Nya villkor för stödet till dagspressen
Betänkande 2009/10:KU42
- 1, Förslag
- 2, Beredning, Genomförd
- 3, Debatt, Genomförd
- 4, Beslut, Genomförd
Ärendet är avslutat
- Beslutat
- 2 juni 2010
Utskottens betänkanden
Betänkanden innehåller utskottens förslag till hur riksdagen ska besluta i olika ärenden.
Hela betänkandet
Beslut
Presstödet till storstadstidningar minskar (KU42)
För att anpassa presstödet till EU:s statsstödsregler har riksdagen beslutat att presstödsförordningen ska ändras. Detta medför en minskning av det ekonomiska stödet till så kallade högfrekventa storstadstidningar som Svenska Dagbladet och Skånska Dagbladet. Minskningen av driftsstödet ska ske etappvis under fem år. De högfrekventa storstadstidningarna ska i fortsättningen ha rätt till samma allmänna driftsstöd som övriga hög- och medelfrekventa dagstidningar. Men eftersom det i presstödsförordningen ställs särskilda krav på storstadstidningar kan de även få ett extrastöd. Stödet ska täcka 40 % av de nettokostnader som de särskilda kraven resulterar i. Det sammanlagda driftsstödet till storstadstidningar ska samtidigt begränsas till 45 miljoner kronor per år. De övergångsbestämmelser i presstödsförordningen som gäller i dag tas bort. Gränser för hur stor del av tidningsföretagens kostnader som får täckas av driftsstödet ska också införas. Presstödsförordningens giltighet ska begränsas så att den gäller den 31 december 2016. Ändringarna kan börja gälla den 1 januari 2011. Detta förutsätter att ändringarna godkänns av Europeiska kommissionen som genomför en prövning av presstödet.
- Utskottets förslag till beslut
- Bifall till propositionen. Avslag på motionen.
- Riksdagens beslut
- Kammaren biföll utskottets förslag
Ärendets gång
Förslag
Motioner: 1
Propositioner: 1
Propositioner: 1
Från regeringen
- Nya villkor för stödet till dagspressenProposition 2009/10:199
Motioner från ledamöterna
Beredning, Genomförd
Senaste beredning i utskottet: 2010-05-06
Justering: 2010-05-18
Trycklov till Gotab och webb: 2010-05-19
Trycklov: 2010-05-19
Justering: 2010-05-18
Trycklov till Gotab och webb: 2010-05-19
Trycklov: 2010-05-19
Reservationer: 1
Betänkande 2009/10:KU42
Betänkande 2009/10:KU42
Alla beredningar i utskottet
2010-04-29, 2010-05-06
Presstödet till storstadstidningar minskar (KU42)
För att anpassa presstödet till EU:s statsstödsregler föreslår regeringen att presstödsförordningen ändras. Detta medför en minskning av det ekonomiska stödet till så kallade högfrekventa storstadstidningar som Svenska Dagbladet och Skånska Dagbladet. Minskningen av driftsstödet ska ske etappvis under fem år.
De högfrekventa storstadstidningarna ska i fortsättningen ha rätt till samma allmänna driftsstöd som övriga hög- och medelfrekventa dagstidningar. Men eftersom det i presstödsförordningen ställs särskilda krav på storstadstidningar kan de även få ett extrastöd. Stödet ska täcka 40 % av de nettokostnader som de särskilda kraven resulterar i. Det sammanlagda driftsstödet till storstadstidningar ska samtidigt begränsas till 45 miljoner kronor per år.
De övergångsbestämmelser i presstödsförordningen som gäller i dag tas bort. Gränser för hur stor del av tidningsföretagens kostnader som får täckas av driftsstödet ska också införas. Presstödsförordningens giltighet ska begränsas så att den gäller den 31 december 2016.
Ändringarna föreslås börja gälla den 1 januari 2011. Detta förutsätter att ändringarna godkänns av Europeiska kommissionen som genomför en prövning av presstödet.
Konstitutionsutskottet föreslår att riksdagen säger ja till regeringens förslag.
Beslut är fattat. Se steg 4 för fullständiga förslagspunkter.
Debatt, Genomförd
Debatt i kammaren: 2010-05-27
Debatt om förslag 2009/10:KU42
Webb-tv: Nya villkor för stödet till dagspressen
Dokument från debatten
- 2010-05-27Protokoll 2009/10:127
Protokoll från debatten
Anf. 114 Helene Petersson i Stock (S)
Fru talman! Presstödet är viktigt för spridning av det fria ordet, för mångfald inom dagstidningsbranschen, för fri åsiktsbildning och för demokratin. Det är viktigt att slå fast.
En stor mängd tidningar runt om i landet får på något sätt ta del av det statliga stödet. Men presstödet är ifrågasatt. Kritiker menar att kan man inte få en tidning att bära sina egna kostnader får man väl lägga ned. Staten ska inte gå in och subventionera en del tidningar och inte andra. Stödet medverkar till otillbörlig konkurrens tidningar emellan och bör avskaffas.
Men varför tycker vi då att det är så viktigt att bevara stödet och ta striden mot EU-kommissionen för att få ha det kvar? Varför är det så viktigt att ha många tidningar och inte bara ett fåtal? Vad är det vi riskerar att förlora om presstödet försvinner?
Svaret på dessa frågor är otvetydigt. Vi riskerar att den mångfald på dagstidningsmarknaden som finns tillgänglig för hela landets invånare försvinner. En möjlighet för fler röster att höras och en möjlighet för fler att kunna sprida sina åsikter och öppna för debatt försvinner.
Till och med EU-kommissionen själv har uppmärksammat behovet av mångfald inom medierna för att få ett brett meningsutbyte, stärka det fria ordet och den fria åsiktsbildningen. Ändå lyckades inte regeringen försvara hela stödet utan fick ge efter på ett antal punkter, främst nivån på det särskilda stödet till storstadspressen.
Under de senaste fyra åren har presstödet varit en återkommande fråga, både under konstitutionsutskottets granskningar och som ärende både i utskottet och här i kammaren. Nu är vi vid vägs ände för denna gång, men redan höjs röster för nya översyner och utredningar. Det ger en otrygg tillvaro för de tidningar som lever på marginalerna och som kämpar för att nå upp till det antal prenumeranter som krävs och det antal sidor som ska publiceras för att få stöd och som kämpar för att ge läsarna möjlighet att ta del av fler åsikter och analyser.
I detta betänkande har vi i utskottets majoritet accepterat att stödnivån för storstadstidningarna kommer att minska och att redovisningarna av vad stödet används till ska vara mer omfattande, men vi är mycket kritiska till den del i propositionen och betänkandet som innebär att stödet i princip med automatik ska omprövas av regeringen och därmed kommissionen vart sjätte år. Stödet är inte och har aldrig varit ett livstidsstöd, som en del hävdar.
