Sök

Riksdagen har prövat om EU-kommissionens förslag om hybrida missmatchningar med tredjeländer är förenligt med subsidiaritetsprincipen. Den principen innebär att beslut ska fattas så effektivt och så nära medborgarna som möjligt. Åtgärderna som föreslås ska heller inte vara mer långtgående än vad som är nödvändigt för att målen med förslaget ska kunna uppnås.

Hybrida missmatchningar är när skillnader i länders skatteregler för företag och finansiella instrument utnyttjas för att uppnå dubbel icke-beskattning eller en lägre beskattning. Det finns regler om de vanligaste formerna av hybrida missmatchningar, men endast inom EU. Enligt kommissionens förslag behöver hybrida missmatchningar som berör länder utanför EU och EES också motverkas.

Riksdagen anser att kommissionens förslag är mycket komplext och svårbedömt. Det innehåller en rad oklarheter och saknar en nödvändig konsekvensanalys. Bristerna i underlaget gör det svårt att bedöma kommissionens motivering för att syftet med direktivet kan uppnås bättre på EU-nivå än på nationell nivå. Riksdagen är också starkt kritisk till att tidsramarna för de nationella parlamentens subsidiaritetsprövning inte respekteras.

Riksdagen anser att förslaget strider mot subsidiaritetsprincipen och beslutade att lämna ett motiverat yttrande om detta till Europaparlamentet, ministerrådet och EU-kommissionen.

Förslagspunkter

1

Justering

2016-12-08

Datum

2016-12-08

Bordläggning

2016-12-12

Debatt

2016-12-13

Beslut

2016-12-14

Riksdagen har prövat om EU-kommissionens förslag om tvistlösningsmekanismen för dubbelbeskattning är förenligt med subsidiaritetsprincipen. Den principen innebär att beslut ska fattas så effektivt och så nära medborgarna som möjligt. Åtgärderna som föreslås ska heller inte vara mer långtgående än vad som är nödvändigt för att målen med förslaget ska kunna uppnås.

EU-kommissionen anser att det finns behov av att förbättra den befintliga tvistlösningsmekanismen för dubbelbeskattning i EU. Syftet är att utforma ett rättvist och effektivt skattesystem som ökar rättssäkerheten. Riksdagen håller med om att mekanismen bör förbättras men tycker inte att kommissionen klarlagt varför en lösning på problemen inom tvistlösningsområdet måste ske genom ett direktiv.

Riksdagen anser att förslaget strider mot subsidiaritetsprincipen och beslutade att lämna ett motiverat yttrande om detta till Europaparlamentet, ministerrådet och EU-kommissionen.

Förslagspunkter

1

Justering

2016-12-08

Datum

2016-12-08

Bordläggning

2016-12-12

Debatt

2016-12-13

Beslut

2016-12-14

Riksdagen har prövat om EU-kommissionens förslag om en gemensam bolagsskattebas är förenligt med subsidiaritetsprincipen. Den principen innebär att beslut ska fattas så effektivt och så nära medborgarna som möjligt. Åtgärderna som föreslås ska heller inte vara mer långtgående än vad som är nödvändigt för att målen med förslaget ska kunna uppnås.

Kommissionen har presenterat förslag som ska genomföras i två steg; ett förslag om en gemensam bolagsskattebas är tänkt att antas först. I ett andra steg ska förslaget om en gemensam konsoliderad bolagsskattebas införas. Kommissionen har angett mål som gäller båda förslagen. Det gör det svårare för riksdagen att bedöma om målen för respektive förslag i tillräcklig utsträckning kan uppnås av medlemsländerna eller bättre kan uppnås på EU-nivå. Riksdagen delar också regeringens bedömning att medlemsländerna initialt är mer lämpade att avgöra hur företagsbeskattningen bör utformas.

Riksdagen delar även regeringens bedömning att förslaget om gemensam konsoliderad bolagsskattebas i många delar är vagt och oprecist, svåröverskådligt och innehåller oklarheter.

Riksdagen anser att förslaget strider mot subsidiaritetsprincipen beslutade att lämna ett motiverat yttrande om detta till Europaparlamentet, ministerrådet och EU-kommissionen.

