Sök

Tullverket får undersöka postförsändelser från andra länder för att kontrollera om dessa innehåller alkohol eller tobak. Regeringen informerar varje år riksdagen om hur många postförsändelser som öppnats och med vilket resultat. År 2010 öppnade Tullverket 15 försändelser som innehöll totalt 261 liter vin. Ingen tobak hittades. Mottagarna debiterades 5 732 kr i skatt. Riksdagen framhåller att kontrollerna av postförsändelser är ett viktigt instrument för att säkerställa att svensk punktskatt tas ut vid postorderförsäljning eller liknande försäljning till svenska konsumenter. Riksdagen beslutade att avsluta ärendet utan att göra några tillägg.

Förslagspunkter

1

Justering

2011-11-15

Datum

2011-11-28

Debatt

2011-12-07

Beslut

2011-12-08

Riksdagen sa ja till regeringens förslag i budgetpropositionen om drygt 10 miljarder i anslag till Skatteverket, Kronofogdemyndigheten och Tullverket för 2012.

Behandlade dokument

14

Förslagspunkter

4

Reservationer

2 

Anföranden och repliker

11, 55 minuter

Justering

2011-11-24

Datum

2011-11-28

Debatt

2011-12-07

Beslut

2011-12-08

Regeringen får möjlighet att ta fram avgifter för prövning och tillsyn enligt lagen om ansvar och ersättning vid radiologiska olyckor, det vill säga kärnkraftsolyckor. Lagen börjar gälla den dag regeringen bestämmer. Lagen innebär bland annat att myndigheter får ta ut avgifter när de prövar olika kärnkraftsanläggningars ansvarsförsäkringar. Försäkringar som anläggningarna är skyldiga att ha enligt lagen. Avgifter får också tas ut för att pröva tillsynen av skadeståndsansvaret. Lagen gäller inte bara kärnkraftsanläggningar utan även andra kärntekniska anläggningar. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Behandlade dokument

3

Förslagspunkter

2

Reservationer

2 

Anföranden och repliker

21, 69 minuter

Beredning

2011-11-08

Justering

2011-11-24

Datum

2011-11-28

Debatt

2011-12-07

Beslut

2011-12-08

Riksdagen sa ja till regeringens förslag i budgetpropositionen på knappt 8,4 miljarder kronor i budgetanslag för utgiftsområde 13 Integration och jämställdhet 2012. I utgiftsområdet ingår integrationspolitik, politik mot diskriminering och jämställdhetspolitik. Större delen av budgetanslaget går till flyktingmottagande. I fråga om integrationspolitiken ställer sig utskottet positivt till regeringens tydliga inriktning på att nyanlända invandrare snabbt ska få jobb och lära sig svenska. På diskrimineringsområdet framhåller utskottet vikten av att fortsätta arbetet med att förebygga diskriminering på grund av kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning, funktionshinder, könsöverskridande identitet eller uttryck samt ålder. När det gäller jämställdhet anser utskottet att fortsatta reformer är nödvändiga för att utveckla och förstärka jämställdheten inom alla samhällsområden.

Behandlade dokument

20

Förslagspunkter

9

Reservationer

9 

Anföranden och repliker

36, 151 minuter

Justering

2011-11-17

Datum

2011-11-28

Debatt

2011-12-07

Beslut

2011-12-08

Vissa bestämmelser som handlar om värdering av materiella och immateriella tillgångar tas bort i lagen då det aldrig har funnits skäl att använda dessa. Riksdagen sa ja till regeringens förslag. Ändringarna börjar gälla den 1 januari 2012.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Justering

