Sök

Riksdagen sa ja till riktlinjerna för den ekonomiska politiken, utgiftsramarna och beräkningen av inkomsterna i regeringens budgetproposition för 2013. Utgiftsramarna är styrande när sedan riksdagen senare under december fattar beslut om de olika anslagen. Budgetens utgifter blir totalt 837,2 miljarder kronor och inkomsterna 829,6 miljarder kronor för 2013. Slutsumman, det vill säga statens budgetsaldo, blir därmed -7,6 miljarder kronor.

Riksdagen delar regeringens bedömning att det i nuläget inte finns något behov av breda åtgärder som tillfälligt stimulerar efterfrågan. Hushållen har utrymme att öka sin konsumtion tack vare högre disponibla inkomster. I stället finns det utrymme för ytterligare strukturellt angelägna åtgärder. Det handlar om infrastruktur och forskning samt förbättringar av företagens villkor och bostadsmarknadens funktionssätt. Bland annat sänks bolagsskatten till 22 procent och begränsningarna av ränteavdragen utvidgas.

Riksdagen konstaterar att den svenska arbetsmarknaden hittills klarat sig relativt väl. Ökningen av sysselsättningen har dock dämpats, och anställningsplaner och varsel tyder på att arbetsmarknaden fortsätter att utvecklas svagt. Riksdagen välkomnar de åtgärder regeringen föreslår för att få fler i arbete och för att motverka arbetslösheten. Särskilt fokus bör läggas på grupper som har svårt att etablera sig på arbetsmarknaden som unga och utrikes födda.

Behandlade dokument

10

Förslagspunkter

7

Reservationer

12 

Anföranden och repliker

114, 407 minuter

Justering

2012-11-08

Datum

2012-11-13

Debatt

2012-11-21

Beslut

2012-11-21

Regeringen har lämnat en redogörelse för verksamheten i Internationella valutafonden, Världsbanken samt de regionala utvecklings- och investeringsbankerna under 2010 och 2011. Utrikesutskottet har behandlat skrivelsen. Riksdagen lade regeringens redogörelse till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Behandlade dokument

8

Förslagspunkter

2

Reservationer

3 

Anföranden och repliker

23, 83 minuter

Beredning

2012-10-16

Justering

2012-11-08

Datum

2012-11-12

Debatt

2012-11-21

Beslut

2012-11-22

Riksdagen sa ja till regeringens förslag om ändringar av statsbudgeten för hösten 2012. Beslutet innebär att anslagen ökar med cirka 7,4 miljarder kronor. Merparten av ökningen beror på att anslaget för räntor på statsskulden under utgiftsområde 26, som inte omfattas av budgetens utgiftstak, ökar med 6 miljarder kronor. Ökningen beror i huvudsak på högre kursförluster vid byten av lån och högre valutakursförluster för skulden i utländsk valuta. En orsak till att kursförlusterna vid byten och återköp har ökat är att Riksgälden kontinuerliga ändrar i låneplanen. Dessutom bidrar dagens låga marknadsräntor till ökade ränteutgifter på kort sikt när Riksgälden köper tillbaka lån med högre kupongränta än gällande marknadsränta.

Behandlade dokument

2

Förslagspunkter

14

Reservationer

2 

Justering

2012-11-08

Datum

2012-11-12

Debatt

2012-11-21

Beslut

2012-11-22

Riksrevisionen har granskat om regeringen, myndigheterna och Miljöstyrningsrådet använder miljökrav i offentlig upphandling på ett effektivt sätt så att de bidrar till att uppnå klimatmålet. Riksrevisionen bedömer att styrningen av arbetet behöver stärkas för att effektiviteten ska öka. Regeringen håller med Riksrevisionen.

Finansutskottet har förberett riksdagen beslut och välkomnar att regeringen tänker se över sin handlingsplan för ökade miljökrav vid offentlig upphandling. Om det bedöms som lämpligt tänker regeringen knyta handlingsplanen tydligare till miljökvalitetsmålen och rikta den mer mot prioriterade miljöproblem. Regeringen bedömer att det inför det vidare arbetet är viktigt att ta hänsyn till lagändringar på EU-nivå. Det är också viktigt att vänta in pågående utredningar på upphandlingsområdet. Utskottets håller med regeringen.

Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Förslagspunkter

1

Reservationer

1 

Anföranden och repliker

2, 19 minuter

Justering

2012-11-06

Datum

2012-11-09

Debatt

2012-11-21

Beslut

2012-11-22

Tv-bolag ska kunna göra avbrott för annonser som är kortare än en minut i direktsända sportevenemang. Det innebär att de svenska reglerna anpassas till ett EU-direktiv så att reglerna inte missgynnar svenska tv-bolag jämfört med konkurrenter som sänder till Sverige från utlandet. Vid direktsändningar av sportevenemang med få pauser finns det i dag begränsade möjligheter att sända reklam utan att tittaren går miste om väsentliga inslag i sändningen. Det kan även vara till fördel för tittarna om tv-bolagen kan placera annonsavbrott på ett mer flexibelt sätt, till exempel vid spelavbrott. Riksdagen sa ja till denna del i regeringens förslag.

Regeringen föreslår dessutom att tv-bolag ska kunna göra kortare annonsavbrott även i andra direktsändningar än sportevenemang om det finns synnerliga skäl. Det kan gälla direktrapportering från en valvaka eller någon annan stor pågående händelse. Riksdagen tycker inte att det finns någon tillräckligt god motivering för ett sådant undantag och att det är oklart när det kan användas. Riksdagen sa därför nej till denna del i regeringens förslag.

Det ska gå att ställa krav på tv-bolag att göra tv-sändningar i tråd, det vill säga kabel- och ip-nät, tillgängliga för personer med funktionsnedsättning. Det kan till exempel gälla webbsändningar. Det är redan i dag möjligt att ställa krav på att tv-bolag ska göra tv-sändningar tillgängliga via marknät och satellit för personer med funktionsnedsättning, till exempel genom textning och syntolkning. Riksdagen sa ja till denna del i regeringens förslag.

Lagändringarna börjar gälla den 1 januari 2013.

Behandlade dokument

4

Förslagspunkter

3

Reservationer

1 

Anföranden och repliker

13, 31 minuter

Beredning

2012-10-16

Justering

2012-11-06

Datum

2012-11-07

Debatt

2012-11-14

Beslut

2012-11-14

Svenska myndigheter samarbetar inom EU om tillsyn av marknaderna för el och naturgas. Tillsynsmyndigheter i andra länder eller mellanstatliga organ kan då lämna uppgifter till de svenska myndigheterna. Sekretess ska då gälla för sådana uppgifter om man kan anta att den svenska myndighetens möjlighet att bedriva tillsyn motverkas om uppgiften röjs. Lagändringen börjar gälla den 1 januari 2013.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Anföranden och repliker

2, 6 minuter

Beredning

2012-10-18

Justering

2012-11-06

Datum

2012-11-06

Debatt

2012-11-14

Beslut

2012-11-14

Riksrevisionen ska lämna sina granskningsrapporter om Riksdagsförvaltningen och riksdagens övriga myndigheter i form av redogörelser till riksdagen. Redogörelserna blir då formella riksdagsärenden med motionsrätt redan när de kommer in till riksdagen. I dag gäller samma ordning som för granskningsrapporter om de myndigheter som ligger under regeringen. Riksdagen lämnar då över granskningsrapporten till regeringen som återkommer med en skrivelse som sedan blir ett riksdagsärende. Riksdagen sa ja till denna del av Riksdagsstyrelsens förslag, med ändringen att lagändringen ska börja gälla den 1 januari 2013.