Förslagspunkter

1

Justering

2016-12-08

Datum

2016-12-08

Bordläggning

2016-12-12

Debatt

2016-12-13

Beslut

2016-12-14

Riksdagen har prövat om EU-kommissionens förslag om en gemensam bolagsskattebas är förenligt med subsidiaritetsprincipen. Den principen innebär att beslut ska fattas så effektivt och så nära medborgarna som möjligt. Åtgärderna som föreslås ska heller inte vara mer långtgående än vad som är nödvändigt för att målen med förslaget ska kunna uppnås.

Kommissionen har presenterat förslag som ska genomföras i två steg; förslaget om en gemensam bolagsskattebas är tänkt att antas först. I ett andra steg ska ett förslag om en gemensam konsoliderad bolagsskattebas införas. Kommissionen har angett mål som gäller båda förslagen. Det gör det svårare för riksdagen att bedöma om målen för respektive förslag i tillräcklig utsträckning kan uppnås av medlemsländerna eller bättre kan uppnås på EU-nivå. Riksdagen delar också regeringens bedömning att medlemsländerna initialt är mer lämpade att avgöra hur företagsbeskattningen bör utformas.

Riksdagen konstaterar att möjligheten att motverka bland annat skatteflykt kan hanteras inom ramen för det nyligen antagna direktivet mot skatteflyktsmetoder som påverkar hur den inre marknaden fungerar. Detta direktiv innehåller också minimistandarder med en möjlighet för medlemsländerna att utforma bestämmelser efter nationella förutsättningar, en möjlighet som skulle gå förlorad vid ett införande av absoluta regler mot skatteflykt.

Riksdagen anser att förslaget strider mot subsidiaritetsprincipen och beslutade att lämna ett motiverat yttrande om detta till Europaparlamentet, ministerrådet och EU-kommissionen.

Förslagspunkter

1

Justering

2016-12-08

Datum

2016-12-08

Bordläggning

2016-12-12

Debatt

2016-12-13

Beslut

2016-12-14

Riksdagen sa ja till regeringens förslag om fördelning av pengar till utgiftsområdet ekonomisk trygghet för familjer och barn. Sammanlagt går 89 miljarder kronor för 2017 till det här området. Mest pengar går till föräldraförsäkring (cirka 41,7 miljarder kronor) och barnbidrag (cirka 27,3 miljarder).

Riksdagen sa också ja till att avskaffa jämställdhetsbonusen från den 1 januari 2017 och ja till förslag om höjningar av flerbarnstillägget och adoptionsbidraget samt en höjd inkomstgräns för bostadsbidraget som lämnas till barnfamiljer.

Behandlade dokument

48

Förslagspunkter

6

Reservationer

15 

Anföranden och repliker

26, 85 minuter

Justering

2016-12-06

Datum

2016-12-08

Bordläggning

2016-12-13

Debatt

2016-12-14

Beslut

2016-12-15

Riksdagen har sagt ja till regeringens förslag om fördelningen av pengar till utgiftsområde 11: Ekonomisk trygghet vid ålderdom för 2017.

Sammanlagt handlar det om cirka 34,8 miljarder kronor för 2017. Pengarna går främst till garantipension, efterlevnadspension och bostadstillägg för pensionärer.

Riksdagen sa även ja till regeringens förslag om bemyndigande av ekonomiska åtaganden. Det betyder att regeringen kan ta över en del ekonomiska beslut från riksdagen. I det här fallet handlar det om att besluta om en kredit i Riksgäldskontoret som tillsammans med tidigare utnyttjad kredit uppgår till högst 8 miljarder kronor.

Behandlade dokument

27

Förslagspunkter

4

Reservationer

7 

Anföranden och repliker

21, 81 minuter

Justering

2016-12-06

Datum

2016-12-08

Bordläggning

2016-12-13

Debatt

2016-12-14

Beslut

2016-12-15

Riksdagen sa ja till regeringens förslag om fördelning av pengar inom området ekonomisk trygghet vid sjukdom och funktionsnedsättning. Total är det 107 miljarder kronor som fördelas på olika poster. Mest pengar, 48,7 miljarder, går till aktivitets- och sjukersättningar. 41,7 miljarder går till sjukpenning och rehabilitering. Försäkringskassan får cirka 8.4 miljarder kronor.

Utöver det sa riksdagen bland annat också ja till regeringens förslag om att:

• den som fått aktivitetsersättning under minst tolv månader ska få möjlighet att behålla sin ersättning under sex månader för att studera
• hel sjukersättning ska kunna lämnas till en person från 19 års ålder
• höja bostadstillägget från 93 till 95 procent av bostadskostnaden upp till bostadskostnadstaket även till den som inte har fyllt 65 år.

