Sök

Arbetsgivarnas sjuklöneansvar förtydligas. En arbetsgivare ska inte vara skyldig att betala ut sjuklön om arbetstagaren inte helt har återgått i arbete och utfört arbete hos arbetsgivaren under minst en dag sedan arbetsgivaren senast betalat ut sjuklön för en hel sjuklöneperiod. Lagändringarna börjar gälla den 1 juli 2012.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Justering

2012-05-10

Datum

2012-05-11

Debatt

2012-05-24

Beslut

2012-05-24

Regeringen har i en skrivelse presenterat en samordnad och långsiktig strategi för romsk inkludering under 2012-2032. Riksdagen gjorde med anledning av skrivelsen ett tillkännagivande till regeringen om modersmålslärare och undantaget från kravet på lärarlegitimation. Modersmålslärare ska inte vara undantagna från kravet på lärarlegitimation utan ska ha en lärarutbildning och ämneskompetens i modersmålet. Om romska elevers modersmålslärare har legitimation och en hög kvalitet på modersmålsundervisningen därmed kan garanteras finns det en stor möjlighet för bättre inkludering av romska elever. Riksdagens tillkännagivande innebär att regeringen i samband med strategin bör överväga att återkomma till riksdagen med förslag på åtgärder för att förstärka modersmålsundervisningen generellt men också specifikt för romer.

Strategin för romsk inkludering ingår som en satsning på ett utvecklingsarbete främst inom områdena utbildning och arbete under 2012-2015. Strategins målgrupp är framför allt de romer som befinner sig i ett socialt och ekonomiskt utanförskap och är utsatta för diskriminering.

Riksdagen sa vidare nej till motioner från allmänna motionstiden 2010 och 2011 om de nationella minoriteterna.

Behandlade dokument

9

Förslagspunkter

12

Reservationer

5 

Anföranden och repliker

16, 52 minuter

Beredning

2012-04-17

Justering

2012-05-10

Datum

2012-05-11

Debatt

2012-05-23

Beslut

2012-05-23

Riksdagen godkände 1996 års Haagkonvention. Konventionen handlar om föräldraansvar och åtgärder till skydd för barn och ska stärka skyddet för barn i internationella situationer. Genom konventionen ska man kunna undvika konflikter mellan olika rättssystem om behörighet, tillämplig lag eller erkännande och verkställighet av domar och andra avgöranden. Syftet med konventionen är också att utveckla det internationella samarbetet när det gäller skydd av barn.

Konventionen blir en del av svensk lagstiftning genom en särskild lag. I lagen finns också regler om förutsättningarna för att placera ett barn över nationsgränserna. För att en sådan placering ska få ske måste det bedömas vara bäst för barnet att placeras i det aktuella landet. Det ska vidare inte längre krävas att barnet och barnets föräldrar är svenska medborgare för att en anmälan om gemensam vårdnad ska kunna göras direkt till Skatteverket. Det ska räcka att barnet är folkbokfört här i landet.

Behandlade dokument

2

Förslagspunkter

1

Reservationer

1 

Anföranden och repliker

1, 4 minuter

Justering

2012-05-08

Datum

2012-05-11

Debatt

2012-05-23

Beslut

2012-05-24

Djursjukskötare och hovslagare som är utbildade i ett annat EU-land ska kunna välja en anpassningsperiod som kompensationsåtgärd, om det krävs för att få behörighet att utöva yrket i Sverige. Anpassningsperioden är ett alternativ till lämplighetsprov.

Lagändringarna innebär att ett särskilt tillstånd ska kunna ge behörighet att utöva verksamhet inom djurens hälso- och sjukvård som djursjukskötare och hovslagare. Samma ska gälla för personer med humanmedicinsk legitimation som ska utöva verksamhet inom djurens hälso- och sjukvård. Personer som genom ett särskilt tillstånd fått behörighet att utöva yrket som djursjukskötare får rätt att använda den yrkestiteln.