Riksdagsstyrelsen föreslår att uppgifter som är sekretessbelagda hos Riksrevisionen ska omfattas av sekretess om de begärs in till riksdagen. Riksdagen sa nej till denna del av förslaget. Skälet är att riksdagen har svårt att se behovet av en sådan bestämmelse. Riksdagen framhåller också att allmänhetens intresse av insyn är större i riksdagen än hos en myndighet.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

2

Beredning

2012-10-16

Justering

2012-11-06

Datum

2012-11-06

Debatt

2012-11-14

Beslut

2012-11-14

Riksdagen sa ja till att ersätta den nuvarande lagen om beredskapslagring av olja med en ny lag. Med den nya lagen genomförs EU:s direktiv om EU-ländernas skyldighet att inneha ett minimilager av råolja och/eller petroleumprodukter i svensk lagstiftning. Syftet med lagen är att säkerställa tillgången till bränsle vid allvarliga försörjningsavbrott.

Sveriges beredskapslager ska även i fortsättningen bestå av så kallade lagringsbränslen. Lagren ska hållas av ekonomiska aktörer som importerar, förbrukar eller säljer lagringsbränslen i landet. Om regeringen beslutar det ska även statliga myndigheter vara skyldiga att hålla lager. När det gäller delegering av lagerhållning föreslås en mer omfattande tillståndsplikt än vad direktivet kräver. Statistik ska fortlöpande redovisas till EU-kommissionen.

Lagändringen börjar gälla från den 30 december 2012.

Behandlade dokument

2

Förslagspunkter

1

Reservationer

1 

Anföranden och repliker

2, 6 minuter

Beredning

2012-10-16

Justering

2012-11-06

Datum

2012-11-06

Debatt

2012-11-21

Beslut

2012-11-22

EU-kommissionen har föreslagit att Europeiska centralbanken, ECB, ska ansvara för viss tillsyn av alla banker och kreditinstitut i euroländerna. Riksdagen anser att förslaget strider mot subsidiaritets- och proportionalitetsprinciperna, och har därför beslutat att skicka ett motiverat yttrande till EU.

Enligt kommissionens förslag ska ECB ansvara för att till exempel godkänna kreditinstitut och för att banker uppfyller krav på kapitalreserver. Bankerna ska klara samma krav oavsett i vilket euroland de finns. Länder som inte har euro som valuta, till exempel Sverige, ska kunna ansluta sig frivilligt till det nya systemet för tillsyn. Förslaget är en del i EU-kommissionens färdplan mot en Europeisk bankunion och syftar bland annat till att förebygga högt risktagande i bankerna. Det är tänkt att träda i kraft den 1 januari 2013. De mest betydande kreditinstituten ska omfattas av ECB:s tillsyn från och med den 1 juli 2013.

Riksdagen anser att förslaget särskilt strider mot subsidiaritets- och proportionalitetsprinciperna i den del som gäller enhetliga kapitalkrav på banker. Man vill att det ska stå varje medlemsland fritt att höja nivån på kapitalkraven om det behövs för att säkerställa landets finansiella stabilitet. Riksdagen är också kritisk i en fråga som rör inflytandet i ECB. Medlemsländer som vill ansluta sig frivilligt till det nya systemet för tillsyn måste följa ECB:s instruktioner samtidigt som de inte får rösta i den instans, ECB-rådet, som har det yttersta ansvaret för tillsynsbesluten. Riksdagen menar att det innebär att dessa länders inflytande begränsas på ett oproportionerligt sätt, och att förslaget i denna del strider mot proportionalitetsprincipen.

Subsidiaritetsprincipen innebär att beslut ska fattas på den effektivaste nivån, så nära medborgarna som möjligt. Proportionalitetsprincipen innebär att åtgärder som föreslås inte ska gå längre än vad som är målet med förslaget.

Förslagspunkter

1

Reservationer

1 

Anföranden och repliker

6, 16 minuter

Beredning

2012-10-16

Justering

2012-11-06

Datum

2012-11-06

Debatt

2012-11-08

Beslut

2012-11-08

Institutet för arbetsmarknads- och utbildningspolitisk utvärdering, IFAU, är ett forskningsinstitut under Arbetsmarknadsdepartementet. IFAU ska främja, stödja och genomföra vetenskapliga studier, uppföljningar och utvärderingar. En ny lag ska gälla för den behandling av personuppgifter som sker vid IFAU. Lagen innehåller regler om när personuppgifter får behandlas, vilka personuppgifter som får behandlas och hur uppgifterna får behandlas. Den nya lagen börjar gälla den 1 januari 2013 och ska gälla till den 31 december 2015.