Riksdagen gör även ett tillkännagivande till regeringen. Fusk och missbruk som utförs av företag och organisationer ökar och behöver stoppas. Bidragsbrottslagen bör därför inte bara gälla enskilda individer utan även företag och organisationer. Dessutom bör myndigheters skyldighet att underrätta annan myndighet vid felaktig utbetalning eller bidragsfusk utökas och även gälla socialtjänsten.

Behandlade dokument

64

Förslagspunkter

12

Reservationer

21 

Anföranden och repliker

39, 133 minuter

Justering

2016-12-06

Datum

2016-12-08

Bordläggning

2016-12-14

Debatt

2016-12-15

Beslut

2016-12-15

Riksdagen sa ja till regeringens förslag om hur pengarna inom utgiftsområdet kommunikationer ska fördelas. Totalt handlar det om cirka 55,1 miljarder kronor för 2017. Pengarna ska bland annat användas till drift och underhåll av järnvägen och insatser för förbättrade stadsmiljöer.

Behandlade dokument

14

Förslagspunkter

4

Reservationer

3 

Anföranden och repliker

77, 189 minuter

Justering

2016-12-06

Datum

2016-12-07

Bordläggning

2016-12-09

Debatt

2016-12-12

Beslut

2016-12-13

Riksdagen sa ja till regeringens förslag om fördelning av pengar i statsbudgeten inom utgiftsområdet Rättsväsendet. Sammanlagt går 42,5 miljarder kronor till detta område. Mest pengar går till Polismyndigheten (21,9 miljarder), Kriminalvården (8,3 miljarder) och Sveriges domstolar (5,5 miljarder).

Riksdagen riktade även sammanlagt åtta tillkännagivanden, uppmaningar, till regeringen om

• en lokalt förankrad polis
• fler områdespoliser och kommunpoliser
• vikten av polisens närvaro i brottsutsatta områden
• mer praktik i polisutbildningen
• brott mot äldre
• statistik om brott mot äldre
• kartläggning, uppföljning och statistik om hedersrelaterad brottslighet
• åtgärder mot bedrägeribrott

Behandlade dokument

95

Förslagspunkter

67

Reservationer

40 

Anföranden och repliker

87, 206 minuter

Justering

2016-12-01

Datum

2016-12-07

Bordläggning

2016-12-06

Debatt

2016-12-07

Beslut

2016-12-07

Riksdagen sa ja till regeringens förslag om hur pengar till utgiftsområdet regional tillväxt ska fördelas. Sammanlagt handlar det om knappt 3,6 miljarder kronor för år 2017. Mest pengar går till olika regionala tillväxtåtgärder och till transportbidrag. I summan ingår även pengar från EU till regionalpolitiska satsningar.

Behandlade dokument

5

Förslagspunkter

1

Anföranden och repliker

11, 52 minuter

Justering

2016-12-01

Datum

2016-12-06

Bordläggning

2016-12-09

Debatt

2016-12-12

Beslut

2016-12-13

Riksdagen sa ja till regeringens förslag om hur pengar till utgiftsområdet näringsliv ska fördelas. Sammanlagt handlar det om knappt 6,5 miljarder kronor för år 2017. Mest pengar går till Verket för innovationssystem - området forskning och utveckling, forskningsinstitutens strategiska kompetensmedel, näringslivsutveckling och exportfrämjande verksamhet.

Riksdagen sa också ja till de lagändringar som behövs när Revisorsnämnden byter namn till Revisorsinspektionen. Riksdagen sa även ja till regeringens förslag om att föra samman och ändra inriktningen för de verksamheter som Research Institutes of Sweden AB och Sveriges Tekniska Forskningsinstitut AB bedriver.

Behandlade dokument

15

Förslagspunkter

3

Reservationer

1 

Anföranden och repliker

45, 127 minuter

Justering

2016-12-01

Datum

2016-12-06

Bordläggning

2016-12-09

Debatt

2016-12-12

Beslut

2016-12-13

Riksdagen sa ja till regeringens förslag om hur anslagen för utgiftsområde 7, internationellt bistånd, ska fördelas. Totalt handlar det om 35 miljarder kronor för 2017.

