Sök

Datum

2024-01-01

Datum

2024-01-01

Datum

2024-01-01

Datum

2024-01-01

Datum

2024-01-01

Datum

2024-01-01

Datum

2024-01-01

Datum

2024-01-01

Den 20 december 2023 avslutade riksdagen höstens arbete med statens budget för 2024. I finansutskottets sammanställning FiU10 finns alla beslut om inkomster, utgiftsområden och anslag. FiU10 anmäldes i kammaren och sammanställningen av riksdagens beslut om statens budget överlämnades till regeringen.

Justering

2023-12-20

Datum

2023-12-20

Riksdagen har behandlat en skrivelse från regeringen som handlar om Riksrevisionens granskning av regeringens styrning av samhällets informations- och cybersäkerhet.

Riksrevisionens övergripande slutsats är att regeringens arbete på området inte är effektivt utformat. Enligt Riksrevisionen saknas strategiska avvägningar och prioriteringar för informations- och cybersäkerhetsarbetet. Riksrevisionen lämnade därför rekommendationer till regeringen om hur den nya nationella informations- och cybersäkerhetsstrategin bör utformas så att bristerna åtgärdas.

I sin skrivelse instämmer regeringen i Riksrevisionens iakttagelser. Det har tagit lång tid att bygga upp det nationella cybersäkerhetscentret (NCSC). Ansvarsfördelningen inom centret gör också verksamheten i sig svår att styra och följa upp. Försvarsdepartementet har gett en utredare i uppdrag att både lämna förslag på hur Försvarets radioanstalt (FRA) ska tilldelas huvudansvaret för NCSC och se över centrets organisation och styrning.

Riksdagen ser positivt på de åtgärder som regeringen aviserar i skrivelsen. Med detta lade riksdagen regeringens skrivelse till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Behandlade dokument

10

Förslagspunkter

9

Reservationer

10 

Anföranden och repliker

21, 83 minuter

Justering

2023-12-14

Datum

2023-12-19

Bordläggning

2024-01-23

Debatt

2024-01-24

Beslut

2024-01-24

Konstitutionsutskottet (KU) har följt upp riksdagens användning av subsidiaritetsprincipen under 2022. Riksdagen prövar alla lagförslag som kommer från EU-kommissionen utifrån den så kallade subsidiaritetsprincipen. Subsidiaritetsprövningen innebär att riksdagen bedömer om målet med ett lagförslag bäst nås genom beslut på EU-nivå eller genom beslut på nationell nivå i Sverige. Enligt EU:s regler ska beslut om nya lagar tas så nära medborgarna som det effektivt är möjligt.

Under 2022 lämnades totalt 119 förslag till riksdagen för subsidiaritetsprövning. Förslagen rörde bland annat näringspolitiska frågor, frågor om brottsbekämpning, finanspolitiska frågor och miljö- och jordbruksfrågor. I alla fall utom ett var kommissionen förslagsställare, Europaparlamentet lämnade ett utkast till lagstiftningsakt.

Riksdagen lämnade 14 motiverade yttranden, vilket är det näst högsta antal motiverade yttranden som riksdagen lämnat under ett år sedan Lissabonfördraget trädde i kraft. Ett motiverat yttrande innebär att riksdagen skickar en invändning till EU-kommissionen och andra EU-institutioner om att den anser att ett förslag strider mot subsidiaritetsprincipen. De motiverade yttrandena 2022 lämnades på förslag av konstitutionsutskottet, finansutskottet, skatteutskottet, justitieutskottet, försvarsutskottet, miljö- och jordbruksutskottet, näringsutskottet och arbetsmarknadsutskottet.

Möjligheten för EU-länderna att kontrollera hur EU-kommissionen tillämpar subsidiaritetsprincipen infördes 2009. Sedan kontrollmekanismen infördes har totalt 1 173 förslag lämnats till riksdagen fram till utgången av 2022.

Riksdagen har lämnat motiverade yttranden mot 93 förslag, vilket innebär att riksdagen haft invändningar mot knappt 8 procent av alla utkast som översänts för subsidiaritetsprövning. De fyra utskott som lämnat flest förslag till motiverade yttranden är finansutskottet, skatteutskottet, trafikutskottet och miljö- och jordbruksutskottet.

