Niklas Sigvardsson (S)

Riksdagen sa ja till regeringens förslag som bland annat innebär att ett nytt betygssystem och en ny modell för att beräkna elevernas meritvärde införs.

Regeringens förslag innebär bland annat följande:

• En ny modell för att beräkna elevernas meritvärden ska tas fram, där meritvärdet ska bestå dels av den sökandes betygsvärde, dels av resultatet från nationella slutprov.
• Det ska införas en betygsskala med tio betygssteg från 1 till 10, utan skarp gräns för godkänt, i de obligatoriska skolformerna och de frivilliga skolformerna på gymnasial nivå. Vid slutlig betygssättning i ett ämne ska lärare ha bedömningssamråd. Huvudmän ska lämna in uppgifter om betyg till en myndighet.
• Nationella slutprov ska införas i grundskolan, specialskolan, gymnasieskolan och kommunal vuxenutbildning på gymnasial nivå. Proven bör rättas centralt.

Syftet är att mer rättvisande spegla elevers ämneskunskaper och motverka betygsinflation.

Ändringarna i skollagen börjar i huvudsak gälla den 1 juli 2028. För kommunal vuxenutbildning börjar ändringarna dock gälla den 1 januari 2031.

Behandlade dokument

9

Förslagspunkter

8

Reservationer

8 

Anföranden och repliker

42, 130 minuter

Justering

2026-06-02

Datum

2026-06-03

Bordläggning

2026-06-05

Debatt

2026-06-08

Beslut

2026-06-09

Riksdagen sa ja till regeringens förslag om hur lärare och förskollärare ska få förutsättningar att fokusera på huvuduppdraget, det vill säga undervisningen.

Förslaget innebär bland annat en lagändring som tydliggör att lärares och förskollärares undervisningsuppdrag också inkluderar planering och uppföljning. Även omfattningen av tiden för de olika delarna ska kunna regleras genom föreskrifter.

Regeringen föreslår även att information till vårdnadshavare ska ges vid tillfällen som skolpersonalen bestämmer och att utvecklingssamtal ska äga rum minst en gång per år, i stället för en gång per termin.

Det förtydligas även att all personal ska vara skyldig att aktivt uppmärksamma och motverka kränkande behandling, trakasserier och sexuella trakasserier och se till att sådana händelser hanteras.

Lagändringarna om kränkande behandling börjar gälla den 1 augusti 2026 och ändringarna om undervisningsuppdraget den 1 juli 2027. Övriga ändringar börjar gälla den 1 juli 2028.

Behandlade dokument

4

Förslagspunkter

7

Reservationer

8 

Anföranden och repliker

19, 84 minuter

Justering

2026-05-28

Datum

2026-05-29

Bordläggning

2026-06-03

Debatt

2026-06-04

Beslut

2026-06-09

Riksdagen sa ja till regeringens förslag som syftar till att förbättra stödet i skolan. Bland annat ska det förtydligas i skollagen att alla barn och elever i undervisningen ska ges ledning och stimulans i syfte att de ska kunna följa undervisningen.

Ändringarna innebär också att regleringen av garantin för tidiga stödinsatser och extra anpassningar ska avskaffas. I stället ska det genomföras standardiserade tester i början av höstterminen i vissa årskurser för att kunna identifiera elever med stödbehov.

Elever ska ges stödundervisning i ett tidigt skede i de obligatoriska skolformerna, gymnasieskolan och anpassade gymnasieskolan i ämnena svenska, svenska som andraspråk och matematik. Ändringarna innebär även att lärare inom kommunal vuxenutbildning ska ha tillgång till eller möjlighet till samråd med personal med specialpedagogisk kompetens.

Ändringarna i skollagen börjar gälla den 1 juli 2028.

