Sök

Ett vårdvalssystem ska införas i hela landet, något som redan finns i flera landsting men på frivillig väg. Syftet med vårdvalssystemet är att öka patienternas valfrihet och underlätta för nya vårdgivare att etablera sig i primärvården med offentlig ersättning. Reformen innebär att varje patient själv får välja vilken vårdcentral han eller hon vill gå till i fortsättningen. Varje enskilt landsting får besluta vilka krav man ska ställa på vårdgivarna. Alla som uppfyller kraven har rätt att starta primärvård, till exempel nya vårdcentraler, med offentlig ersättning. Grunderna i vårdvalssystemet ska vara att ersättningen följer patientens val och att privata och offentliga vårdgivare behandlas lika. Det är upp till varje landsting att besluta om ersättningens närmare utformning. Kravet på att den fasta läkarkontakten i primärvården ska vara specialist i allmänmedicin tas bort. Därmed kan fler läkare söka sig till primärvården och motverka den läkarbrist som råder på många håll. Denna ändring föreslås börja gälla den 1 april 2009. Övriga lagändringar föreslås träda i kraft den 1 januari 2010. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Behandlade dokument

8

Förslagspunkter

2

Reservationer

1 

Justering

2009-02-10

Datum

2009-02-12

Debatt

2009-02-19

Beslut

2009-02-25

Från den 1 maj 2009 införs så kallade ägarlägenheter i Sverige. Se ärende 2008/09:CU16. Skattereglerna för ägarlägenheter ska i sak vara desamma som för småhus utom att ägarlägenheter a vid fastighetstaxeringen ska värderas enligt samma regler som hyreshus. Allmän och förenklad fastighetstaxering av ägarlägenheter ska ske vid samma tidpunkter som för hyreshus. Begreppen "privatbostad" och "privatbostadsfastighet" ska vid inkomstbeskattning även omfatta ägarlägenheter. När det gäller uppskov av beskattning av kapitalvinst vid försäljning av fastighet ska begreppet "ersättningsbostad" också omfatta ägarlägenheter. Fastighetsavgift ska betalas enligt de regler som gäller för småhus, dvs. för 2009 0,75 % av taxeringsvärdet och maximalt 6 362 kr. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Behandlade dokument

2

Förslagspunkter

2

Reservationer

2 

Anföranden och repliker

23, 72 minuter

Justering

2009-02-12

Datum

2009-02-12

Debatt

2009-02-18

Beslut

2009-02-19

Från den 1 april 2009 blir det hårdare tag mot supporterbråk och läktarvåld vid fotbollsmatcher och andra idrottsarrangemang. Lagen om tillträdesförbud vid idrottsarrangemang ändras så att även polisen får rätt att ansöka om tillträdesförbud. I dag är det enbart idrottsorganisationer och specialidrottsförbund inom Sveriges Riksidrottsförbund som får göra det. Lagändringen innebär också att åklagare i brådskande fall ska kunna meddela interimistiska, tillfälliga, tillträdesförbud i avvaktan på att ett ärende om tillträdesförbud avgörs slutligt. Ett sådant förbud får gälla i högst fyra veckor. Den person som kan antas få ett tillfälligt tillträdesförbud måste på uppmaning av polisen följa med till förhör. För att öka säkerheten på idrottsarenorna under idrottsarrangemang införs ett antal ändringar i ordningslagen. Det blir förbjudet att ha med sig eller använda raketer, fyrverkerier och smällare utan tillstånd från polisen. Att obehörigen springa in på spelplanen eller kasta in föremål på denna förbjuds också. Den som bryter mot ett förbud kan dömas till böter eller fängelse i högst sex månader. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Behandlade dokument

7

Förslagspunkter

8

Reservationer

5 

Anföranden och repliker

14, 52 minuter

Justering

2009-02-10

Datum

2009-02-11

Debatt

2009-02-19

Beslut

2009-02-25

Regeringen har redovisat för riksdagen hur lagen om särskild utlänningskontroll har använts under perioden den 1 juli 2007 till och med den 30 juni 2008. I skrivelsen redogör regeringen också för utvecklingen av den internationella terrorismen och för Sveriges medverkan i det internationella arbetet mot terrorism. Riksdagen avslutade ärendet utan att göra några tillägg.

