Sök

Riksdagen beslutade om vissa befogenheter för den kommission som regeringen tillsatt för att att kartlägga och granska säkerhetstjänsternas arbete med att kartlägga sådana svenska politiska ytterlighetsorganisationer och grupperingar som bedömts utgöra ett hot mot rikets säkerhet. Kommissionen får bl.a. rätt att hålla förhör under straffansvar med den som antas kunna lämna upplysningar av betydelse för kommissionens verksamhet. Kommissionen får också rätt att vid vite förelägga en enskild som innehar en sådan skriftlig handling eller ett sådant föremål som kan antas ha betydelse för kommissionens verksamhet att visa upp handlingen eller föremålet för kommissionen. Kommissionen får vidare rätt att utan hinder av sekretess inhämta uppgifter från myndigheter som kan antas ha betydelse för kommissionens verksamhet. Lagen träder i kraft den 1 januari 2000 i stället för den 1 oktober 1999 som regeringen föreslagit.

Behandlade dokument

9

Justering

1999-11-04

Datum

1999-11-04

Debatt

1999-11-24

En särskild företrädare ska kunna utses för ett barn när en vårdnadshavare eller någon som vårdnadshavaren står i ett nära förhållande till misstänks för brott mot barnet. Om barnet har två vårdnadshavare som inte är gifta eller bor tillsammans ska i stället en av dem ensam kunna företräda barnet. Syftet med riksdagens beslut är att förbättra möjligheterna att utreda brott när barn utsatts för övergrepp. Den särskilda företrädarens uppgifter är alltså begränsade till att i vårdnadshavarens ställe ta till vara barnets rätt under förundersökningen och i efterföljande rättegång. Lagen träder i kraft den 1 januari år 2000.

Behandlade dokument

3

Justering

1999-11-04

Datum

1999-11-04

Debatt

1999-11-24

Riksdagen godkände regeringens förslag i budgetpropositionen om tilläggsbudget till statsbudgeten för budgetåret 1999. Beslutet innebär en ökning av tillgängliga medel med drygt 8 miljarder kronor och berör 65 anslag inom 18 utgiftsområden.

Behandlade dokument

5

Justering

1999-11-04

Datum

1999-11-04

Debatt

1999-11-18

Riksdagen beslutade om fortsatta förberedelser inför en registerbaserad folk- och bostadsräkning. Ändringar i statistiklagen ska göra det möjligt att inrätta ett yrkesregister. Uppgiftsskyldigheten för näringsidkare samt stiftelser och sammanslutningar som inte bedriver näringsverksamhet kompletteras och ändras. Uppgiftsskyldigheten kommer därmed att gälla antalet anställda samt deras löner, sysselsättning och yrken. Ändringen träder i kraft den 1 januari 2000.

Behandlade dokument

3

Justering

1999-11-04

Datum

1999-11-04

Debatt

1999-11-24

Riksdagen godkände regeringens förslag i budgetpropositionen om ramar för statsbudgetens 27 utgiftsområden och en beräkning av statsbudgetens inkomster för budgetåret 2000. Utgiftsramarna är styrande för riksdagens fortsatta behandling av budgetförslagen. Statsbudgeten visar för budgetåret 2000 ett överskott på 82,5 miljarder kronor. Överskottet ska användas till att betala av på den svenska statsskulden.

Behandlade dokument

78

Justering

1999-11-04

Datum

1999-11-04

Debatt

1999-11-18

Riksdagen godkände en svensk anslutning till den s.k. skiljemannakonventionen mellan EU:s medlemsstater. Konventionen innebär bl.a. att medlemsstaterna åtar sig att överlämna en fråga om internprissättning till en skiljenämnd om staterna vid en prövning av skattefrågan inte kan komma överens om en lösning.