Tyvärr ser mediemarknaden inte bättre ut i dag än när stödet infördes, utan tvärtom. Behovet är större. De stora förstatidningarna tar mer mark, och andratidningarna har svårare och svårare att klara sig.
Stödet har förändrats under årens lopp, och det kommer säkert att vara i behov av justeringar, uppdateringar och förändringar med den teknikutveckling och utveckling av mediemarknaden som vi ser. Men det ska vara ett behov som påkallar en översyn och en utredning. Det ska inte göras bara för att kommissionen kräver det. Vi hävdar fortfarande att EU inte ska ha detta inflytande över en fråga som redan avgjordes i samband med förhandlingarna inför EU-inträdet 1995.
Fru talman! När Presskommittén lämnade sitt betänkande i januari 2006 fanns det fler frågor än driftsstödet för regeringen att ta tag i. Dessa frågor har helt fått stå tillbaka under fyra år på grund av regeringens bristfälliga hantering av driftsstödsfrågan och därmed en onödig strid med kommissionen. Dessa frågor har också ett behov av att lösas.
Distributionsfrågan med bland annat stödet till de elektroniskt distribuerade tidningarna och samdistributionssystemet är en av delarna. Stödet till minoritetspressen är en annan.
Under fyra år det inte hänt någonting förutom att det första regeringen gjorde var att ta bort det särskilda stödet till lördagsdistribution. Det enda regeringen nu kommer med är att man ska ta initiativ till ett samarbete med de berörda aktörerna och myndigheterna i Norge och Finland för att finna en lösning för minoritetspressen. Dessa diskussioner hade väl regeringen kunnat initiera för länge sedan och inte väntat i fyra år. Under ett flertal år har Sverige fått kritik av Europarådet för att det inte finns någon dagstidning på meänkieli eller samiska.
Utredningen hade förslag, bland annat det som regeringen nu efter fyra år tar tag i, som var värda att gå vidare med. Men finns inte intresset händer det inget. Då är det skönt att luta sig tillbaka och skylla på EU-kommissionen.
Distributionen är ett problem som måste uppmärksammas. Det räcker inte med Presstödsnämnden får i uppdrag att följa frågan. Det måste hända något, annars kommer de prenumeranter som finns på landsbygden inte att få några tidningar i framtiden, eller också kommer man att få betala avsevärt mycket mer för prenumerationerna än vad man gör i storstäderna. Kostnaderna är mycket stora för att få fram tidningar i vissa delar av landet, men det finns också komplikationer när förstatidningsägaren även driver distributionsföretaget och på så sätt har en stor påverkan på kostnader, distributionsvägar, tider och transportsätt. Även om samdistributionen är en förutsättning för att få distributionsstöd över huvud taget har Presstödsnämndens utredningar visat på problem, och man har också pekat möjliga lösningar.
Ska vi alla ha tillgång till en tryckt tidning måste villkoren vara lika i hela landet. Även här måste det finnas långsiktiga och kända spelregler. Därför anser vi bland annat att flera delar i distributionskedjan ska omfattas i den så kallade likaprisprincipen.
Det finns som sagt fler delar inom distributionen som regeringen bör gå vidare med i stället för att inta den passiva hållning som regeringen nu intar i denna proposition och som utskottets majoritet har tillstyrkt i betänkandet.
Det här var inte första gången vi debatterade presstödet och säkert inte den sista, men det kanske är den sista för denna mandatperiod. Jag hoppas innerligt att nästa mandatperiod blir betydligt mer aktiv när det gäller mediepolitiken än vad denna har varit. Det är ett område som är oerhört viktigt för ett demokratiskt land som Sverige.
Med detta, fru talman, yrkar jag bifall till reservationen.
I detta anförande instämde Marianne Berg (v) och Mikael Johansson (mp).
Anf. 115 Anna Tenje (M)
Fru talman! Detta är dagens sista KU-betänkande, och det handlar om presstödet. Till grund för denna debatt ligger den proposition som har kommit från regeringen som heter
Nya villkor för stödet till dagspressen
.
Helene Petersson har redogjort för att turerna kring presstödet den här mandatperioden har varit många, och informationen till utskottet har varit gedigen. Kulturdepartementet och kulturministern själv har varit hos oss i utskottet vid minst åtta tillfällen och redovisat sina och kommissionens synpunkter. Jag tycker därför att det känns mycket befriande att vi nu står här i dag med en proposition framför oss och förslag att ta ställning till.
Jag vill därför börja med att yrka bifall till propositionen samt avslag på samtliga motioner, fru talman.
Presstödet har funnits i Sverige sedan början av 1970-talet, och stödet fördelas av Presstödsnämnden som är en statlig myndighet. Det består i dag av huvudsakligen två delar, nämligen driftsstödet och distributionsstödet.
Driftsstödet är ett direkt stöd till andratidningar, det vill säga tidningar som har en konkurrent med en större upplaga på utgivningsorten. Distributionsstödet lämnas för samverkan inom tidningsdistributionen förutsatt att det finns minst två dagstidningar som deltar. Därutöver får även dagspressen ett indirekt stöd i form av reducerad mervärdesskatt, det vill säga momsen.
Fru talman! Fria och självständiga medier är en förutsättning för den mångfald i nyhetsförmedlingen och opinionsbildningen som är en mycket central del av vår demokrati. Mediepolitikens viktigaste uppgift är att garantera yttrande- och tryckfriheten samt etableringsfriheten och därmed mångfalden.
Konkurrensen inom medierna har hårdnat de senaste åren, och en teknisk utveckling har förändrat hela medielandskapet den senaste tiden. Morgontidningen spelar dock fortfarande en mycket viktig roll när det gäller medborgarnas möjlighet att hålla sig informerade om omvärlden och delta i diskussioner kring frågor av betydelse för samhällslivet. Utskottet instämmer därför i regeringens åsikt att det behövs särskilda stöd till marknadsmässigt svagare tidningar för att säkerställa att läsarna får en reell valfrihet. Det har också varit skälet till att regeringen försvarat det svenska presstödet gentemot kommissionen.
Fru talman! Propositionen som vi debatterar i dag är ett resultat av flera års diskussioner mellan regeringen och EU-kommissionen, vilket Helene Petersson också redogjorde för. Bakgrunden till dessa diskussioner har varit den kritik som kommissionen riktade gentemot det riksdagsbeslut som kom år 2006 om att höja presstödet.
