Sök

Riksdagen sa ja till regeringens förslag om att förbättra informationsutbytet mellan Arbetsförmedlingen och kommuner när det gäller arbetssökande som har behov av utbildning inom den kommunala vuxenutbildningen.

Förslaget innebär att en kommun ska vara skyldig att lämna vissa uppgifter om arbetssökande till Arbetsförmedlingen. Uppgifterna kan bland annat behövas för att erbjuda en utbildning som är anpassad efter den arbetssökandes behov.

Regeringen föreslår även att Arbetsförmedlingen ska få behandla personuppgifter för att tillhandahålla den information som behövs inom kommunernas verksamhet som avser den kommunala vuxenutbildningen.

Lagändringarna börjar gälla den 1 mars 2026.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Justering

2025-06-03

Datum

2025-06-03

Bordläggning

2025-06-09

Debatt

2025-06-10

Beslut

2025-06-10

Riksdagen har behandlat en skrivelse från regeringen som handlar om Riksrevisionens granskning av spelinspektionens tillsynsarbete.

Riksrevisionens övergripande slutsats är att tillsynen på spelmarknaden inte är tillräckligt effektiv för att motsvara de förväntningar som riksdagen och regeringen uttryckte i samband med omregleringen av spelmarknaden 2019. Exempelvis görs för få inspektioner och när brister har påtalats följs dessa inte upp i tillräcklig utsträckning. Riksrevisionen konstaterar även att spellagens nuvarande tillämpningsområde försvårar arbetet mot olagligt spel.

Regeringen välkomnar granskningen och delar Riksrevisionens bedömning att Spelinspektionen under vissa perioder inte haft förutsättningar att bedriva tillsyn i tillräcklig omfattning. Regeringen har vidtagit åtgärder för att förstärka spelinspektionens förutsättningar för tillsynsarbetet. En annan åtgärd är att en sakkunnig har fått i uppdrag att stödja Finansdepartementet i att ta fram ett förslag på hur spellagens tillämpningsområde bör utformas.

Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Justering

2025-05-22

Datum

2025-06-02

Bordläggning

2025-06-09

Debatt

2025-06-10

Beslut

2025-06-11

Sedan den 7 mars 2024 deltar Sverige fullt ut i Natos beslutsfattande och bidrar på så sätt till att påverka alliansens inriktning. Riksdagen har behandlat en skrivelse där regeringen redogör för verksamheten inom Nato under 2024. Dessutom har riksdagen behandlat en redogörelse från den svenska delegationen till Natos parlamentariska församling om deras verksamheten under 2024.

Riksdagen understryker hur viktigt det är att riksdagen får insyn och inflytande över regeringens agerande i Natofrågor. Riksdagen och regeringen anser att Sverige ska vara en trovärdig, pålitlig och solidarisk allierad som bidrar till att stärka säkerheten och stabiliteten i vårt närområde och i det euroatlantiska området. Det är positivt att regeringen under 2024 prioriterade att stärka Natos kollektiva avskräcknings- och försvarsförmåga, bland annat genom att integrera Sverige i Natos planer och strukturer och genom konkreta bidrag till Natos aktiviteter. Riksdagen poängterar igen att stödet till Ukraina även i fortsättningen ska vara en central del av svensk säkerhets- och försvarspolitik och att Sverige ska stödja Ukrainas kamp så länge som det behövs.

Alla Natos 32 medlemsländer ingår i den parlamentariska församlingen. Syftet med församlingen är att diskutera och påverka beslut om den gemensamma säkerheten, skapa förståelse för de säkerhetspolitiska utmaningar som det transatlantiska samarbetet står inför och stödja de nationella parlamentens insyn i frågor om försvar och säkerhet. Riksdagen framhåller den svenska delegationens betydelse för att riksdagen ska få insyn i Natos verksamhet.

Riksdagen lade skrivelsen och redogörelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Behandlade dokument

4

Förslagspunkter

6

Reservationer

3 

Anföranden och repliker

7, 57 minuter

Justering

2025-05-22

Datum

2025-05-30

Bordläggning

2025-06-09

Debatt

2025-06-10

Beslut

2025-06-10

Riksdagen sa ja till regeringens förslag att ta bort systemet med så kallade strukturfondspartnerskap. Partnerskapen har en regional förankring och deras roll är att prioritera bland projekt som sökt pengar från olika EU-fonder.

