Sök

Under nästa år ska drygt 45,5 miljarder kronor satsas på försvar och krisberedskap, enligt budgetramen för 2010. I budgetpropositionen föreslår regeringen hur pengarna ska fördelas. Störst anslag ska gå till Försvarsmaktens förbandsverksamhet och anskaffning av material, 19,9 respektive 10,8 miljarder. Bland övriga anslag märks 700 miljoner kronor till Försvarets radioanstalt. Regeringen vill förbättra JAS 39 Gripen, köpa jaktrobotar till planet och små obemannade spaningsflygplan. Riksdagen sa ja till regeringens förslag

Behandlade dokument

5

Förslagspunkter

13

Reservationer

13 

Anföranden och repliker

47, 166 minuter

Beredning

2009-11-03

Justering

2009-11-19

Datum

2009-11-25

Debatt

2009-12-02

Beslut

2009-12-02

Enligt riksdagens beslut om budgetramar för 2010 ska drygt 24 miljarder kronor gå till studiestöd. I beslutet återfinns en höjning av studiemedlen. Totalbeloppet (studiebidrag och studielån) per studiemånad för heltidsstuderande uppgår 2009 till cirka 8 500 kronor. Av detta är cirka en tredjedel studiebidrag. Enligt riksdagsbeslutet ska totalbeloppet nästa år höjas med 431 kronor per studiemånad. Av detta är 40 kronor bidrag och 391 kronor studielån. Riksdagen har dessutom fattat beslut om att det så kallade fribeloppet höjs med cirka 30 000 kronor. Det innebär att en heltidsstudent ska kunna tjäna cirka 136 000 kronor under ett kalenderår utan att det påverkar studiemedlet.

Behandlade dokument

9

Förslagspunkter

2

Justering

2009-11-19

Datum

2009-11-24

Debatt

2009-12-10

Beslut

2009-12-10

Utbildningsutskottet har granskat EU-kommissionens grönbok om ungas mobilitet i utbildningssystemet. I grönboken identifieras ett behov av att fastställa strategier för att uppnå de uppsatta målen. Grönboken koncentrerar sig på följande fem aspekter på rörlighet: att främja organiserad rörlighet i utbildningssyfte att främst diskutera rörlighet mellan länder som för närvarande deltar i EU-program, samtidigt som man vill utveckla utbyten med världen i övrigt att förespråka rörlighet inte bara över gränserna "från lika till lika", det vill säga inom sektorer (till exempel skolor, universitet och företag), utan också mellan olika sektorer, till exempel från utbildningsmiljöer till näringslivet och i motsatt riktning att koncentrera sig på fysisk rörlighet medan man erkänner värdet av virtuell rörlighet att koncentrera sig på rörlighet för ungdomar, vilket inte betyder att rörlighet i utbildningssyfte inte är viktigt för alla åldersgrupper. Huvudgruppen som avses är personer mellan 16 och 35 år. Utbildningsutskottet vill starkt betona vikten av internationalisering. Utskottet anser att det är mycket viktigt att möjligheter för elever och studenter att förlägga delar av sin utbildning eller sin praktik utomlands tas till vara och utökas. Utskottet pekar också på den satsning på ökad lärarrörlighet om 20 miljoner kronor för åren 2010-2011 som regeringen initierat. Riksdagen avslutade ärendet med detta.

Förslagspunkter

1

Anföranden och repliker

1, 8 minuter

Justering

2009-11-19

Datum

2009-11-23

Debatt

2009-12-02

Beslut

2009-12-03

Flygplatsverksamheten vid Luftfartsverket överförs till ett eller flera av staten helägda aktiebolag. Bolaget eller bolagen ska ansvara för drift, utveckling och finansiering av sina flygplatser. Bolaget eller bolagen kommer, inom ramen för affärsmässighet, att aktivt medverka till en utveckling av transportsektorn och bidra till att de transportpolitiska målen uppnås. Bolagiseringen beräknas kunna genomföras tidigast den 1 april 2010. De flygplatser som inte ingår i det nationella basutbudet bör på sikt kunna övertas av regionala och lokala intressen, till exempel kommuner, landsting eller näringslivet.