Behandlade dokument

1

Justering

1999-11-02

Datum

1999-11-02

Debatt

1999-11-18

Riksdagen godkände regeringens förslag om ändring i lagen om ersättning till steriliserade i vissa fall. Beslutet innebär att sådan ersättning inte ska påverka beräkningen av inkomstprövade socialförsäkringsförmåner och inkomstprövade kommunala bidrag och avgifter. Lagändringen träder i kraft den 1 december 1999 men tillämpas fr.o.m. den 1 juli 1999. (Se även 1998/99:SoU13 .)

Behandlade dokument

1

Justering

1999-10-26

Datum

1999-10-26

Debatt

1999-11-03

Den s.k. femprocentsregeln slopas fr.o.m. den 1 januari 2000 för försäkringsbolag och understödsföreningar. Femprocentsregeln begränsar finansiella företags rätt att förvärva aktier i ett enskilt bolag. Ändringen innebär en anpassning till EG-rätten.

Behandlade dokument

1

Justering

1999-10-26

Datum

1999-10-26

Debatt

1999-11-24

Riksdagen beslutade om vissa ändringar i bankrörelselagens bestämmelser för sparbanker och medlemsbanker när det gäller revision och skadestånd. Beslutet syftar till att utjämna vissa skillnader mellan reglerna för bankaktiebolag å ena sidan och reglerna för sparbanker och medlemsbanker å andra sidan. Vidare förlängdes övergångstiden för de företag som bedriver inlåningsverksamhet med stöd av en övergångsbestämmelse till bankrörelselagen. De nya reglerna träder i kraft vid årsskiftet 1999/2000. Riksdagen gjorde också ett uttalande om reglerna för medlembanker. Reglerna behöver ses över så att de inte hindrar små medlemsbanker från att växa. Frågan behandlas nu inom Finansdepartementet, men om problemen för medlemsbankerna skulle bli akuta innan en förändring av lagstiftningen kan träda i kraft bör regeringen ta ett särskilt initiativ för att lösa frågan.

Behandlade dokument

6

Justering

1999-10-26

Datum

1999-10-26

Debatt

1999-11-24

Vissa uppgifter om justitieutskottets verksamhet riksmötet 1998/99 1998/99 JuU Beredningsområde Justitieutskottet bereder ärenden som rör domstolarna samt arrende- och hyresnämnderna exekutionsväsendet åklagarväsendet polisväsendet kriminalvården brottsbalken och rättegångsbalken samt lagar som ersätter eller

Riksdagen lade till handlingarna regeringens redogörelse för sitt beslut att i en förordning bevilja personer som flytt från provinsen Kosovo tidsbegränsade uppehållstillstånd. Uppehållstillstånd i Sverige beviljades ursprungligen för en period om elva månader. Med anledning av det ändrade läget i Kosovoprovinsen beslutade regeringen att den första tillståndsperioden ska vara längst t.o.m. den 30 april 2000.

Behandlade dokument

6

Justering

1999-10-21

Datum

1999-10-21

Debatt

1999-11-03

Riksdagen avslog motioner från allmänna motionstiden 1998 och 1999 om livsmedelskontroll. Motionerna avslogs bl.a. med hänvisning till EG:s rättsakter på livsmedelsområdet och pågående arbete med frågorna.

Behandlade dokument

32

Justering

1999-10-21

Datum

1999-10-21

Debatt

1999-11-03

Bestämmelsen om straff för grov fridskränkning och grov kvinnofridskränkning skärps. För straffansvar för grov fridskränkning och grov kvinnofridskränkning ska det vara tillräckligt att var och en av de åtalade gärningarna har utgjort led i en upprepad kränkning av brottsoffrets integritet och att gärningarna har varit ägnade att allvarligt skada hans eller hennes självkänsla. Något formellt krav på ytterligare kränkning, utöver de åtalade gärningarna, ska alltså inte gälla för ansvar för grov frids- eller grov kvinnofridskränkning. Den nya lagen träder i kraft den 1 januari 2000. (Se även 1997/98:JuU13 .)