Riksdagen sa också ja till regeringens förslag om att den totala ramen för bistånd år 2017 ska vara 0,99 procent av bruttonationalinkomsten (BNI). Det motsvarar 46,1 miljarder kronor, vilket är en ökning från förra året. I biståndsramen ingår kostnader som räknas som bistånd, men inte ingår i det internationella biståndet. Exempel är kostnader för mottagande av asylsökande under deras första tid i Sverige och det svenska bidraget till EU:s biståndsbudget.

Regeringen har också lämnat förslag på att den bland annat ska ha rätt att ingå fleråriga ekonomiska avtal inom biståndsverksamheten och att den ska få besluta om kapitaltillskott till Swedfund International AB upp till en viss summa. Riksdagen sa ja till även detta förslag.

Behandlade dokument

50

Förslagspunkter

6

Reservationer

13 

Anföranden och repliker

62, 150 minuter

Justering

2016-12-01

Datum

2016-12-05

Bordläggning

2016-12-07

Debatt

2016-12-08

Beslut

2016-12-08

Riksdagen sa ja till regeringens förslag om fördelning av pengar till försvaret och samhällets krisberedskap. Sammanlagt går drygt 50 miljarder kronor till det här utgiftsområdet. Mest pengar går till förbandsverksamhet och beredskap (cirka 32,5 miljarder kronor) samt materiel och anläggningar (cirka 10,4 miljarder).

Riksdagen lämnade delvis bifall till regeringens förslag om att under vissa förutsättningar få sälja och hyra ut försvarsmateriel. Riksdagen beslutade om en begränsning att regeringen endast får göra detta under 2017 och det får bara gälla JAS 39 C/D.

Behandlade dokument

16

Förslagspunkter

9

Reservationer

12 

Anföranden och repliker

60, 161 minuter

Justering

2016-12-01

Datum

2016-12-05

Bordläggning

2016-12-07

Debatt

2016-12-08

Beslut

2016-12-13

Riksdagen sa ja till regeringens förslag om fördelning av pengar i statsbudgeten för 2017 inom utgiftsområdet 15 Studiestöd. Sammanlagt går 22,4 miljarder kronor till detta område. Mest pengar går till bidrag till studiemedel (15,3 miljarder) och studiehjälp (3,4 miljarder).

Riksdagen sa också ja till regeringens förslag om vissa bemyndiganden, bland annat när det gäller bidrag till studiesociala ändamål.

Behandlade dokument

9

Förslagspunkter

1

Anföranden och repliker

11, 34 minuter

Justering

2016-12-01

Datum

2016-12-02

Bordläggning

2016-12-12

Debatt

2016-12-13

Beslut

2016-12-14

Riksdagen sa ja till regeringens förslag om hur pengar inom utgiftsområdet migration ska fördelas för 2017. Sammanlagt går cirka 33 miljarder till det här området.

Den största delen av pengarna, drygt 23,7 miljarder kronor, går till ersättningar och boendekostnader för asylsökande. För detta avsätts 2,8 miljarder mer jämfört med förra året. Migrationsverket får 5,9 miljarder kronor, vilket är drygt 1,6 miljarder mer än förra året. Drygt 1 miljard går till domstolsprövning i utlänningsmål.

Riksdagen sa också nej till motioner som handlar om bland annat obligatoriska hälsoundersökningar, undervisning i svenska och samhällsorientering under asyltiden. Skälet är att det redan pågår arbete i de frågor som motionerna tar upp. Riksdagen sa även nej till motioner som rör uttagning av så kallade kvotflyktingar.

Behandlade dokument

26

Förslagspunkter

3

Reservationer

3 

Anföranden och repliker

57, 154 minuter

Justering

2016-11-29

Datum

2016-12-02

Bordläggning

2016-12-06

Debatt

2016-12-07

Beslut

2016-12-07

Riksdagen sa ja till regeringens förslag om fördelning av pengar till areella näringar, landsbygd och livsmedel. Till areella näringar räknas exempelvis skogsbruk, jordbruk och fiske. Sammanlagt går cirka 17 miljarder kronor till det här utgiftsområdet. Pengarna går bland annat till gårdsstöd (knappt 6,5 miljarder kronor), åtgärder för landsbygdens miljö och struktur (knappt 3,5 miljarder) och Sveriges lantbruksuniversitet (drygt 1,8 miljarder).

Riksdagen sa också ja till regeringens förslag om att ändra principerna för upplåtelse och friköp av statens mark ovan odlingsgränsen och på renbetesfjällen.

