Sök

Behandlade dokument

1

Beredning

2026-11-05

Justering

2026-11-19

Datum

2026-10-14

Bordläggning

2026-11-20

Debatt

2026-11-24

Beslut

2026-11-25

Behandlade dokument

3

Beredning

2026-11-03

Justering

2026-11-17

Datum

2026-10-09

Bordläggning

2026-11-20

Debatt

2026-11-24

Beslut

2026-11-25

Behandlade dokument

2

Beredning

2026-11-10

Justering

2026-11-12

Datum

2026-10-09

Bordläggning

2026-11-17

Debatt

2026-11-18

Beslut

2026-11-18

Behandlade dokument

1

Beredning

2026-11-05

Justering

2026-11-19

Datum

2026-10-06

Bordläggning

2026-11-20

Debatt

2026-11-24

Beslut

2026-11-25

Behandlade dokument

2

Beredning

2026-11-05

Justering

2026-11-19

Datum

2026-10-06

Bordläggning

2026-11-20

Debatt

2026-11-24

Beslut

2026-11-25

Beredning

2026-12-01

Justering

2026-12-08

Datum

2026-10-06

Bordläggning

2026-12-09

Debatt

2026-12-10

Beslut

2026-12-15

Justering

2026-12-03

Datum

2026-09-21

Bordläggning

2026-12-08

Debatt

2026-12-09

Beslut

2026-12-09

Riksdagen har prövat EU-kommissionens förslag till förordning om den 28:e ordningens bolagsregelverk utifrån den så kallade subsidiaritetsprincipen, det vill säga principen om att beslut om nya EU-lagar tas så nära medborgarna som möjligt. EU ska bara vidta åtgärder om det är mer effektivt än om de enskilda länderna agerar på egen hand. Principen värnar medlemsstaternas rätt att ta egna beslut på nationell nivå.

Riksdagen konstaterar att bristen på ett EU-gemensamt bolagsrättsligt regelverk är ett strukturellt problem som försvårar för företag att utvidga sin verksamhet över gränserna. Nya EU-regler för bolag är ett steg i arbetet med att stärka EU:s konkurrenskraft och skapa ett bättre företagsklimat. Det kan även minska kostnader och förenkla efterlevnaden av medlemsstaternas bolagsregler.

Riksdagen bedömer att medlemsstaterna själva inte kan åstadkomma åtgärder för lösa detta själva. En ny EU-bolagsform kan endast genomföras på EU-nivå.

Riksdagen anser att förslaget inte strider mot subsidiaritetsprincipen och lade utlåtandet till handlingarna.

Förslagspunkter

1

Reservationer

1 

Anföranden och repliker

3 (22 minuter)

Justering

2026-06-04

Datum

2026-06-04

Bordläggning

2026-06-08

Debatt

2026-06-09

Beslut

2026-06-09

Riksdagen har behandlat en skrivelse från regeringen som handlar om Riksrevisionens rapport om statens insatser för trygga bostadsaffärer.

Riksrevisionen har granskat om statens insatser för att ge köpare och säljare ett tillfredsställande skydd vid bostadsaffärer är effektiva. Den övergripande slutsatsen är att det finns brister som påverkar konsumentskyddet vid bostadsaffärer.

Regeringen instämmer i huvudsak i Riksrevisionens iakttagelser om att Fastighetsmäklarinspektionens tillsyn i stort är effektiv, men att tillsynen kan utvecklas. Regeringen instämmer också i iakttagelsen att konsumenters möjligheter att anmäla fastighetsmäklare och få tillgång till alternativ tvistlösning är goda men att även dessa kan förbättras. Regeringen bedömer att Riksrevisionens granskning kan utgöra ett viktigt underlag för att utveckla styrningen av Fastighetsmäklarinspektionen.

Riksdagen lade regeringens skrivelse till handlingarna, vilket innebär att ärendet avslutades.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Anföranden och repliker

1 (15 minuter)

Justering

2026-06-04

Datum

2026-06-04

Bordläggning

2026-06-08

Debatt

2026-06-09

Beslut

2026-06-09

Riksdagen sa ja till regeringens förslag om att införa ett krav på att kommunala lantmäterimyndigheter ska använda det ärendehanteringssystem och andra tekniska handläggningsstöd som tillhandahålls av den statliga lantmäterimyndigheten.

Syftet med förslagen är att säkerställa att förrättningsverksamheten i hela landet kan bedrivas effektivt, enhetligt och rättssäkert.

Lagändringarna börjar gälla den 1 januari 2027.

Behandlade dokument

2

Förslagspunkter

2

Reservationer

2 

Anföranden och repliker

4, 27 minuter

Justering

2026-06-04

Datum

2026-06-04

Bordläggning

2026-06-15

Debatt

2026-06-16

Beslut

2026-06-17

Regeringen har i en skrivelse presenterat en ny inriktning för arbetet mot det nationella målet för arkitektur-, form- och designpolitiken. Den nya inriktningen innebär bland annat att fler aktörer ska involveras och olika perspektiv ska inkluderas när den gemensamma miljön ska utformas. Dialogen och samverkan ska öka mellan offentliga aktörer, näringsliv, civilsamhället och lokalsamhälle.