Regeringen gör nu bedömningen, och utskottet instämmer i regeringens bedömning, att det behövs en del förändringar av det nuvarande presstödet för att säkerställa att förordningen inte står i strid med EU:s statsstödsregler.
Sammanfattningsvis kan man säga att det handlar om att högfrekventa storstadstidningar ska vara berättigade till det allmänna driftsstödet och att de utöver det allmänna driftsstödet även har rätt till ett extrastöd som motsvarar maximalt 40 procent av de nettokostnader som uppkommer. Det sammanlagda driftsstödet till storstadstidningar får dock inte överstiga 45 miljoner kronor. Men minskningen som nu inträffar sker etappvis under fem år med början i januari 2011, och det är viktigt att poängtera.
Regeringen föreslår även att gränser ska införas för hur stor del av tidningsföretagets kostnader som får täckas av driftsstödet. Detta instämmer utskottet i.
Reglerna ska börja gälla den 1 januari 2011. Det är dock viktigt att poängtera att de först och främst ska godkännas av den europeiska kommissionen, men förhoppningsvis bör det inte vara några problem med det.
Regeringen har även föreslagit i propositionen att en period om sex år införs efter vilken man prövar presstödsfrågan igen och gör en översyn. Detta välkomnar utskottet.
Det är också viktigt att man gör den här översynen i god tid så att eventuella ändringar kan träda i kraft innan den 1 januari 2017 då nästa period påbörjas.
Fru talman! Den reservation som finns i betänkandet rör just den aktuella tidsbegränsningen och översynen av presstödet som jag har varit inne på. Socialdemokraterna, Vänstern och Miljöpartiet accepterar inte den tidsbegränsning på sex år som anförs.
Jag anser likt regeringen och kommissionen att denna tidsgräns är mycket bra och ger möjlighet till analys och eftertänksamhet. Om sex år får vi alltså en förnyad möjlighet att diskutera presstödets nödvändighet och proportionalitet samt genomföra en översyn av stödets inverkan på mediemångfalden och konkurrensen. Detta tycker jag är viktigt, inte minst med tanke på den tekniska utveckling som medieområdet genomgår. Mycket kan hända på sex år, och det är då viktigt att man får möjlighet att göra en ny översyn.
En sådan översyn kan även ge möjlighet att titta närmare på andra områden som Socialdemokraterna, Vänsterpartiet och Miljöpartiet också tar upp i sin reservation. Utan en översyn ges det inte möjlighet att rätta till de fel och brister som kanske har uppkommit. Det är inte heller någonting konstigt med detta sexårsintervall. Det är helt och hållet enligt kommissionens praxis. Normalt godkänner de statliga stöd till exempelvis tidningssektorn för en begränsad tid, och de har också föreslagit en tidsfrist på sex år för Sverige. Det är det som vi nu föreslår.
Det är också viktigt att poängtera att om vi inte inför den här tidsgränsen finns det en risk, eller chans beroende på hur man ser på presstödet, att kommissionen öppnar ett formellt granskningsförfarande. Det skulle i sin tur kunna medföra en risk för att betydligt större förändringar av presstödet påkallas från kommissionen än vad vi har på bordet i dag - kanske till och med ett totalt avskaffande.
Anf. 116 Stefan Tornberg (C)
Fru talman! Vi närmar oss slutet på en lång KU-dag. Förutom våra vanliga övningar, som också var lite mer omfattande i dag, har vi ägnat oss åt debatter. Vi har både lappat och lagat i befintliga grundlagar, till exempel i tryck- och yttrandefrihetslagstiftningen när det gäller digitalbio, men också diskuterat den nya grundlagen och det första beslutet.
Det är dags för en annan viktig aspekt i det KU har att behandla som hänger ihop med tryck- och yttrandefriheten men som handlar om den grundläggande offentlighetsprincipen i Sverige om öppenhet och yttrandefrihet. Det handlar om presstödet och dess betydelse för mediemångfald och mediekonsumtion.
Det är som tidigare talare har sagt ingen ny fråga. Det är en fråga som har följt oss under hela mandatperioden. Egentligen började det redan innan valet med det beslut riksdagen fattade våren 2006 som sedan skulle notifieras av den nya regeringen som en av de första åtgärderna under denna mandatperiod. Det har också varit en återkommande fråga både här i kammaren och i konstitutionsutskottet där vår kulturminister har varit en flitig gäst och rapporterat om processen gentemot EU-kommissionen.
Man kan konstatera att vad den här processen har visat är att det nu finns ett brett stöd såväl i regeringen som i riksdagen för ett presstöd och dess betydelse för demokratin och utvecklingen i Sverige.
Därför tycker jag att oppositionens agerande under den här tiden varit något förvånande. Man har ifrågasatt själva processen. Man har inte haft tillit till de besked som getts både i kammaren och inför konstitutionsutskottet när det gäller överläggningarna med EU-kommissionen. Vi ser nu att propositionen, KU:s betänkande och de skrivelser som kommer från kommissionen till hundra procent bekräftar de uppgifter vi har fått föredragna för oss.
Helene Petersson talar om en onödig strid med EU-kommissionen. Jag tycker att oppositionen fört en onödig strid med regeringen i denna fråga. I stället för att ägna kraft åt att utveckla och ta vara på de andra frågorna i Presskommitténs förslag har det nu blivit en diskussion med gissningar och förväntningar kring presstödet. Det tycker jag är mycket synd.
Besynnerligt är också att processen landar i ett ifrågasättande av det minst kontroversiella av EU-kommissionens krav, översynen av presstödet. Det är ingen hemlighet att just statsstöden ses över av EU-kommissionen kontinuerligt och regelbundet.
Det finns anledning att se över presstödet både med tanke på de förändrade medievanor vi står inför och den snabba teknikutvecklingen på medieområdet, och inte minst med tanke på det som lyfts fram i reservationen, nämligen vikten av att titta på hur vi går vidare för att garantera de nationella minoriteternas möjligheter att utveckla egna tidningar, där vi i Sverige ju har ett särskilt ansvar, och hur vi kan garantera mångfalden av medier över hela landet.
Det framgår tydligt av reservationen att här finns behov av ytterligare analys. Därför är det rimligt att vi senast till 2017 gör en översyn av presstödet för att se hur vi kan anpassa det till den moderna utvecklingen och se till att de återstående förslagen från Presskommittén kan förverkligas.
Det är viktigt att utgångspunkten i den översynen är mediemångfald och konkurrens på medieområdet, inte krav på innehållet. Det har utifrån Presstödsnämndens senaste sammanträde rests frågor om att det skulle finnas anledning att även lyfta upp sådant som rör innehållet. Det är oerhört viktigt att vi, så länge vi har ett presstödssystem, inte värderar innehållet i det systemet. Det har vi en särskild ordning för att hantera. I presstödet ska vi alltså inte hantera frågor om innehållet.