Behandlade dokument

15

Förslagspunkter

6

Reservationer

8 

Anföranden och repliker

26, 79 minuter

Justering

2009-11-17

Datum

2009-11-23

Debatt

2009-12-02

Beslut

2009-12-03

Riksdagen sa ja till regeringens budgetförslag om att biståndsramen för 2010 ska uppgå till 31,4 miljarder kronor. Det motsvarar 1 % av beräknad bruttonationalinkomst, BNI. Därmed kommer det så kallade enprocentsmålet att uppfyllas hela mandatperioden. Medlen för biståndsinsatser beräknas uppgå till 127 miljarder kronor under åren 2007-2010. Riksdagen stödjer regeringens förslag om anslag 2010 respektive prioriteringar för utvecklingssamarbetet under mandatperioden. Prioriteringarna är demokrati och mänskliga rättigheter, miljö och klimat samt främjande av jämställdhet och kvinnors roll i utveckling. När det gäller Sveriges kapitaltillskott till Asiatiska utvecklingsbanken föreslår utskottet en ändring som innebär att inbetalningen ska uppges i kronor i riksdagsbeslutet. Enligt en granskning som Riksrevisionen har gjort av Swedfund International AB finns det brister i bolagets styrning. Regeringen och Swedfund rekommenderas därför att genomföra ett antal förbättringsåtgärder. Riksrevisionens styrelse anser att det behövs en samlad bedömning av Swedfunds framtida inriktning, storlek och roll i utvecklingssamarbetet. Riksdagen konstaterar att ett sådant översynsarbete pågår i Regeringskansliet och förutsätter att regeringen snarast redovisar för riksdagen vilka åtgärder som kommer att sättas in till följd av Riksrevisionens rekommendationer.

Behandlade dokument

41

Förslagspunkter

16

Reservationer

11 

Beredning

2009-10-22

Justering

2009-11-17

Datum

2009-11-19

Debatt

2009-11-25

Beslut

2009-11-26

Utgiftsområdet Internationell samverkan får närmare 2 miljarder kronor i budgetanslag 2010. Den största posten är Bidrag till vissa internationella organisationer, som får 1,4 miljarder kronor i anslag. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Behandlade dokument

5

Förslagspunkter

5

Reservationer

1 

Anföranden och repliker

18, 50 minuter

Justering

2009-11-12

Datum

2009-11-19

Debatt

2009-11-25

Beslut

2009-11-25

Systemet med handel med utsläppsrätter gäller i dag bara för utsläpp av koldioxid. Men inom EU-samarbetet har man bland annat bestämt att det från och med 2013 kommer att gälla även lustgas och perfluorväten. Riksdagen har beslutat om vissa lagändringar för att Sverige ska leva upp till EU-direktiven. Detta innebär bland annat att regeringen får bestämma om reglerna kring de verksamheter som behöver tillstånd för att släppa ut växthusgaser. Lagändringarna ska huvudsakligen börja gälla den 1 januari 2010.

Behandlade dokument

3

Förslagspunkter

2

Justering

2009-11-17

Datum

2009-11-19

Debatt

2009-11-26

Beslut

2009-11-26

Sverige har åtagit sig att straffbelägga gärningar och att kunna döma över brott mot den Internationella brottsmålsdomstolen. Den 1 januari ändras därför brottsbalken så att följande brott också omfattar den Internationella brottsmålsdomstolens rättskipning: osann eller ovarsam utsaga inför en internationell domstol, störande av förrättning eller av allmän sammankomst, övergrepp i rättssak och skyddande av brottsling. Straffansvar för våld eller hot mot tjänsteman, förgripelse mot tjänsteman och våldsamt motstånd ska också utvidgas till att gälla gärningar riktade mot tjänstemän vid den Internationella brottsmålsdomstolen. Till följd av Lissabonfördraget görs dessutom några ändringar i brottsbalken som bland annat gäller bestämmelser om osann eller ovarsam utsaga inför en internationell domstol. Även dessa ändringar börjar gälla den 1 januari.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