Konstitutionsutskottet framhåller i uppföljningen att de nationella parlamentens subsidiaritetskontroll är ett viktigt demokratiskt instrument inom ramen för EU:s beslutsfattande.

Justering

2023-12-07

Datum

2023-12-18

Bordläggning

2024-01-16

Debatt

2024-01-17

EU-kommissionen vill inrätta ett skattesystem för små och medelstora företag som baserar sig på var huvudkontoret ligger. Det innebär bland annat att företag som bedriver verksamhet i en annan medlemsstat, än där de har sin hemvist, ska kunna välja att beräkna sitt beskattningsunderlag för hela företaget genom att tillämpa de beskattningsregler som gäller i den medlemsstat där de har sitt huvudkontor.

Syftet är att förenkla för dessa företag att bedriva verksamhet i flera medlemsstater genom att de inte behöver sätta sig in i olika länders skatteregler.

Riksdagen har prövat förslaget utifrån den så kallade subsidiaritetsprincipen. Enligt den principen ska beslut i EU fattas så nära medborgarna som möjligt. EU ska därför bara vidta åtgärder om det är effektivare än om de enskilda länderna agerar på egen hand. Principen värnar medlemsländernas rätt att ta egna beslut på nationell nivå.

Riksdagen betonar inledningsvis att frågor gällande direktbeskattningen faller inom ramen för varje medlemsstats kompetens och befogenheter. Vidare konstaterar riksdagen att förslaget innebär ett avsteg från principen inom internationell beskattning som innebär att företag som bedriver verksamhet i en annan medlemsstat bör beskattas enligt samma skatteregler, oavsett var företagen har sin skatterättsliga hemvist.

Förslaget innebär enligt riksdagen att det finns en risk för att företagen kommer att välja att etablera sig där de mest förmånliga bolagsskattesystemen finns och att det i sin tur kan leda till ökade möjligheter till skatteplanering och en snedvridning av konkurrensen

Riksdagen anser därmed att förslaget strider mot subsidiaritetsprincipen, och beslutade att lämna sina synpunkter i ett så kallat motiverat yttrande till Europaparlamentets, rådets och kommissionens ordförande.

Förslagspunkter

1

Anföranden och repliker

2, 15 minuter

Justering

2023-12-14

Datum

2023-12-14

Bordläggning

2023-12-19

Debatt

2023-12-20

Beslut

2023-12-20

Cirka 40,8 miljarder kronor ur statens budget ska gå till EU-avgiften för 2024. Riksdagen sa ja till regeringens förslag. Riksdagen sa också ja till att regeringen får ingå de ekonomiska åtaganden som följer av EU-budgeten 2024.

Riksdagen beslutar om statens budget i två steg. Först beslutas om ramarna för de 27 utgiftsområdena i budgeten. Det beslutade riksdagen om den 29 november 2023. Därefter bestämmer riksdagen i ett andra steg hur pengarna ska fördelas inom varje utgiftsområde. Det här beslutet avser steg två i beslutsprocessen.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Anföranden och repliker

5, 38 minuter

Justering

2023-12-14

Datum

2023-12-14

Bordläggning

2023-12-19

Debatt

2023-12-20

Beslut

2023-12-20

Cirka 20,4 miljarder kronor ur statens budget för 2024 går till utgiftsområdet för statsskuldsräntor. Riksdagen sa ja till regeringens förslag som handlar om räntor på statsskulden, oförutsedda utgifter och Riksgäldskontorets provisionsutgifter i samband med upplåning och skuldförvaltning. Det största anslaget i utgiftsområdet, 20,3 miljarder kronor, är räntor på statsskulden. Riksdagens beslut innebär att anslaget minskas med 14,7 miljarder jämfört med vad som totalt anvisades 2023. Orsaken till minskningen är att stora valutaförluster under 2023 bedöms övergå till valutavinster under 2024.

Riksdagen beslutar om statens budget i två steg. Först beslutas om ramarna för de 27 utgiftsområdena i budgeten. Det beslutade riksdagen om den 29 november 2023. Därefter bestämmer riksdagen i ett andra steg hur pengarna ska fördelas inom varje utgiftsområde. Det här beslutet avser steg två i beslutsprocessen.