Förslagspunkter

1

Justering

2009-02-10

Datum

2009-02-11

Debatt

2009-03-18

Beslut

2009-03-19

Regeringen har redovisat för riksdagen en ny handlingsplan mot prostitution och människohandel för sexuella ändamål. Det som primärt upprätthåller människohandeln och prostitutionen är efterfrågan, det vill säga att människor, främst män, köper sex. Detta utgör ett allvarligt hinder för mänskliga rättigheter, social jämlikhet och jämställdhet. I första hand är det kvinnor och flickor som drabbas men även män och pojkar utnyttjas. Handlingsplanen innebär att regeringen kommer att satsa totalt 213 miljoner kronor på olika konkreta insatser fram till 2010. Planen har ett tydligt fokus på den utsatta individens behov av skydd och omfattar följande fem insatsområden: ökat skydd och stöd till utsatta, stärkt förebyggande arbete, stärkt kvalitet och effektivitet i rättsväsendet, ökad nationell och internationell samverkan samt ökad kunskap. Särskilda åtgärder kommer att riktas till barn och ungdomar. Insatser för att motverka efterfrågan på köp av sexuella tjänster är avgörande för att komma till rätta med problemen. Regeringen avser att följa upp planen 2011 och därefter redovisa resultatet för riksdagen. Justitieutskottet konstaterar i sitt beslutsunderlag att handlingsplanen är kraftfull och att de insatser som presenteras kommer att leda till en varaktigt höjd ambitionsnivå när det gäller bekämpningen av prostitution och människohandel för sexuella ändamål. Riksdagen avslutade ärendet utan att göra några tillägg.

Behandlade dokument

45

Förslagspunkter

27

Reservationer

24 

Anföranden och repliker

24, 103 minuter

Justering

2009-02-10

Datum

2009-02-11

Debatt

2009-02-19

Beslut

2009-02-25

Från den 1 maj 2009 införs så kallade ägarlägenheter i Sverige. En ägarlägenhet är en egen, så kallad tredimensionell fastighet, i ett flerbostadshus. Innehavaren har direkt äganderätt och kan självständigt överlåta, pantsätta eller hyra ut lägenheten. För att bilda en ägarlägenhet krävs det att den ingår i en sammanhållen enhet om minst tre ägarlägenheter. Ägarlägenheter kan bildas antingen i nyuppförda byggnader eller genom ombildning av äldre byggnader där det aktuella utrymmet inte har använts som bostadslägenhet under de senaste åtta åren. En ägarlägenhet ska som regel få del i en samfällighet som omfattar yttertak, fasader, trapphus, förråd och andra gemensamma anordningar. Denna samfällighet ska förvaltas av en samfällighetsförening. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Behandlade dokument

2

Förslagspunkter

1

Reservationer

1 

Anföranden och repliker

27, 106 minuter

Justering

2009-02-10

Datum

2009-02-10

Debatt

2009-02-18

Beslut

2009-02-19

Reglerna om rederiers och fartygs säkerhetsorganisation anpassas till en EU-förordningen om genomförande av internationella säkerhetsorganisationskoden (ISM-koden). Anpassningarna innebär inte några förändringar i sak för de fartyg och rederier som i dag omfattas av bestämmelserna om godkänd säkerhetsorganisation. Lagändringarna börjag gälla den 1 mars 2009.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Justering

2009-01-27

Datum

2009-02-02

Debatt

2009-02-11

Beslut

2009-02-11

Det ska vara möjligt för läkare och sjukgymnaster att säga upp sin rätt till ersättning när de överlåter sin verksamhet. Syftet är att göra det möjligt för den läkare eller sjukgymnast som tar över verksamheten att ingå samverkansavtal med landstinget. Det kallas för ersättningsetablering och ska anmälas till landstinget. Landstinget ska i sin tur publicera en ansökningsinbjudan där det bland annat ska stå vilka villkor som det nya samverkansavtalet ska innehålla. Landstinget ska skriva ett samverkansavtal med den läkare eller sjukgymnast som erbjudit högsta pris för verksamheten. De nya reglerna börjar gälla den 1 april 2009.

Behandlade dokument

7

Förslagspunkter

3

Reservationer

1 

Justering

2009-01-22

Datum

2009-02-02

Debatt

2009-02-12

Beslut

2009-02-12

Regeringen har redovisat sin årliga uppföljning av Sveriges handlingsprogram för tillväxt och sysselsättning för perioden 2008-2010 i linje med EU:s Lissabonstrategi. Näringsutskottet konstaterar att världsekonomin skakas av en allvarlig kris, och att den svenska ekonomin drabbas hårt. Men utskottets grundläggande uppfattning är att regeringens ekonomiska politik fortfarande är den rätta vägen för att långsiktigt säkra den svenska konkurrenskraften. Riksdagen beslutade att inte vidta några åtgärder med anledning av regeringens redovisning.