2

Justering

2009-11-19

Datum

2009-11-19

Debatt

2009-11-25

Beslut

2009-11-25

Riksdagen har beslutat att godkänna – ratificera – FN:s konvention om immunitet för stater och deras egendom. Vidare att en ny lag antas så att konventionen kan bli tillämplig i Sverige. Den aktuella FN-konventionen antogs av generalförsamlingen 2004. Den anger som allmän princip att ett land åtnjuter immunitet i förhållande till andra staters domstolar. För att konventionen ska träda i kraft krävs att 30 länder ratificerar den, hittills har sex stater gjort det.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Justering

2009-11-19

Datum

2009-11-19

Debatt

2009-11-26

Beslut

2009-11-26

Transportstyrelsen tar över länsstyrelsernas uppgifter när det gäller körkorts- och yrkestrafikfrågor. Därmed samlas dessa frågor i huvudsak inom en och samma myndighet. Vägtrafikregistret ska i fortsättningen även tillhandahålla uppgifter om personer som arbetar med vägtransporter. Uppgifterna behövs för att kontrollera om bestämmelserna om kör- och vilotider samt färdskrivare följs. Regeringen ska få rätt att föreskriva om sanktionsavgifter enligt bestämmelserna om kör- och vilotider samt färdskrivare. Merparten av ändringarna föreslås börja gälla den 1 januari 2010 och de övriga den 15 februari 2010. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Justering

2009-11-10

Datum

2009-11-18

Debatt

2009-11-25

Beslut

2009-11-25

Det ska bli obligatoriskt för regeringen att föreslå utgiftstak för det tredje kommande budgetåret, enligt ett beslut i riksdagen. Taket ska ange en maximal nivå för de statliga utgifterna. Tanken är att ytterligare ska stärka långsiktigheten i regeringens budgetarbete. Systemet har använts sedan 1997 men inte tidigare gjorts obligatoriskt i lag. Ändringarna i budgetlagen börjar gälla den 1 januari 2010.

Behandlade dokument

3

Förslagspunkter

2

Reservationer

2 

Beredning

2009-10-13

Justering

2009-11-17

Datum

2009-11-18

Debatt

2009-11-26

Beslut

2009-11-26

Regeringen och riksdagsstyrelsen föreslår i budgetpropositionen ett anslag på drygt 12,1 miljarder för Rikets styrelse under 2010. Där ingår bland annat Regeringskansliet, riksdagsförvaltningen, riksdagens ledamöter och partier, hovet och presstödet. Riksdagen sa ja till regeringens och riksdagsstyrelsen förslag.

Behandlade dokument

27

Förslagspunkter

11

Reservationer

5 

Beredning

2009-10-13

Justering

2009-11-17

Datum

2009-11-18

Debatt

2009-11-26

Beslut

2009-11-26

Banker och övriga kreditinstitut ska betala en avgift för att finansiera den stabilitetsfond som kan användas för att hantera finansiella kriser. Fonden inrättades förra hösten för att finansiera åtgärder som motverkar att det finansiella systemet i Sverige drabbas av en allvarlig störning. Avgiften ska vara 0,036 procent av vissa delar av bankens eller institutets förpliktelser enligt balansräkningen. Avgiften införs 2009, men endast halv avgift tas ut 2009 och 2010. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Behandlade dokument

2

Förslagspunkter

4

Reservationer

3 

Anföranden och repliker

5, 17 minuter

Justering

2009-11-17

Datum

2009-11-18

Debatt

2009-11-25

Beslut

2009-11-25

Enligt ett beslut i riksdagen får en företagare ansöka hos Skatteverket om så kallat prissättningsbesked. Ett sådant besked ger möjlighet för företagen och berörda myndigheter att i förväg komma överens om principerna för prissättningen vid internationella transaktioner. Den nya lagen ska börja gälla den 1 januari 2010.

