Sök

Riksdagen har behandlat två skrivelser från regeringen som handlar om Riksrevisionens rapporter om statlig medfinansiering av regional kollektivtrafik och om kostnadskontroll i infrastrukturinvesteringar.

Med anledning av den ena skrivelsen riktade riksdagen en uppmaning, ett så kallat tillkännagivande, till regeringen om att se till att Trafikverkets organisation utreds med inriktningen att få bättre kostnadskontroll i infrastrukturinvesteringar.

Riksdagen lade regeringens skrivelser till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Riksdagen sa också nej till cirka 450 förslag i motioner från den allmänna motionstiden 2021.

Behandlade dokument

251

Förslagspunkter

29

Reservationer

79 

Anföranden och repliker

32, 129 minuter

Justering

2022-05-31

Datum

2022-06-02

Bordläggning

2022-06-07

Debatt

2022-06-08

Beslut

2022-06-09

Efter förslag från skatteutskottet beslutade riksdagen att behandlingen av vissa ärenden skjuts upp till nästa riksmöte, riksmötet 2022/23. Det gäller 2021/22:240 BNP-indexering av skatterna på kemikalier i viss elektronik och avfallsförbränning och 2021/22:245 Höjd skatt på alkohol och tobak. Det gäller också eventuella följdmotioner som kan lämnas med anledning av propositionerna. Även eventuella nya ärenden som riksdagens kammare kan komma att skicka till skatteutskottet under resten av riksmötet 2021/22 skjuts upp till nästa riksmöte.

Förslagspunkter

1

Justering

2022-06-02

Datum

2022-06-02

Bordläggning

2022-06-08

Debatt

2022-06-09

Beslut

2022-06-09

Riksdagen sa ja till regeringens förslag om ett nytt och enklare system för skattelättnad för arbetsresor. Förslaget innebär att det nuvarande reseavdraget avskaffas. I stället kommer det att införas skattelättnader som är baserade på avståndet mellan bostaden och arbetsplatsen. Storleken på dessa lättnader kommer att vara olika beroende på var i landet boende och arbete ligger. Generellt kommer högre krav för skattereduktion att gälla i storstadsområdena.

Skattelättnaderna ska även vara oberoende av vilket färdmedel som används. Bakgrunden till förslagen är att det nuvarande reseavdraget anses gynna arbetsresor med bil framför kollektivtrafik. De nya reglerna ska förenkla systemet, förväntas omfatta fler personer, och är bättre för miljön.

Riksdagen riktade också tre uppmaningar, så kallade tillkännagivanden, till regeringen om att återkomma med förslag om

• en höjning av den övre avståndsgränsen för arbetsresor
• höjd kilometersats
• höjd milersättning för resor i tjänsten.

De nya reglerna ska börja gälla från 1 januari 2023.

Behandlade dokument

6

Förslagspunkter

5

Reservationer

4 

Anföranden och repliker

11, 59 minuter

Justering

2022-06-02

Datum

2022-06-02

Bordläggning

2022-06-08

Debatt

2022-06-09

Beslut

2022-06-09

Riksdagen sa ja till regeringens förslag om att stärka kvalitet och kontroll i folkbokföringen. Det innebär bland annat att Skatteverket ska ges utökade möjligheter att göra kontrollbesök, och att möjligheten att bli folkbokförd utan känd hemvist slopas.

Regeringen föreslår även ett antal åtgärder för att stärka identitetskontrollen. En person som ska bli folkbokförd i Sverige ska inställa sig personligen hos Skatteverket och där kunna visa upp pass, identitetskort eller uppehållstillstånd. Skatteverket ska även kunna använda biometriska data i folkbokföringskontroller, samt på begäran ta fingeravtryck och ansiktsbild.

Lagändringarna om biometriska data, fingeravtryck och ansiktsbild ska börja gälla 1 september 2023. Övriga lagar ska börja gälla 1 september 2022.