2011-11-24

Datum

2011-11-25

Debatt

2011-12-07

Beslut

2011-12-08

Riksdagen sa ja till regeringens förslag i budgetpropositionen på anslag för utgiftsområdet Rikets styrelse 2012. Anslagen uppgår till 11,8 miljarder kronor. Riksdagen gjorde samtidigt två tillkännagivanden. Det första handlar om hur hovet använder statens pengar. Regeringen ska se över överenskommelsen med riksmarskalksämbetet från 2005 om att hovet varje år ska redovisa hur anslagen använts. Översynen bör verka för en ökad insyn i hovstaten men samtidigt respektera statschefens privata sfär. Den ska inte ändra den konstitutionella ordningen. Det andra tillkännagivandet handlar om djurskyddskontroller. Av regeringens budgetproposition framgår det att avsikten är att insatserna för djurskyddskontroller ska uppgå till 25 miljoner kronor 2012. Riksdagen konstaterar dock att regeringen endast föreslagit 15 miljoner kronor i budgetpropositionen. Riksdagen gav därför regeringen i uppdrag att rätta till felet, till exempel i samband med vårändringsbudgeten, för att säkerställa goda djurskyddskontroller. Vidare sa riksdagen nej till ett antal motioner som går ut på att regeringen ska återkomma med lagförslag för bättre insyn i partiernas finansiering.

Behandlade dokument

31

Förslagspunkter

18

Reservationer

3 

Anföranden och repliker

39, 122 minuter

Beredning

2011-10-11

Justering

2011-11-22

Datum

2011-11-24

Debatt

2011-12-07

Beslut

2011-12-07

Riksdagen sa ja till regeringens förslag i budgetpropositionen om drygt 2 miljarder kronor till internationell samverkan för 2012. Mest pengar går till avgifter för internationella organisationer, drygt 1,4 miljarder. Riksdagen gav regeringen rätt att besluta om ramanslag mellan 2013-2017 för samarbete inom Östersjöregionen.

Behandlade dokument

13

Förslagspunkter

5

Reservationer

3 

Anföranden och repliker

17, 72 minuter

Beredning

2011-10-05

Justering

2011-11-22

Datum

2011-11-23

Debatt

2011-11-30

Beslut

2011-11-30

EU-kommissionen har lämnat ett förslag om ett EU-program för social förändring och social innovation. En del i förslaget handlar om mikrofinansiering och socialt entreprenörskap. Riksdagen menar att det kan finnas anledning att ha en övergripande strategi för utveckling av socialt företagande inom EU. Riksdagen är däremot tveksam till om det finns ett europeiskt mervärde i att främja mikrokreditgivning och stöd till socialt företagande. Varje EU-land bör självt kunna nå dessa mål. Riksdagen anser därför att denna del av förslaget strider mot subsidiaritetsprincipen (närhetsprincipen) och beslutade att skicka ett motiverat yttrande till EU.

Förslagspunkter

1

Reservationer

2 

Anföranden och repliker

4, 12 minuter

Justering

2011-11-22

Datum

2011-11-23

Debatt

2011-11-30

Beslut

2011-11-30

EU-kommissionen vill förlänga EU:s globaliseringsfond till 2014-2020. Fonden ska hjälpa uppsagda arbetstagare som drabbats av globaliseringen. Riksdagen anser att förslaget strider mot subsidiaritetsprincipen (närhetsprincipen) och beslutade att skicka ett motiverat yttrande till EU. Globaliseringsfonden startade 2007 för att hjälpa arbetstagare som blivit uppsagda på grund av strukturella förändringar i världshandeln. Arbetstagarna ska få stöd för att underlätta deras snabba återinträde på arbetsmarknaden. Senare har det bestämts att fonden även ska kunna ge stöd till arbetstagare som sagts upp på grund av en allvarlig störning i den lokala, regionala eller nationella ekonomin till följd av en oförutsedd kris. Kommissionen vill nu också utvidga fondens målgrupp, bland annat till att inkludera jordbrukare som påverkas av EU:s handelsavtal. Riksdagen menar att varje EU-land självt kan uppnå målet med fonden. Länderna har huvudansvaret och de främsta instrumenten för sysselsättningspolitiken och socialpolitiken. EU:s roll bör enbart vara stödjande och kompletterande. Det är, enligt riksdagen, en viktig princip att varje land inom ramen för EU-rätten har möjlighet att värna och utveckla sina respektive modeller för arbetsmarknaden.

