Sök

Regeringen vill korta ned tiden att överklaga domstolsbeslut i socialförsäkringsmål och mål om arbetslöshetsförsäkring från två månader till tre veckor. Riksdagen tror att det kommer att vara till nackdel för de försäkrade och sa därför nej till regeringens förslag. Riksdagen vill också att regeringen återkommer med en beskrivning av konsekvenserna av kortare överklagandetid.

Riksdagen sa ja till regeringens övriga förslag till ändringar i de processregler som styr handläggningen i de allmänna förvaltningsdomstolarna. Syftet är att bidra till en modernare och mer ändamålsenlig förvaltningsprocess.

Tyngdpunkten i rättskipningen ska ligga i första instans. Ett antal ytterligare måltyper flyttas därför ned från kammarrätterna till förvaltningsrätterna. Det införs också tydligare grunder för att meddela prövningstillstånd i kammarrätten.

Flera av ändringarna ska skapa en mer flexibel och effektiv process. Kravet på att en ansöknings- eller överklagandehandling ska vara undertecknad tas bort. Ombud ska bara behöva styrka sin behörighet om rätten anser att det behövs. Det ska vara möjligt för en kammarrätt att kunna fortsätta handläggningen av ett mål även om en ledamot får förhinder. Det införs ett partiellt prövningstillstånd i kammarrätten och i Migrationsöverdomstolen. Möjligheterna till sådant prövningstillstånd i Högsta förvaltningsdomstolen utökas.

Det införs nya forumregler för mål om arbetslöshetsförsäkring för att dessa i så stor utsträckning som möjligt ska handläggas av en förvaltningsrätt i närheten av den enskilde.

Behandlade dokument

6

Förslagspunkter

6

Reservationer

2 

Anföranden och repliker

13, 37 minuter

Beredning

2013-01-24

Justering

2013-01-31

Datum

2013-02-01

Debatt

2013-02-20

Beslut

2013-02-21

Riksdagen sa nej till motioner från allmänna motionstiden 2011 och 2012 inom områdena strålningsskydd och kärnteknisk säkerhet. Skälet är att i vissa fall pågår beredning av frågan alternativt vill riksdagen invänta resultaten av fattade beslut. Motionerna som rör strålningsskydd handlar om radonhalterna i bostäder, starka laserpekare, åldersgräns på solarier samt elektromagnetiska fält. Ett par motioner handlar om behovet av förnyad riskanalys av kärnkraften samt kärnkraftverkens säkerhet.

Behandlade dokument

17

Förslagspunkter

6

Reservationer

3 

Anföranden och repliker

11, 71 minuter

Beredning

2012-11-29

Justering

2013-01-31

Datum

2013-02-01

Debatt

2013-02-20

Beslut

2013-02-21

Riksdagen sa nej till motioner från allmänna motionstiderna 2011 och 2012 om kriminalvård. Utskottet hänvisar bland annat till att det redan pågår arbete i flera av frågorna. Motionerna rör bland annat så kallade verkställighetsplaner för dem som dömts, sysselsättning, utslussning och samverkan samt villkor för häktade.

Behandlade dokument

28

Förslagspunkter

16

Reservationer

15 

Anföranden och repliker

16, 81 minuter

Justering

2013-01-31

Datum

2013-01-31

Debatt

2013-03-07

Beslut

2013-03-13

Utrikesutskottet har granskat EU-kommissionens arbetsprogram för 2013. EU- kommissionen presenterar en långsiktig vision av hur EU skulle kunna se ut inom ett antal politiska nyckelområden och vad EU-kommissionen har för avsikt att göra för att visionen ska kunna uppnås. Utskottet understryker att det är viktigt att värna ett öppet Europa även i kristider. Det är av intresse för Sverige att euroområdet står starkt och stabilt och att de stora ekonomiska problemen i vissa euroländer kan lösas.

Utskottet håller med EU-kommissionen om att EU måste koppla samman sin interna politik med yttre åtgärder för att öka sitt internationella inflytande. Särskilt viktiga områden är enligt utskottet frihet på nätet som gör det möjligt för människor att organisera sig och arbeta för demokratiska förändringar, samt att EU främjar yttrande- och mediefrihet. Utskottet anser att resurser och sammanhållning är avgörande för EU som säkerhetspolitisk aktör. Därför är det viktigt att motverka nya uppdelningar bland EU-länderna utifrån ekonomisk styrka och välstånd. EU vinner i inflytande och trovärdighet på att stå enat och agera gemensamt.