Riksdagen riktar även tre uppmaningar, så kallade tillkännagivanden, till regeringen. Regeringen bör ta initiativ och återkomma till riksdagen om frågor rörande:

• samordningsnummer
• förbättringar av folkbokföringslagstiftningen
• folkbokföringsbrott.

Behandlade dokument

7

Förslagspunkter

8

Reservationer

10 

Anföranden och repliker

7, 43 minuter

Justering

2022-05-31

Datum

2022-06-02

Bordläggning

2022-06-08

Debatt

2022-06-09

Beslut

2022-06-09

Efter förslag från kulturutskottet beslutade riksdagen att behandlingen av vissa ärenden skjuts upp till nästa riksmöte, riksmötet 2022/23. Det gäller proposition 2021/22:242 En förstärkt spelreglering. Även eventuella nya ärenden som riksdagens kammare kan komma att skicka till kulturutskottet under resten av riksmötet 2021/22 skjuts upp till nästa riksmöte.

Förslagspunkter

1

Justering

2022-06-02

Datum

2022-06-02

Bordläggning

2022-06-07

Debatt

2022-06-08

Beslut

2022-06-09

Riksdagen sa ja till regeringens förslag om nya regler för behandling av personuppgifter i idrottens arbete mot dopning. Förslagen innebär att det införs en ny lag som reglerar behandlingen av personuppgifter i det arbete som utförs på grund av världsantidopningskoden. Syftet är att göra det möjligt att behandla vissa uppgifter på ett ändamålsenligt sätt, och att skydda enskilda idrottsutövare gentemot kränkningar av personlig integritet.

Den nya lagen ska börja gälla från 1 augusti 2022.

Behandlade dokument

2

Förslagspunkter

4

Reservationer

3 

Justering

2022-06-02

Datum

2022-06-02

Bordläggning

2022-06-08

Debatt

2022-06-09

Beslut

2022-06-14

Riksdagen sa nej till att rikta en uppmaning, ett tillkännagivande, till regeringen om åtgärder mot personer som blockerar vägar.

Förslaget om tillkännagivande var ett utskottsinitiativ. Det betyder att det var ett utskott som tog initiativ till ärendet och att det inte kom från en regeringsproposition eller en motion från ledamöter som annars är det vanliga.

Förslagspunkter

1

Reservationer

1 

Anföranden och repliker

3, 16 minuter

Justering

2022-06-02

Datum

2022-06-02

Bordläggning

2022-06-07

Debatt

2022-06-08

Beslut

2022-06-09

Regeringen har föreslagit en ny lag med bestämmelser som ska komplettera EU:s förordning om den europeiska gräns- och kustbevakningen. Bestämmelserna gäller bland annat vilka befogenheter som utländska tjänstemän som tjänstgör i Sverige enligt förordningen ska kunna ha.

Regeringen har också föreslagit förtydliganden i reglerna om att en vuxen person ska underrättas när barn som misstänks för brott grips, anhålls eller häktas. Ändringarna ska göra att de svenska reglerna följer EU:s försvarardirektiv.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag. Den nya lagen och lagändringarna börjar gälla den 1 augusti 2022.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Justering

2022-06-02

Datum

2022-06-02

Bordläggning

2022-06-14

Debatt

2022-06-15

Beslut

2022-06-16

Riksdagen har behandlat regeringens skrivelse Utvärdering av statens upplåning och skuldförvaltning 2017?2021. Enligt utskottet visar utvärderingen att regeringens riktlinjer under perioden legat i linje med målet för statsskuldspolitiken. Den visar också att Riksgäldskontoret - som bland annat har till uppgift att ta upp lån och förvalta statsskulden - har bedrivit verksamheten i enlighet med målet och regeringens riktlinjer.

Riksdagen konstaterar också att de senaste årens förändringar av riktlinjerna ökat flexibiliteten i förvaltningen av skulden. Likviditeten på den svenska statspappersmarknaden är dock fortfarande ansträngd. Enligt riksdagen kan det finnas skäl för regeringen och Riksgäldskontoret att ytterligare analysera likviditetssituationen på statspappersmarknaden inför de kommande årens beslut om riktlinjer.

