Sök

Riksdagen godkände regeringens förslag om anslag till rättsväsendet på totalt drygt 22 667 miljoner kronor för år 2000. De tyngsta anslagsposterna är polisväsendet (12 048 miljoner kronor), domstolsväsendet (3 359 miljoner kronor) och kriminalvården (3 820 miljoner kronor). Riksdagen godkände också vissa lagändringar. En ändring innebär bl.a. att svensk domstol ska vara oinskränkt behörig att döma enligt svensk lag för alla slags brott som har begåtts utanför Sverige av en person som tillhör polisens utlandsstyrka. De nya reglerna är en följd av att Rikspolisstyrelsen tar över huvudmannaskapet för polispersonal som tjänstgör i internationella fredsfrämjande insatser. En annan lagändringen rör jordabalken och innebär att regeringen ska bestämma inskrivningsmyndigheternas verksamhetsområden. Ändringen är en följd av regeringens förslag att inskrivningsverksamheten vid landets tingsrätter ska koncentreras till sju tingsrätter, vilket riksdagen också godkände. Lagändringarna träder i kraft den 1 januari 2000.

Behandlade dokument

59

Justering

1999-11-23

Datum

1999-11-23

Debatt

1999-12-03

Riksdagen godkände regeringens förslag om 15,6 miljarder kronor i anslag till samhällsplanering, bostadsförsörjning och byggande för år 2000. De största anslagen är bostadsbidrag (5,7 miljarder kronor), räntebidrag (3,7 miljarder kronor), Statens bostadskreditnämnd (1,8 miljarder kronor) länsstyrelserna (1,8 miljarder kronor) och stöd till lokala investeringsprogram för ekologisk hållbarhet (1,8 miljarder kronor).

Behandlade dokument

47

Justering

1999-11-23

Datum

1999-11-23

Debatt

1999-12-02

Riksdagen godkände regeringens förslag om anslag för år 2000 till totalförsvaret på drygt 46,6 miljarder kronor, varav drygt 42,7 miljarder kronor för det militära försvaret. Riksdagen godkände också ett samarbetsavtal om europeisk flygforskning och beslutade att det nationella flygtekniska forskningsprogrammet ska fortsätta på oförändrad ekonomisk nivå år 2000.

Behandlade dokument

7

Justering

1999-11-17

Datum

1999-11-17

Debatt

1999-12-02

Riksdagen godkände regeringens förslag om anslag till internationellt bistånd för år 2000. Biståndsramen blir 0,72 % av den beräknade bruttonationalinkomst (BNI) för 2000. Riksdagen stödjer regeringens ambition att åter uppnå enprocentsmålet så snart det finns statsfinansiella förutsättningarna för det. Riksdagen gjorde dessutom tre uttalanden som rör en översyn av det nuvarande systemet med bemyndiganden inom biståndet, formerna för att stärka utvärderingen av biståndet samt de enskilda organisationernas roll i utvecklingssamarbetet.

Behandlade dokument

47

Justering

1999-11-16

Datum

1999-11-16

Debatt

1999-12-06

Riksdagen godkände regeringens förslag om 2 983 miljoner kronor i anslag till utrikesförvaltning och internationell samverkan för år 2000. De största anslagen är utrikesförvaltningen (1 891 miljoner kronor), bidrag till internationella organisationer (442 miljoner kronor), Nordiska ministerrådet (292 miljoner kronor) och fredsfrämjande verksamhet (147 miljoner kronor).

Behandlade dokument

6

Justering

1999-11-16

Datum

1999-11-16

Debatt

1999-12-06

Riksdagen lade till handlingarna regeringens redogörelse för hur reglerna om kontroll av postförsändelser har tillämpats under sista halvåret 1998. Kontrollen sker på två platser i landet, nämligen Arlanda flygplats och det s.k. utväxlingskontoret i Malmö.

Justering

1999-11-16

Datum

1999-11-16

Debatt

1999-12-01

Riksdagen beslöt enhälligt återförvisa ärendet till skatteutskottet för ytterligare beredning.

Behandlade dokument

7

Justering

1999-11-16

Datum

1999-11-16

Debatt

1999-12-01

Det införs en möjlighet att justera förmånsvärdet för miljöbilar ned till en nivå som motsvarar förmånsvärdet för närmast jämförbara bilar som drivs med endast bensin eller dieselolja och som normalt har ett lägre nybilspris. Riksdagen beslutade också om en del ändringar på olika områden där beslut om lagstiftning behövs före årsskiftet. När det gäller samordningsnummer på handlingar som ges in till skattemyndigheten beslutade riksdagen, mot regeringens förslag, att reglerna om samordningsnummer på kontrolluppgifter ska tillämpas först fr.o.m. den 1 januari 2001.