Med det, fru talman, vill jag yrka bifall till utskottets förslag i betänkandet och avslag på samtliga motioner.
Anf. 117 Helene Petersson i Stock (S)
Fru talman! Tack, Stefan Tornberg, för det du sade i slutet av anförandet! Vi är helt överens om att presstödet inte ska gälla innehållet. Där var vi väldigt överens också i Presstödsnämnden. Det gläder mig att du även nämner det i kammaren.
Jag har alltid hållit Centerpartiet för att vara det parti som tillsammans med oss starkt värnat om presstödet. Därför är jag lite förvånad när ni går med på den skrivning som finns i betänkandet beträffande utskottets ställningstagande; det var därför jag begärde replik. Det står att "en viss osäkerhet om de framtida villkoren kan ha den positiva effekten att ett visst effektivitetstryck skapas hos stödmottagaren". Är det Stefan Tornbergs åsikt att vi ska ha den osäkerheten för tidningsbranschen? Vi har ju tvärtom hela tiden diskuterat att vi behöver långsiktiga och trygga spelregler, att man ska veta vad som händer på lång sikt. Nu skriver utskottet i sitt ställningstagande att det är bra med en osäkerhet.
Det andra jag vill ta upp gäller minoritetspressen. Den behöver inte hålla på att utredas. Presskommittén 2004 hade en mängd förslag som legat helt stilla. Varför inte gå vidare med de förslagen? När en utredning lämnar förslag måste man gå vidare med dem. De ska beredas i Regeringskansliet och skickas ut på remiss, jobbas vidare med. Det finns en hel del förslag. Under resans gång har ett antal frågor dykt upp i Presstödsnämnden.
Anf. 118 Stefan Tornberg (C)
Fru talman! Det är ett hot mot både presstödet och de enskilda medieföretagen, själva systemet, om vi betraktar presstödet som ett livstidsstöd, någonting som inte är föränderligt. Det vore att dra undan grunden för presstödet. Det finns inga oföränderliga stöd. Presstödet måste anpassas till medieutvecklingen, förändringarna, konkurrensen inom medieområdet, teknikutvecklingen och så vidare. Även det enskilda företaget måste vara berett att ständigt se över sin verksamhet både för att presstödet kan förändras och för att omgivningarna förändras. Därför tror jag att det är bra att veta att det finns anledning för mig som enskild medieföretagare att se över verksamheten, effektivisera och inte lita på att presstödet är utformat på ett visst sätt för all framtid.
När det gäller frågan om minoriteterna tar regeringen ett första steg i kontakterna med våra grannländer. Det är en av många gemensamma utmaningar. Övriga delar passar mycket väl in i den fortsatta beredningen som sedan ska resultera i en översyn av presstödet. Det borde välkomnas av oppositionen att detta kommer att göras senast till 2017.
Anf. 119 Helene Petersson i Stock (S)
Fru talman! Vår kritik handlar inte om att vi inte välkomnar att det kommer, men varför har det dröjt fyra år? Det är där vår kritik ligger. Det har under dessa fyra år inte hänt någonting på de två andra stora områdena, distribution och minoritetspress.
Jag vill dock gå tillbaka till osäkerheten för företagen. Tror Stefan Tornberg verkligen att man i ett medieföretag bara sätter sig ned med armarna i kors och säger att nu har vi fått presstöd, nu låter vi det rulla på? Under åren vi jobbat med dessa frågor har vi, både Stefan Tornberg och jag, lärt oss att mediemarknaden är aktiv. Där vill man givetvis utveckla sina tidningar, få en bredare läsarskara, kunna ta helt andra debatter, fördjupa journalistiken och analyserna, göra det hela bättre.
Stödet är en bra hjälp på vägen men förvisso inte allt. För många tidningar är presstödet den sista biten så att säga. Jag tycker att det vore illa om ni skickade signaler som innebar att de med ett tryggt presstödssystem kunde sätta sig ned med armarna i kors och låta det rulla på. Det är inte den synen jag har på mediebranschen och på tidningsägarna i detta land.
Anf. 120 Stefan Tornberg (C)
Fru talman! Det där är någonting som Helene Petersson läser in i utskottsbetänkandet. Där finns ingenting om att medieföretagen skulle sätta sig ned med armarna i kors. Självklart är det en bransch med stora utmaningar, med aktiva och engagerade företagare och ägare som utvecklar branschen och står inför ständiga utmaningar. Det kräver en förändring av stödet och ger dem utvecklingsmöjligheter.
Samtidigt vet både Helene Petersson och jag att det finns en anpassning till stödet. Vi vet hur man till exempel försöker dela upp tidningar i olika editioner för att effektivisera och få möjlighet att nyttja presstödet på ett sätt som det inte var tänkt, på ett sätt som inte bidrar till att öka mediemångfalden. Därför är det rimligt att vi politiker ger besked om att vi ständigt är beredda att se över stödet för att inte uppmuntra till att stödet i sig blir poängen. Syftet med stödet är mediemångfald.
Anf. 121 Helena Bargholtz (Fp)
Fru talman! Behövs det statliga presstödet? Hur ska det i så fall utformas? Dessa frågor har diskuterats och utretts vid flera tidigare tillfällen. Regeringarna har under åren kommit med olika förslag.
Vad som nu inträffat är att Europeiska kommissionen har slagit fast i brev till regeringen att det svenska presstödssystemet måste förändras, eftersom det nuvarande systemet snedvrider konkurrensen. Kommissionens beslut baseras på EU:s förbud mot statliga subventioner till företag. Detta markerar en ny milstolpe i den snart 40 år långa debatten om presstödet.
Kommissionen konstaterar att presstödet ger en extra snedvridning av konkurrensen i storstadsområdena. Det innebär att storstadsstödet pekas ut som den problematiska delen av presstödet och att stödets konkurrenspåverkan i de här områdena inte kan negligeras. Kommissionen konstaterar också att presstödets marknadsdefinition inte är relevant. Vidare slår kommissionen fast att det svenska storstadsstödet varken är nödvändigt eller lämpligt. Detta ska ses mot bakgrund av att konkurrenssnedvridningen anses vara särskilt problematisk i storstadsområdena.
Ett presstöd som bidrar till ökad mediemångfald kan enligt kommissionen vara legitimt om det utformas på rätt sätt. Men kommissionen anser att det svenska presstödet i sin nuvarande form strider mot fördraget. Däremot accepterar kommissionen stödet till landsortstidningar och stödet till låg- och medelfrekventa tidningar, det vill säga tidningar som kommer ut med ett till två nummer per vecka respektive tre till fem nummer per vecka.