Behandlade dokument

3

Förslagspunkter

1

Justering

2023-12-14

Datum

2023-12-14

Bordläggning

2023-12-19

Debatt

2023-12-20

Beslut

2023-12-20

Totalt går cirka 174 miljarder kronor ur statens budget för 2024 till utgiftsområdet Allmänna bidrag till kommuner. Riksdagen sa ja till regeringens förslag i budgetpropositionen för 2024 om hur pengarna inom utgiftsområdet ska fördelas.

Mest pengar, drygt 167,8 miljarder kronor, går till kommunalekonomisk utjämning. Drygt 5,7 miljarder går till utjämningsbidrag för LSS-kostnader.

Riksdagen sa också nej till alternativa budgetförslag i motioner.

Riksdagen beslutar om statens budget i två steg. Först beslutas om ramarna för de 27 utgiftsområdena i budgeten. Det beslutade riksdagen om den 29 november 2023. Därefter bestämmer riksdagen i ett andra steg hur pengarna ska fördelas inom varje utgiftsområde. Det här beslutet avser steg två i beslutsprocessen.

Behandlade dokument

7

Förslagspunkter

1

Anföranden och repliker

70, 196 minuter

Justering

2023-12-14

Datum

2023-12-14

Bordläggning

2023-12-19

Debatt

2023-12-20

Beslut

2023-12-20

Riksdagen sa ja till regeringens förslag om hur anslagen i statens budget för år 2024 ska fördelas inom utgiftsområdet Samhällsekonomi och finansförvaltning. Samtidigt sa riksdagen nej till alternativa budgetförslag i motioner.

Mest pengar, cirka 16 miljarder kronor, går till statliga tjänstepensioner. 900 miljoner kronor går till Statens servicecenter och 800 miljoner kronor går till Finansinspektionen. Övriga anslag inom utgiftsområdet är bland annat Statistiska centralbyrån och Riksgäldskontoret.

Riksdagen sa även ja till regeringens förslag om ekonomiska bemyndiganden, bland annat kredit- och garantiramar för stabilitetsfonden och resolutionsreserven. Vidare godkände riksdagen investeringsplaner för Statens fastighetsverk och Fortifikationsverket.

Riksdagen beslutar om statens budget i två steg. Först beslutas om ramarna för de 27 utgiftsområdena i budgeten. Det beslutade riksdagen den 29 november 2023. Därefter bestämmer riksdagen i ett andra steg hur pengarna ska fördelas inom varje utgiftsområde. Det här beslutet avser steg två i beslutsprocessen.

Behandlade dokument

6

Förslagspunkter

3

Reservationer

1 

Anföranden och repliker

10, 36 minuter

Justering

2023-12-14

Datum

2023-12-14

Bordläggning

2023-12-19

Debatt

2023-12-20

Beslut

2023-12-20

Riksdagen sa ja till regeringens förslag om hur anslagen i statens budget för år 2024 inom utgiftsområdet Näringsliv ska fördelas.

Totalt handlar det om cirka 9,5 miljarder kronor ur statens budget. Mest pengar, cirka 3,5 miljarder kronor, går till Verket för innovationssystem: forskning och utveckling. Cirka 834 miljoner kronor går till institutens strategiska kompetensmedel och cirka 680 miljoner går till bidrag till företagsutveckling och innovation. Därmed sa riksdagen nej till alternativa budgetförslag i motioner.

Riksdagen sa också ja till regeringens förslag om vissa bemyndiganden när det gäller SAS AB och Almi AB, samt ja till övriga förslag till bemyndiganden om eko-no--miska åtaganden. Dessutom säger riksdagen ja till regeringens förslag om att målet för turismpolitiken ska upphöra att gälla.

Riksdagen beslutar om statens budget i två steg. Först beslutas om ramarna för de 27 utgiftsområdena i budgeten. Det beslutade riksdagen den 29 november 2023. Därefter bestämmer riksdagen i ett andra steg hur pengarna ska fördelas inom varje utgiftsområde. Det här beslutet avser steg två i beslutsprocessen.

