Sök

Det finns stora problem med samordningen av stödet till barn och unga med funktionsnedsättning. Det konstaterar socialutskottet efter att ha tagit del av Riksrevisionens granskning. Trots många satsningar har de olika instanser i samhället som ger stöd till barn och unga med funktionsnedsättning fortfarande problem med att samverka. Följden blir att ansvaret för samordningen ligger hos föräldrarna.

Regeringen planerar att göra en djupare analys av hur stödet och regelverket fungerar, där även åtgärder inom samverkan och samordning ska ingå. Utskottet välkomnar detta. Utskottet har fått veta att regeringen planerar att starta en försöksverksamhet med samordnare. Utskottet förutsätter att försöksverksamheten ges hög prioritet och påbörjas under 2012, samt att regeringen återkommer till riksdagen med en redovisning när försöksverksamheten har utvärderats. Riksdagen avslutade ärendet med detta.

Behandlade dokument

6

Förslagspunkter

1

Anföranden och repliker

7, 34 minuter

Justering

2011-12-13

Datum

2011-12-20

Debatt

2012-01-25

Beslut

2012-01-25

Riksdagen överlämnade till regeringen en sammanställning av riksdagens beslut om statsbudgeten för 2012.

Förslagspunkter

1

Beredning

2011-12-15

Justering

2011-12-20

Datum

2011-12-16

Debatt

2011-12-20

Beslut

2011-12-20

Finansutskottet har granskat en grönbok från EU-kommissionen om möjligheterna att införa stabilitetsobligationer, som presenterades den 23 november 2011. Utskottet konstaterar att förslagen i grönboken blivit inaktuella till följd av den överenskommelse Tyskland och Frankrike presenterade den 5 december 2011, där ett system med stabilitetsobligationer avvisas. Trots det anser utskottet att det finns anledning att ifrågasätta grundtanken om att alla euroländer i högre eller mindre grad ska stå för varandras skulder. Problemet med så kallad moral hazard är uppenbart i ett system där alla länder får ta konsekvenserna av enskilda länders bristande budgetdisciplin. Utskottet anser att detta är att skicka fel signal, eftersom incitamenten för budgetdisciplin och att genomföra nödvändiga reformer minskas. Riksdagen avslutade ärendet. Därefter skickades utlåtandet för kännedom till EU-kommissionen och till Regeringskansliet.

Förslagspunkter

1

Reservationer

3 

Anföranden och repliker

10, 97 minuter

Justering

2011-12-15

Datum

2011-12-15

Debatt

2011-12-20

Beslut

2011-12-20

Riksdagen sa nej till motioner om fastighetsrätt från den allmänna motionstiden 2011. Förslagen handlar bland annat om tomträtt, kommunal förköpsrätt och expropriation. Riksdagen hänvisar bland annat till pågående arbete, tidigare ställningstaganden och nyligen genomförda reformer.

Behandlade dokument

12

Förslagspunkter

11

Reservationer

4 

Anföranden och repliker

19, 63 minuter

Justering

2011-12-08

Datum

2011-12-15

Debatt

2012-01-25

Beslut

2012-02-01

Riksdagen sa nej till motioner som tar upp associationsrätt från den allmänna motionstiden 2011. Motionerna handlar bland annat om könsfördelningen i bolagsstyrelser, tvångslikvidation av aktiebolag, lagen om ekonomiska föreningar, regler för socialt företagande och ytterligare lagstiftning om franchising. Riksdagen hänvisar bland annat till pågående arbete och tidigare ställningstaganden.

Behandlade dokument

13

Förslagspunkter

10

Reservationer

5 

Anföranden och repliker

28, 89 minuter

Justering

2011-12-08

Datum

2011-12-14

Debatt

2012-01-25

Beslut

2012-02-01

Näringsutskottet har utifrån subsidiaritetsprincipen granskat EU-kommissionens förslag till förordning om riktlinjer för transeuropeiska energiinfrastrukturer. Enligt subsidiaritetsprincipen ska beslut inom EU tas på den nivå där det är effektivast och så nära medborgarna som möjligt. Syftet med EU-kommissionens förslag är att främja projekt inom energiinfrastruktur som är av europeiskt intresse och berör fler än ett EU-land.