Kommissionen anser också att hänsyn bör tas till storstadstidningar med stor upplaga som behöver få tid att anpassa sig till de ändrade stödbeloppen och kan tillåta en gradvis utfasning av stödbeloppet. Men kommissionen vill samtidigt ha en tidsfrist för stödsystemet på upp till sex år.
Regeringen har naturligtvis tagit den hårda kritiken från kommissionen på största allvar och gör bedömningen att vissa av bestämmelserna i presstödsförordningen som reglerar stödet måste ändras för att säkerställa att förordningen inte står i strid med EU:s statsstödsregler. I den proposition som vi nu behandlar lämnar regeringen förslag till olika ändringar och redovisar sin bedömning av olika frågor.
Fru talman! Särskilt intressant är hur regeringen hanterar storstadsstödet, det vill säga det bidrag på drygt 62 miljoner kronor för 2010 som utgår till vardera Svenska Dagbladet och Skånska Dagbladet. Regeringen gör bedömningen att dessa tidningar även fortsättningsvis måste få ett driftsstöd. Annars skulle det innebära en överhängande risk för att de tvingas lägga ned. Kvarvarande tidningsföretag på tidningsmarknaden skulle då, befarar regeringen, få en monopolställning.
Regeringen menar också att det finns skäl att göra driftsstödet till högfrekventa storstadstidningar mer proportionerligt. Men de bör också kunna få ett extra stöd för de extra kostnader som tidningarna har på grund av sin konkurrenssituation på sina marknader.
Regeringen föreslår också att gränser ska införas för hur stor del av tidningsföretagens kostnader som får täckas av driftsstödet. Det här är ett väldigt klokt förslag, menar jag. Klokt är också att regeringen bedömer att presstödsförordningens giltighet bör begränsas till att gälla till och med utgången av 2010 och att en ny översyn av presstödet bör göras med nödvändiga ändringar, så att detta kan träda i kraft 2017. Jag vill rekommendera regeringen att sätta i gång med det här arbetet omedelbart, för det här är en mycket komplex fråga, som vi har märkt, och det finns många starka intressenter.
Regeringen har alltså tagit till sig EU-kommissionens kritik. Hade man inte gjort det hade det funnits risk för att frågan om det svenska presstödet skulle hamna i EU-domstolen. Den risken hade inte varit värd att ta.
Nu återstår det att se om regeringens föreslagna ändringar kommer att godkännas av Europeiska kommissionen, som genomför en prövning av presstödet. Innan dess kan vårt beslut inte träda i kraft. Men vad jag har hört ryktesvägen är att Europeiska kommissionen lär komma att godkänna det nya förslaget.
Fru talman! Det ska i alla fall bli mycket intressant att följa de fortsatta turerna kring presstödet. Med detta vill jag yrka bifall till utskottets förslag.
Anf. 122 Helene Petersson i Stock (S)
Fru talman! Jag vill ställa en fråga till Helena Bargholtz. I anförandet pratar Helena mycket om vad EU säger, vad kommissionen säger och vad regeringen säger. Det hade inte varit värt att ta risken för en strid i EU-domstolen. Vad tycker Helena Bargholtz och Folkpartiet om presstödet i dag?
Anf. 123 Helena Bargholtz (Fp)
Fru talman! Det är ingen hemlighet att jag har varit tveksam till presstödet och uttryckt det i talarstolen. Jag gör ändå, när man nu har gått in i de här diskussionerna, bedömningen att det är värt att behålla presstödet som det nu ser ut.
Anf. 124 Helene Petersson i Stock (S)
Fru talman! I framtiden kommer Folkpartiet och Helena Bargholtz - om hon finns kvar i riksdagen - alltså att stå upp och plädera för presstödet?
Anf. 125 Helena Bargholtz (Fp)
Fru talman! Ja.
Anf. 126 Lena Adelsohn Liljeroth (M)
Fru talman! Den proposition som regeringen lagt fram innehåller vissa justeringar av det svenska presstödet för att det ska vara förenligt med EU:s regler för statligt stöd till företag, vilket mina vänner från Alliansen redan redogjort för.
För mig känns det väldigt bra att vi nu har lagt fram ett slutligt förslag, som vi bedömer också kommer att accepteras av kommissionen. Därmed kan vi bevara det svenska presstödet och äntligen lägga denna fråga bakom oss. Det är, vill jag betona, en stor framgång i förhållande till läget 2006, då hela presstödet ifrågasattes.
Regeringens proposition innehåller framför allt förändringar när det gäller stödet till storstadstidningarna. Det maximala stödet sänks från ca 60 miljoner till 45 miljoner kronor per år, vilket berör Svenska Dagbladet och Skånska Dagbladet. Stödet är villkorat av de extrakostnader tidningarna har för att kunna verka på en storstadsmarknad. Dessa ändringar gör vi för att det svenska presstödet ska vara förenligt med EU:s regler om statligt stöd. De nuvarande stödnivåerna för mindre och medelstora tidningar berörs däremot inte.
I presstödsförordningen införs också ett antal generella regler om att tidningarna varje år ska redovisa hur stödet används. Redovisningarna ska granskas av Presstödsnämnden, och en rapport ska skickas till EU. Presstödet godkänns för en period om sex år och kan förnyas efter en översyn.
Alternativet till att genomföra dessa totalt sett ändå ganska små förändringarna av det svenska presstödet hade varit att välja ett handlingsalternativ som i grunden hade kunnat ompröva hela stödet. Då hade kommissionen inlett en fördjupad granskning av presstödets förenlighet med EU:s statsstödsregler. En sådan granskning kan leda till en process i EU-domstolen, vilket innebär en lång period av osäkerhet för tidningsföretagen. Dessutom kan EU-domstolen besluta om mer genomgripande ändringar i stödet än vad kommissionen i dagsläget anser nödvändigt. Detta kan även drabba landsortsstödet, som inte är ifrågasatt i dag.
Vår inställning har därför hela tiden varit att genom diskussioner med kommissionen bedöma vilka förändringar i presstödet som behöver ske.
Jag är också glad över den enighet vi nått i riksdagens konstitutionsutskott om hanteringen av denna mycket komplexa fråga. Det har varit många möten, och de överläggningar vi haft om regeringens ståndpunkt vad gäller kommissionens förslag till ändringar i presstödet har bidragit till att vi framgångsrikt kunnat nå fram till en lösning.
Fru talman! Jag vill avslutningsvis tacka för ett gott samarbete.