Lagändringarna börjar gälla den 1 juli 2012.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Justering

2012-05-10

Datum

2012-05-10

Debatt

2012-05-30

Beslut

2012-05-30

Fler personer än i dag ska kunna dömas för att ha tagit emot eller gett en muta. Straff ska kunna dömas ut när en muta tas emot av eller ges till arbetstagare och alla typer av uppdragstagare. I dag gäller detta bara vissa kategorier av uppdragstagare. Mutansvar ska också kunna gälla den som är deltagare eller funktionär i en tävling som är föremål för allmänt anordnad vadhållning.

Så kallad handel med inflytande straffbeläggs. Det kan gälla en närstående till en beslutsfattare som tar emot en muta för att påverka honom eller henne i beslutsfattandet. Så kallad vårdslös finansiering av mutbrott straffbeläggs också. Det kan gälla en näringsidkare som ger pengar till en anlitad företrädare och genom att brista i sina kontrollåtgärder främjar att företrädaren begår mutbrott inom ramen för sin syssla. En annan ny regel gäller vilka omständigheter som ska kunna leda till att muta bedöms som grovt brott. Lagändringarna börjar gälla den 1 juli 2012.

Behandlade dokument

3

Förslagspunkter

4

Reservationer

2 

Anföranden och repliker

35, 92 minuter

Justering

2012-05-10

Datum

2012-05-10

Debatt

2012-05-23

Beslut

2012-05-23

Reglerna om grovt vapenbrott blir tydligare. Det ska i lagtexten uttryckligen anges vilka omständigheter som särskilt ska beaktas när det bedöms om ett vapenbrott är grovt. Det kan vara att vapnet har innehafts på allmän plats eller att vapnet har varit särskilt farligt.

Två nya straffbestämmelser införs. Den ena innebär att det blir straffbart att inte anmäla införsel av vapen och ammunition från ett annat EU-land till Tullverket. Genom den andra bestämmelsen blir det straffbart att förvara vapen åt någon annan utan att det finns tillstånd till förvaringen.

Kraven på vapenhandlare skärps. Läkare får större skyldighet att anmäla patienter som är olämpliga att ha vapen. Polisen blir skyldig att omhänderta tillståndsbevis när ett vapen tas om hand. Lagändringarna börjar gälla den 1 juli 2012.

Behandlade dokument

19

Förslagspunkter

25

Reservationer

22 

Anföranden och repliker

16, 58 minuter

Beredning

2012-04-17

Justering

2012-05-10

Datum

2012-05-10

Debatt

2012-05-23

Beslut

2012-05-23

Aktörer på elområdet ska enligt elberedskapslagen vidta vissa elberedskapsåtgärder. Från den 1 juli 2012 ska dessa åtgärder syfta till att förebygga, motstå och hantera sådana störningar i elförsörjningen som kan medföra svåra påfrestningar på samhället. I dag ska åtgärderna enligt lagen syfta till att tillgodose elförsörjningen i landet vid höjd beredskap.

Elproducenter, elhandelsföretag och nätföretag är de tre viktigaste aktörerna på elområdet. De ska upprätta en risk- och sårbarhetsanalys för säkerheten i den egna verksamheten. De ska också lämna de uppgifter som behövs för att elberedskapsmyndigheten ska kunna upprätta en nationell risk- och sårbarhetsanalys inom elsektorn. Lagändringarna innebär ett utökat ansvar och fler befogenheter för Svenska kraftnät.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Beredning

2012-04-24

Justering

2012-05-08

Datum

2012-05-10

Debatt

2012-05-23

Beslut

2012-05-23

Studie- och yrkesvägledning är viktigt för att undvika felaktiga val som kan leda till onödiga kostnader för individen och samhället. Riksdagen vill därför i ett tillkännagivande att regeringen förbättrar studie- och yrkesvägledningen i gymnasieskolan.

