Sök

I en skrivelse återkommer regeringen med information till riksdagen om det fortsatta arbetet med att utveckla samhällets krisberedskap. I skrivelsen föreslår regeringen att resultatmål bör tas fram för samhällets krisberedskap. Regeringen föreslår också att viktiga delar av lagstiftningen inom området krisberedskap bör ses över i syfte att författningsstödet är anpassat för allvarliga händelser och kriser. Skrivelsen innehåller också regeringens samlade bedömning av krisberedskapens olika delar och vad som har gjorts hittils. Försvarutskottet har även behandlat Riksrevisionens granskning av regeringens och myndigheternas beredskap för antagonistiska hot, till exempel terrorhot, mot transporter av farligt gods. I granskningen framkom att det finns vissa brister. Riksrevisionen föreslår att åtgärder behöver vidtas när det gäller tillsyn av skyddet för transporter av farligt gods. Riksrevisionen föreslår också att lagen om skydd för samhällsviktiga anläggningar och säkerhetsskyddslagen ses över. Detta för att öka möjligheterna att skydda transporter av farligt gods. Riksdagen godkände skrivelsen utan några tillägg. Riksdagen avslog Riksrevionens förslag.

Behandlade dokument

29

Förslagspunkter

15

Beredning

2010-04-20

Justering

2010-05-25

Datum

2010-05-26

Debatt

2010-06-03

Beslut

2010-06-15

Riksdagen sa ja till nya regelförenklingar i lagen om offentlig upphandling och i lagen om upphandling inom områdena vatten, energi, transporter och posttjänster. Regelverket skärps genom att en avtalsspärr införs. Avtalsspärren innebär att ett avtal inte får ingås förrän efter tio eller 15 dagar efter att en leverantör har meddelats beslut om kontrakt. Avtalsspärren införs för att motverka att en myndighet ingår avtal för att förhindra en överprövning. Enligt de nya reglerna kan en domstol ogiltigförklara ett avtal som ingåtts genom otillåten direktupphandling, till exempel om myndigheten som upphandlar avstår från att annonsera enligt lagstiftningens krav. Det blir också skärpt skadestånd för myndigheter som upphandlar utan att följa regelverket för direktupphandling. Skadeståndet uppgår till minst 10 000 kr och högst 10 000 000 kr, men högst tio procent av kontraktsvärdet. Därtill tydliggörs kostnadsgränsen för möjligheten att göra en direkupphandling. Slutligen blir det ytterligare några regelförenklingar i syfte att underlätta upphandlingsförfarandet för små och medelstora företag.

Behandlade dokument

57

Förslagspunkter

16

Reservationer

5 

Justering

2010-05-25

Datum

2010-05-26

Debatt

2010-06-02

Beslut

2010-06-02

En ny EU-förordning syftar till effektivare bekämpning av spridning av massförstörelsevapen och okontrollerade flöden av andra vapen. Svensk lagstiftning om produkter med dubbla användningsområden behöver därför anpassas till förordningen. Dubbla användningsområden innebär att produkterna kan användas för civila ändamål, men också vid framställning av till exempel kärnvapen. Genom anpassningen till EU-förordningen införs bland annat nya kontroller av förmedlingstjänster av produkter med dubbla användningsområden. Detta medför större möjlighet att bevaka företag som hanterar inköp, försäljning eller leverans av exempelvis produkter som kan användas vid anrikandet av uran. Riksdagen har beslutat att lagändringarna börja gälla från 1 augusti 2010. Tidigare har regeringen föreslagit att lagen ska börja gälla redan från den 1 juli 2010.

Behandlade dokument

2

Förslagspunkter

2

Justering

2010-05-20

Datum

2010-05-25

Debatt

2010-06-21

Beslut

2010-06-22

I en skrivelse berättar regeringen om Sveriges exportkontrollpolitik 2009 när det gäller krigsmateriel och produkter med dubbla användningsområden. Det senare innebär att produkterna kan användas för civila ändamål, men också vid framställning av bland annat vapen. Riksdagen sa nej till motioner om översyn av regelverk och organisation av exportkontrollen av krigsmateriel och produkter med dubbla användningsområden. Riksdagen avlutade ärendet med detta.