Eftersom insatserna är gränsöverskridande anser utskottet att det finns skäl att samordna dem på EU-nivå och att förslaget därför inte strider mot subsidiaritetsprincipen. Utskottet menar dock att förslaget inte är oproblematiskt och understryker att det inte får leda till att det nationella självbestämmandet begränsas. Rriksdagen beslutade att inte yttra sig till EU om förslaget utan avslutade ärendet.

Förslagspunkter

1

Reservationer

1 

Justering

2011-12-13

Datum

2011-12-13

Debatt

2011-12-20

Beslut

2011-12-20

EU-kommissionen har föreslagit ett direktiv och en förordning som tillsammans ska utgöra det regelverk som styr bankverksamhet och tillsynsregler för kreditinstitut och värdepappersföretag. Syftet är att få en mer enhetlig reglering inom EU och uppnå finansiell stabilitet.

Finansutskottet och riksdagen tog ställning till direktivet i oktober 2011 (se beslut om 2011/12:FiU17). Riksdagen tog nu ställning till förordningen, som innehåller reglerna för kapitaltäckning och tillsyn.

Utskottet är positivt till kommissionens regleringsarbete med att skapa ett stabilare finansiellt system. Utskottet anser också att förslaget kan bidra till finansiell stabilitet på EU-nivå. Kommissionens förslag innehåller dock bestämmelser om absoluta krav på hur mycket kapital en bank eller ett institut måste ha vid varje tidpunkt. Medlemsländerna ska enligt förslaget inte få lagstifta om högre krav. Finansutskottet vill i stället ha minimikrav som innebär att varje EU-land ska få höja nivåerna om det behövs för att säkra landets finansiella stabilitet. På förslag från utskottet beslutade riksdagen, genom en så kallad subsidiaritetsinvändning, att avge ett motiverat yttrande om att kommissionens förslag strider mot subsidiaritetsprincipen och att kommissionen återkommer med ett ändrat förslag.

Förslagspunkter

1

Justering

2011-12-13

Datum

2011-12-13

Debatt

2011-12-20

Beslut

2011-12-20

Riksdagen sa ja till regeringens förslag i budgetpropositionen om 85 miljarder kronor i allmänna bidrag till kommuner för 2012. Det största anslaget är på 82 miljarder kronor och går till kommunalekonomisk utjämning. Utjämningssystemet ska skapa likvärdiga ekonomiska förutsättningar mellan olika kommuner och landsting.

De andra två anslagen innehåller bidrag för utjämning av kostnader enligt lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) och bidrag till organisationer inom det kommunalekonomiska området. Kostnaderna för dessa två anslag uppgår till 3 miljarder kronor.

Behandlade dokument

19

Förslagspunkter

5

Reservationer

3 

Anföranden och repliker

24, 218 minuter

Justering

2011-12-08

Datum

2011-12-13

Debatt

2011-12-20

Beslut

2011-12-20

Under nästa år ska 3,4 miljarder kronor satsas på regional tillväxt. Det föreslår regeringen i budgeten för 2012. Pengarna ska gå till olika regionala tillväxtåtgärder och till transportbidrag. Summan innefattar även EU-medel för regionalpolitiska satsningar. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Behandlade dokument

51

Förslagspunkter

8

Reservationer

10 

Anföranden och repliker

14, 56 minuter

Justering

2011-12-06

Datum

2011-12-12

Debatt

2011-12-20

Beslut

2011-12-20

Riksdagen sa ja till regeringens förslag i budgetpropositionen om knappt 31,3 miljarder kronor till Sveriges EU-avgift för 2012.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

2

Anföranden och repliker

2, 9 minuter

Justering

2011-12-08

Datum

2011-12-12

Debatt

2011-12-20

Beslut

2011-12-20

Riksdagen sa ja till regeringens förslag i budgetpropositionen om knappt 22 miljarder kronor till statsskuldsräntor med mera för 2012. När det gäller fördelningen till Riksgäldskontorets provisionskostnader i samband med upplåning och skuldförvaltning förutsätter riksdagen att regeringen lämnar tydligare motiv till den föreslagna anslagsnivån i budgetpropositionen kommande år.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Anföranden och repliker

2, 8 minuter

Justering

2011-12-06

Datum

2011-12-12

Debatt

2011-12-20

Beslut

2011-12-20

Riksdagen sa ja till regeringens förslag i budgetpropositionen om drygt 13 miljarder kronor till samhällsekonomi och finansförvaltning för 2012. I den summan ingår även Riksrevisionens styrelses förslag till anslag för Riksrevisionen.