Studie- och yrkesvägledning är av stor betydelse för att underlätta den enskildes studie- och yrkesval. En väl fungerande studie- och yrkesvägledning kan bidra till att fler elever väljer en utbildning som motsvarar deras förväntningar och behov. Det också kan bidra till att förbättra genomströmningen i gymnasieskolan. Riksdagen anser också att det är viktigt att förbättra kontakterna mellan utbildning och arbetsliv inom både högskoleförberedande program och yrkesprogram.

Riksdagen sa vidare nej till övriga motioner från allmänna motionstiden 2011 om gymnasieskolan.

Behandlade dokument

38

Förslagspunkter

21

Reservationer

21 

Anföranden och repliker

25, 100 minuter

Justering

2012-04-26

Datum

2012-05-09

Debatt

2012-05-24

Beslut

2012-05-30

Riksdagen godkände de lagändringar som krävs då EU tillträder 2007 års Haagkonvention om underhållsskyldighet. Syftet med konventionen är att underlätta en effektiv indrivning av familjerättsligt underhåll över gränserna. EU-länderna, utom Danmark, kommer att bli bundna av konventionen genom EU:s tillträde. EU har undertecknat konventionen och förväntas tillträda den under 2013.

Ärvdabalken ändras så att kretsen av personer som är obehöriga att vara testamentsvittnen utvidgas till att omfatta även sambor och vissa ställföreträdare. Ändringen börjar gälla den 1 januari 2013.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Justering

2012-05-08

Datum

2012-05-09

Debatt

2012-05-23

Beslut

2012-05-24

Åklagarna kommer under våren 2012 att börja ge in stämningsansökningar och förundersökningsprotokoll till domstolarna på elektronisk väg. Detta som ett led i arbetet med att införa ett elektroniskt informationsflöde i brottmålsprocessen. Formkraven i rättegångsbalken anpassas så att det blir möjligt att gå över till en helt elektronisk ingivning. På så sätt skapas förutsättningar för en mer effektiv brottmålshantering. Lagändringarna börjar gälla den 1 juli 2012.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Anföranden och repliker

1, 2 minuter

Justering

2012-05-08

Datum

2012-05-08

Debatt

2012-05-23

Beslut

2012-05-24

Möjligheterna att genomföra säkerhetskontroller i domstolar ökar. Säkerhetskontroller ska få genomföras om de behövs för att begränsa risken för att det i lokalerna begås brott som innebär allvarlig fara för någons liv, hälsa eller frihet eller för omfattande förstörelse av egendom. Ett beslut om säkerhetskontroll ska gälla en viss tid, men längst tre månader, eller en viss förhandling. Lagändringarna börjar gälla den 1 juli 2012.

Riksdagen gjorde vidare ett tillkännagivande till regeringen om en utvärdering av säkerheten i domstolarna för målsägande och vittnen. Riksdagen menar att det saknas en heltäckande bild av det arbete som utförs i domstolarna för att skydda målsägande och vittnen och vilken effekt arbetet haft. Det finns därför skäl att genomföra en utvärdering.

Behandlade dokument

4

Förslagspunkter

2

Reservationer

2 

Anföranden och repliker

19, 63 minuter

Beredning

2012-04-26

Justering

2012-05-08

Datum

2012-05-08

Debatt

2012-05-24

Beslut

2012-05-24

Riksdagen sa nej till motioner från allmänna motionstiden 2011 om studiestöd. Skälet är gällande lagar och regler och att det redan pågår utredningar i de frågor som motionerna tar upp. Motionerna handlar bland annat om möjligheter för alla att studera, ett flexiblare studiemedelssystem, fribeloppets avskaffande, studiemedelssystemet för studerande på den kommunala vuxenutbildningens grundläggande nivå, åldersgränser för studiemedel, avskrivning av studieskulder för personer som flyttar till landsbygdskommuner och en avveckling av Centrala studiestödsnämnden (CSN).