Förslagspunkter

1

Reservationer

1 

Anföranden och repliker

6, 22 minuter

Justering

2011-11-22

Datum

2011-11-23

Debatt

2011-11-30

Beslut

2011-11-30

Riksdagen beslutade att skicka ett motiverat yttrande till Europaparlamentets, rådets och kommissionens ordförande. Av det motiverade yttrandet framgår det att riksdagen anser att ett förslag från EU-kommissionen om utdelning av livsmedel till de sämst ställda i EU strider mot subsidiaritetsprincipen, den så kallade närhetsprincipen. Riksdagen gjorde ett sådant ställningstagande redan i november 2010 (se 2010/11:MJU7). Riksdagen anser fortfarande att den rättsliga grund som EU-kommissionen anger för förslaget är felaktig, trots att kommissionen nu föreslår en dubbel rättslig grund. Bakgrunden är att EU-kommissionen föreslår ett nytt system för utdelning av livsmedel till de sämst ställda i EU. Livsmedlen ska i första hand tas från EU:s interventionslager, men livsmedel ska även kunna köpas upp på marknaden, bland annat för att förbättra näringsbalansen i den mat som delas ut. Kommissionen presenterar förslaget som en jordbrukspolitisk åtgärd, men riksdagen anser att förslaget snarare tillhör det socialpolitiska området. Eftersom socialpolitiken främst hör till medlemsstaternas eget ansvar strider förslaget mot subsidiaritetsprincipen, anser riksdagen. Subsidiaritetsprincipen innebär att besluten ska fattas så nära EU-medborgarna som möjligt.

Förslagspunkter

1

Beredning

2011-10-25

Justering

2011-11-17

Datum

2011-11-22

Debatt

2011-11-30

Beslut

2011-11-30

Miljö- och jordbruksutskottet har granskat EU-kommissionens dokument om EU:s globala fiskeripolitik. Kommissionen strävar efter att uppnå ett hållbart utnyttjande av fiskbestånden på global nivå till 2015 och att bidra till en mer ansvarsfull förvaltning av det internationella fisket. Utskottet stödjer detta men anser att det vore en bra början om EU föregår med gott exempel i dessa sammanhang. För att vara trovärdig måste EU:s egen fiskeripolitik förbättras, både internt och externt. Utskottet är positivt till många av de reformer som EU-kommissionen redogör för i sitt dokument. Det framför dock viss kritik när det gäller EU:s partnerskapsavtal med tredjeländer på fiskeriområdet. Utskottet anser att det inte blir trovärdigt när kommissionen talar om att fiske bedrivs på överskottsresurser utan att veta hur stora bestånden är eller vilka andra länder som fiskar i samma vatten. Det framhåller också att det måste finnas offentliga utvärderingar att tillgå för att ta reda på om de villkor som EU ställer för samarbete med tredjeländer uppfylls. Vidare vill utskottet att fisketillträdesrättigheterna ska bekostas av fiskefartygens ägare och inte EU. Det är viktigt att EU bidrar med ekonomiskt stöd och kunskaper för att hjälpa de länder som man har ingått avtal med men EU måste också ställa vissa krav som motprestation. Riksdagen beslutade att avsluta ärendet. Därefter skickades utlåtandet för kännedom till EU-kommissionen och till Regeringskansliet.