Systemet med strukturfondspartnerskap har kritiserats, bland annat för att det inte ansetts vara förenligt med EU-rätten, och att det ansetts bidra till oklarheter kring roll- och ansvarsfördelning i förhållande till de förvaltande myndigheter som är knutna till de olika EU-finansierade programmen.

Regeringens förslag innebär att en form av regionala partnerskap blir kvar men får en mer strategisk roll, medan de förvaltande myndigheterna fattar beslut om prioriterade projekt och har ett tydligt ansvar för hela handläggningsprocessen, från ansökan till beslut.

Lagen om strukturfondspartnerskap slutar gälla den 1 augusti 2025.

Behandlade dokument

3

Förslagspunkter

2

Reservationer

2 

Justering

2025-05-22

Datum

2025-05-28

Bordläggning

2025-06-03

Debatt

2025-06-04

Beslut

2025-06-10

Riksdagen sa nej till cirka 130 förslag i motioner om lärare och elever. Förslagen har lämnats in under den allmänna motionstiden 2024 och handlar bland annat om skolans personal, trygghet och säkerhet, elevers hälsa och elever med särskilda behov.

Riksdagen hänvisar till gällande regler, pågående arbete och åtgärder som gjorts på områdena.

Behandlade dokument

61

Förslagspunkter

20

Reservationer

30 

Anföranden och repliker

25, 95 minuter

Justering

2025-05-22

Datum

2025-05-27

Bordläggning

2025-06-03

Debatt

2025-06-04

Beslut

2025-06-04

Varje år sedan 1985 redogör regeringen i en skrivelse till riksdagen för Sveriges export av krigsmateriel. Skrivelsen uppmärksammar den svenska exportkontrollpolitiken i fråga om krigsmateriel och produkter med dubbla användningsområden.

Skrivelsen innehåller en redovisning av den export av krigsmateriel som har förekommit under 2024. Dessutom beskriver regeringen samarbetet inom EU och i andra internationella forum när det gäller strategisk exportkontroll av krigsmateriel och produkter med dubbla användningsområden. Regeringen redogör också för Sveriges donationer av krigsmaterial till Ukraina och för konsekvenserna för exportkontrollen av Sveriges ansökan om Natomedlemskap.

Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Riksdagen sa också nej till förslag i motioner om exportkontroll av krigsmateriel och produkter med dubbla användningsområden från den allmänna motionstiden 2024 och från följdmotioner. Motionerna handlar exempelvis om att se över den nuvarande lagstiftningen och om att tillämpningen av lagstiftningen ska bli mer restriktiv eller i vissa fall mer generös.

Riksdagen hänvisade bland annat till pågående utredningsarbete och gällande bestämmelser.

Behandlade dokument

8

Förslagspunkter

5

Reservationer

6 

Anföranden och repliker

12, 61 minuter

Justering

2025-05-22

Datum

2025-05-27

Bordläggning

2025-06-09

Debatt

2025-06-10

Beslut

2025-06-10

Riksdagen sa nej till cirka 110 förslag om olika trafiksäkerhetsfrågor i motioner från den allmänna motionstiden 2024.

Förslagen handlar bland annat om hastighetsbegränsningar och hastighetsövervakning, insatser mot alkohol och droger i trafiken, trafiksäkerheten för mopedbilar och A-traktorer samt förarutbildning och körkort.

Riksdagen hänvisar bland annat till planerade eller redan vidtagna åtgärder och att arbete pågår inom flera av de frågor som förslagen tar upp.

Behandlade dokument

74

Förslagspunkter

19

Reservationer

15 

Anföranden och repliker

28, 100 minuter

Justering

2025-05-22

Datum

2025-05-27

Bordläggning

2025-06-03

Debatt

2025-06-04

Beslut

2025-06-10

Socialförsäkringsförmåner dras in eller minskas för personer som häktas i sin utevaro och för personer som inte inställer sig för att verkställa en frihetsberövande påföljd. Riksdagen sa ja till regeringens förslag om nya regler på området.

Regelverket gäller de som häktas i sin utevaro och de som inte inställer sig till en frihetsberövande påföljd vid en kriminalvårdsanstalt eller ett särskilt ungdomshem. Reglerna börjar gälla den 1 juli 2025.