Behandlade dokument

12

Förslagspunkter

4

Reservationer

2 

Anföranden och repliker

34, 102 minuter

Beredning

2010-04-29

Justering

2010-05-20

Datum

2010-05-25

Debatt

2010-06-21

Beslut

2010-06-22

I två skrivelser berättar regeringen om verksamheten i EU under 2009. Den första behandlar övergripande EU:s utveckling och dess olika samarbeten. Den andra fokuserar på det svenska ordförandeskapet under andra halvåret 2009. Här skriver regeringen bland om de viktigaste resultaten som uppnåddes. Riksdagen avslutade ärendet utan att göra några tillägg. Riksdagen sa samtidigt säger nej till en rad motioner som handlar om samarbetet inom EU. Dessa har lämnats in under den allmänna motionstiden 2008 och 2009.

Behandlade dokument

24

Förslagspunkter

30

Reservationer

20 

Anföranden och repliker

37, 140 minuter

Beredning

2010-04-29

Justering

2010-05-20

Datum

2010-05-25

Debatt

2010-06-02

Beslut

2010-06-02

Det blir nya mål och riktlinjer för det fortsatta arbetet med den statliga förvaltningen. Det ska bli enklare för personer och företag att använda offentlig information för både kommersiella och icke-kommersiella syften. Myndigheternas hantering av e-legitimationer ska styras och samordnas på ett tydligare sätt. Senast 2013 ska statliga myndigheter kunna hantera sina beställningar av varor och tjänster elektroniskt. En förbättrad statlig samordning och samverkan på regional nivå ska förenkla medborgarnas, kommunernas och företagens kontakter med statliga myndigheter. På lång sikt kan statlig service på lokal nivå förmedlas via gemensamma servicekontor. För att öka effektiviteten och minska administrationskostnaderna bör myndigheter pröva om administrativa stödverksamheter kan utföras i annan regi. Myndigheten Staten pensionsverk ändrar namn till Statens tjänstepensionsverk.

Behandlade dokument

2

Förslagspunkter

3

Reservationer

1 

Anföranden och repliker

10, 55 minuter

Justering

2010-05-18

Datum

2010-05-25

Debatt

2010-06-02

Beslut

2010-06-02

Resurser till universitet och högskolor ska, förutom att baseras på antal helårsstudenter och helårsprestationer, även baseras på grundval av utvärderingar av utbildningarnas resultat. Utbildningens kvalitet ska granskas utifrån ett antal kvalitetskriterier som i sin tur styr fördelningen av resurser till universitet och högskolor. Det nya nationella kvalitetssäkringssystemet ska bestå av kvalitetsutvärderingar av högskoleutbildningar och prövningar av examenstillstånd. Högskoleverket ska ansvara för att både utvärderingar och prövningar genomförs. Utvärderingarna ska leda till ett samlat omdöme av utbildningen på en flergradig skala. De universitet och högskolor som skattas högt blir också föremål för en kvalitetsbaserad tilldelning av resurser.

Behandlade dokument

3

Förslagspunkter

5

Reservationer

3 

Anföranden och repliker

41, 157 minuter

Justering

2010-05-20

Datum

2010-05-24

Debatt

2010-06-02

Beslut

2010-06-03

Riksdagen har beslutat om en modernisering av fängelse- och häkteslagstiftning. Beslutet innebär i huvudsak att: Alla intagna ska få en plan för hur fängelsevistelsen bäst anpassas till deras behov. Kraven för att få permission förtydligas. Kriminalvården få nya kontrollmöjligheter, besökaren och intagna ska exempelvis kunna hållas åtskilda av glasrutor. Speciella restriktioner för häktade ska kunna överklagas. Kriminalvårdsnämnden avskaffas. Den nya fängelse- och häkteslagstiftningen börjar gälla den 1 april 2011. Dessutom har Riksrevisionen granskat kriminalvårdens arbete med att förebygga återfall i brott. Riksdagen menar att lagförslaget även täcker detta ärende och att det därför kan avslutas.