Sverige ska också vara med och höja kapitalet till Europarådets utvecklingsbank. Syftet med banken är att finansiera projekt som främjar den sociala sammanhållningen i Europa.

Riksdagen godkände också:

• investeringsplaner och låneramar för Statens fastighetsverk och Fortifikationsverket.
• kredit på räntekonto i Riksgäldskontoret för Kammarkollegiet och Statens tjänstepensionsverk.
• att Sjunde AP-fonden och Riksrevisionen ska få ta upp lån i Riksgäldkontoret.

Riksdagen uppmanar också regeringen att under 2014 lämna en särskild resultatskrivelse för 2012 och 2013 om målet för det finansiella systemet när det gäller effektivitet, stabilitet, konsumentskydd, reglering och tillsyn.

Riksdagen godkände regeringens skrivelse om Riksrevisionens granskning av it inom statsförvaltningen och statliga it-projekt.

Behandlade dokument

8

Förslagspunkter

16

Reservationer

3 

Justering

2011-12-06

Datum

2011-12-12

Debatt

2011-12-20

Beslut

2011-12-20

Riksdagen sa ja till regeringens förslag till budgetanslag för utbildning och universitetsforskning. Anslagen kommer att uppgå till närmare 54,5 miljarder kronor 2012. Bland annat kommer följande satsningar att genomföras 2012:

• En fortsatt satsning på kompetensutveckling för lärare, förskollärare, fritidspedagoger och rektorer, det så kallade Lärarlyftet, genomförs. Lärare ska få möjlighet till karriärutveckling.
• Satsningarna på matematik, naturvetenskap och teknik samt läsa-skriva-räkna-satsningen fortsätter.
• En satsning genomförs för att stärka elevhälsan.
• Antalet platser på den yrkesinriktade gymnasiala vuxenutbildningen, yrkesvux, och på yrkeshögskolan utökas.
• Utbildningarna till läkare, tandläkare, sjuksköterska, specialistsjuksköterska och civilingenjör byggs ut.
• En fortsatt ökning görs av resurserna till forskning och innovation enligt tidigare beslut.
• För att stärka kvaliteten höjs ersättningsbeloppen för högskoleutbildning inom humaniora, samhällsvetenskap, juridik och teologi.

Behandlade dokument

23

Förslagspunkter

4

Reservationer

2 

Anföranden och repliker

58, 209 minuter

Justering

2011-12-06

Datum

2011-12-09

Debatt

2011-12-19

Beslut

2011-12-19

Riksdagen sa ja till regeringens förslag i budgetpropositionen för 2012 om cirka 6 miljoner kronor till utgiftsområdet Näringsliv. Riksdagen konstaterar att målet för näringspolitiken är att stärka den svenska konkurrenskraften och skapa förutsättningar för fler jobb i fler och växande företag, för att på det sättet bryta utanförskapet. I budgetpropositionen finns dels generella satsningar till exempel på forskning, innovation och konkurrensfrämjande åtgärder, dels mer riktade satsningar till exempel för att främja företagande bland kvinnor och personer med utländsk bakgrund.

Riksdagen gav också regeringen i uppdrag att lösa frågan om ansvar och långsiktig basfinansiering för Institutet för Kvalitetsutveckling (SIQ). Riksdagen kom med en sådan uppmaning till regeringen 2009. Riksdagen konstaterar att frågan inte är slutbehandlad och vill att regeringen återkommer med de förslag om institutets verksamhet som krävs, efter att den utvärdering av SIQ som regeringen har planerat är klar.

Behandlade dokument

17

Förslagspunkter

4

Reservationer

4 

Anföranden och repliker

43, 151 minuter

Justering

2011-12-06

Datum

2011-12-09

Debatt

2011-12-19

Beslut

2011-12-20

Finansutskottet har granskat EU-kommissionen förslag till en ny långtidsbudget för perioden 2014-2020. Långtidsbudgeten sätter bindande årliga tak för utgifterna och fördelar utgifterna på olika huvudrubriker. EU-kommissionens förslag innehåller även förändringar som rör EU-budgetens inkomster. Förhandlingar om förslaget väntas pågå under hela 2012.