Behandlade dokument

5

Förslagspunkter

7

Reservationer

13 

Anföranden och repliker

24, 90 minuter

Justering

2026-05-28

Datum

2026-05-29

Bordläggning

2026-06-02

Debatt

2026-06-03

Beslut

2026-06-03

Det ska bli ett starkare fokus på kunskaper i skolan. Riksdagen sa ja till regeringens förslag som sammantaget syftar till en skola med kunskapsuppdraget i fokus. Nya läroplaner ska tas fram för lågstadiet, mellanstadiet och högstadiet.

Riksdagen delar regeringens uppfattning om att Sverige behöver en stark kunskapsskola där lärarna har goda förutsättningar att utföra sitt uppdrag och där alla elever ges förutsättningar att nå utbildningens mål. Det behövs en ny kunskapssyn och nya läroplaner som fokuserar på undervisningen och lärandet.

Riksdagens beslut innebär bland annat följande:

• Det ska vara tydligt att skolans viktigaste uppgift är att förmedla och förankra kunskaper och värden.
• Lärarnas roll ska stärkas. Det ska vara lärarna som utifrån läroplanen bestämmer över och leder undervisningen.
• De nya läroplanerna för de obligatoriska skolformerna ska vara tydligt kunskapsinriktade och nivån ska anpassas till barns kognitiva utveckling.
• Det ska vara ett starkt fokus på grundläggande kunskaper och färdigheter, som att läsa, skriva och räkna.
• Läroplanerna ska också få en mer ändamålsenlig struktur och innehållet ska utgå från principer som främjar en hög och likvärdig kvalitet.
• Det ska införas nya kursplaner i grundläggande svenska för elever som är nybörjare i svenska språket.
• Principen om sammantagen bedömning ska gälla för alla betygssteg, det vill säga även för betyget E.

Merparten av lagändringarna börjar gälla den 1 juli 2028. Nya läroplaner för grundskolan, anpassade grundskolan, specialskolan och sameskolan ska börja användas från och med höstterminen 2028.

Behandlade dokument

5

Förslagspunkter

9

Reservationer

11 

Anföranden och repliker

52, 153 minuter

Justering

2026-05-28

Datum

2026-05-28

Bordläggning

2026-06-02

Debatt

2026-06-03

Beslut

2026-06-03

Riksdagen sa ja till regeringens förslag som syftar till att skapa bättre förutsättningar för trygghet och studiero i skolan genom flera samverkande åtgärder.

Förslaget innebär bland annat att huvudmannens och rektorns ansvar för tryggheten och studieron på skolenheten ska förtydligas. Utöver ett förebyggande arbete ska huvudmannen och rektorn arbeta för att upprätthålla tryggheten och studieron.

Enligt förslaget ska skolan göras mobilfri genom att elevernas mobiltelefoner samlas in vid skoldagens början och lämnas tillbaka vid skoldagens slut. Förslaget innebär också att dagens ordningsregler ska byta namn till skolregler, bli skolgemensamma och innehålla en plan för konsekvenser vid överträdelser av reglerna. Möjligheterna ska även stärkas att använda de disciplinära åtgärderna utvisning ur undervisningslokalen, tillfällig omplacering inom den egna skolenheten och tillfällig placering utanför den egna skolenheten samt avstängning.

Regeringen föreslår också att det i vissa fall ska bli möjligt att neka en elev tillträde till skolenheten om eleven hotar säkerheten för andra elever och personal. Skolans förväntningar på eleverna och deras vårdnadshavare ska tydliggöras genom ett förväntansdokument.

Därutöver ska det bli möjligt att bedriva akutskola på entreprenad, det vill säga en verksamhet där elever tillfälligt ges undervisning utanför den egna skolenheten.

Lagändringarna börjar gälla den 1 augusti 2026.

Behandlade dokument

5

Förslagspunkter

7

Reservationer

9 

Anföranden och repliker

36, 123 minuter

Justering

2026-05-21

Datum

2026-05-22

Bordläggning

2026-05-26

Debatt

2026-05-27

Beslut

2026-06-03

Riksdagen sa ja till regeringens förslag om att offentlighetsprincipen ska införas för fristående förskolor, fristående skolor och fristående fritidshem.