Behandlade dokument

2

Förslagspunkter

1

Justering

2009-11-17

Datum

2009-11-17

Debatt

2009-11-24

Beslut

2009-11-25

Det ska bli svårare att skatteplanera via utländska holdingbolag. Riksdagen beslutade därför om ändrade regler om beskattning av vissa penninglån, så kallade förbjudna lån. Dessutom ska avdragsrätten för sådana lån slopas. Det innebär att bestämmelserna för beskattningen ska gälla även: lån från utländska juridiska personer lån som lämnas till i utlandet delägarbeskattade juridiska personer lån som lämnas i strid med låneförbudet i stiftelselagen De nya reglerna ska gälla retroaktivt från och med den 13 februari 2009.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Justering

2009-11-05

Datum

2009-11-17

Debatt

2009-11-24

Beslut

2009-11-25

De som måste använda en större bil till arbetet på grund av skrymmande last kan i dag göra avdrag för arbetsresor med verkliga kostnader, utan hänsyn till avstånd och tidsvinst. Från och med den 1 januari 2010 ska avdragen i stället grundas på bestämmelserna om schablonvärden, avstånd och tidsvinst som gäller för övriga skattskyldiga. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Justering

2009-11-03

Datum

2009-11-17

Debatt

2009-11-24

Beslut

2009-11-25

Skatteverket, Kronofogdemyndigheten och Tullverket får cirka 9,7 miljarder kronor i budgetanslag för 2010. Riksdagen sa ja till regeringens förslag i budgetpropositionen för utgiftsområde 3 Skatt, tull och exekution.

Behandlade dokument

12

Förslagspunkter

5

Reservationer

2 

Anföranden och repliker

25, 95 minuter

Justering

2009-11-10

Datum

2009-11-17

Debatt

2009-11-24

Beslut

2009-11-25

Offentlig sektor ska förbjudas att bedriva verksamhet av kommersiell karaktär som snedvrider förutsättningarna för en effektiv konkurrens. Utskottet menar att det är ett grundläggande problem att offentliga aktörer i dag bedriver säljverksamhet som konkurrerar med näringslivet. Den 1 januari 2010 kan därför Konkurrensverket ta initiativ till att pröva fall i Stockholms tingsrätt. Om rätten anser att konkurrenssituationen är snedvriden kan stat, kommun eller landsting förbjudas att fortsätta med den aktuella verksamheten.

Behandlade dokument

6

Förslagspunkter

2

Reservationer

1 

Justering

2009-11-12

Datum

2009-11-17

Debatt

2009-11-25

Beslut

2009-11-25

EU:s fiskeripolitik reformeras vart tionde år. 2013 är det dags igen. Kommission har därför tagit fram ett diskussionsunderslag, en så kallad grönbok. I grönboken ges en ganska mörk bild av det europeiska fisket, med bland annat överfiske och svåra ekonomiska förhållanden för yrkesfiskarna. Målet om ett hållbart fiske som fastställdes 2002 har inte uppnåtts. Därför krävs reformer av den gemensamma fiskeripolitiken. Miljö- och jordbruksutskottet delar i det mesta kommissionens syn på problemen inom fiskeripolitiken. Utskottet pekar ut några punkter som de anser särskilt viktiga. Bland annat att subventionerna avskaffas och att det blir möjligt med regionalt beslutsfattande. Riksdagen avslutade ärendet. Därefter skickas utlåtandet till Regeringskansliet och för kännedom till EU-kommissionen.

Förslagspunkter

1

Justering

2009-11-10

Datum

2009-11-17

Debatt

2009-11-26

Beslut

2009-11-26

Semesterlagen kompletteras med en ny beräkningsregel för semesterlön, sammalöneregeln. Den innebär att arbetstagaren under semestern får sin ordinarie lön och ett semestertillägg. Den gamla regeln, procentregeln, kommer att finnas kvar i en något förenklad form. Andra ändringar i lagen gäller semesterlönegrundande frånvaro, rätten till semesterledighet vid kortare anställning och semesterledighet vid deltid och oregelbunden arbetstid. Dessutom ändras reglerna om beräkning av semesterlön för sparad semester. Syftet med ändringarna är att förenkla lagen både i sak och språkligt. Riksdagen sa ja till regeringens förslag. Lagändringarna börjar gälla den 1 april 2010.

Behandlade dokument

2

Förslagspunkter

2

Reservationer

1 

Justering

2009-11-05

Datum

2009-11-17

Debatt

2009-11-25

Beslut

2009-11-25