Behandlade dokument

40

Förslagspunkter

29

Reservationer

24 

Anföranden och repliker

18, 81 minuter

Justering

2010-05-20

Datum

2010-05-24

Debatt

2010-06-02

Beslut

2010-06-02

Statliga och kommunala myndigheter ska inte längre behöva tillämpa lagen om offentlig upphandling (LOU) när de köper varor eller tjänster från exempelvis ett aktiebolag eller någon annan juridisk person som de helt eller delvis äger. Det föreslår regeringen i en proposition. Reglerna ska under en övergångsperiod göra det enklare för till exempel en kommun att köpa varor och tjänster från ett kommunalt bolag. Detta under den tid som en permanent reglering utreds. Rätten till undantag gäller bara om myndigheten har en kontroll över företaget som motsvarar den kontroll som myndigheten har över den egna förvaltningen. Reglerna börjar gälla den 15 juli.

Behandlade dokument

4

Förslagspunkter

2

Reservationer

2 

Anföranden och repliker

8, 32 minuter

Beredning

2010-05-04

Justering

2010-05-20

Datum

2010-05-24

Debatt

2010-06-02

Beslut

2010-06-02

Friskolor har inte samma förutsättningar som kommunala skolor, menar regeringen. Regeringen vill därför genomföra en rad förändringar som ska resultera i att villkoren för offentliga och privata skolor blir mer lika. Riksdagen har med denna bakgrund nu beslutat att reglerna för bidragsfinansiering ska bli de samma. Kommuner som ger extra stöd till de kommunala skolorna blir exempelvis tvungna att ge fristående skolor motsvarande belopp. Det ska även bli möjligt att överklaga kommunernas beslut om bidragens storlek. Statens skolinspektion ska dessutom pröva om öppnandet av en ny friskola kan ge negativa konsekvenser för eleverna och andra skolor i samma kommun. De nya bestämmelserna börjar gälla den 28 juli 2010

Behandlade dokument

2

Förslagspunkter

3

Reservationer

2 

Anföranden och repliker

2, 11 minuter

Justering

2010-05-20

Datum

2010-05-21

Debatt

2010-06-02

Beslut

2010-06-03

I en skivelse berättar regeringen om utvecklingen inom fiskeripolitiken. Det handlar om statliga insatser och effekterna av desamma. Riksdagen avslutar ärendet utan att göra något tillägg. Riksdagen sa samtidigt säger nej till ett 30-tal motioner som handlar om fiskeripolitik. Dessa har lämnats in under den allmänna motionstiden 2009.

Behandlade dokument

22

Förslagspunkter

24

Reservationer

15 

Anföranden och repliker

32, 94 minuter

Justering

2010-05-20

Datum

2010-05-21

Debatt

2010-06-03

Beslut

2010-06-03

Den 1 januari 2011 sänks ålderskraven till 18 år för att få arbeta som buss- respektive taxiförare. Men detta gäller bara under under vissa förutsättningar. Ett av kraven är att man har gått en förarutbildning för persontransporter med buss inom gymnasieskolan eller en motsvarande utbildning.

Behandlade dokument

10

Förslagspunkter

5

Reservationer

3 

Anföranden och repliker

10, 46 minuter

Justering

2010-05-20

Datum

2010-05-20

Debatt

2010-05-26

Beslut

2010-05-26

Riksdagen har sagt ja till Riksbankens förslag om att införa tvåkronorsmynt och 200-kronorssedlar. Ändringarna börjar gälla den 1 januari 2011. Riksbankens förslag om att införa 20-kronorsmynt får inget stöd i riksdagen. Skälet är att Riksbanksfullmäktige och Riksbankens direktion inte är eniga. Fullmäktige är emot förslaget medan direktionen är för. Sedan ett tidigare riksdagsbeslut blir 50-öresmyntet ogiltigt den 30 september 2010.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Justering

2010-05-18

Datum

2010-05-20

Debatt

2010-06-02

Beslut

2010-06-02

Riksrevisionen bör i fortsättningen redovisa vilken extern kompetens som används i granskningsverksamheten. Riksdagen behöver se vilken kvalitetshöjning det resulterar i. Detta efter att kostnaderna ökat under 2009. Synpunkten kommer från finansutskottet efter det att Riksrevisionen lämnat sin årsredovisning för 2009 till riksdagen. Riksdagen avslutar därmed ärendet. Riksrevisionen redovisar också resultatet av 2010 års uppföljning av granskningsrapporter och revisionsberättelser i en rapport. Riksdagen tycker att uppföljningsrapporten funnit sin form och lever upp till uttryckta önskemål.