Med detta lade riksdagen regeringens skrivelse till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Justering

2022-06-02

Datum

2022-06-02

Bordläggning

2022-06-08

Debatt

2022-06-09

Beslut

2022-06-09

Regeringen har lagt fram ett förslag om ändringar i skollagen. Det innebär bland annat att ersättning till huvudmän som driver friskolor ska ges med ett grundbelopp i form av en basersättning och en strukturersättning, samt att det ska göras avdrag från basersättningen för merkostnader som kommunerna har som en följd av sitt ansvar att anordna utbildning enligt skollagen.

Riksdagen sa nej till regeringens förslag. Riksdagen menar att regeringens förslag om att ändra reglerna för fördelningen av resurser till skolorna riskerar att skapa ett otydligare system än dagens och öka skillnaderna i villkor mellan kommunala och fristående skolor.

Riksdagen beslutade också att rikta två uppmaningar, så kallade tillkännagivanden, till regeringen:

• Regeringen ska återkomma till riksdagen med ett nytt förslag till system för hur resurserna till skolan ska fördelas.
• Regeringen ska utreda vissa frågor som gäller skolpengen.

Det andra förslaget om tillkännagivande som rör skolpengen var ett utskottsinitiativ. Det betyder att det var ett utskott som tog initiativ till förslaget och att det inte kom från en regeringsproposition eller en motion från ledamöter, som annars är det vanliga.

I samband med regeringsförslaget behandlade riksdagen även fem förslag i motioner från den allmänna motionstiden 2021. Riksdagen sa nej till dessa motioner.

Behandlade dokument

12

Förslagspunkter

9

Reservationer

8 

Anföranden och repliker

46, 158 minuter

Justering

2022-05-31

Datum

2022-06-01

Bordläggning

2022-06-03

Debatt

2022-06-07

Beslut

2022-06-08

Riksdagen sa ja till regeringens förslag om ändringar i skollagen. Förslagens syfte är att öka deltagandet i förskolan genom att varje hemkommun blir skyldig att ta kontakt med vårdnadshavarna. Från att barnet ska fylla tre år, och sedan löpande till och med att barnet fyller sex år, ska kommunerna upplysa om förskolans syfte och barnens rätt till förskola.

Det ska även bli obligatoriskt för kommunerna att erbjuda förskola bland annat till barn som har bott i Sverige under en kort tid. Barn som ska fylla tre år ska ha en reserverad plats på förskolan, även om inte vårdnadshavarna har ansökt om det. Kommunerna ska också sträva efter att ge ett sådant erbjudande till andra barn som har behov av en förskoleplats för att bättre kunna lära sig svenska.

Lagändringarna ska börja gälla den 1 juli 2022, och börja tillämpas på utbildning som påbörjas efter den 1 juli 2023.

Behandlade dokument

6

Förslagspunkter

11

Reservationer

15 

Anföranden och repliker

6, 43 minuter

Justering

2022-05-31

Datum

2022-06-01

Bordläggning

2022-06-03

Debatt

2022-06-07

Beslut

2022-06-08

Integritetsskyddsmyndigheten, Imy, ska vart fjärde år lämna en redovisning till regeringen om utvecklingen på it-området när det gäller frågor om integritet och ny teknik. I en skrivelse till riksdagen kommenterar regeringen de slutsatser, iakttagelser och rekommendationer som Imy gör i sin redovisning, Integritetsskyddsrapport 2020.

Riksdagen värdesätter den nya ordningen att Integritetsskyddsmyndigheten vart fjärde år överlämnar en redovisning till regeringen om de här frågorna och att regeringen i en skrivelse till riksdagen kommenterar redovisningen. Riksdagen framhåller att det är viktigt att frågorna bevakas och noterar att regeringen avser att bedriva ett systematiskt och aktivt arbete med att följa utvecklingen.

Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutar ärendet.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Anföranden och repliker

4, 22 minuter

Justering

2022-05-31

Datum

2022-06-01

Bordläggning

2022-06-03

Debatt

2022-06-07

Beslut

2022-06-08

Riksdagens åtta nämnder har överlämnat sina verksamhetsredogörelser för 2021 till riksdagen. Riksdagen lade redogörelserna till handlingarna, det vill säga avslutade ärendena.

Enligt riksdagen uppfyller samtliga nämnders redogörelser de krav och önskemål som satts upp.

Behandlade dokument

8

Förslagspunkter

1

Justering

2022-05-31

Datum

2022-06-01

Bordläggning

2022-06-03

Debatt

2022-06-07

Beslut

2022-06-08

Riksdagen anser att en utredning bör få i uppdrag att överväga möjliga åtgärder för att förhindra sådan utländsk finansiering av religiös verksamhet i Sverige som syftar till att sprida extremism och icke-demokratiska budskap. Riksdagen riktade därför ett tillkännagivande, en uppmaning, till regeringen om det.

Tillkännagivandet gjordes i samband med att utskottet behandlade cirka 100 förslag om fri- och rättigheter och förebyggande av våldsbejakande extremism i motioner från den allmänna motionstiden 2021. Riksdagen sa nej till övriga förslag.

 

Behandlade dokument

62

Förslagspunkter

24

Reservationer

36 

Anföranden och repliker

8, 52 minuter

Justering

2022-05-31

Datum

2022-06-01

Bordläggning

2022-06-03

Debatt

2022-06-07

Beslut

2022-06-08

Riksdagen sa ja till regeringens förslag om ändringar i offentlighets- och sekretesslagen. Bakgrunden är sanningskommissioner som ska utreda den assimileringspolitik som den svenska staten förde under 1800- och 1900-talet - och som ska synliggöra minoritetens erfarenheter. Kommissionernas granskning rör tornedalingar, kväner, lantalaiset och det samiska folket.

Statligt tillsatta kommissioner räknas som myndigheter och enligt tryckfrihetsförordningen blir handlingarna då offentliga. Känsliga personuppgifter om fysisk eller psykisk hälsa, familjeförhållanden och särbehandlingar kan på så vis bli offentliga. Riksdagen håller därför med regeringen om att en enskilds personliga eller ekonomiska förhållanden ska omfattas av sekretess.

Lagändringarna ska börja gälla från 15 juli 2022.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Justering

2022-05-31

Datum

2022-06-01

Bordläggning

2022-06-03

Debatt

2022-06-07

Beslut

2022-06-08

Riksdagen sa ja till regeringens förslag om en ny lag om den offentliga sektorns tillgängliggörande av data.

Den nya lagen ska gälla när en myndighet, ett organ som jämställs med en myndighet eller ett offentligt företag tillgängliggör data för vidareutnyttjande. I lagen regleras bland annat vilka format som olika data ska göras tillgängliga i, avgifter och exklusiva rättigheter samt villkor för när data görs tillgängliga.

Lagändringarna träder i kraft den 1 augusti 2022.

Behandlade dokument

2

Förslagspunkter

2

Reservationer

1 

Anföranden och repliker

2, 9 minuter

Justering

2022-05-19

Datum

2022-05-31

Bordläggning

2022-05-31

Debatt

2022-06-01

Beslut

2022-06-01

För att öka idéburna organisationers möjlighet att delta i välfärden har regeringen föreslagit att införa en ny lag om ett register och lagändringar om upphandling och valfrihet. Riksdagen har, med vissa undantag, sagt ja till regeringens förslag.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag om att idéburna organisationer i offentligt finansierad välfärdsverksamhet ska kunna registrera sig i ett särskilt register och att upphandlande myndigheter får möjlighet att reservera rätten att delta i upphandlingar av vissa välfärdstjänster till idéburna organisationer.