Behandlade dokument

3

Justering

1999-11-16

Datum

1999-11-16

Debatt

1999-12-01

De allra flesta av de särskilda regler som tar sikte på transaktioner mellan fåmansägda företag och deras ägare (de s.k. stoppreglerna) slopas. Slopandet av stoppreglerna träder i kraft den 31 december 1999 och tillämpas första gången vid taxeringen år 2001. Stoppreglerna infördes 1976 och skulle motverka att ägaren till ett fåmansägt företag utnyttjade företaget för att mildra sin egen eller närståendes beskattning på ett sätt som inte var förenligt med principerna i skattesystemet. Slopade stoppregler förväntas förbättra företagsklimatet och tillväxten i små och medelstora företag. Ett annat skäl är att skattesystemet ska vara neutralt och skattereglerna enkla och så långt som möjligt generella.

Behandlade dokument

9

Justering

1999-11-16

Datum

1999-11-16

Debatt

1999-12-01

Alkohol- och tobaksskattelagarna ändras för att göra reglerna tydligare samt mer EG-anpassade. Genom ändringarna kommer det att uttryckligen framgå att införsel för privat bruk endast kan komma i fråga för varor som enskilda själva transporterar in i landet. Riksdagen godkände också förtydliganden när det gäller gåvoförsändelser i form av alkohol- och tobaksvaror från en enskild person i ett annat EG-land till en enskild person i Sverige. För att skattefrihet ska föreligga krävs att det rör sig om enstaka gåvoförsändelser under yrkesmässig befordran och att varorna är avsedda för mottagarens eller dennes familjs personliga bruk.

Behandlade dokument

1

Justering

1999-11-16

Datum

1999-11-16

Debatt

1999-12-01

Riksdagen godkände regeringens förslag om anslag till skatteförvaltningen (4,8 miljarder kronor) och Tullverket (1,1 miljarder kronor) för år 2000.

Behandlade dokument

19

Justering

1999-11-16

Datum

1999-11-16

Debatt

1999-12-01

Riksdagen beslutade om ändring i personuppgiftslagens bestämmelse om förbud mot överföring av personuppgifter till tredje land. Överföring av personuppgifter till ett land som inte ingår i EU eller är anslutet till Europeiska ekonomiska samarbetsområdet (tredje land) ska inte längre vara förbjuden om det landet har en adekvat nivå för skyddet av personuppgifter. När det gäller att avgöra om skyddsnivån är adekvat ska alla omständigheter kring överföringen beaktas. Ringa fall av överträdelser av personuppgiftslagens straffbestämmelse ska undantas från straff. Riksdagen gjorde också ett uttalande om nummerpresentation vid telefonsamtal till myndigheter. Det är angeläget att enskilda även telefonledes kan kontakta myndigheter anonymt för att lämna uppgifter och begära upplysningar. Regeringen bör låta frågan om hur anonymiteten ska kunna upprätthållas, utan att den enskilde själv ska behöva vara aktiv, bli föremål för överväganden i något lämpligt sammanhang.

Behandlade dokument

8

Justering

1999-11-16

Datum

1999-11-16

Debatt

1999-11-25

Utrikesutskottets verksamhet vid riksmötet 1998/99 1998/99 UU Utrikesutskottets ansvarsområde och sammansättning Utrikesutskottet skall bereda ärenden om rikets förhållanden till och överenskommelser med andra stater och mellanfolkliga organisationer, Sveriges representation i utlandet och bistånd till annat lands

Riksdagen lade till handlingarna regeringens skrivelse om genetisk integritet. Regeringens har för avsikt att tillsätta en utredning, med företrädare för samtliga riksdagspartier, med uppdrag att lägga fram ett samlat förslag till hur det på alla samhällsområden ska kunna garanteras att det inte sker någon diskriminering på grund av det genetiska arvet.

Behandlade dokument

9

Justering

1999-11-04

Datum

1999-11-04

Debatt

1999-11-19

Riksdagen godkände regeringens förslag till förändringar i alkohollagstiftningen. Tillståndsplikten i alkohollagen ersätts med en automatisk rätt att bedriva partihandel (inklusive import) för den som godkänts av skattemyndigheten som upplagshavare eller registrerad varumottagare. Systembolaget får tillstånd till privatimport, dvs. att direktimportera alkoholdrycker i samband med beställningar från privatkunder. Det blir tillåtet med gåvoförsändelser av spritdrycker, vin och starköl. Här gäller det enstaka försändelser från en enskild person under yrkesmässig befordran till en enskild person som har fyllt 20 år. Besluten innebär en anpassning till EG-rättsliga regler. Förvärv och innehav av illegalt tillverkad sprit eller spritdryck kriminaliseras. Tillverkning och försäljning är redan kriminaliserade. Reglerna för alkoholreklam skärps, vilket innebär att alkoholreklam inte får rikta sig särskilt till barn och ungdomar och inte heller får skildra sådana personer. Dessa lagändringar träder i kraft den 1 januari 2000. Riksdagen godkände vidare regeringens riktlinjer för en försöksverksamhet med lördagsöppet på Systembolaget i vissa delar av landet. Försöket ska bedrivas som ett vetenskapligt forskningsprojekt och utvärderas efter ett år. Resultatet av utvärderingen ska bilda underlag för ett slutligt ställningstagande till lördagsöppet. Riksdagen beslutade att inte godkänna regeringens förslag till riktlinjer för Oberoende alkoholsamarbetet (OAS), den särskilda kommittén med uppdrag att organisera ett samarbete mellan branschorganisationer, försäkringsbolag och berörda myndigheter på alkoholområdet. Den föreslagna strukturen på samarbetet är oklar och den tänkta formen för samarbetet är olämplig. Riksdagen gav därför regeringen i uppdrag att återkomma med förslag om hur ett samarbete på området ska utformas.