Förslagspunkter

1

Justering

2010-05-18

Datum

2010-05-20

Debatt

2010-06-02

Beslut

2010-06-02

För att anpassa presstödet till EU:s statsstödsregler har riksdagen beslutat att presstödsförordningen ska ändras. Detta medför en minskning av det ekonomiska stödet till så kallade högfrekventa storstadstidningar som Svenska Dagbladet och Skånska Dagbladet. Minskningen av driftsstödet ska ske etappvis under fem år. De högfrekventa storstadstidningarna ska i fortsättningen ha rätt till samma allmänna driftsstöd som övriga hög- och medelfrekventa dagstidningar. Men eftersom det i presstödsförordningen ställs särskilda krav på storstadstidningar kan de även få ett extrastöd. Stödet ska täcka 40 % av de nettokostnader som de särskilda kraven resulterar i. Det sammanlagda driftsstödet till storstadstidningar ska samtidigt begränsas till 45 miljoner kronor per år. De övergångsbestämmelser i presstödsförordningen som gäller i dag tas bort. Gränser för hur stor del av tidningsföretagens kostnader som får täckas av driftsstödet ska också införas. Presstödsförordningens giltighet ska begränsas så att den gäller den 31 december 2016. Ändringarna kan börja gälla den 1 januari 2011. Detta förutsätter att ändringarna godkänns av Europeiska kommissionen som genomför en prövning av presstödet.

Behandlade dokument

2

Förslagspunkter

3

Reservationer

1 

Anföranden och repliker

20, 54 minuter

Beredning

2010-04-29

Justering

2010-05-18

Datum

2010-05-19

Debatt

2010-05-27

Beslut

2010-06-02

Regeringen redovisar för riksdagen varje år hur den har genomfört riksdagens beslut. Årets redovisning visar enligt konstitutionsutskottet, KU, på vissa enstaka brister i regeringens återrapportering av om riksdagens beslut anses genomförda eller ej. KU har låtit övriga utskott komma in med synpunkter. Ett antal utskott bedömer att några av de riksdagsbeslut som regeringen anser vara färdigbehandlade i själva verket inte är det. Ett av besluten gäller en översyn av ärenden om bortförda barn. Regeringen fick i uppdrag att redovisa resultatet av översynen till riksdagen men har inte gjort det. Ett annat ärende handlar om att regeringen aviserat att den överväger att betrakta rapporteringen i frågan om beskattning av ersättning till ledamöter i Europaparlamentet som slutbehandlat. Skatteutskottet förutsätter att regeringen tar initiativ till en mer ingående behandling av frågan. KU förutsätter att regeringen tar hänsyn till vad utskotten framfört och att den genomför de åtgärder som behövs. Utskottet tänker förstärka sin granskning av regeringens årliga rapport i fortsättningen. Riksdagen avslutade ärendet med detta.

Förslagspunkter

1

Anföranden och repliker

1, 5 minuter

Beredning

2010-03-23

Justering

2010-05-18

Datum

2010-05-19

Debatt

2010-05-27

Beslut

2010-06-02

Regeringen föreslår i en proposition omfattande ändringar i regeringsformen och även ett stort antal andra lagändringar, bland annat i vallagen och kommunallagen. Enligt förslaget kommer statsministern stöd i riksdagen efter varje val att prövas genom en obligatorisk omröstning. Lagrådets roll förstärks och domstolarnas självständiga ställning markeras. Enskildas skydd mot integritetsintrång som innebär övervakning eller kartläggning förstärks. Sveriges medlemskap i EU tydliggörs liksom vårt deltagande i internationellt samarbete inom ramen för FN och Europarådet. Vid sidan av de många sakliga ändringarna föreslås språkliga och redaktionella ändringar i syfte att göra regleringen mer överskådlig och tydlig samt göra lagtexten könsneutral. Grundlagsförändringar kräver två riksdagsbeslut med ett val emellan. Förändringarna föreslås börja gälla den 1 januari 2011. Riksdagen antog grundlagsförslagen som vilande och skjuter upp lagar om ändringar i bland annat vallagen och kommunallagen till nästa riksmöte.