Anf. 127 Helene Petersson i Stock (S)
Fru talman! Som jag sade i mitt anförande är detta ett ärende som vi har hållit på med i fyra år. Den kritik som vi har mot hanteringen är väl känd för kulturministern, så jag ska inte nu uppehålla mig vid den.
Jag vill plocka upp två frågor. Det gäller framför allt minoritetspressen. När jag fick propositionen blev jag lite förvånad: Oj, där dök det upp lite fler frågor än vad vi hade haft på samrådet och i konstitutionsutskottet. Jag såg fram emot läsningen, men hittade bara att regeringen passar i de frågorna.
När det gäller minoritetsfrågorna tar ni nu ett initiativ tillsammans med Norge och Finland att börja diskutera. Varför, kulturministern, har inte detta initiativ kunnat tas innan? Även om det hade hanterats en driftstödsfråga i en diskussion med EU-kommissionen så hade regeringen kunnat lyfta upp frågan om minoritetspressen.
Under dessa fyra år har vi fått kritik från Europarådet att det inte finns någon dagstidning på samiska och meänkieli. Det är min huvudfråga. Varför har inte detta initiativ tagits innan, kulturministern, utan släpats med i fyra år?
Den andra frågan gäller översynen som ska vara klar 2017. Här ligger enligt propositionen och utskottets majoritet fler frågor i denna översyn. Min fråga är: Är detta också frågor som nu ska släpa i sex år innan de kommer till en lösning eller tills det kommer förslag?
Anf. 128 Lena Adelsohn Liljeroth (M)
Fru talman! Vi har redan tagit ett antal steg när det handlar om just minoriteternas rätt till exempelvis en tidning genom att sänka kravet från 2 000 till 1 500 exemplar, vilket underlättar och också har varit ett önskemål.
Sedan är minoriteternas ställning och språket en fråga för flera departement. På integrations- och jämställdhetsområdet finns en proposition om minoritetsspråken. Vi har också antagit en språklag som i sin tur ger ett ökat stöd till minoritetsspråken, bland annat samiskan och meänkieli.
Som flera i debatten tidigare framhållit när det gäller kontakterna med Norge och Finland är detta ett första steg. Det är också en fråga som jag har tagit upp med mina nordiska kolleger på ministermötena.
Det är givet att det finns många frågor som man behöver se över när det handlar om dagspressens framtid. Här går utvecklingen oerhört fort inte minst tekniskt. Det är säkert ett antal frågor utöver de vi behandlar i dag som kommer att bli föremål för diskussioner framöver.
Jag har haft många möten med dagspressföreträdare på olika redaktioner nu under det senaste året när jag rest runt i Sverige. Jag vet att det finns en intensiv debatt och att man också diskuterar hur man ska kunna värna såväl papperstidningens framtid som nyhetssidorna.
Jag tror att vi egentligen inte har en aning om hur det kommer att se ut om sex år. Men vi är alla måna om att vi ska bevara mångfalden. Vi är överens om att nyhetsrapporteringen är viktig och också att papperstidningen är viktig.
Anf. 129 Helene Petersson i Stock (S)
Fru talman! Det är just det som gör mig så bekymrad, kulturministern. Här fanns en utredning som presenterades 2006. Trappan med 1 500 är jättebra. Men det har de facto inte hjälpt minoritetstidningarna att kunna ha en dagstidning, eftersom det finns för litet underlag. Därför är diskussionerna med Norge och Finland väldigt viktiga.
Jag fick inget svar av kulturministern om varför det har dröjt fyra år innan ni tagit initiativet, ett par månader innan mandatperioden går ut. Ni har haft fyra år på er att ta det. Diskussionerna hade kunnat vara i full gång. Det hade kunnat finnas förslag i denna proposition om de frågorna. Ni har i stället glidit på dem i fyra år.
I de andra frågorna finns det också förslag i denna utredning. Det har undan för undan kommit frågor från Presstödsnämnden om förslag. Vi har själva i Presstödsnämnden gjort utredningar bland annat om samdistributionen och tittat vidare på det. Det finns konkreta förslag, och man har sett problemen.
Det finns ett underlag. Men nu upplever jag att detta kommer att skjutas framåt i sex år. Vid den kommande behandlingen i konstitutionsutskottet i höst, nästa år, året därpå, året därpå och året därpå när frågor om presstöd kommer upp kommer man att hänvisa till en utredning som presenteras och kommer att vara klar till år 2017.
Jag tycker inte att det är acceptabelt i dessa frågor. De fordrar en snabbare lösning än så.
Anf. 130 Helena Bargholtz (Fp)
Fru talman! Jag har respekt för att Helene Petersson måste leta för att hitta sådant som hon är missnöjd med. Det sitter lite långt inne att erkänna att detta är bra och att Helene Petersson i själva verket är mycket nöjd med det förslag som nu finns. Då gäller det att leta upp det där man möjligen kan hitta någon blotta.
Samtidigt säger Helene Petersson att det är jättebra med sänkningen från 2 000 till 1 500 exemplar. Vi har tagit ett första steg genom de diskussioner som handlar om minoritetsspråken. Men det är inte det enda sättet för dem som talar exempelvis meänkieli eller samiska att få del av information.
Radio och tv har också ett starkt uppdrag på det här området. Vi har översättning av litteratur, och det är skolundervisning. På alla dessa områden har det blivit betydligt bättre än tidigare.
Anf. 131 Lena Adelsohn Liljeroth (M)
Fru talman! Som dagens sista talare, i varje fall som det ser ut nu på talarlistan, känner man sig lite grann som en tredjeopponent vid en doktorsdisputation med de förväntningar som just ligger på tredjeopponenten.
Fru talman! Vi har att diskutera propositionen
Nya villkor för stödet till dagspressen
. Jag skulle inte vara trogen mina grundläggande uppfattningar om jag inte kände viss sorg över att det blir denna proposition som ska debatteras och beslutas om i stället för en som burit namnet
Avskaffat presstöd
.
Dock kan vissa små steg sägas ha tagits genom den begränsningsregel som nu införs för så kallade storstadstidningar som innebär att ingen kan få mer än 45 miljoner kronor om året. Dessutom ska ordningen prövas av Europeiska kommissionen före ikraftträdandet. Dagens ordning gäller fram till den 31 december 2016, och innan dess ska en översyn och analys göras.
Fru talman! För egen del ser jag helst ett avskaffande av presstödet. Det uppfyller inte det syfte för vilket det en gång infördes. Marknaden har förändrats, och i grunden är jag emot statsstöd till näringslivet. Europeiska kommissionen har också att vaka över att länder inte förser egna företag med statsstöd.