Riksdagen lade utlåtandet till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet. Därefter skickas utlåtandet för kännedom till EU-kommissionen och till Regeringskansliet.

Förslagspunkter

1

Reservationer

3 

Anföranden och repliker

29, 116 minuter

Beredning

2012-11-13

Justering

2013-01-24

Datum

2013-01-24

Debatt

2013-01-30

Beslut

2013-01-30

Riksdagen sa ja till lagändringar som kompletterar EU:s nya förordning om roaming i allmänna mobilnät inom EU. Roaming innebär att den som befinner sig utanför sin mobiloperatörs nät kan använda sin telefon i ett annat nät. Lagändringarna är av teknisk karaktär och innebär att lagen hänvisar till den nya förordningen istället för den gamla.

Lagändringarna börjar gälla den 1 mars 2013.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Justering

2013-01-22

Datum

2013-01-22

Debatt

2013-01-30

Beslut

2013-01-30

Konstitutionsutskottet, KU, har gjort en administrativ granskning av regeringens och ministrarnas arbete. Här följer ett urval av resultaten.

KU har granskat hanteringen av hemliga handlingar inom Regeringskansliet. Utrikesdepartementet är ett av tre departement som har ingått i granskningen. KU konstaterar att rätten att ta del av allmänna handlingar utgör en hörnsten i den svenska rättsordningen. Denna rätt är av central betydelse för opinionsbildning, för debatt och för insyn i och kontroll av myndigheternas verksamhet. För att det ska fungera måste allmänheten kunna få veta vilka handlingar som finns hos en myndighet. KU konstaterar att Utrikesdepartementets huvuddiarium inte motsvarar de krav som finns i offentlighets- och sekretesslagen om registrering av allmänna handlingar. Regeringskansliet har börjat arbeta för att departementet enklare och lättare ska kunna göra uppgifter i diariet tillgängliga för allmänheten. KU utgår från att Regeringskansliet skyndar på arbetet.

KU har vidare följt upp förra årets granskning om delegation och subdelegation. Årets granskning har omfattat författningar som hör under Arbetsmarknadsdepartementet och Finansdepartementet. Syftet med granskningen har varit att få en bild av hur rutiner och kontrollfunktioner i regeringens arbete med normgivningsfrågor fungerar i praktiken. Enligt utskottet verkar detta arbete i stort fungera tillfredsställande. KU gör härutöver vissa uttalanden. När det gäller myndigheternas föreskrifter slår KU fast att uppsikten över myndigheternas normgivning i första hand får anses ankomma på regeringen. Utskottet framhåller bland annat vikten av att regeringen fortlöpande följer myndigheternas normgivning. KU konstaterar vidare att myndigheternas förteckningar över gällande föreskrifter och uppgiften i ingressen till myndighetsföreskriften om vilket eller vilka bemyndiganden som myndighetens beslutanderätt grundar sig på borde underlätta regeringens möjligheter till kontroll och överblick på området. Utskottet anser att det finns anledning att överväga interna riktlinjer eller rutiner för kontroll av att de nämnda förteckningarna ges in till Regeringskansliet och för hur de där ska tas om hand.

KU har också granskat när regeringen lämnat propositioner till riksdagen i förhållande till när lagförslagen börjar gälla. Utskottet noterar att det genomsnittliga antalet dagar har sjunkit för varje valperiod sedan slutet av 1990-talet. I en del ärenden får riksdagen därmed inte, enligt utskottet, fullt ut den tid som den bör ha för behandling av förslagen.

Regeringens styrning av förvaltningsmyndigheter är en annan fråga som KU granskat. Regeringskansliet anser att kontakter mellan myndigheterna och Regeringskansliet är viktiga inslag i en effektiv förvaltning och att de bör syfta till utbyte av information och kunskap och till förtydligande av regeringens styrning. KU har ingen annan uppfattning. Men utskottet menar att det är väsentligt att informella kontakter inte går utöver den formella ramen för myndigheternas verksamhet och att de är mer inriktade på information än styrning. Utskottet pekar även på att dokumentation av kontakter är en nödvändig förutsättning för en efterföljande kontroll.