Utskottet är kritiskt till EU-kommissionens förslag på flera punkter. Förslaget skulle innebära att utgifterna ökar med sju procent. Utskottet vill ha en stramare budget och anser att EU:s samlade utgifter bör frysas realt på nuvarande nivå. EU-kommissionen föreslår också att två nya inkomster ska föras in i budgeten, en ny skatt på finansiella transaktioner och en avgift som baseras på mervärdesskatten. Skatteutskottet har tidigare gjort bedömningen att förslaget om skatt på finansiella transaktioner strider mot EU:s subsidiaritetsprincip, även kallad närhetsprincipen. Beslut som rör de föreslagna skatterna ska enligt EU-kommissionens förslag inte längre behöva fattas enhälligt, utan det ska räcka med kvalificerad majoritet. Det innebär att kompetens på skatteområdet förs över från EU-länderna till EU, konstaterar finansutskottet. Utskottet motsätter sig förslagen och får stöd av skatteutskottet i ett yttrande. Finansutskottet motsätter sig också ett förslag om att dagens system av rabatter på EU-avgiften ska avskaffas från och med 2014 och ersättas av en klumpsummerabatt. För Sveriges del skulle det innebära att rabatten minskar från cirka 5,5 miljarder kronor till cirka 3 miljarder kronor.

Finansutskottet anser att det är positivt att EU-kommissionen föreslår ökningar på områden som bidrar till tillväxt och har ett tydligt europeiskt mervärde, som infrastrukturinvesteringar och forskning. Utskottet är också positivt till att vissa minskningar föreslås inom jordbruks- och sammanhållningspolitiken, men anser att minskningarna är alltför blygsamma.

Riksdagen avslutade ärendet. Därefter skickades utlåtandet för kännedom till EU-kommissionen och till Regeringskansliet.

Förslagspunkter

1

Anföranden och repliker

11, 49 minuter

Beredning

2011-11-17

Justering

2011-12-08

Datum

2011-12-09

Debatt

2011-12-15

Beslut

2011-12-19

Riksdagen sa ja till regeringens förslag till budgetanslag för utgiftsområdet Allmän miljö- och naturvård. Anslagen kommer att uppgå till cirka 5 miljarder kronor 2012.

Miljö- och jordbruksutskottet har gjort en uppföljning av biologisk mångfald i rinnande vatten och vattenkraft. Den visar att vattenkraften påverkar den biologiska mångfalden i rinnande vatten negativt. Riksdagen anser att det är viktigt att lyfta fram problem och möjligheter som har uppmärksammats för att kunna bevara och återskapa den biologiska mångfalden på bästa möjliga sätt.

I övrigt anser riksdagen att arbetet med att utveckla den ekonomiska styrningen för utgiftsområdet behöver fortsätta. Likaså behöver dialogen mellan riksdagen och regeringen fördjupas när det gäller hur resultatredovisningen kan utvecklas.

Behandlade dokument

22

Förslagspunkter

9

Reservationer

4 

Anföranden och repliker

38, 145 minuter

Beredning

2011-11-10

Justering

2011-11-24

Datum

2011-12-08

Debatt

2011-12-19

Beslut

2011-12-20

Riksdagen sa ja till regeringens förslag till budgetanslag för rättsväsendet. Anslagen kommer att uppgå till totalt knappt 37,9 miljarder kronor 2012. De största anslagsposterna är polisorganisationen som får drygt 20 miljarder kronor, Sveriges Domstolar som får knappt 4,9 miljarder kronor och Kriminalvården som tilldelas drygt 7,5 miljarder kronor.

Riksdagen gav också regeringen mandat att under 2012 dels delta i bildandet av en stiftelse för att främja kriminologisk forskning, dels besluta om kapitaltillskott om högst 14 miljoner kronor till samma stiftelse.

Behandlade dokument

61

Förslagspunkter

49

Reservationer

38 

Anföranden och repliker

28, 129 minuter

Beredning

2011-11-08

Justering

2011-12-08

Datum

2011-12-08

Debatt

2011-12-15

Beslut

2011-12-19

Riksdagen sa ja till regeringens förslag i budgetpropositionen om 43 miljarder kronor till vägar, järnvägar, IT och post för 2012. Det innebär bland annat en förstärkning till trafikens infrastruktur på 2 750 miljoner kronor för drift och underhåll av, reinvesteringar i och så kallade trimningsåtgärder för vägar och järnvägar. Riksdagen godkände också regeringens förslag till nytt mål för it-politiken. Det nya målet innebär att Sverige ska vara bäst i världen på att använda digitaliseringens möjligheter.