Riksdagen delar regeringens uppfattning om att det är angeläget att alla ges goda förutsättningar att påverka förändringen av den gemensamma miljön och välkomnar därför regeringens initiativ till en ny inriktning för arbetet mot det nationella målet för arkitektur-, form- och designpolitiken.

Riksdagen lade regeringens skrivelse till handlingarna, vilket innebar att ärendet avslutades.

Behandlade dokument

2

Förslagspunkter

2

Reservationer

1 

Anföranden och repliker

6 (52 minuter)

Justering

2026-05-26

Datum

2026-05-27

Bordläggning

2026-05-29

Debatt

2026-06-01

Beslut

2026-06-03

Brottsoffer ska kunna få brottsskadeersättning på ett enklare och snabbare sätt och vårdnadshavares skadeståndsansvar för skador som deras barn orsakar genom brott ska skärpas. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Lagändringarna innebär bland annat att

• brottsoffrets väg till att få brottsskadeersättning förenklas och förkortas – brottsoffret ska kunna få brottsskadeersättning direkt från Brottsoffermyndigheten utan att först behöva vända sig till gärningspersonen
• vårdnadshavares skadeståndsansvar för skador som deras barn orsakar genom brott skärps
• frivillig betalning av brottsskadestånd underlättas.

Det övergripande syftet med lagändringarna är att stärka brottsoffers ställning och minska skadeverkningarna av brott.

Lagändringarna börjar gälla den 1 september 2026.

Behandlade dokument

4

Förslagspunkter

3

Reservationer

3 

Anföranden och repliker

24 (95 minuter)

Justering

2026-05-19

Datum

2026-05-26

Bordläggning

2026-05-29

Debatt

2026-06-01

Beslut

2026-06-03

Riksdagen sa ja till regeringens förslag som handlar om att stärka konsumentskyddet på kreditmarknaden. Beslutet innebär bland annat en ny konsumentkreditlag.

Den nya konsumentkreditlagen ska stärka konsumentskyddet och anpassa det efter de senaste årens utveckling på konsumentkreditmarknaden. Lagen reglerar många olika aspekter av kreditgivning till konsumenter. Det handlar bland annat om information, ångerrätt, marknadsföring och ränte- och kostnadstak. För att motverka överskuldsättning skärps reglerna för kreditprövning. Dessutom införs ett nytt tillståndskrav som innebär att fler näringsidkare som lämnar eller förmedlar krediter bland annat ska stå under tillsyn och uppfylla krav på tillräcklig kunskap och kompetens.

Genom förslagen genomförs ett EU-direktiv om konsumentkrediter.

Den nya konsumentkreditlagen och lagändringarna börjar gälla den 20 november 2026.

Behandlade dokument

2

Förslagspunkter

4

Reservationer

3 

Anföranden och repliker

9 (32 minuter)

Justering

2026-05-19

Datum

2026-05-22

Bordläggning

2026-05-26

Debatt

2026-05-27

Beslut

2026-05-27

Riksdagen sa ja till regeringens förslag om undantag från krav enligt art- och habitatdirektivet vid vattenkraftens omprövning.

Lagändringarna innebär att det utrymme till mindre stränga krav som art- och habitatdirektivet medger kan utnyttjas fullt ut vid omprövning för moderna miljövillkor. Regeringen får även ett utvidgat bemyndigande att meddela föreskrifter för genomförandet av lagändringarna.

Lagändringarna börjar gälla den 1 juli 2026.

Behandlade dokument

5

Förslagspunkter

3

Reservationer

4 

Anföranden och repliker

56 (129 minuter)

Justering

2026-05-19

Datum

2026-05-21

Bordläggning

2026-05-25

Debatt

2026-05-26

Beslut

2026-05-26

Riksdagen sa ja till regeringens förslag som innebär att den som bedriver områdessamverkan får rätt att ta ut en avgift från berörda fastighetsägare.

Rätten att ta ut en avgift gör det möjligt att fördela kostnader för områdessamverkan på alla berörda fastighetsägare i proportion till den nytta de kan anses ha av samverkansarbetet. Avgiften får bara täcka kostnader för sådant som inte omfattas av statens och kommunens ansvar.

Områdessamverkan är en samverkan som inom ett geografiskt avgränsat område i den byggda miljön analyserar behov av och vidtar åtgärder för att utveckla ett område på ett sätt som är ägnat att förebygga brott, skapa trygghet och stärka områdets attraktivitet och lokala näringsliv.

Den nya lagen börjar gälla den 1 augusti 2026.

Behandlade dokument

4

Förslagspunkter

2

Reservationer

3 

Anföranden och repliker

24 (73 minuter)

Justering

2026-05-19

Datum

2026-05-21

Bordläggning

2026-05-25

Debatt

2026-05-26

Beslut

2026-05-26

Riksdagen sa ja till regeringens förslag om att göra reglerna tydligare och enklare när man bygger om eller ändrar en byggnad.