Exempel på snedvridande konkurrens kan iakttas. I Skåne noteras hur ett tryckeri som ägs av en presstödstidning trycker danska gratistidningar. Det ses av konkurrenterna som illojalt. Den norska Schibstedtskoncernen med ägarintressen i Aftonbladet och Svenska Dagbladet redovisar miljardvinster samtidigt som vi svenska skattebetalare årligen ska förse ägarna med miljonstöd till en tidning. Men det framlagda lagförslaget begränsar den norska miljardkoncernens ägares möjligheter att få del av de svenska skattebetalares pengar till 45 miljoner kronor om året.
Den fråga man rimligtvis kan ställa är om inte pengarna hade kunnat användas bättre. Stödet till dagspressen kostar årligen ungefär 500 miljoner kronor. Hur många fler områden inom kultur och medier hade inte kunnat stödjas med hjälp av hela eller delar av den summan? Det hade kunnat handla om både den fria radions koncessionsavgifter som reklamskattens avskaffande.
Presstödet infördes för ungefär 40 år sedan för att förhindra den så kallade tidningsdöden. Då på 1950- och 1960-talet fanns ofta två eller rent av tre tidningar på större orter. I dag har i praktiken alla tredjetidningar försvunnit och så även många andratidningar. Så lustigt är det att på sina håll har förstatidningen köpt sin konkurrent och fortsatt att ge ut den samtidigt som man tar ut presstöd för att ge ut andratidningen.
Kanske har presstödet rent av medverkat till utslagningen av tidningar. Man har vant sig vid intäkter i stället för att genomföra ordentliga och genomgripande förändringar av tidningens material, ledning, organisation eller utformning. Stödet kan ha medverkat till att sakta kväva, samtidigt som konkurrenter på andra sidan gatan på förstatidningens redaktion har fått se hur samma typ av nyhetsbevakning, samma typ av grävande journalistik eller kulturanalyser belönats med återkommande överföringar av statliga pengar till andratidningen mitt över gatan.
I dag har också konkurrensen ökat för papperstidningarna. Det finns så många fler nyhetskanaler i dag jämfört med för 20-30 år sedan. Den fråga som ständigt måste ställas är om 500 miljoner till dagspressen med dagens presstöd inte kan användas bättre och mer effektivt till nytta för medier, kultur och opinionsbildning.
Fru talman! Propositionen är en kompromiss mellan olika intressen. Regeringens bärande ambition har varit att inom ramen för EU:s regler säkra presstödet. Det är en uppfattning man kan respektera, även om jag själv personligen har en annan uppfattning. Så är det att vara en del av ett regeringsunderlag. Det är ett givande och ett tagande. För egen del uppfattar jag presstödet och de nya villkor som föreslås i propositionen som ett givande. Ifall EU accepterar och anser det vara förenligt med statsstödsreglerna accepterar jag de politiska spelreglerna och har för avsikt att fortsätta att bedriva opinionsbildning inför det kommande beslut som måste fattas då dagens system gäller till den 31 december 2016.
Lika glad som jag är över exempelvis energiöverenskommelsen tycker jag att det är principiellt felaktigt med propositionen om presstöd. Sänkningen av storstadsstödet kan dock ses som en liten, mycket liten, nedtrappning.
Fru talman! Diskussionen om presstöd i vårt land har flammat upp genom beslutet om stöd till Nationaldemokraternas tidning. Samtidigt kan jag bara notera att Presstödsnämnden följer gällande regelverk. Det finns där ute fler tidningar som jag politiskt vänder mig lika starkt emot som Nationaldemokraternas tidning.
Märkligt finner jag det att alla som i dag är så upprörda har varit tysta så länge, för presstödet pumpas redan in i ett antal tvivelaktiga tidningar som på goda grunder kan ifrågasättas för sitt politiska innehåll. Enligt Presstödsnämndens egna uppgifter fick år 2009 oberoende socialistiska Flamman 2 910 000 kronor, trotskisternas Internationalen 1 679 000, marxist-leninistiska Proletären 2 239 000 samt trotskistiska Offensiv 2 239 000. Det har möjliggjort publiceringen av artiklar som
Kubanska revolutionen 50 år
, vidare
Endast socialism kan säkra revolutionen i Venezuela
och avslutningsvis
Hos Marx och Lenin i London
.
Fru talman! Gärna en granskning med anledning av att Nationaldemokraternas tidning nu blivit bidragsberättigad, men det bygger på en tydlig kvalitetströskel som omöjliggör all form av extremism. I sak kommer det att bli mycket svårt. Alternativet tror jag i så fall är avskaffat presstöd.
Fru talman! Visst hade jag hoppats att ett regeringsskifte skulle ha inneburit något annat och mer än det vi nu har att behandla,
Nya villkor för stödet till dagspressen
. Men sådant är det politiska livet.
Anf. 131 Hans Wallmark (M)
Fru talman! Som dagens sista talare, i varje fall som det ser ut nu på talarlistan, känner man sig lite grann som en tredjeopponent vid en doktorsdisputation med de förväntningar som just ligger på tredjeopponenten.
Fru talman! Vi har att diskutera propositionen
Nya villkor för stödet till dagspressen
. Jag skulle inte vara trogen mina grundläggande uppfattningar om jag inte kände viss sorg över att det blir denna proposition som ska debatteras och beslutas om i stället för en som burit namnet
Avskaffat presstöd
.
Dock kan vissa små steg sägas ha tagits genom den begränsningsregel som nu införs för så kallade storstadstidningar som innebär att ingen kan få mer än 45 miljoner kronor om året. Dessutom ska ordningen prövas av Europeiska kommissionen före ikraftträdandet. Dagens ordning gäller fram till den 31 december 2016, och innan dess ska en översyn och analys göras.
Fru talman! För egen del ser jag helst ett avskaffande av presstödet. Det uppfyller inte det syfte för vilket det en gång infördes. Marknaden har förändrats, och i grunden är jag emot statsstöd till näringslivet. Europeiska kommissionen har också att vaka över att länder inte förser egna företag med statsstöd.
Exempel på snedvridande konkurrens kan iakttas. I Skåne noteras hur ett tryckeri som ägs av en presstödstidning trycker danska gratistidningar. Det ses av konkurrenterna som illojalt. Den norska Schibstedtskoncernen med ägarintressen i Aftonbladet och Svenska Dagbladet redovisar miljardvinster samtidigt som vi svenska skattebetalare årligen ska förse ägarna med miljonstöd till en tidning. Men det framlagda lagförslaget begränsar den norska miljardkoncernens ägares möjligheter att få del av de svenska skattebetalares pengar till 45 miljoner kronor om året.