Behandlade dokument

6

Justering

1999-10-21

Datum

1999-10-21

Debatt

1999-11-03

Riksdagen lade till handlingarna dels regeringens redogörelse för den huvudsakliga inriktningen på verksamheten inom ramen för Nordiska ministerrådet, dels Nordiska rådets svenska delegations redogörelse för verksamheten under 1998.

Behandlade dokument

12

Justering

1999-10-19

Datum

1999-10-19

Debatt

1999-11-03

Riksdagen godkände regeringens förslag om ett forskningssamarbete med Västeuropeiska försvarsmaterielgruppen (WEAG) och Finland.

Behandlade dokument

2

Justering

1999-10-19

Datum

1999-10-19

Debatt

1999-11-03

Riksdagen avslog motioner från allmänna motionstiden 1998 och 1999 om olika djurskyddsfrågor. Motionerna rör djurskyddslagstiftningen, tillsyns- och organisationsfrågor, djurhälsa, användningen av försöksdjur m.m.

Behandlade dokument

59

Justering

1999-10-19

Datum

1999-10-19

Debatt

1999-11-03

Utländska medborgare såväl inom som utanför EU ska fr.o.m. den 1 januari 2000 kunna köpa svenska fritidsfastigheter utan krav på tillstånd. Därmed upphävs 1992 års lag om tillstånd till vissa förvärv av fast egendom.

Behandlade dokument

4

Justering

1999-10-19

Datum

1999-10-19

Debatt

1999-11-03

Riksdagen godkände i huvudsak regeringens förslag om ansvaret för utbildning och stöd till elever med funktionshinder. Funktionshindrade ska så elever långt som möjligt erbjudas en anpassad utbildning i sin hemkommun och därmed ha rätten att kunna bo hemma med sina föräldrar. Synskadade och talskadade elever ska inte längre tillhöra den statliga specialskolans målgrupp. I stället ska kommunerna ha det fulla ansvaret för dem. Som en följd av detta avvecklas de fasta skoldelarna vid Ekeskolan i Örebro och Hällsboskolan i Sigtuna successivt. Staten ska dock även i fortsättningen ha ett stort ansvar för att stödja kommunerna bl.a. genom en ny stödorganisation. Regeringen planerar en sammanslagning av Ekeskolans resurscenter med Tomtebodaskolans resurscenter till ett gemensamt resurscenter för synskadade elever. Riksdagen uttalade, med anledning av motionsförslag, att regeringen bör låta den framtida styrelsen för den nya stödorganisationen avgöra den slutliga lokaliseringen och organisationen. För döva, dövblinda och hörselskadade elever är en teckenspråkig skolmiljö nödvändig, och därför ska specialskolan behållas som skolform för dessa elever. De kvarvarande specialskolorna för döva och hörselskadade elever samt Åsbackaskolan i Gnesta ställs under en gemensam styrelse.

Behandlade dokument

25

Justering

1999-10-14

Datum

1999-10-14

Debatt

1999-10-27

Riksdagen lade till handlingarna regeringens utvecklingsplan för förskola, skola och vuxenutbildning. Regeringen redovisar i utvecklingsplanen sin bild av utvecklingen och sina prioriteringar under de närmaste två åren. Temat är samverkan, ansvar och utveckling.

Behandlade dokument

6

Justering

1999-10-12

Datum

1999-10-12

Debatt

1999-10-27

Riksdagen godkände regeringens förslag till regeländringar på skolområdet. Beslutet innebär bl.a. att Komvux ska kunna anordna kurser inom det estetiska området samt i idrott och hälsa. Regleringen av det individuella programmet i gymnasieskolan förtydligas, och det ska vara möjligt att söka ett programinriktat individuellt program. När det gäller skollagens formulering av kunskaper i svenska för lärare med utländsk utbildning beslutades om en ändring från "behärska svenska språket" till "de kunskaper i svenska som behövs". Lärare med utländsk utbildning ska få sin behörighet prövad centralt av Högskoleverket.

Behandlade dokument

6

Justering

1999-10-12

Datum

1999-10-12

Debatt

1999-10-27