Behandlade dokument

61

Justering

1999-11-04

Datum

1999-11-04

Debatt

1999-11-19

Riksdagen godkände i huvudsak regeringens förslag till ny bokföringslag. I lagen samlas bestämmelserna om vem som är bokföringsskyldig, om räkenskapsår, löpande bokföring och arkivering. När det gäller den offentliga redovisningen utvidgas årsredovisningslagen till att omfatta samtliga företag som är skyldiga att avsluta den löpande bokföringen med en årsredovisning. Bestämmelserna om finansiella företags offentliga redovisning ska dock finnas kvar i de särskilda årsredovisningslagarna för kreditinstitut och värdepappersbolag respektive försäkringsföretag. Riksdagen beslutade om en ändring, jämfört med regeringens förslag, när det gäller vilka företag som ska vara årsredovisningsskyldiga. Ett företag ska inte vara skyldigt att upprätta årsredovisning enbart på den grunden att det är moderföretag i en koncern. Koncernförhållandet ska få relevans endast när koncernen är av viss omfattning.

Behandlade dokument

6

Justering

1999-11-04

Datum

1999-11-04

Debatt

1999-11-24

Undantaget från reavinstbeskattning vid tillskjutande av fideikommissfastigheter till ett s.k. fideikommissaktiebolag utvidgas till att omfatta även vissa samlingar som ingår i ett fideikommiss. Däremot ska reavinstbeskattning ske när aktiebolaget avyttrar fastigheter eller samlingar och när en aktieägare avyttrar aktier i bolaget. När det gäller avveckling av fideikommiss beslutade riksdagen att Fideikommissnämnden ges något vidgade befogenheter och att lagstiftningen anpassas till 1975 års aktiebolagslag. Fideikommiss är fast eller lös egendom som enligt särskilt förordnande, exempelvis i fideikommissbrev eller testamente, ska bevaras ominskad för all framtid och följa en viss successionsordning. Fideikommissen avvecklas sedan 1964 enligt en särskild lag.

Behandlade dokument

3

Justering

1999-11-04

Datum

1999-11-04

Debatt

1999-11-25

Riksdagen godkände regeringens förslag om tre mål för den nationella ungdomspolitiken. De nya målen ska vara följande: 1. Ungdomar ska ha goda förutsättningar att leva ett självständigt liv. 2. Ungdomar ska ha verklig möjlighet till inflytande och delaktighet. 3. Ungdomars engagemang, skapande förmåga och kritiska tänkande ska tas till vara som en resurs. Ungdomsstyrelsen ska verka för att målen för den nationella ungdomspolitiken uppfylls. Det ska vara regeringens uppgift att utforma de övergripande målen för Ungdomsstyrelsens verksamhet.

Behandlade dokument

13

Justering

1999-11-04

Datum

1999-11-04

Debatt

1999-11-25

Riksdagen ställde sig bakom regeringens förslag att idrottsrörelsen själv bör lägga fast målen för sin verksamhet. Staten ska endast ange de syften som staten har med sin bidragsgivning. Statsbidraget ska stödja verksamhet som bidrar till att utveckla barns och ungdomars intresse och benägenhet för motion och idrott. Vidare ska bidraget öka deras möjligheter att utöva inflytande över och ta ansvar för sitt idrottande. Det ska göra det möjligt för alla människor att utöva idrott och motion och syfta till att ge kvinnor och män lika förutsättningar att delta i idrottsverksamhet. Bidraget ska främja integration och god etik, bidra till att väcka ett livslångt intresse för motion och därmed främja en god hälsa hos alla människor. Riksdagen beslutade vidare att de medel som staten ger för svenskt deltagande vid olympiska spel och Paralympics ska anvisas varje år och fortsättningsvis inkluderas inom ramen för anslaget Stöd till idrotten.

Behandlade dokument

20

Justering

1999-11-04

Datum

1999-11-04

Debatt

1999-11-25

Riksdagen godkände regeringens förslag om bl.a. statligt stöd till trossamfunden med anledning av stat-kyrkareformen. Stöd till trossamfund ska kunna lämnas i form av statsbidrag och statlig avgiftshjälp till registrerade trossamfund. Målet för stödet ska vara att bidra till att skapa förutsättningar för trossamfunden att bedriva en aktiv och långsiktigt inriktad religiös verksamhet i form av gudstjänst, själavård, undervisning och omsorg. Regeringen ska bestämma vilka trossamfund som kan få bidrag av staten. Riksdagen godkände vidare regeringens förslag om samfundens medverkan inom totalförsvaret och om följdändringar i en rad lagar. Lagförslagen träder i huvudsak i kraft den 1 januari 2000.

Behandlade dokument

3

Justering

1999-11-04

Datum

1999-11-04

Debatt

1999-11-24