Behandlade dokument

6

Förslagspunkter

3

Reservationer

4 

Anföranden och repliker

35, 116 minuter

Justering

2023-12-07

Datum

2023-12-13

Bordläggning

2023-12-18

Debatt

2023-12-19

Beslut

2023-12-20

Riksdagen sa ja till regeringens förslag till ändringar i skollagen. Ändringarna syftar till att stärka elevernas tillgång till ändamålsenliga läromedel.

De bestämmelser som reglerar vad eleverna ska ha tillgång till i utbildningen i förskoleklassen, grundskolan, anpassade grundskolan, specialskolan, sameskolan, gymnasieskolan och anpassade gymnasieskolan förtydligas. Det ska i bestämmelserna anges att eleverna utan kostnad ska ha tillgång till läroböcker, andra läromedel och andra lärverktyg som behövs för en god kunskapsutveckling i enlighet med utbildningens mål. Vidare kompletteras skollagen med definitioner av begreppen lärobok, läromedel och lärverktyg.

Även i bestämmelserna om de olika utbildningsformerna inom kommunal vuxenutbildning (komvux) ska framgå att eleverna ska ha tillgång läroböcker, andra läromedel och andra lärverktyg som behövs för en god kunskapsutveckling i enlighet med utbildningens mål. Lagändringarna börja gälla den 1 juli 2024.

Behandlade dokument

7

Förslagspunkter

4

Reservationer

6 

Anföranden och repliker

32, 102 minuter

Justering

2023-12-07

Datum

2023-12-11

Bordläggning

2023-12-18

Debatt

2023-12-19

Beslut

2023-12-19

Riksdagen sa ja till regeringens förslag om hur anslagen i statens budget för år 2024 ska fördelas inom utgiftsområdet Internationellt bistånd.

Den största delen av pengarna, cirka 46 miljarder kronor, går till biståndsverksamhet. Övriga anslag inom utgiftsområdet är Sidas förvaltningsanslag, utvärdering av internationellt bistånd, Nordiska Afrikainstitutet, Folke Bernadotteakademin samt Riksrevisionen (Internationellt utvecklingssamarbete).

Riksdagen sa också ja till regeringens förslag om ekonomiska bemyndiganden. Samtidigt sa riksdagen nej till alternativa budgetförslag i motioner.

Riksdagen beslutar om statens budget i två steg. Först beslutas om ramarna för de 27 utgiftsområdena i budgeten. Det beslutade riksdagen den 29 november 2023. Därefter bestämmer riksdagen i ett andra steg hur pengarna ska fördelas inom varje utgiftsområde. Det här beslutet avser steg två i beslutsprocessen.

Behandlade dokument

8

Förslagspunkter

3

Reservationer

1 

Anföranden och repliker

99, 257 minuter

Justering

2023-12-07

Datum

2023-12-11

Bordläggning

2023-12-14

Debatt

2023-12-15

Beslut

2023-12-19

Totalt cirka 19,3 miljarder kronor ur statens budget för 2024 går till utgiftsområdet Klimat, miljö och natur. Riksdagen sa ja till regeringens förslag om hur pengarna inom utgiftsområdet ska fördelas, och nej till de alternativa budgetförslag som lagts fram i motioner.

Mest pengar, cirka 5 miljarder kronor, går till klimatinvesteringar. Pengarna får användas för sådana investeringar på lokal och regional nivå i hela Sverige, samt för stöd till installation av laddinfrastruktur för elfordon. Pengarna får även användas för utgifter till berörda myndigheters arbete för detta ändamål. Andra anslag inom utgiftsområdet är bland annat skydd av värdefull natur och åtgärder för havs- och vattenmiljö.

Riksdagen lämnar de ekonomiska bemyndiganden som regeringen har begärt samt godkänner en investeringsplan för Naturvårdsverket.

Riksdagen beslutar om statens budget i två steg. Först beslutas om ramarna för de 27 utgiftsområdena i budgeten. Det beslutade riksdagen den 29 november 2023. Därefter bestämmer riksdagen i ett andra steg hur pengarna ska fördelas inom varje utgiftsområde. Det här beslutet avser steg två i beslutsprocessen.

Behandlade dokument

13

Förslagspunkter

1

Anföranden och repliker

72, 201 minuter

Justering

2023-12-07

Datum

2023-12-11

Bordläggning

2023-12-18

Debatt

2023-12-19

Beslut

2023-12-19