Riksdagen lade utskottets anmälan till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Anföranden och repliker

9, 51 minuter

Beredning

2012-09-20

Justering

2013-01-17

Datum

2013-01-21

Debatt

2013-01-30

Beslut

2013-01-30

Riksdagen sa ja till lagändringar som genomför EU:s nya direktiv om skydd mot förfalskade läkemedel i svensk lag. Lagändringarna innebär bland annat följande:

• Läkemedelslagen ska även omfatta aktiva substanser och hjälpämnen. Med aktiva substanser menas ämnen som ger ett läkemedel medicinsk effekt. Hjälpämnen är ämnen som inte har någon effekt utan som används som bärare av den aktiva substansen.
• Den som förmedlar läkemedel inom EES ska ha en fast adress i ett EES-land. Verksamheten ska anmälas till ansvarig myndighet i landet. Om förmedlaren har sin fasta adress i Sverige ska verksamheten anmälas till Läkemedelsverket.
• Även framställning, förpackning eller ompackning av aktiva substanser ska räknas som tillverkning och ska därmed följa principerna och riktlinjerna för tillverkning av läkemedel.
• Läkemedel ska märkas så att det går att identifiera enskilda förpackningar och kontrollera deras äkthet.
• Den som förmedlar läkemedel är skyldig att försäkra sig om att läkemedlen är godkända.
• Webbplatser som lagligt säljer läkemedel ska tydligt visa en EU-logotyp.

Lagändringarna börjar i huvudsak att gälla den 1 mars 2013.

Behandlade dokument

2

Förslagspunkter

1

Justering

2013-01-17

Datum

2013-01-18

Debatt

2013-01-30

Beslut

2013-01-30

Justitieombudsmännen, JO, har lämnat sin årliga rapport om verksamheten till riksdagen. JO registrerade 7 013 nya ärenden under verksamhetsåret 2011/2012, vilket är något fler än året dessförinnan. Riksdagen lade JO:s redogörelse till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Förslagspunkter

1

Anföranden och repliker

2, 12 minuter

Beredning

2012-12-06

Justering

2013-01-15

Datum

2013-01-17

Debatt

2013-01-30

Beslut

2013-01-30

Regeringen redovisar i en skrivelse hur lagen om särskild utlänningskontroll har använts under tiden 1 juli 2011 - 30 juni 2012. Regeringen redogör också för den internationella terrorismens utveckling och för Sveriges medverkan i det internationella arbetet mot terrorism. Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

2

Reservationer

1 

Anföranden och repliker

3, 16 minuter

Justering

2013-01-17

Datum

2013-01-17

Debatt

2013-01-30

Beslut

2013-01-30

Riksdagen sa ja till regeringens förslag om en tillfällig vapenamnesti. Den som har skjutvapen eller ammunition utan tillstånd ska kunna lämna in dessa till polisen under tiden mars - maj 2013 utan att riskera straff för det olagliga vapeninnehavet. För att straffrihet ska gälla måste vapnen eller ammunitionen lämnas in frivilligt. Inlämnaren får vara anonym och polisen får inte göra några efterforskningar kring vapeninnehavet. De vapen som lämnas in blir statens egendom. Huvudregeln är att de ska förstöras.

Syftet med vapenamnestin är att minska antalet illegala vapen i samhället. Tidsbegränsade vapenamnestier har tidigare genomförts 1993 och 2007.

Behandlade dokument

20

Förslagspunkter

15

Reservationer

9 

Anföranden och repliker

20, 73 minuter

Justering

2013-01-17

Datum

2013-01-17

Debatt

2013-01-30

Beslut

2013-01-30

Riksdagen sa ja till lagändringar som ska motverka sena betalningar och långa betalningstider i näringslivet, men uppmanar samtidigt regeringen att återkomma med förslag som ytterligare stärker små och medelstora företags ställning när det gäller betalningstider.