Vid en större ändring av en byggnad föreslås att de krav som finns på utformning och tekniska egenskaper främst ska uppfyllas för den del av byggnaden som ändras. Möjligheten att samtidigt ställa krav på hela byggnaden begränsas. Sådana följdkrav får bara ställas om det behövs för att åtgärda allvarliga risker för hälsa och säkerhet, eller för att uppfylla krav på bredbandsanslutning, energihushållning, värmeisolering och hållbar mobilitet.

Ändringarna innebär också att ordet ”ombyggnad” ska ersättas med ”större byggnadsändring”.

Ändringarna innebär också vissa lättnader i kraven på tillgänglighet för personer med nedsatt rörelse- eller orienteringsförmåga. Till exempel gäller dessa krav inte när en ny bostad inreds på en vind eller i suterräng.

De nya reglerna börja gälla 1 januari 2027.

Behandlade dokument

3

Förslagspunkter

5

Reservationer

6 

Anföranden och repliker

6 (29 minuter)

Justering

2026-05-19

Datum

2026-05-19

Bordläggning

2026-05-21

Debatt

2026-05-22

Beslut

2026-05-26

Riksdagen sa ja till regeringens förslag om att förbjuda kusinäktenskap och äktenskap där den ena är släkt i rätt nedstigande led med den andras syskon.

Beslutet innebär också att det inte längre ska vara möjligt för halvsyskon och syskon till följd av adoption att få tillstånd att ingå äktenskap. Dessutom ska utländska kusinäktenskap som huvudregel inte erkännas i Sverige.

Syftet med lagändringarna är att motverka hedersrelaterat förtryck, våld och andra påtryckningar vid ingående av äktenskap.

Lagändringarna börjar gälla den 1 juli 2026.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Anföranden och repliker

13 (44 minuter)

Justering

2026-05-19

Datum

2026-05-19

Bordläggning

2026-05-21

Debatt

2026-05-22

Beslut

2026-05-26

Riksdagen sa ja till regeringens förslag till lag om hyrköp av bostäder. Lagen ska i längden göra det möjligt för fler att äga sitt boende.

Ett avtal om hyrköp innebär att en person – som benämns hyrköpare enligt den nya lagen – har löfte om att få köpa en bostad inom en viss tid och fram till dess få bo i bostaden mot en avgift. Varianter av hyrköp förekommer redan i dag men det har fram till nu inte funnits något enhetligt regelsystem för det.

Riksdagen sa också ja till regeringens förslag till förändringar av systemet med ägarlägenheter.

Den nya lagen och lagändringarna börjar gälla den 2 juli 2026.

Behandlade dokument

4

Förslagspunkter

2

Reservationer

3 

Anföranden och repliker

11 (45 minuter)

Justering

2026-05-19

Datum

2026-05-19

Bordläggning

2026-05-21

Debatt

2026-05-22

Beslut

2026-05-26

Regeringen vill införa ett nytt kvalitativt mål för effektiv energianvändning och vill samtidigt göra ändringar i bland annat lagen om energideklarationer. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Det nya målet är kvalitativt och ersätter det nuvarande kvantitativa målet.

Lagändringarna bygger på ett EU-direktiv och innebär bland annat att kraven på att upprätta en energideklaration utökas till att gälla vid en ombyggnad som innefattar en betydande del av byggnadens klimatskärm, att energirenoveringsplaner införs, och att det tekniska egenskapskravet avseende laddning av elfordon ändras till att avse hållbar mobilitet.

Lagändringarna kommer träda i kraft den 1 juli 2026.

Behandlade dokument

5

Förslagspunkter

5

Reservationer

5 

Anföranden och repliker

20, 43 minuter

Justering

2026-05-07

Datum

2026-05-12

Bordläggning

2026-05-19

Debatt

2026-05-20

Beslut

2026-05-20

Riksdagen sa ja till regeringens förslag om att effektivisera och modernisera Kronofogdemyndighetens möjligheter att driva in en skuld.

Lagändringarna innebär att Kronofogdemyndigheten med hjälp av fler brottsbekämpande myndigheter i högre utsträckning ska kunna ta egendom i beslag utan att vara på plats. Detta gäller när myndigheterna påträffar lös egendom i sin verksamhet.

Dessutom föreslås att det ska införas en uttrycklig bestämmelse om att Kronofogdemyndigheten ska ta hänsyn till proportionalitetsprincipen vid skuldindrivning. Det innebär bland annat att en utmätning inte ska vara mer ingripande för en person än nödvändigt. Det inför också en regel om att barnets bästa alltid ska beaktas.

Regeringens förslag innebär också att fast egendom och bostadsrätter i så stor utsträckning som möjligt ska behandlas lika vid skuldindrivning.

Syftet med lagändringarna är att högre försäljningspris för utmätt egendom ska kunna uppnås, att fler skulder ska bli betalda snabbare och att förtroendet för utsökningssystemet ska öka.

Lagändringarna ska börja gälla den 1 juli 2026.

Behandlade dokument

2

Förslagspunkter

1

Reservationer

1 

Anföranden och repliker

10, 26 minuter

Justering

2026-05-05

Datum

2026-05-08

Bordläggning

2026-05-19

Debatt

2026-05-20

Beslut

2026-05-20