Förslagspunkter

1

Beredning

2011-09-22

Justering

2011-11-17

Datum

2011-11-22

Debatt

2011-11-30

Beslut

2011-11-30

Det finns en princip om icke-diskriminering för hästtävlingar i EU. Reglerna för hästtävlingar får inte göra någon skillnad mellan hästar som är registrerade i eller härstammar från det EU-land där tävlingen hålls och hästar som är registrerade i eller härstammar från andra EU-länder. Men det finns möjlighet till undantag, till exempel för historiska eller traditionella evenemang. Regeringen vill nu få rätt att bestämma vilken myndighet som ska har rätt att tala om för arrangörer av hästtävlingar att de är skyldiga att lämna information till tillsynsmyndigheten om de tävlingar som undantas från principen om icke-diskriminering. Lagändringen börjar gälla den 1 januari 2012.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Justering

2011-11-22

Datum

2011-11-22

Debatt

2011-11-30

Beslut

2011-11-30

Akademiker med utländsk utbildning som vill etablera sig på den svenska arbetsmarknaden möts av ett komplext system som involverar ett antal myndigheter. Systemet skulle kunna bli mer ändamålsenligt och effektivt, visar en granskning som Riksrevisionen har gjort. Bland annat behövs tidigare och tydligare information om de insatser som finns för akademiker med utländsk utbildning. Av olika orsaker tar det också lång tid att få sin utländska utbildning bedömd i Sverige. Regeringen har för avsikt att vidta en rad åtgärder med anledning av granskningens resultat:

• I samband med budgetpropositionen för 2013 har regeringen för avsikt att presentera en samlad strategi för integrationspolitiken. I samband med detta kommer regeringen att överväga behovet av nya eller förändrade insatser för akademiker med utländsk bakgrund.
• Systemet för integration av utländska akademiker med hälso- och sjukvårdsyrken ska bli tydligare och mer samordnat. Socialstyrelsen ska få i uppdrag att tillsammans med berörda universitet och högskolor samt Högskoleverket vidareutveckla och precisera hur man ska bedöma legitimation för hälso- och sjukvårdspersonal som är utbildad utanför EU- och EES-länderna samt Schweiz.
• Regeringen ska se över frågan om de myndigheter som bedömer utländska högskoleutbildningar bör ställa krav på uppehålls- och arbetstillstånd.
• Regeringen överväger hur samordning av målgruppsanpassad undervisning i svenska bäst kan stärkas och vilken roll länsstyrelserna ska ha i detta sammanhang.
• Regeringen har för avsikt att fortsätta den långsiktiga satsningen på kompletterande högskoleutbildningar för vissa yrkesgrupper.

Riksdagen konstaterar att det finns flera tillfällen för regeringen att återkomma och redovisa vilka åtgärder man har vidtagit och vilka slutliga ställningstaganden man har gjort. Riksdagen avslutade ärendet med detta.

Förslagspunkter

1

Justering

2011-11-17

Datum

2011-11-21

Debatt

2011-11-30

Beslut

2011-11-30

Utrikesutskottet har granskat ett meddelande från EU-kommissionen och dess utrikes- och säkerhetspolitika representant. Meddelandet handlar om en ny inriktning för den europeiska grannskapspolitiken. Syftet med grannskapspolitiken är att utveckla relationerna till de östliga och sydliga grannländerna utanför EU genom olika stöd och samarbeten. EU-kommissionen föreslår nu ökad inriktning på demokrati och mänskliga rättigheter och ett utökat stöd. Förslaget innebär bland annat att tillföra ytterligare 1,24 miljarder euro till grannskapspolitiken till och med 2013. Utrikesutskottet välkomnar förslaget till förändringar för den europeiska grannskapspolitiken. Att bidra till demokratisk utveckling och ekonomisk integration i närområdet är en av EU:s mest centrala utrikespolitiska uppgifter anser utrikesutskottet. Samtidigt måste EU lära av de misstag som begåtts i den hittillsvarande grannskapspolitiken när den nya politiken utformas. Det måste finnas ett tydligt samband mellan ord och överenskommelser och konkret handling. EU och partnerländerna måste enas kring tydliga kriterier för att få stöd och dessa måste följas upp bättre. EU:s agerande måste vara tydligt, förutsägbart och vara förknippat med villkor anser utrikesutskottet. Den nya grannskapspolitiken bör finansieras genom en kostnadseffektiv och återhållsam budgetpolitik. Nya utgifter under 2012 ska finansieras genom omprioriteringar inom befintlig budget. Riksdagen avslutade ärendet. Därefter skickades utlåtandet för kännedom till EU-kommissionen och till Regeringskansliet.