Behandlade dokument

2

Förslagspunkter

1

Reservationer

3 

Anföranden och repliker

30, 88 minuter

Justering

2009-01-22

Datum

2009-02-02

Debatt

2009-02-11

Beslut

2009-02-11

Riksdagen sa nej till motioner från allmänna motionstiden 2008 om biologisk mångfald. Motionerna tar upp samma eller i huvudsak samma frågor som riksdagen har behandlat tidigare under valperioden.

Behandlade dokument

25

Förslagspunkter

1

Justering

2009-01-29

Datum

2009-02-02

Debatt

2009-02-11

Beslut

2009-02-11

Riksdagen sa nej till motioner från allmänna motionstiden 2008 om jakt och viltvård. Motionerna tar upp samma eller i huvudsak samma frågor som riksdagen har behandlat tidigare under valperioden.

Behandlade dokument

9

Förslagspunkter

1

Justering

2009-01-29

Datum

2009-02-02

Debatt

2009-02-11

Beslut

2009-02-11

Riksdagen gav regeringen i uppdrag att se över det kommunala partistödet. Konstitutionsutskottet, KU, har låtit göra en utvärdering som visar att det inom flera partier sker överföringar av partistöd i relativt stor omfattning. Partistöd från en kommun eller ett landsting används på så sätt för att finansiera partiverksamhet i en annan kommun eller ett annat landsting. Enligt kommunallagen måste en kommunal åtgärd vara knuten till kommunens eller landstingets eget område eller dess invånare för att vara laglig. KU anser att det behövs en översyn i lämpligt sammanhang för att undanröja den osäkerhet som råder både från kommunernas och från partiernas sida när det gäller utrymmet för att använda de kommunala partistöden. Syftet är också att uppnå en högre grad av transparens när det gäller kommunernas och landstingens utbetalningar av stöd till partierna. Riksdagen sa vidare nej till motioner från allmänna motionstiden 2007 och 2008 om kommunal demokrati.

Behandlade dokument

31

Förslagspunkter

9

Anföranden och repliker

6, 24 minuter

Beredning

2008-11-18

Justering

2009-01-29

Datum

2009-02-02

Debatt

2009-02-11

Beslut

2009-02-11

Penningtvättslagen upphävs och ersätts med en ny lag om åtgärder mot penningtvätt och finansiering av terrorism. De nya reglerna innebär att ett EG-direktiv (det tredje penningtvättsdirektivet) genomförs i Sverige. En rad nya aktörer kommer att omfattas av reglerna. Det gäller till exempel registrerade revisionsbolag och andra aktörer som erbjuder bokförings- och revisionstjänster samt bolagsbildare, företagsförmedlare och aktörer som bedriver handel eller auktionsförsäljning av varor, där kontant betalning sker med ett belopp motsvarande minst 15 000 euro. Kraven skärps på aktörerna att utifrån en riskbaserad utgångspunkt lära känna sin kund. Aktörerna ska lägga ner mest resurser där de bäst behövs. Misstänkta transaktioner ska utan dröjsmål rapporteras till Finanspolisen för vidare utredning. Samtliga aktörer som omfattas av det tredje penningtvättsdirektivet ska stå under tillsyn, och Finansinspektionen ska samordna tillsynen. De nya reglerna började gälla den 15 mars 2009.

Behandlade dokument

4

Förslagspunkter

5

Reservationer

4 

Anföranden och repliker

18, 51 minuter

Justering

2009-01-29

Datum

2009-02-02

Debatt

2009-02-11

Beslut

2009-02-11

Riksdagen sa nej till motioner från allmänna motionstiden 2008 om i första hand rättsförhållandet mellan barn och föräldrar. Skälet är tidigare riksdagsbeslut, gällande lagar och regler och att det redan pågår arbete i de frågor som motionerna tar upp. Motionerna handlar om vårdnad, umgänge, god man för ensamkommande flyktingbarn, barns skuldsättning, åldersgränsen för ingående av äktenskap, faderskap, föräldraskap vid assisterad befruktning och adoption.