Lagändringarna innebär att företag och myndigheter ska betala en fordran senast trettio dagar efter det att borgenären har lämnat krav på betalning. Myndigheter och offentliga organ får inte avtala om längre betalningstider men mellan företag är det tillåtet om borgenären uttryckligen har godkänt det.

Vid en sen betalning har borgenären rätt till en förseningsersättning på 450 kronor. Denna rätt kan inte avtalas bort om det inte finns särskilda skäl för det. Det går inte att avtala bort borgenärens rätt till dröjsmålsränta. Myndigheter och andra offentliga organ som betalar för sent ska betala minst den lagstadgade dröjsmålsräntan. Lagändringarna innebär också att ersättningsbeloppen för inkassoåtgärder höjs.

Med lagändringarna genomförs EU:s direktiv om sena betalningar vid handelstransaktioner i svensk lagstiftning. Lagändringarna börjar gälla den 16 mars 2013.

Behandlade dokument

10

Förslagspunkter

2

Reservationer

2 

Anföranden och repliker

28, 94 minuter

Justering

2013-01-17

Datum

2013-01-17

Debatt

2013-01-23

Beslut

2013-01-23

Riksdagen sa nej till motioner från allmänna motionstiden 2012 om associationsrätt. Motionerna behandlar annat bolagsformen aktiebolag med särskild vinstutdelningsbegränsning, kravet på att större ideella organisationer och föreningar ska ha en auktoriserad revisor, en standardiserad hållbarhetsrapportering för större bolag och könsfördelningen i bolagsstyrelser. Andra motioner handlar om att avskaffa av kravet på aktiekapital för den som startar ett aktiebolag, att avskaffa kravet på bolagsstämma för små aktiebolag, så kallade bolagsmålvakter, redovisning och ytterligare lagstiftning om franchising.

Behandlade dokument

14

Förslagspunkter

4

Reservationer

1 

Anföranden och repliker

3, 11 minuter

Justering

2013-01-17

Datum

2013-01-17

Debatt

2013-01-23

Beslut

2013-01-23

På förslag av finansutskottet gav riksdagen regeringen i uppdrag att tillsätta en eller flera utredningar för att se över reglerna för kontantflödet. Tillkännagivandet innebär att riksdagen sa ja till ett förslag från Riksbanken.

Det är viktigt att kontanthanteringen i Sverige fungerar väl för att människor ska ha tillgång till och möjlighet att använda sig av kontanter. Kontanthanteringen består av en komplex kedja med många led där både myndigheter och privata företag ingår. Säkerhetsföretaget Panaxias konkurs 2012 har väckt en rad frågor kring kontantförsörjningen, övervakningen och ansvarsfördelningen. Mot bakgrund av detta anser Riksbanken i en redogörelse att kontanthanteringen måste utredas, och riksdagen håller med. Utredningsarbetet bör komma igång så snart som möjligt och resultatet bör kunna presenteras inom en rimlig tid.

Finansutskottet har fått uppgifter från Finansdepartementet om att departementet redan har påbörjat en kartläggning av hur ansvaret för kontanthanteringen ser ut i dag. Riksdagen beslutade att regeringen utifrån resultatet av denna kartläggning får besluta om det behövs en eller flera utredningar.

Behandlade dokument

5

Förslagspunkter

2

Anföranden och repliker

3, 11 minuter

Justering

2013-01-15

Datum

2013-01-15

Debatt

2013-01-23

Beslut

2013-01-23

Riksdagen tycker att det är viktigt att omval i framtiden kan genomföras på kortare tid än efter valet 2010. Samma förutsättningar för omval som för ordinarie val, och en lagstadgad tidsfrist för genomförande som är så kort som möjligt. Det är frågor som riksdagen vill att regeringen utreder. Riksdagen gjorde ett tillkännagivande till regeringen.

Förslagspunkter

1

Anföranden och repliker

5, 31 minuter

Justering

2012-12-18

Datum

2013-01-08

Debatt

2013-01-16

Beslut

2013-01-16

Konstitutionsutskottet, KU, anmälde till riksdagen resultatet av sin uppföljning av hur riksdagen har använt sig av EU:s så kallade subsidiaritetsprincip under 2011. Riksdagen granskar vissa utkast till lagförslag från EU utifrån principen, som innebär att beslut ska fattas så effektivt och så nära medborgarna som möjligt.