Förslagspunkter

1

Reservationer

3 

Anföranden och repliker

34, 125 minuter

Beredning

2011-09-20

Justering

2011-11-15

Datum

2011-11-17

Debatt

2011-11-24

Beslut

2011-11-24

Riksdagen godkände regeringens skrivelse till riksdagen där man redogör för förvaltningen av statens ägande i företag och för verksamheten i de statliga företagen. Skrivelsen innehåller också regeringens syn på statligt ägande. Riksdagen sa samtidigt nej till ett antal motionsförslag om bland annat försäljning av statliga företag, ägarstyrning, jämställdhet, löner för ledande befattningshavare och bolagen SAS, Sveaskog och Vattenfall.

Behandlade dokument

15

Förslagspunkter

9

Reservationer

12 

Anföranden och repliker

35, 111 minuter

Justering

2011-11-15

Datum

2011-11-17

Debatt

2011-11-24

Beslut

2011-11-30

Konsumenternas ställning på elmarknaden ska stärkas. I propositionen Stärkt konsumentroll för utvecklad elmarknad och uthålligt energisystem presenterar regeringen förslag och bedömningar om inriktningen på det fortsatta arbetet. Regeringen ska bland annat fortsätta sitt arbete med att införa timmätning av elförbrukning. Timmätning gör att konsumenterna lättare kan se hur mycket el de förbrukar vid en viss tidpunkt. På sikt väntas det också bli lättare för konsumenterna att anpassa sin elförbrukning till priserna. Riksdagen sa ja till regeringens förslag om timmätning. Riksdagen redovisar också uppfattningen att så kallade anvisningsavtal inte ska få förekomma i sin nuvarande form. Anvisningsavtal betyder att kunden inte aktivt har valt elleverantör, utan automatiskt anvisats till ett bolag. Dessa kunder betalar i dag ett högre pris för sin el, vilket regeringen inte anser är motiverat. Riksdagen anser också att vanliga elkonsumenter bör ha möjlighet att teckna elavtal som liknar de avtal som finns inom industrin. Sådana avtal skulle innebära lägre pris under större delen av året, i utbyte mot ett mycket högre pris under den tid då belastningen på elnätet är som störst. Riksdagens ställningstagande i frågorna om anvisningsavtal och om elavtal liknande de som finns i industrin framförs i form av ett så kallat tillkännagivande till regeringen.

Behandlade dokument

12

Förslagspunkter

7

Reservationer

7 

Anföranden och repliker

25, 77 minuter

Justering

2011-11-08

Datum

2011-11-17

Debatt

2011-11-24

Beslut

2011-11-30

EU-kommissionen har föreslagit en skatt på finansiella transaktioner. Skatten ska tas ut på handel med aktier, obligationer och andra finansiella instrument mellan banker och andra finansinstitut. Den ska inte omfatta transaktioner som rör hushållen eller små och medelstora företag. Förslaget syftar till att skapa en harmonisering av medlemsländernas skatter på finansiella transaktioner för att få en väl fungerande inre marknad. Avsikten är också att skapa en ny inkomstkälla med målet att gradvis ersätta nationella bidrag till EU:s budget. Därigenom minskas trycket på EU-ländernas budgetar. Riksdagen anser att förslaget går för långt i subsidiaritetshänseende när skatten på transaktioner ska användas till att öka EU:s intäkter inom ramen för EU:s egna medel. Riksdagen framhåller att grundprincipen om skattesuveränitet för medlemsländerna måste värnas och kommer att skicka ett motiverat yttrande till Europaparlamentets, rådets och kommissionens ordförande.