Behandlade dokument

24

Förslagspunkter

9

Reservationer

4 

Anföranden och repliker

11, 57 minuter

Justering

2012-04-26

Datum

2012-05-07

Debatt

2012-05-24

Beslut

2012-05-30

Riksdagen anser att EU-kommissionens förslag om den så kallade Monti II-förordningen strider mot subsidiaritetsprincipen och skickar ett motiverat yttrande till EU-parlamentets, Europeiska rådets och EU-kommissionens ordförande. Enligt subsidiaritetsprincipen, även kallad närhetsprincipen, ska besluten fattas på den effektivaste nivån så nära medborgarna som möjligt.

Den fria rörligheten över gränserna är något positivt men får inte ske till priset av social dumpning. Syftet med Monti II-förordningen är att förtydliga förhållandet mellan allmänna principer för och grundläggande rättigheter om kollektiva åtgärder, exempelvis strejker, och etableringsfriheten och friheten att tillhandahålla tjänster inom EU. Riksdagen anser att kommissionens förslag i dess nuvarande skick inte bidrar till att förtydliga detta. Förslaget leder inte till större rättssäkerhet och kan istället störa det svenska systemet för tvistlösning. Inte heller ser riksdagen något mervärde i den föreslagna regleringen på EU-nivå.

Förslagspunkter

1

Justering

2012-05-03

Datum

2012-05-03

Debatt

2012-05-10

Beslut

2012-05-10

Riksdagen uppmanar regeringen att komma in med ett förslag om att kommunerna ska få stimulansbidrag så att de kan erbjuda barnomsorg på obekväm arbetstid. Förslaget ska lämnas till riksdagen inom ramen för budgetprocessen.

Riksdagen påpekar att över hälften av Sveriges kommuner har inte barnomsorg på obekväm arbetstid. Det ställer till problem för föräldrar som arbetar kvällar, helger och nätter, vilket är vanligt inom exempelvis vården, industrin, servicesektorn och kulturvärlden. Det är ett extra stort problem för ensamstående föräldrar, som är mer drabbade av arbetslöshet än andra föräldrar. Avsaknaden av barnomsorg får inte utgöra ett hinder för föräldrar att ta ett jobb, menar riksdagen.

Beslutet grundar sig delvis på motioner från Socialdemokraterna och Miljöpartiet.

Behandlade dokument

26

Förslagspunkter

17

Reservationer

12 

Anföranden och repliker

34, 118 minuter

Justering

2012-04-26

Datum

2012-05-02

Debatt

2012-05-10

Beslut

2012-05-23

Utrikesutskottet har granskat regeringens skrivelse om EU:s verksamhet under 2011. Skrivelsen tar upp EU:s utveckling och förbindelser med omvärlden, det ekonomiska och sociala samarbetet, det rättsliga och inrikes samarbetet samt EU:s institutioner. Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet. Riksdagen sa samtidigt nej till de motioner som lämnats med anledning av skrivelsen samt motioner från allmänna motionstiden 2011 om samarbetet inom EU.

Behandlade dokument

14

Förslagspunkter

27

Reservationer

44 

Anföranden och repliker

63, 325 minuter

Beredning

2012-03-29

Justering

2012-04-26

Datum

2012-05-02

Debatt

2012-05-09

Beslut

2012-05-09

Riksdagen godkände regeringens beslut från den 15 mars 2012 om att tillämpa sanktionslagen i fråga om Libyen. Regeringens beslut innebär att Sverige ska genomföra de sanktioner mot Libyen som FN och EU har antagit. För att regeringens beslut ska träda i kraft krävdes riksdagens godkännande.

Sanktionerna innebär förbud mot att köpa, importera eller transportera krigsmateriel från Libyen. Det ska även vara förbjudet att leverera, sälja eller överföra vapen och annan militär utrustning till Libyen eller att transportera sådan utrustning genom Sverige till Libyen.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Justering

2012-04-26

Datum

2012-04-27

Debatt

2012-05-09

Beslut

2012-05-09

En ny lag införs om kvalitets- och säkerhetsnormer vid hanteringen av mänskliga organ som är avsedda för transplantation. Syftet är att skydda människors hälsa.