Behandlade dokument

2

Förslagspunkter

1

Reservationer

1 

Justering

2012-11-06

Datum

2012-11-06

Debatt

2012-11-14

Beslut

2012-11-14

Riksdagen godkände att Riksbanken deltar i Internationella valutafondens, IMF:s, finansieringslösning till förmån för fattiga länder. IMF:s styrelse har tagit initiativ till att föra över vinst från försäljning av delar av IMF:s guldreserv till förmån för IMF:s fond för fattiga länder. En finansiering från Riksbanken inverkar inte på bankens balansräkning.

Behandlade dokument

2

Förslagspunkter

1

Reservationer

1 

Anföranden och repliker

6, 13 minuter

Justering

2012-10-25

Datum

2012-10-31

Debatt

2012-11-07

Beslut

2012-11-07

Personer som har blivit omhändertagna av de sociala myndigheterna som barn eller unga och som har utsatts för övergrepp eller försummats ska få ekonomisk ersättning från staten. Rätten till ersättning gäller personer som har placerats i fosterhem eller på institutioner under perioden 1920-1980 och som blivit utsatta för allvarliga övergrepp eller försummats på ett allvarligt sätt i samband med vården. Ersättningen är 250 000 kronor.

Den som vill ansöka om ersättning kommer att kunna lämna in en ansökan till en särskild nämnd. Nämndens beslut kan inte överklagas. Att ersättning endast betalas ut till dem som drabbats fram till 1980 beror på att i princip alla brott som begåtts fram till dess är preskriberade. Den som blivit utsatt för ett brott senare än detta kan, om brottet inte är preskriberat, fortfarande få ersättning genom en vanlig rättsprocess.

Den nya lagen gäller från den 1 januari 2013. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Behandlade dokument

5

Förslagspunkter

1

Reservationer

1 

Anföranden och repliker

13, 70 minuter

Justering

2012-10-25

Datum

2012-10-30

Debatt

2012-11-07

Beslut

2012-11-07

Vid årsskiftet upphör statens program för energieffektivisering. Programmet har riktat sig till företag som använder mycket energi i sin produktion. Företag som har deltagit i programmet har inte behövt betala energiskatt på el. Nu upphör den möjligheten. Förändringen påverkar inte företag som före slutet av 2012 har godkänts att delta i ett program. De omfattas av de gamla reglerna.

En rättelse görs också i lagen om måttenheter, mätningar och mätdon. En missvisande hänvisning i lagen rättas till. Lagändringen börjar gälla den 1 januari 2013.

Behandlade dokument

7

Förslagspunkter

3

Reservationer

2 

Anföranden och repliker

24, 78 minuter

Justering

2012-10-25

Datum

2012-10-30

Debatt

2012-11-14

Beslut

2012-11-14

Äldre 50- och 1 000-kronorssedlar slutar fungera som betalningsmedel den 31 december 2013. De äldre sedlarna har samma motiv som de nyare, skillnaden är att de saknar det så kallade foliebandet och vissa andra säkerhetsdetaljer. Efter årsskiftet 2014 ska det gå att lösa in de gamla sedlarna hos bankerna under en tid. Efter det ska det gå att lösa in sedlarna hos Riksbanken via brev.