Om tillräckligt många av EU-ländernas parlament tycker att ett EU-förslag strider mot subsidiaritetsprincipen ska förslaget omprövas av EU-kommissionen eller någon annan förslagsställare. KU konstaterar att det inte har uppnåtts i något av de förslag som har prövats av riksdagen under 2011. Riksdagen prövar alla förslag och är det parlament som har avgett flest motiverade yttranden. Flera av riksdagens utskott tycker att riksdagen borde göra ett urval av vilka förslag som prövas. KU menar att övervägande skäl talar för att fortsätta som tidigare. KU anser också att riksdagen bör införa rutiner för att följa upp hur EU har tillgodosett riksdagens invändningar i de lagar som slutligen blev beslutade.

Nya EU-lagar kan påverka kompetensfördelningen mellan EU och EU-länderna. KU konstaterar att det samlade utfallet inom vissa områden innebär att lagstiftningen på EU-nivå stärkts eller kan komma att stärkas genom att en allt större del av bestämmelserna beslutas på EU-nivå. Det gäller förslag inom finansutskottets, skatteutskottets och justitieutskottets områden.

KU anser att EU-ländernas parlament måste utöka sitt samarbete för att kunna samla så många länder som möjligt om det finns invändningar mot ett förslags förenlighet med subsidiaritetsprincipen. Riksdagen godkände KU:s uppföljning.

Anföranden och repliker

3, 22 minuter

Beredning

2012-09-20

Justering

2012-12-18

Datum

2013-01-08

Debatt

2013-01-16

Beslut

2013-01-17

Riksdagen sa nej till motioner från allmänna motionstiden 2012 om olika insolvens- och utsökningsrättsliga frågor. Skälet är tidigare riksdagsbeslut och att det redan pågår arbete i de frågor som motionerna tar upp. Motionerna handlar om auktorisation av konkursförvaltare, överskuldsättning, ändringar i skuldsaneringslagen, översyn av insolvensrätten och förbehållsbelopp vid löneutmätning.

Behandlade dokument

9

Förslagspunkter

3

Reservationer

1 

Anföranden och repliker

10, 38 minuter

Justering

2012-12-13

Datum

2013-01-08

Debatt

2013-01-16

Beslut

2013-01-16

Regeringen vill fortsätta att utreda personalliggare för byggbranschen för att minska svartarbete. Riksdagen vill i stället att regeringen återkommer med ett förslag som kan börja gälla redan under 2013 och gjorde ett tillkännagivande till regeringen.

Riksdagen gjorde sitt ställningstagande i samband med att man sa ja till regeringens förslag om personalliggare i tvätteribranschen från den 1 april 2013. Ställningstagandet gjordes med anledning av motioner från Socialdemokraterna och Vänsterpartiet och bakom förslaget står även Miljöpartiet och Sverigedemokraterna.

Personalliggare finns sedan 2007 i restaurang- och frisörsbranscherna. Den som bedriver verksamheten måste varje dag anteckna i personalliggaren vilka som är verksamma i lokalen och när. Skatteverket kan göra oanmälda besök för att kontrollera att allt går rätt till.

Behandlade dokument

3

Förslagspunkter

2

Reservationer

1 

Anföranden och repliker

33, 112 minuter

Justering

2012-12-12

Datum

2012-12-20

Debatt

2013-01-23

Beslut

2013-01-23

Riksdagen överlämnade till regeringen en sammanställning av riksdagens beslut om statsbudgeten för 2013.

Justering

2012-12-19

Datum

2012-12-13

Debatt

2012-12-19

Beslut

2012-12-19

EU-kommissionen föreslår nya regler om att styrelseledamöterna i börsnoterade företag ska könskvoteras. Målet är att minst 40 procent av styrelseledamöterna ska tillhöra det underrepresenterade könet senast år 2020. För statsägda företag ska målet nås senast 2018. De företag som inte ännu uppfyller målet ska vid rekryteringen jämföra alla sökandes meriter med hjälp av klara, könsneutrala och tydliga kriterier. Om två kandidater bedöms som lika starka ska den som tillhör det underrepresenterade könet få platsen. EU-länderna ska införa sanktioner mot bolag som inte följer direktivet.

