien 2002:35

    … En institution eller ett organ som upprättats enligt EG eller EU fördraget är att anse som en juridisk person. Med hemvist för institutionen eller organet avses således detsamma som i 10 kap. 1 rättegångsbalken. 125 Författningskommentarer Ds 2002:35 Punkten 6 Ändringen, som behandlas i avsnitt 7.4, innebär att terroristbrott och försök därtill kan lagföras i Sverige oavsett platsen för brottet eller gärningsmannens nationalitet. …
    Datum
    2002-07-11

  • Anslag till domstolsväsendet, m.m.

    Betänkande 1994/95:JuU15

    … Tingsställen I budgetpropositionen föreslår regeringen att riksdagen antar ett i propositionen framlagt förslag till lag om ändring i rättegångsbalken. Lagändringen föreslås träda i kraft den 1 juli 1995. Genom den föreslagna lagändringen överlämnas det till domstolarna själva att i samarbete med Domstolsverket bestämma om de skall behålla ett nu befintligt tingsställe utanför kansliorten. …
    Behandlade dokument
    10
    Justering
    1995-03-21
    Debatt
    1995-04-06

  • Svensk tillämpning av EG:s konkurrensregler

    Statens offentliga utredningar 2000:4

    … Av 8 kap.9 första stycket rättegångsbalken framgår att vad i rättegångsbalken eller annan lag föreskrivs om advokater i tillämpliga delar skall gälla även den som är auktoriserad som advokat i något annat land inom Europeiska unionen eller Europeiska ekonomiska samarbetsområdet när denne är verksam i Sverige. …
    Datum
    2000-01-26

  • Körkortsingripanden - del 1

    Statens offentliga utredningar 2000:26

    … Omhändertagande av körkort enligt 5 kap. 7 beslutas av polismyndighet eller åklagare. 2 a Frågor om förarförbud och prickning prövas av allmän domstol eller enligt reglerna i 48 kap. rättegångsbalken. Vid rättens handläggning gäller bestämmelserna i rättegångsbalken, om inte annat föreskrivs särskilt i denna lag. 2 b Vid prövning i domstol av beslut om tillfälligt förarförbud enligt 3 c som överklagats gäller rättegångsbalkens regler för mål
    Datum
    2000-05-03

  • Om buggning och andra hemliga tvångsmedel - del 1

    Statens offentliga utredningar 1998:46

    … Anmälan Åklagaren får i brådskande fall fatta beslut om hemlig teknisk avlyssning enligt 27 a kap. 1 rättegångsbalken eller kvarhållande av försändelse enligt 27 kap. 9 rättegångsbalken. I fråga om kvarhållande av försändelse enligt 27 kap. 9 rättegångsbalken får åtgärden även beslutas av undersökningsledaren. Anmälan som avses i tredje stycket i nämnda paragraf skall göras hos den som har fattat beslutet. …
    Datum
    1999-01-01

  • Elnätsföretag

    Statens offentliga utredningar 2001:73

    … Om den juridiska personen företräds av flera, exempelvis styrelseledamöter i ett bolag, kan 170 SOU 2001:73 Författningskommentar edgången begränsas till att gälla den eller dem som kan antas ha de bästa kunskaperna om anläggningen eller den speciella fråga som är relaterad till anläggningen. Beträffande själva förfarandet skall rättegångsbalken tillämpas. Skyldigheten att underkasta sig edgång och förhör sanktioneras genom bestämmelserna i 36 kap. 20 och 21 rättegångsbalken vite, hämtning
    Datum
    2001-09-19

  • Ny aktiebolagslag - del 1

    Statens offentliga utredningar 2001:1

    … Rättegångskostnader i Svea hovrätt och Högsta domstolen 21 I högre rätt svarar majoritetsaktieägaren för sina egna kostnader och för kostnader som uppkommit för motpart eller god man genom att majoritetsaktieägaren fullföljt talan, om inte annat följer av 18 kap. 6 eller 8 rättegångsbalken. I övrigt gäller 18 kap. rättegångsbalken be- träffande skyldigheten att svara för kostnader i högre rätt. Särskilda
    Datum
    2001-01-16

  • Lagrådets arbetsvillkor

    Statens offentliga utredningar 2001:88

    … Avdelning är därutöver domför med en ledamot vid prövning av frågor om avskrivning av mål efter återkallelse eller efter det att ett överklagande har förfallit, frågor om avvisning av ett överklagande hos Högsta domstolen, frågor om förening av mål enligt 14 kap. 7 a rättegångsbalken, överklagande av hovrätts avvisningsbeslut som avses i 54 kap. 17 rättegångsbalken eller frågor som avses i 55 kap. 8 andra stycket första och andra meningarna rättegångsbalken samt i vissa fall
    Datum
    2001-12-07

  • Sjöfylleri

    Statens offentliga utredningar 2001:30

    … Således har tjänsteman vid Kustbevakningen samma befogenheter som tillkommer polisman att 1.hålla förhör och vidtaga annan åtgärd med stöd av 23 kap. 3 tredje stycket rättegångsbalken, 2.ta med någon till förhör med stöd av 23 kap. 8 rättegångsbalken, 3.gripa någon med stöd av 24 kap. 7 första stycket rättegångsbalken, 4.företa husrannsakan med stöd av 28 kap. 5 rättegångsbalken,
    Datum
    2001-04-05

  • Effektivare bötesverkställighet vid trafikbrott, m.m.