En orsak till att de gamla versionerna av sedlar tas ut bruk är att det ska bli enklare för bankerna, värdetransportföretagen och handelsföretagen när de nya svenska sedlarna och mynten införs med början hösten 2015. Riksdagen sa ja till Riksbankens förslag.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Justering

2012-10-25

Datum

2012-10-30

Debatt

2012-11-07

Beslut

2012-11-07

Riksrevisorerna har lämnat sin årliga rapport som fokuserar på de viktigaste iakttagelserna från revisionsverksamheten under det gångna året. Den årliga rapporten fyller en viktig funktion, anser finansutskottet, då den ger en översiktlig och sammanhållen bild av det gångna årets revisionsarbete. Flera av Riksrevisionens revisionsrapporter har handlat om frågor om upphandling. Riksrevisorerna konstaterar att många myndigheter har problem med att uppfylla kraven i lagen om offentlig upphandling, LOU. Flera av de granskade myndigheterna upptäcker inte om de överskrider gränsen för direktupphandling eftersom de inte gör någon samordning av inköpen. Riksrevisorerna bedömer också att myndigheterna inte har tillräcklig kunskap om hur LOU ska tillämpas vid upphandling av lokaler. Finansutskottet menar att dessa iakttagelser är värdefulla, eftersom det i förlängningen handlar om medborgarnas förtroende för statsförvaltningen. Riksdagen lade Riksrevisionens redogörelse till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Förslagspunkter

1

Justering

2012-10-25

Datum

2012-10-29

Debatt

2012-11-07

Beslut

2012-11-07

Känsliga uppgifter som samlas in om hotade växter och djur som är viktiga att bevara ska kunna skyddas genom sekretess. Med det menas att uppgifterna inte behöver lämnas ut. Sekretesskyddet ska inte längre bara gälla utrotningshotade arter.

Miljöbalken ändras också så att den hänvisar till bland annat den omarbetade versionen av EU:s direktiv om bevarande av vilda fåglar.

Lagändringarna börjar gälla den 1 januari 2013.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Justering

2012-10-18

Datum

2012-10-26

Debatt

2012-11-14

Beslut

2012-11-14

Diskriminering på grund av ålder är i dag förbjuden inom arbetslivs- och utbildningsområdena. Skyddet mot åldersdiskriminering utvidgas den 1 januari 2013 till fler samhällsområden: varor, tjänster, bostäder, allmänna sammankomster, offentliga tillställningar, hälso- och sjukvård, socialtjänst, socialförsäkring, arbetslöshetsförsäkring, studiestöd och offentlig anställning.

Det ska finnas undantag från förbuden. Det ska även i fortsättningen vara tillåtet att ha nedre åldersgränser för tillträde till barer och restauranger som serverar alkohol. Vidare ska försäkringstjänster undantas.

Behandlade dokument

3

Förslagspunkter

2

Reservationer

2 

Anföranden och repliker

44, 133 minuter

Justering

2012-10-23

Datum

2012-10-26

Debatt

2012-11-07

Beslut

2012-11-07

Riksdagen godkänner Kroatiens anslutning till EU. Kroatien blir medlem i EU den 1 juli 2013 om alla EU:s medlemsländer har godkänt anslutningen före den dagen.

Behandlade dokument

2

Förslagspunkter

1

Reservationer

1 

Anföranden och repliker

4, 25 minuter

Justering

2012-10-23

Datum

2012-10-25

Debatt

2012-11-07

Beslut

2012-11-07

Riksdagsstyrelsen har lämnat en redogörelse för verksamheten inom den parlamentariska församlingen för Unionen för Medelhavet, PA-UfM, och den svenska PA-UfM-delegationens arbete under 2011. Riksdagen lade redogörelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

2

Reservationer

1 

Anföranden och repliker

20, 100 minuter

Beredning

2012-09-25

Justering

2012-10-23

Datum

2012-10-25

Debatt

2012-11-07

Beslut

2012-11-07

Riksdagsstyrelsen har lämnat en redogörelse för verksamheten inom Interparlamentariska unionen, IPU, och den svenska IPU-delegationens arbete under 2011. Utrikesutskottet har behandlat redogörelsen. Riksdagen godkände det utskottet skriver i betänkandet.

Förslagspunkter

1

Anföranden och repliker

16, 64 minuter

Beredning

2012-09-25

Justering

2012-10-23

Datum

2012-10-25

Debatt

2012-11-07

Beslut

2012-11-07