Däremot sa riksdagen delvis ja till regeringens förslag om att upphandlande myndigheter får möjlighet att reservera rätten att få delta i ett valfrihetssystem till idéburna organisationer. Riksdagen anser att det riskerar leda till att regioner kan komma att utesluta redan etablerade och väl fungerande vårdvalsalternativ, och att primärvården därför inte ska omfattas av den ändringen.

Lagändringarna ska börja gälla den 1 januari 2023.

Behandlade dokument

8

Förslagspunkter

7

Reservationer

9 

Anföranden och repliker

10, 68 minuter

Justering

2022-05-19

Datum

2022-05-30

Bordläggning

2022-06-01

Debatt

2022-06-02

Beslut

2022-06-02

I en skrivelse om det svenska ordförandeskapet i OSSE konstaterar regeringen att spänningar mellan vissa av länderna har försvårat organisationens arbete, eftersom organisationen huvudsakligen fattar beslut med konsensus, alltså i enighet. Under Sveriges ordförandeskapsår påverkade detta även möjligheterna till framsteg när det gäller såväl organisationens politiska mandat som organisationens funktion.

Riksdagen konstaterar bland annat att konsensusprincipen på senare tid har missbrukats. Principen har kommit att användas av enskilda deltagarstater, såsom Ryssland, som vill främja sina nationella intressen på bekostnad av OSSE:s målsättningar.

Riksdagen lägger skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutar ärendet.

Behandlade dokument

7

Förslagspunkter

4

Reservationer

2 

Anföranden och repliker

28, 109 minuter

Justering

2022-05-19

Datum

2022-05-25

Bordläggning

2022-05-30

Debatt

2022-05-31

Beslut

2022-06-01

Regeringen har lämnat förslag som syftar till att skyddet mot hemfridsbrott och olaga intrång ska moderniseras och stärkas. Lagändringarna innebär bland annat att det kan bli strängare straff för den som begår de här brotten. Det ska också bli tydligt att det kan utgöra olaga intrång att vistas utan tillåtelse på en gårdsplan. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Riksdagen beslutade också att rikta två uppmaningar, tillkännagivanden, till regeringen. En särskild brottskod för djurrättsrelaterad brottslighet bör införas och en ökad kartläggning göras av sådan brottslighet. Regeringen bör även återkomma med förslag som ger eftersöksjägare och jägare som bedriver skyddsjakt ett starkare skydd och att straffen för hot och våld mot dessa skärps.

Behandlade dokument

21

Förslagspunkter

7

Reservationer

8 

Anföranden och repliker

5, 31 minuter

Justering

2022-05-19

Datum

2022-05-25

Bordläggning

2022-05-25

Debatt

2022-05-30

Beslut

2022-05-31

Riksdagen sa nej till förslag från regeringen om att lätta på strandskyddet i så kallade strandnära utvecklingsområden. Ett sådant område kännetecknas bland annat av att tillgången till obebyggt strandskyddat område är god, såväl inom området som i den omgivande trakten. I förslaget ingår en minskning av strandskyddsområdet vid små insjöar och smala vattendrag, till 25 meter. Regeringen vill också att det ska bli lättare att få dispens för att kunna upphäva även det återstående strandskyddet vid dessa vatten. Regeringens förslag innebär också att strandskyddet ska stärkas och förtydligas, bland annat i områden som har särskild betydelse för djur- och växtlivet och i områden där bebyggelsetrycket är högt.

Bakom riksdagens beslut om nej till regeringens förslag står motioner som lämnats in med anledning av regeringens förslag. Riksdagen sa nej till övriga motionsförslag, inklusive förslag i motioner från allmänna motionstiden 2021.

Behandlade dokument

45

Förslagspunkter

8

Reservationer

12 

Anföranden och repliker

25, 110 minuter

Justering

2022-05-19

Datum

2022-05-24

Bordläggning

2022-05-30

Debatt

2022-05-31

Beslut

2022-06-01