    Kommittédirektiv 2001:50

    … Om den tilltalade uteblir från huvudförhandlingen i ett sådant mål kan målet inte sällan avgöras i hans utevaro enligt bestämmelserna i 46 kap. 15 andra stycket rättegångsbalken fr.o.m. den 1 juli 2001 återfinns bestämmelserna i 46 kap. 15 a rättegångsbalken . Tilltalade som inte är hemmahörande i Sverige kan dock vara svåra att delge kallelse till huvudförhandlingen. Utan en sådan delgivning får målet inte avgöras. …
    Datum
    2001-06-14

  • En ny uppgifts- och ansvarsfördelning mellan polis och åklagare, del 3

    Statens offentliga utredningar 2005:84

    … Frågan om polisens möjlighet att använda den beslutsmotiveringen måste i stället bedömas med utgångspunkt i de grundläggande principerna bakom rättegångsbalkens fördelning av uppgifter i brottmålsförfarandet mellan polismyndigheterna och åklagarna. Av rättegångsbalken framgår att det är åklagaren som för det allmännas talan i domstol och att det endast är åklagaren 212 SOU 2005:84 Polisiära förundersökningsledares
    Bilaga
    se huvuddokumentet för mer information

  • Vissa processrättsliga frågor

    Betänkande 1995/96:JuU15

    … Kyrkofrid I motion Ju711 mp begärs lagändringar så att kyrkofriden garanteras. I motionerna Sf611 kds och Sf637 v begärs att reglerna i rättegångsbalken RB och polislagen 1984:387 ändras så att myndigheterna i princip inte får bereda sig tillträde till kyrkolokaler utan huvudmannens tillstånd. Motions önskemålen innebär att särskilda restriktioner skulle uppställas vid husrannsakan i kyrkolokaler enligt rättegångsbalkens och polislagens
    Behandlade dokument
    13
    Justering
    1996-03-14
    Debatt
    1996-03-27

  • 2003 års redogörelse för tillämpningen av lagen (1991:572) om särskild utlänningskontroll

    Regeringens skrivelse 2003/04:46

    … När terroristbestämmelserna permanentades år 1975 uttalades att regeringen varje år skulle lämna en skrivelse till riksdagen med redovisning av bestämmelsernas tillämpning prop. 1975/76:18 s. 161En motsvarande redovisning sker beträffande bestämmelserna i 27 kap. rättegångsbalken om hemlig teleavlyssning och hemlig teleövervakning samt beträffande lagen 1995:1506 om hemlig kameraövervakning. I samband med införandet
    Inlämnad
    2003-11-24
    Utskottsberedning
    2003/04:JuU13

  • Riksdagens protokoll 2003/04:88 Torsdagen den 25 mars

    Riksdagens protokoll 2003/04:88

    … Vi måste fortsätta att jobba med attityder i domstolsväsendet. Där finns det också lagstiftning. Det finns tydliga regler i rättegångsbalken om att bara relevanta fakta får föras in i målet. Det finns tydliga advokatetiska regler som att man inte får ställa frågor i syfte att kränka motparten. Man har rätt till målsägandebiträde som ska ta vara på ens intressen. …

  • Riksdagens protokoll 2003/04:26 Onsdagen den 12 november

    Riksdagens protokoll 2003/04:26

    … Därför förslår bland annat vi i Centerpartiet att befogenheten att besluta om tingsrätternas domkretsindelning ska ligga hos riksdagen och regleras i rättegångsbalken. Herr talman Därmed yrkar jag bifall till reservation nr 3 under punkt 2 angående domkretsindelningen. Tilläggas kan liksom Ragnwi Marcelind var inne på att justitieministern i går sade att riksdagen ska få ta ställning till kommande eventuella tingsrättsnedläggningar. …

  • Riksdagens protokoll 2003/04:8 Tisdagen den 30 september

    Riksdagens protokoll 2003/04:8

    … Det fungerar så att rekvisiten finns i lagtexten, och sedan är det praxis som formas av självständiga domstolar, men som går bland annat på den svårighetsgrad som det kan finnas i det enskilda fallet. Som det också står i andra delar av rättegångsbalken ska alltid samtliga omständigheter i ett mål beaktas när påföljden ska bestämmas. När det sedan gäller tidpunkten ska man inte ställa saker mot varandra det