Behandlade dokument

39

Förslagspunkter

14

Beredning

2010-04-06

Justering

2010-05-18

Datum

2010-05-19

Debatt

2010-05-27

Beslut

2010-06-02

Digital bio och annan offentlig uppspelning ur databaser ska omfattas av grundlagsskyddet i yttrandefrihetsgrundlagen. Digital bio innebär att filmvisningen distribueras och lagras med hjälp av digital teknik istället för analog, till exempel via satellit eller bredband. Digital bio omfattas av undantaget från censurförbudet och granskas på samma sätt som traditionell biograffilm. Det blir också möjligt att i lag ställa krav på den som sänder tv i tråd att utforma sändningarna på ett sådant sätt att programmen genom textning, teckenspråkstolkning, syntolkning, uppläst text eller liknande teknik blir tillgängliga för personer med funktionsnedsättning. Yttrandefrihetsgrundlagens tillämplighet på viss databasverksamhet blir också tydligare. Grundlagsförändringar såsom dessa kräver två riksdagsbeslut med ett val emellan och föreslås börja gälla den 1 januari 2011.

Behandlade dokument

2

Förslagspunkter

2

Anföranden och repliker

1, 5 minuter

Beredning

2010-04-22

Justering

2010-05-18

Datum

2010-05-19

Debatt

2010-05-27

Beslut

2010-05-27

Riksrevisionen är en myndighet under riksdagen som granskar den statliga verksamheten i syfte att medverka till en god resursanvändning och en effektiv förvaltning. I dag lämnar Riksrevisionen dessa granskningar till regeringen. I framtiden ska de i stället lämnas direkt till riksdagen som i sin tur lämnar dem vidare till regeringen som ska yttra sig. Styrelsen vid Riksrevisionen avskaffas i sin nuvarande form och ersätts med Riksrevisionens parlamentariska råd. Rådets uppgift blir att ge riksdagen insyn i Riksrevisionens verksamhet. Rådet ska också fungera som ett organ för samråd mellan riksdagen och revisorerna. Riksrevisionen leds av tre riksrevisorer. Den av revisorerna som ansvarar för den administrativa ledningen får ett utökat ansvar. Han eller hon blir ensam beslutsfattare i administrativa och organisatoriska frågor. Ändringarna i riksdagsordningen har i enlighet med konstitutionsutskottets förslag antagits som vilande. Lagar om ändring i vissa andra lagar skjuts upp till nästa riksmöte. Ändringarna föreslås börja gälla den 1 januari 2011.

Behandlade dokument

3

Förslagspunkter

4

Anföranden och repliker

10, 55 minuter

Beredning

2010-04-22

Justering

2010-05-18

Datum

2010-05-19

Debatt

2010-05-27

Beslut

2010-05-27

Föräldrar som har vårdnaden om barn blir skyldiga att betala skadestånd för vissa typer av skador som barnen orsakar genom brott. Syftet är att tydliggöra att det är föräldrarna som har huvudansvaret för sina barn och ungdomar. Föräldrarnas ansvar ska vara begränsat till högst en femtedel av prisbasbeloppet för varje skadehändelse. Det motsvarar just nu ungeför 8 500 kronor. Dessutom ska skadeståndet i undantagsfall kunna ändras om det i ett enskilt fall skulle vara uppenbart oskäligt. .

Behandlade dokument

2

Förslagspunkter

1

Reservationer

1 

Anföranden och repliker

19, 73 minuter

Beredning

2010-04-08

Justering

2010-05-18

Datum

2010-05-19

Debatt

2010-05-26

Beslut

2010-05-26