Behandlade dokument

2

Förslagspunkter

1

Anföranden och repliker

3, 14 minuter

Justering

2025-05-22

Datum

2025-05-27

Bordläggning

2025-06-03

Debatt

2025-06-04

Beslut

2025-06-04

Riksdagen anser att regeringen bör verka för att en nordisk försvars- och säkerhetspolitisk kommission tillsätts. Riksdagen riktade därför ett tillkännagivande, en uppmaning till regeringen om detta.

Ett syfte med kommissionen menar riksdagen vore att åstadkomma en mer effektiv planering och koordinering av försvarsresurserna inom hela Norden.

Tillkännagivandet gjordes i samband med att riksdagen behandlade motioner och en regeringsskrivelse om nordiskt samarbete, samt en redogörelse från den svenska delegationen till Nordiska rådet. Riksdagen sa nej till övriga motioner och lade skrivelsen och redogörelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Behandlade dokument

17

Förslagspunkter

7

Reservationer

9 

Anföranden och repliker

15, 86 minuter

Justering

2025-05-22

Datum

2025-05-26

Bordläggning

2025-06-04

Debatt

2025-06-05

Beslut

2025-06-10

Riksdagen sa ja till regeringens förslag om en utvidgad insamling och utlämning av djurhälsodata. Med djurhälsodata menas exempelvis uppgifter från veterinärer om hur de använder läkemedel för att behandla djur.

Förslagen innebär bland annat att det införs en skyldighet för veterinärer att lämna över djurhälsodata till Jordbruksverket. Det ska också bli möjligt för berörda myndigheter att dela djurhälsodata med avels- och djurhälsoorganisationer.

Lagändringarna föreslås börja gälla den 1 oktober 2025.

Riksdagen sa också nej till cirka 160 förslag i motioner om jordbrukspolitik från den allmänna motionstiden 2024. Anledningen till detta är främst att arbete redan pågår i många av de frågor som förslagen handlar om.

Förslagen i motionerna handlar bland annat om den gemensamma jordbrukspolitiken, ett hållbart och konkurrenskraftigt jordbruk, ekologisk produktion och en växtbaserad jordbrukssektor, jordbrukets klimat- och miljöpåverkan samt växtförädling och forskningsfrågor.

Behandlade dokument

50

Förslagspunkter

31

Reservationer

49 

Anföranden och repliker

44, 136 minuter

Justering

2025-05-22

Datum

2025-05-26

Bordläggning

2025-06-03

Debatt

2025-06-04

Beslut

2025-06-04

Riksdagen sa nej till cirka 70 förslag i motioner från den allmänna motionstiden 2024 som rör arbetsrätt och arbetstid. Förslagen handlar exempelvis om tidsbegränsade anställningar, sysselsättningsgrad, turordningsreglerna, rätt till ledighet och delade turer. Riksdagen hänvisar bland annat till gällande bestämmelser och till parternas ansvar, det vill säga fackföreningar och arbetsgivarorganisationer, för reglering av villkor på arbetsmarknaden.

Behandlade dokument

32

Förslagspunkter

19

Reservationer

25 

Anföranden och repliker

39, 108 minuter

Justering

2025-05-22

Datum

2025-05-26

Bordläggning

2025-06-04

Debatt

2025-06-05

Beslut

2025-06-10

Riksdagen sa ja till regeringens förslag om att skolors brottsförebyggande säkerhetsarbete förs in som ett nytt kapitel i skollagen.

Förslaget innebär bland annat att det på varje förskole- och skolenhet ska finnas en beredskapsplan och ett löpande säkerhetsarbete för att kunna hantera en allvarlig våldssituation eller hot om en sådan. Åtgärder ska också vidtas för att obehöriga personer inte ska ges tillträde till förskole- eller skolenhetens område under den tid som verksamheten pågår. Förslaget innebär också att sekretess ska gälla för uppgifter som rör skolornas beredskapsplaner och löpande beredskapsarbete för allvarliga vålds- och hotsituationer.

Förslaget innebär också att rektorer ska få besluta att väskor och andra föremål som elever har med sig till skolan, eller till en skolaktivitet utanför skolans område, ska få genomsökas.

Om ett misstänkt brott har begåtts av en elev i samband med skolans verksamhet ska rektorn göra en polisanmälan, om det inte finns övervägande skäl till att inte göra det.