Den nya lagen innebär bland annat att det sjukhus som tar tillvara ett organ omedelbart ska anmäla allvarliga avvikande händelser och allvarliga biverkningar som kan påverka organets säkerhet och kvalitet till det sjukhus som ansvarar för att transplantera organet. Detsamma ska gälla även i motsatt riktning. Anmälningsplikten gäller både misstänkta och konstaterade avvikande händelser och biverkningar . Sjukhuset ska också omedelbart göra en anmälan till Socialstyrelsen. Socialstyrelsen ska föra ett digitalt register över verksamheten hos de sjukhus som tar tillvara och transplanterar organ. Syftet med registret är att ge offentlighet åt verksamheten. Registret ska även få användas för tillsyn, i forskning och för att ta fram statistik.

Den nya lagen ska gälla från och med den 27 augusti 2012. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Justering

2012-04-26

Datum

2012-04-27

Debatt

2012-05-09

Beslut

2012-05-09

När myndigheter köper varor eller tjänster från företag som de helt eller delvis äger eller är medlemmar i ska det inte krävas någon offentlig upphandling. Undantaget gäller avtal som myndigheter sluter med en juridisk person eller en gemensam nämnd, förutsatt att vissa kriterier uppfylls. Villkoren innebär i korthet att den upphandlande myndigheten måste utöva en kontroll över företaget som motsvarar den kontroll myndigheten har över sin egen förvaltning, samt att företaget måste bedriva huvuddelen av sin verksamhet tillsammans med den upphandlande myndigheten.

Bestämmelserna för kommunala företag ändras. Det kommunala ändamål och de kommunala befogenheter som utgör ramen för verksamheten ska anges i bolagsordningen för helägda aktiebolag. Kommun- och landstingsstyrelsernas uppsynsplikt stärks. Nämnder i kommuner, landsting och kommunalförbund får möjlighet att delegera beslutanderätten i en upphandling till så kallade inköpscentraler som anlitats för att medverka i en upphandling i egenskap av ombud.

Lagändringarna gäller från den 1 januari 2013. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Behandlade dokument

2

Förslagspunkter

2

Reservationer

1 

Anföranden och repliker

2, 8 minuter

Justering

2012-04-24

Datum

2012-04-27

Debatt

2012-05-09

Beslut

2012-05-09

Sverige ska ge Irland ett lån på högst 600 miljoner euro, vilket enligt dagens kurs motsvarar nästan 5,3 miljarder kronor. Lånet är en del av det internationella stödpaket för Irland som förhandlades fram i slutet av 2010. Långivare, förutom Sverige, är Internationella valutafonden, EU:s stödmekanismer, Storbritannien och Danmark.

Irland drabbades hårt av finanskrisen 2008 och 2009. Riksdagen anser att det är viktigt att Sverige, som tidigare utlovats, deltar i det internationella stödpaketet för Irland. Sverige är en liten och öppen ekonomi och är därmed extra känsligt för finansiell och ekonomisk turbulens i vår omgivning. Om inte Irland får tillräckligt med finansiellt stöd finns en risk för att oron sprider sig till andra euroländer och vidare till Sverige. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Behandlade dokument

3

Förslagspunkter

1

Reservationer

2 

Anföranden och repliker

17, 41 minuter

Justering

2012-04-24

Datum

2012-04-27

Debatt

2012-05-09

Beslut

2012-05-09

Den som inte följer ett myndighetsbeslut kan bli skyldig att betala vite. Regeringen föreslår att beslut om vite inom fastighetstaxeringsområdet ska gå att överklaga. Den som anlitat ett deklarationsombud har redan i dag har möjlighet att överklaga ett beslut om vite. En skatteskyldig som inte har ett deklarationsombud saknar däremot den möjligheten. Syftet med lagändringen är att samma regler ska gälla för alla skatteskyldiga.

Vissa ändringar görs också i inkomstskattelagen och kupongskattelagen med anledning av två EU-direktiv.

De nya reglerna gäller från den 1 juli 2012. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Justering

2012-04-19

Datum

2012-04-26

Debatt

2012-05-09

Beslut

2012-05-09