Riksdagen riktade ett tillkännagivande till regeringen med anledning av att miljö- och jordbruksutskottet har följt upp regeringens resultatredovisning för vissa delar av utgiftsområdet. Riksdagen konstaterar att problemet med en svag koppling mellan resultatredovisningen och målet för utgiftsområdet kvarstår. Det gör att det är svårt att se i vilken grad insatserna har bidragit till att nå det fastställda målet.

Behandlade dokument

19

Förslagspunkter

8

Reservationer

5 

Anföranden och repliker

77, 166 minuter

Justering

2016-11-29

Datum

2016-12-01

Bordläggning

2016-12-06

Debatt

2016-12-07

Beslut

2016-12-08

Taket för uppskovsbelopp vid försäljning av privatbostäder ska slopas. Det innebär att man vid en försäljning kan begära uppskov med att betala skatt på hela vinsten. Det gäller försäljningar som genomförs under perioden 21 juni 2016 - 30 juni 2020.

Dessutom ska metoden för att beräkna uppskovsbeloppet vid köp av en billigare bostad ändras permanent. Metoden att beräkna beloppet är generösare än den nuvarande och innebär bland annat att uppskov alltid kan ges på någon del av vinsten. Denna beräkningsmetod är en återgång till det system som gällde fram till 2008.

Syftet med förändringen är att öka rörligheten på bostadsmarknaden. När vinsten från en försäljning inte beskattas kan säljaren investera pengarna i en ny bostad.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag. Lagändringarna börjar gälla den 1 januari 2017.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Anföranden och repliker

8, 50 minuter

Justering

2016-11-24

Datum

2016-11-30

Bordläggning

2016-12-06

Debatt

2016-12-07

Beslut

2016-12-08

Riksdagen sa ja till regeringens förslag om fördelningen av pengar inom utgiftsområdet skatt, tull och exekution för 2017. Sammanlagt går cirka 11 miljarder kronor till det här utgiftsområdet. Skatteverket får drygt 7,3 miljarder kronor, Tullverket drygt 1,7 miljarder och Kronofogdemyndigheten knappt 1,9 miljarder kronor.

Behandlade dokument

22

Förslagspunkter

3

Reservationer

4 

Anföranden och repliker

15, 54 minuter

Justering

2016-11-24

Datum

2016-11-30

Bordläggning

2016-11-30

Debatt

2016-12-01

Beslut

2016-12-07

Det ska bli svårare för företag som utstationerat arbetskraft att undvika sanktionsavgifter. Riksdagen sa ja till regeringens förslag om en ny lag som bygger på tvingande EU-regler.

Den fria rörligheten inom EU innebär att ett företag har rätt att använda sin egen arbetskraft för att utföra tjänster i en annan medlemsstat. Om inte företaget följer medlemsstatens regler har landet rätt att ta ut avgifter. Men struntar företaget i att betala avgiften är det ofta svårt för det aktuella landet att driva in pengarna. Därför ska nu nya regler införas i hela EU för att förhindra att företag kan smita från sanktionsavgifter. Samma regler ska även gälla inom EES då dessa länder anslutit sig till samarbetet.

I Sverige blir det Kronofogden som blir ansvarigt för att driva in sanktionsavgifter för de företag som har utstationerat arbetstagare. Det ska ske på ungefär samma sätt som Kronofogden jobbar med indrivningar i Sverige.

Den nya lagen börjar gälla den 1 januari 2017.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Justering

2016-11-24

Datum

2016-11-29

Bordläggning

2016-12-02

Debatt

2016-12-06

Beslut

2016-12-07

Riksdagen sa ja till regeringens förslag till ändringar i lagen om administrativt samarbete inom Europeiska unionen i fråga om beskattning.

Det innebär att behöriga myndigheter i EU-länderna, som till exempel Skatteverket i Sverige, automatiskt ska utbyta information om vissa typer av förhandsbesked utan att behöva göra en formell begäran. Syftet är att möjliggöra ett effektivt utbyte av upplysningar. Det ska öka möjligheten att motverka skatteflykt, aggressiv skatteplanering och skadlig skattekonkurrens inom EU.

Lagändringarna börjar gälla den 1 januari 2017.

Behandlade dokument

2

Förslagspunkter

2

Reservationer

1 

Anföranden och repliker

6, 15 minuter

Justering

2016-11-24

Datum

2016-11-29

Bordläggning

2016-12-02

Debatt

2016-12-06

Beslut

2016-12-07