Behandlade dokument

25

Förslagspunkter

13

Reservationer

9 

Anföranden och repliker

20, 89 minuter

Justering

2009-01-27

Datum

2009-02-02

Debatt

2009-02-11

Beslut

2009-02-11

Skolorna får en ny betygsskala. I stället för fyra betygssteg ska det finnas sex. Betygsstegen får beteckningarna A, B, C, D, E och F. Betygsstegen A-E står för godkända resultat och F betyder icke godkänt resultat. Det finns elever som är borta från skolan så mycket att det saknas underlag för bedömning av elevens kunskaper. Då ska eleven inte få något betyg. Det ska markeras med ett horisontellt streck i betygskatalogen. Betyget F och horisontellt streck ska inte användas för elever med utvecklingsstörning. Skolverket kommer att se över de nuvarande kursplanerna och betygskriterierna och utarbeta betygskriterier för de nya betygsstegen. Den nya betygsskalan införs samtidigt med att det blir nya kursplaner och nya betygskriterier.

Behandlade dokument

4

Förslagspunkter

2

Reservationer

4 

Justering

2009-01-29

Datum

2009-01-30

Debatt

2009-02-12

Beslut

2009-02-19

Riksdagen sa nej till motioner från allmänna motionstiden 2007 och 2008 om bland annat regional demokrati. De flesta motioner handlar om frågor som anknyter till förslag från den så kallade Ansvarskommittén. Ansvarskommittén är en utredning som redovisade sina slutliga förslag till regeringen den 27 februari 2007. Andra motioner handlar om regionala styrelseformer och samverkan mellan regioner över nationsgränser.

Behandlade dokument

20

Förslagspunkter

3

Anföranden och repliker

8, 21 minuter

Beredning

2009-01-15

Justering

2009-01-29

Datum

2009-01-29

Debatt

2009-02-11

Beslut

2009-02-11

Miljödomstolarna prövar tillstånd för anläggningar som ingår i ett sammanhängande system för slutförvaring av använt kärnbränsle. Från den 1 april 2009 ska sådan prövning ske i en miljödomstol inom vars område någon av anläggningarna är belägen eller avses vara belägen. På så sätt kan prövning ske vid en och samma miljödomstol även om anläggningarna finns i olika områden. Lagändringen börjar gälla den 1 april 2009.

Behandlade dokument

2

Förslagspunkter

1

Reservationer

1 

Anföranden och repliker

9, 32 minuter

Justering

2009-01-20

Datum

2009-01-28

Debatt

2009-02-11

Beslut

2009-02-11

Näringsutskottet har granskat EU-kommissionens grönbok om territoriell sammanhållning. Utskottet anser det väsentligt att någon form av definition av begreppet territoriell sammanhållning kan utarbetas och att omfattningen av området kan klargöras. Liksom regeringen vill utskottet lägga tonvikten på att höja konkurrenskraften i alla regioner, utifrån varje regions unika förutsättningar. Organisationen av det framtida territoriella samarbetet bör kännetecknas av organisatorisk flexibilitet i motsats till institutionaliserade processer inom EU:s ram. Riksdagen avslutade ärendet med detta.

Förslagspunkter

1

Justering

2009-01-22

Datum

2009-01-22

Debatt

2009-01-28

Beslut

2009-01-28

Riksdagen sa nej till motioner från allmänna motionstiden 2007 och 2008 om trossamfund. Motionerna handlar om Svenska kyrkan, begravningsverksamheten, begravningsavgiften, arbetsvillkoren i trossamfunden, fri församlingstillhörighet samt stöd till sekulära livssynsorganisationer.

Behandlade dokument

16

Förslagspunkter

5

Anföranden och repliker

2, 11 minuter

Beredning

2008-11-18

Justering

2009-01-15

Datum

2009-01-19

Debatt

2009-01-28

Beslut

2009-01-28

Riksdagen beslutade om lagändringar med anledning av bland annat EU:s redovisningsdirektiv som gäller för finansiella företag. Lagändringarna innebär att noterade aktiebolag ska upprätta en bolagsstyrningsrapport. Ändringarna innebär också nya bestämmelser om redovisning av ekonomiska arrangemang som inte redovisas i balansräkningen och om redovisning av transaktioner med närstående. Lagändringarna börjar gälla den 1 mars 2009.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Justering

2009-01-15

Datum

2009-01-19

Debatt

2009-01-28

Beslut

2009-01-28