Den fråga man rimligtvis kan ställa är om inte pengarna hade kunnat användas bättre. Stödet till dagspressen kostar årligen ungefär 500 miljoner kronor. Hur många fler områden inom kultur och medier hade inte kunnat stödjas med hjälp av hela eller delar av den summan? Det hade kunnat handla om både den fria radions koncessionsavgifter som reklamskattens avskaffande.
Presstödet infördes för ungefär 40 år sedan för att förhindra den så kallade tidningsdöden. Då på 1950- och 1960-talet fanns ofta två eller rent av tre tidningar på större orter. I dag har i praktiken alla tredjetidningar försvunnit och så även många andratidningar. Så lustigt är det att på sina håll har förstatidningen köpt sin konkurrent och fortsatt att ge ut den samtidigt som man tar ut presstöd för att ge ut andratidningen.
Kanske har presstödet rent av medverkat till utslagningen av tidningar. Man har vant sig vid intäkter i stället för att genomföra ordentliga och genomgripande förändringar av tidningens material, ledning, organisation eller utformning. Stödet kan ha medverkat till att sakta kväva, samtidigt som konkurrenter på andra sidan gatan på förstatidningens redaktion har fått se hur samma typ av nyhetsbevakning, samma typ av grävande journalistik eller kulturanalyser belönats med återkommande överföringar av statliga pengar till andratidningen mitt över gatan.
I dag har också konkurrensen ökat för papperstidningarna. Det finns så många fler nyhetskanaler i dag jämfört med för 20-30 år sedan. Den fråga som ständigt måste ställas är om 500 miljoner till dagspressen med dagens presstöd inte kan användas bättre och mer effektivt till nytta för medier, kultur och opinionsbildning.
Fru talman! Propositionen är en kompromiss mellan olika intressen. Regeringens bärande ambition har varit att inom ramen för EU:s regler säkra presstödet. Det är en uppfattning man kan respektera, även om jag själv personligen har en annan uppfattning. Så är det att vara en del av ett regeringsunderlag. Det är ett givande och ett tagande. För egen del uppfattar jag presstödet och de nya villkor som föreslås i propositionen som ett givande. Ifall EU accepterar och anser det vara förenligt med statsstödsreglerna accepterar jag de politiska spelreglerna och har för avsikt att fortsätta att bedriva opinionsbildning inför det kommande beslut som måste fattas då dagens system gäller till den 31 december 2016.
Lika glad som jag är över exempelvis energiöverenskommelsen tycker jag att det är principiellt felaktigt med propositionen om presstöd. Sänkningen av storstadsstödet kan dock ses som en liten, mycket liten, nedtrappning.
Fru talman! Diskussionen om presstöd i vårt land har flammat upp genom beslutet om stöd till Nationaldemokraternas tidning. Samtidigt kan jag bara notera att Presstödsnämnden följer gällande regelverk. Det finns där ute fler tidningar som jag politiskt vänder mig lika starkt emot som Nationaldemokraternas tidning.
Märkligt finner jag det att alla som i dag är så upprörda har varit tysta så länge, för presstödet pumpas redan in i ett antal tvivelaktiga tidningar som på goda grunder kan ifrågasättas för sitt politiska innehåll. Enligt Presstödsnämndens egna uppgifter fick år 2009 oberoende socialistiska Flamman 2 910 000 kronor, trotskisternas Internationalen 1 679 000, marxist-leninistiska Proletären 2 239 000 samt trotskistiska Offensiv 2 239 000. Det har möjliggjort publiceringen av artiklar som
Kubanska revolutionen 50 år
, vidare
Endast socialism kan säkra revolutionen i Venezuela
och avslutningsvis
Hos Marx och Lenin i London
.
Fru talman! Gärna en granskning med anledning av att Nationaldemokraternas tidning nu blivit bidragsberättigad, men det bygger på en tydlig kvalitetströskel som omöjliggör all form av extremism. I sak kommer det att bli mycket svårt. Alternativet tror jag i så fall är avskaffat presstöd.
Fru talman! Visst hade jag hoppats att ett regeringsskifte skulle ha inneburit något annat och mer än det vi nu har att behandla,
Nya villkor för stödet till dagspressen
. Men sådant är det politiska livet.
Anf. 132 Helene Petersson i Stock (S)
Fru talman! Eftersom mina repliker till kulturministern var slut och hon tyvärr var tvungen att gå får jag framföra detta till protokollet.
Kulturministern sade att det var den borgerliga regeringen som införde trappan på 1 500 exemplar. Det vill jag bestämt motsäga. Det var den socialdemokratiska regeringen som våren 2006 som lade fram den propositionen, och den behandlades i riksdagen. Sedan har det trätt i kraft under den borgerliga regeringen.
Beslut, Genomförd
Beslut: 2010-06-02
Beslut: 2010-06-03
Beslut: 2010-06-03
Förslagspunkter: 3, Acklamationer: 2, Voteringar: 1
Protokoll med beslut
- 2010-06-02Protokoll 2009/10:130
Riksdagsskrivelse
Förslagspunkter och beslut i kammaren
Driftsstödet till storstadstidningar och driftsstödets andel av tidningsföretagens kostnader
Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation
Beslut:
Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation
Utskottets förslag:
Riksdagen godkänner vad regeringen föreslår om driftsstödet till storstadstidningar och driftsstödets andel av tidningsföretagens kostnader.
Därmed bifaller riksdagen proposition 2009/10:199 punkterna 1 och 2.Befintliga övergångsbestämmelser i presstödsförordningen
Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation
Beslut:
Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation
Utskottets förslag:
Riksdagen godkänner vad regeringen föreslår om befintliga övergångsbestämmelser i presstödsförordningen.
Därmed bifaller riksdagen proposition 2009/10:199 punkt 3 och avslår motion 2009/10:K14 yrkande 1.Tidsbegränsning och översyn av bestämmelserna om presstöd samt distribution och minoritetsspråk
Kammaren biföll utskottets förslag
Beslut:
Kammaren biföll utskottets förslag
Utskottets förslag:
Riksdagen avslår motion 2009/10:K14 yrkandena 2-5.- Reservation 1 (s, v, mp)
Ledamöternas rösterOmröstning i sakfråganUtskottets förslag mot reservation 1 (s, v, mp) Parti Ja Nej Avstående Frånvarande s 0 109 0 21 m 81 0 0 15 c 26 0 0 3 fp 23 0 0 5 kd 22 0 0 2 v 0 19 0 3 mp 0 15 0 4 - 1 0 0 0 Totalt 153 143 0 53