Behandlade dokument

111

Förslagspunkter

11

Reservationer

4 

Anföranden och repliker

80, 284 minuter

Beredning

2011-11-10

Justering

2011-11-29

Datum

2011-12-07

Debatt

2011-12-14

Beslut

2011-12-14

Riksdagen beslutade att Sverige ska få leda den nordiska stridsgruppen, som står till EU:s förfogande, tidigast under 2015. Ett villkor för Sveriges ledarskap är att EU:s stridsgrupper, åtminstone de som Sverige deltar i, ska kunna ställas till FN:s förfogande. Regeringen ska ta initiativ till en översyn av hur stridsgrupperna ska användas. En förutsättning är också att regeringen tillsätter den parlamentariska luftförsvarsutredning som riksdagen begärde våren 2011. Utredningen ska fokusera på tiden efter 2040 och analysera helheten inom luftförsvaret. När det gäller uppgradering av JAS 39 Gripen kan regeringen föreslå en sådan i en proposition till riksdagen. Detta blir sedan i så fall en förutsättning för utredningens arbete. För att Sverige slutgiltigt ska ta på sig ledaransvaret för den nordiska stridsgruppen krävs ytterligare ett riksdagsbeslut.

Riksdagen sa i övrigt ja till regeringens förslag till budgetanslag 2012 för försvaret och samhällets krisberedskap. Anslagen kommer att uppgå till 45,5 miljarder kronor. Stora budgetposter är Försvarsmaktens förbandsverksamhet och Försvarsmaktens materielanslag. Stora satsningar ska göras på beställningar av försvarsmateriel nästa år.

Försvarsmaktens logistikverksamhet - som bland annat omfattar inköp, service och förråd - ska rationaliseras. Resurserna som frigörs ska användas till Försvarsmaktens nya organisation. Riksdagen beslutade på förslag från försvarsutskottet att regeringen ska återkomma med ett förslag på hur rationaliseringen av logistikorganisationen ska gå till.

Riksdagen sa också ja till försvarsutskottets förslag om att budgetanslagen till de frivilliga försvarsorgansiationerna ska återinföras i budgetpropositionen.

Utöver detta fick en reservation om objektsramar från S,V och MP stöd från riksdagen. Beslutet innebär att regeringen ska redovisa materielprojekt mer utförligt för riksdagen.

Behandlade dokument

10

Förslagspunkter

10

Reservationer

11 

Anföranden och repliker

91, 276 minuter

Beredning

2011-10-27

Justering

2011-12-01

Datum

2011-12-07

Debatt

2011-12-15

Beslut

2011-12-19

Riksdagen sa ja till regeringens förslag i budgetpropositionen om 70,5 miljarder kronor till arbetsmarknad och arbetsliv för 2012. De största anslagen är arbetslöshetsersättning, lönebidrag och Samhall, arbetsmarknadspolitiska program och insatser och kostnader för Arbetsförmedlingen. I regeringens förslag ingår ett särskilt arbetsmarknadspaket om sammanlagt 8,1 miljarder kronor för åren 2012-2014, med fokus på insatser för jobb, bättre arbetsförmedling, bättre uppföljning och högre kvalitet och aktivitet i åtgärderna. En god matchning mellan arbetssökande och lediga platser säkras för att förhindra flaskhalsar och sämre tillväxtförutsättningar, bland annat genom satsningen på Arbetsförmedlingen. Riksdagen har inget att invända mot de mål för arbetsmarknadspolitiken och arbetslivspolitiken som regeringen föreslår. Riksdagen ställer sig också bakom regeringens bedömning att Riksrevisionens rapport Säsongsarbetslösa och arbetslöshetsförsäkringen inte kräver några åtgärder.

Behandlade dokument

118

Förslagspunkter

15

Reservationer

18 

Anföranden och repliker

76, 284 minuter

Justering

2011-12-01

Datum

2011-12-07

Debatt

2011-12-14

Beslut

2011-12-15