Lagändringarna börjar gälla den 1 juli 2025.

Behandlade dokument

5

Förslagspunkter

5

Reservationer

7 

Anföranden och repliker

28, 115 minuter

Justering

2025-05-22

Datum

2025-05-23

Bordläggning

2025-06-03

Debatt

2025-06-04

Beslut

2025-06-04

Regeringen har i en skrivelse till riksdagen redogjort för verksamheten i EU under 2024. Skrivelsen tar upp beslut och händelser i unionen och redovisar bredden i unionens frågor utifrån arbetet i de olika ministerråden.

Det är 30 år sedan Sverige gick med i EU. Riksdagen konstaterar att ett starkt EU ger Europa kraft och Sverige en starkare röst i globala frågor. Året har präglats av ett svårt omvärldsläge, med Rysslands fullskaliga invasion av Ukraina och en upptrappad konflikt i Mellanöstern. Ett fortsatt starkt ekonomiskt, militärt, politiskt och humanitärt stöd till Ukraina och utvidgade sanktioner mot Ryssland har genomsyrat EU:s politiska dagordning.

Rättsstatsfrågor befinner sig fortfarande högt upp på EU:s agenda. Riksdagen framhåller vikten av att frågorna prioriteras och att EU-samarbetets grundläggande värden, frihet, demokrati, jämställdhet och rättsstatens principer, ska respekteras av medlemsländerna.

Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Behandlade dokument

25

Förslagspunkter

9

Reservationer

15 

Anföranden och repliker

20, 89 minuter

Justering

2025-05-22

Datum

2025-05-23

Bordläggning

2025-06-04

Debatt

2025-06-05

Beslut

2025-06-10

Regeringen har föreslagit åtgärder som ska motverka att kriminella nätverk missbrukar betalningssystem. Riksdagen sa ja till förslaget.

Förslaget innebär att clearingbolag, det vill säga de företag som förmedlar betalningar mellan banker, ska vara skyldiga att

• övervaka transaktioner
• lämna uppgifter om misstänkta transaktioner till banker
• rapportera misstänkt penningtvätt eller finansiering av terrorism till Polismyndigheten.

Förslaget innebär även att Finansinspektionen ska få större möjligheter att pröva lämpligheten hos ombud i Sverige som erbjuder betaltjänster för utländska företag. Betaltjänsteombudens verksamhet kan exempelvis innebära överföring av pengar genom alternativa betalningssystem, så kallad hawala-verksamhet. Transaktioner som görs på detta sätt har en lägre grad av spårbarhet och kan missbrukas av kriminella nätverk. I Sverige finns det cirka 1 200 sådana ombud.

Lagändringen börjar gälla den 1 juli 2025.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Justering

2025-05-22

Datum

2025-05-23

Bordläggning

2025-06-03

Debatt

2025-06-04

Beslut

2025-06-04

Riksdagen sa ja till regeringens förslag att begränsa tillgången till lustgas.

Förslaget syftar till att motverka att lustgas används som berusningsmedel. Bland annat genom att

• lustgas inte får säljas om det finns särskild anledning att anta att lustgasen ska användas som berusningsmedel
• högst 18 gram lustgas får säljas till en privatperson per tillfälle
• lustgas inte får säljas till en person under 18 år
• lustgas inte får marknadsföras i strid med den nya lagen.

Den nya lagen börjar gälla den 1 juli 2025.

Behandlade dokument

2

Förslagspunkter

2

Reservationer

1 

Justering

2025-05-22

Datum

2025-05-22

Bordläggning

2025-06-03

Debatt

2025-06-04

Beslut

2025-06-04

Riksdagen sa ja till regeringens förslag att införa ett nytt brott särskilt inriktat på när stöldgods förs ut ur landet, så kallat utförselhäleri.

Det nya brottet föreslås ingå i Tullverkets huvuduppdrag. Förslagen innebär att utsedda personer som är anställda vid Tullverket ska kunna biträda åklagare vid utredningar om självständigt förverkande. En tulltjänsteman ska få inleda en sådan utredning, i likhet med en polis.

Straffet för utförselhäleri föreslås vara fängelse i högst två år och för grovt utförselhäleri fängelse i lägst sex månader och högst sex år. En särskild straffskala införs också för narkotikasmuggling av normalgraden om narkotikan är avsedd att säljas.