Riksdagen anser att EU-kommissionens förslag inte är anpassat till att aktieägarna i många EU-länder har stort inflytande över bolagsstyrningen. I Sverige utses styrelsen av ägarna på bolagsstämman. Styrelseuppdraget bygger på ett förtroende och är inte en anställning i arbetsrättslig mening. Ägarna har den yttersta makten i bolagen och kan när som helst avsätta styrelsen. EU-kommissionens förslag innebär i praktiken att styrelseledamöter utses utifrån ett arbetsrättsligt synsätt som inte går att kombinera med den svenska ordningen.

Riksdagen anser inte att det finns tillräckliga skäl att införa könskvotering på EU-nivå. Varje EU-land bör själv få bestämma reglerna för hur ägarna i ett företag utser styrelseledamöter. Därför anser riksdagen att förslaget strider mot subsidiaritetsprincipen. Enligt den ska besluten fattas på den effektivaste nivån så nära medborgarna som möjligt. Riksdagen beslutade att skicka ett motiverat yttrande till EU.

Förslagspunkter

1

Reservationer

2 

Anföranden och repliker

28, 84 minuter

Justering

2012-12-13

Datum

2012-12-13

Debatt

2012-12-19

Beslut

2012-12-19

EU-kommissionen har lämnat ett förslag om tillträde till genetiska resurser samt rimlig och rättvis fördelning av den nytta som uppstår vid resursernas användning i EU. Utgångspunkten för förslaget är en FN-konvention om biologisk mångfald. Konventionen anger att alla parter är skyldiga att underlätta tillträdet till genetiska resurser. Parterna är dessutom skyldiga att dela resultaten av forskning och utveckling och nyttan av kommersiell eller annan användning med den part som tillhandahåller genetiska resurser. Parterna i konventionen antog 2010 det så kallade Nagoyaprotokollet som utvidgar konventionens generella ram. EU och de flesta EU-länder har undertecknat protokollet. Huvudsyftet med EU-kommissionens förslag är de åtaganden som genomförandet av protokollet innebär.

Miljö- och jordbruksutskottet har granskat kommissionens förslag. Utskottet anser att det är motiverat att i en EU-förordning reglera att användarna följer Nagoyaprotokollet. En harmonisering skapar enkelhet för användare.

Tillträde till genetiska resurser och traditionell kunskap som rör genetiska resurser är en suverän rättighet för stater. Utskottet anser att detta förhållande ska kvarstå. Lagstiftning om tillträde till genetiska resurser bör därför kvarstå hos EU-länderna. Utskottet anser att lagförslaget i dess nuvarande utformning inte utesluter en överföring av lagstiftningskompetens till EU inom detta område.

Kommissionen föreslår också en EU-plattform för att effektivisera villkoren för tillträde i EU-länderna. Förslaget om en plattform är ett frivilligt åtagande för länderna. Plattformen ska kunna ge icke-bindande rådgivning, vägledning eller yttrande i olika frågor. Endast två EU-länder har infört lagstiftning om tillträde till sina genetiska resurser. Utskottet anser att det är en onödig och oproportionerlig åtgärd att inrätta en EU-plattform som syftar till att strama upp och diskutera EU-ländernas lagstiftning. Förslaget kan ses som ett inledande steg till en EU-harmoniserad lagstiftning. Lagstiftningskompetensen bör även inom detta område vara kvar hos EU-länderna.

Utskottet anser därmed att EU-kommissionens förslag i sin nuvarande utformning strider mot subsidiaritetsprincipen. Enligt den ska EU vidta en åtgärd endast om och i den mån som målen för den planerade åtgärden inte i tillräcklig utsträckning kan uppnås av medlemsstaterna, vare sig på central nivå eller på regional och lokal nivå, och därför, på grund av den planerade åtgärdens omfattning eller verkningar, bättre kan uppnås på unionsnivå. Riksdagen skickade på utskottets förslag ett så kallat motiverat yttrande till EU.

Förslagspunkter

1

Beredning

2012-11-29

Justering

2012-12-12

Datum

2012-12-12

Debatt

2012-12-18

Beslut

2012-12-19