Förslagspunkter

1

Reservationer

2 

Anföranden och repliker

6, 26 minuter

Justering

2011-11-15

Datum

2011-11-16

Debatt

2011-11-30

Beslut

2011-11-30

Regeringen har redovisat AP-fondernas verksamhet till och med 2010. AP-fonderna fungerar som buffertar som ska utjämna svängningarna mellan pensionsavgifterna och de utbetalda pensionerna. Fonderna fortsatte under 2010 att återhämta de stora förluster som gjordes under finanskrisen 2008-2009. För första gången sedan 2007 var buffertfondernas samlade bidrag till finansieringen av pensionssystemet positivt. Detta eftersom avkastningen sedan 2001 var större under 2010 än uppräkningen av inkomstindex under samma period. Finansutskottet konstaterar att fondernas avkastning varierat kraftigt sedan fondernas nya placeringsregler infördes för snart tio år sedan. Marknaderna har under perioden varit extremt turbulenta och fonderna har inte gett den kontinuerliga och stabila avkastning man tänkte sig när man skapade systemet. Utskottet välkomnar därför den utredning om AP-fondernas regelverk som regeringen tillsatte hösten 2011. Utredningen har till huvuduppgift att utvärdera Första-Fjärde AP-fondernas uppdrag och placeringsregler mot bakgrund av fondernas förvaltning de senaste tio åren och ändrade marknadsförutsättningar. Utredningen ska även utvärdera Sjätte AP-fondens verksamhet. Utskottet välkomnar också att utredningen ska undersöka fondernas effektivitet och närmare analysera kostnadsutvecklingen i fonderna. Utskottet har följt AP-fondernas kostnader sedan början av 2000-talet. Riksdagen avslutade ärendet med detta.

Behandlade dokument

4

Förslagspunkter

3

Reservationer

2 

Anföranden och repliker

3, 23 minuter

Justering

2011-11-15

Datum

2011-11-16

Debatt

2011-11-24

Beslut

2011-11-30

Sverige ska kunna ha en gemensam marknad för elcertifikat med andra länder. Det är en effekt av den nya lagen om elcertifikat. Systemet med elcertifikat går ut på att producenter av förnybar el får elcertifikat av staten för den el de producerar. Elproducenterna kan sedan sälja certifikaten till bland annat elleverantörer, som är skyldiga att köpa en viss mängd elcertifikat i förhållande till sin elförsäljning. Syftet med systemet är att öka elproduktion från förnybara energikällor på ett kostnadseffektivt sätt, genom att skapa konkurrens mellan olika förnybara energikällor. Riksdagen godkände ett avtal mellan Sverige och Norge om en gemensam elcertifikatsmarknad. Överenskommelsen gäller från den 1 januari 2012, förutsatt att Norge då har antagit EU:s förnybartdirektiv. Den nya lagen om elcertifikat innebär också att kraven skärps för att el som produceras med vattenkraft ska kunna tilldelas elcertifikat. Den nya lagen gäller från den 1 januari 2012. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Behandlade dokument

7

Förslagspunkter

5

Reservationer

4 

Anföranden och repliker

18, 55 minuter

Justering

2011-11-08

Datum

2011-11-15

Debatt

2011-11-24

Beslut

2011-11-30

Gotlands kommun ska få möjlighet att använda beteckningarna regionfullmäktige och regionstyrelse i stället för kommunfullmäktige och kommunstyrelse. Lagändringarna börjar att gälla den 1 januari 2012. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Anföranden och repliker

2, 5 minuter

Beredning

2011-11-08

Justering

2011-11-15

Datum

2011-11-15

Debatt

2011-11-23

Beslut

2011-11-23