Lagändringarna börjar gälla den 1 september 2025.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Anföranden och repliker

13, 49 minuter

Justering

2025-05-22

Datum

2025-05-22

Bordläggning

2025-06-03

Debatt

2025-06-04

Beslut

2025-06-04

Riksdagen sa nej till cirka 170 förslag i motioner från den allmänna motionstiden 2024. Anledningen är främst att arbete redan pågår i flera av de frågor som motionerna tar upp.

Förslagen handlar bland annat om återanvändning och återvinning, avfall, cirkulära livsmedelsfrågor, plastfrågor, marint skräp och kemikaliefrågor.

Behandlade dokument

62

Förslagspunkter

34

Reservationer

56 

Anföranden och repliker

24, 90 minuter

Justering

2025-05-22

Datum

2025-05-22

Bordläggning

2025-06-04

Debatt

2025-06-05

Beslut

2025-06-10

Regeringen har presenterat forskningspolitiken för åren 2025–2028. I samband med detta presenterade regeringen även ett förslag som innebär att regeringen ska få bestämma regler om att högskolor ska få besluta att en anställning hos dem ska kunna vara förenad med en anställning utanför högskolan. Riksdagen sa ja till regeringens förslag. Idag gäller förenade anställningar på högskolor endast vissa befattningar som exempelvis specialutbildade läkare och tandläkare och regeringens förslag innebär att begränsningen till vissa sektorer eller befattningar kan tas bort.

Syftet med lagändringen är att öka möjligheten för kunskaps- och kompetensutbyte mellan enskilda forskare, lärosäten och andra samhällssektorer och därmed stärka kompetensförsörjning och konkurrenskraft. Lagändringen börjar gälla den 1 juli 2025.

Riksdagen riktade även en uppmaning, ett så kallat tillkännagivande, till regeringen om regeringens aviserade utredning om hur ändamålsenlig dagens myndighetsform är för statliga lärosäten. Enligt riksdagen bör en sådan utredning om ändrad organisationsform inte genomföras. Tillkännagivandet kom med anledning av ett förslag i en följdmotion.

Riksdagen sa nej till övriga motioner varav cirka 140 förslag kommer från den allmänna motionstiden 2024.

Behandlade dokument

73

Förslagspunkter

58

Reservationer

110 

Anföranden och repliker

62, 189 minuter

Justering

2025-05-15

Datum

2025-05-21

Bordläggning

2025-05-20

Debatt

2025-05-21

Beslut

2025-05-22

Konsumentskyddet på kreditmarknaden ska stärkas. Riksdagen sa ja till regeringens förslag som handlar om att motverka överskuldsättning hos svenska hushåll.

Marknaden för konsumtionskrediter har ökat snabbt de senaste åren. Snabblån som ges av konsumentkreditinstitut, så kallade snabblåneföretag, har enligt regeringen och riksdagen bidragit till en överskuldsättning. Det är framför allt unga människor med låga inkomster som tagit snabblånen.

Enligt beslutet ska det inte längre vara möjligt att bedriva verksamhet som konsumentkreditinstitut. I stället ska det endast bli tillåtet för banker att ge konsumentkrediter.

De nya reglerna börjar gälla den 1 juli 2025.

Behandlade dokument

2

Förslagspunkter

2

Reservationer

2 

Anföranden och repliker

3, 20 minuter

Justering

2025-05-15

Datum

2025-05-21

Bordläggning

2025-05-20

Debatt

2025-05-21

Beslut

2025-05-21

Den nuvarande socialtjänstlagen ska ersättas av en ny socialtjänstlag. Riksdagen sa ja till regeringens förslag om detta. Riksdagen sa också ja till ändringar i andra lagar till följd av den nya socialtjänstlagen.

Syftet med den nya lagen är bland annat att socialtjänsten ska bli långsiktigt hållbar och arbeta mer förebyggande och kunskapsbaserat.

Den nya socialtjänstlagen börjar gälla den 1 juli 2025.

Behandlade dokument

6

Förslagspunkter

23

Reservationer

29 

Anföranden och repliker

30, 121 minuter

Justering

2025-05-13

Datum

2025-05-20

Bordläggning

2025-05-19

Debatt

2025-05-20

Beslut

2025-05-20