Förslaget syftar till att säkerställa att möjligheten till insyn är densamma för alla huvudmän inom skolväsendet och innebär i huvudsak följande:

• Rätten att ta del av allmänna handlingar ska gälla hos juridiska personer som är enskilda huvudmän inom skolväsendet.
• Sådana huvudmän ska jämställas med myndigheter vid tillämpning av offentlighets- och sekretesslagen, och vissa sekretessbestämmelser som därmed gäller hos sådana huvudmän anpassas för att sekretessen inte ska hindra tillgången till information om skolväsendet.
• Mindre huvudmän ska få tillämpa regler som innebär vissa lättnader i hanteringen av allmänna handlingar. Det ska gälla huvudmän som har högst 450 barn och elever eller, om de bara har fristående förskolor, högst 100 barn, eller ingår i en koncern där koncernföretagen sammanlagt har så många barn eller elever.
• Det som enligt arkivlagen gäller för kommunala myndigheters arkiv ska gälla för berörda enskilda huvudmän, med undantag för mindre huvudmän som ska bevara allmänna handlingar i som huvudregel minst sju år.
• Under de första två åren efter införandet ska samtliga juridiska personer som är enskilda huvudmän inom skolväsendet få tillämpa lättnadsregler.

De nya reglerna börjar gälla den 1 januari 2027.

Behandlade dokument

4

Förslagspunkter

4

Reservationer

5 

Anföranden och repliker

40, 103 minuter

Justering

2026-05-07

Datum

2026-05-08

Bordläggning

2026-05-20

Debatt

2026-05-21

Beslut

2026-05-26

Motion till riksdagen 2025/26:4024 av Anders Ygeman m.fl. (S) med anledning av prop. 2025/26:191 Offentlighetsprincipen med lättnadsregler för enskilda mindre huvudmän i skolväsendet Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att offentlighetsprincipen ska omfatta samtliga

Inlämnad

2026-04-01

Förslag

4

Datum

2026-04-01

Utskottsberedning

2025/26:UbU20

Riksdagsbeslut

(4 yrkanden): 4 avslag

Motion till riksdagen 2025/26:4021 av Anders Ygeman m.fl. (S) med anledning av prop. 2025/26:198 Bättre förutsättningar för yrkesutbildning Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att entreprenad i yrkesutbildningen ska begränsas, regleras och kontrolleras tydligare och

Inlämnad

2026-04-01

Förslag

4

Datum

2026-04-01

Utskottsberedning

2025/26:UbU27

Riksdagsbeslut

(4 yrkanden): 4 avslag

Motion till riksdagen 2025/26:4019 av Anders Ygeman m.fl. (S) med anledning av prop. 2025/26:195 Förbättrat stöd i skolan Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att bestämmelsen i skollagens syftesparagraf om att elever ska ges stöd och stimulans så att de utvecklas så

Inlämnad

2026-04-01

Förslag

5

Datum

2026-04-01

Utskottsberedning

2025/26:UbU24

Riksdagsbeslut

(5 yrkanden): 5 avslag

Motion till riksdagen 2025/26:4022 av Anders Ygeman m.fl. (S) med anledning av prop. 2025/26:194 Nya läroplaner för en stark kunskapsskola Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att kunskapsområdet sexualitet, samtycke och relationer samt hedersrelaterat våld och förtryck

Inlämnad

2026-04-01

Förslag

4

Datum

2026-04-01

Utskottsberedning

2025/26:UbU23

Riksdagsbeslut

(4 yrkanden): 4 avslag

Motion till riksdagen 2025/26:4018 av Anders Ygeman m.fl. (S) med anledning av prop. 2025/26:193 Bättre förutsättningar för trygghet och studiero i skolan Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att akutskolor på entreprenad inte bör införas, då det riskerar att leda till

Inlämnad

2026-04-01

Förslag

2

Datum

2026-04-01

Utskottsberedning

2025/26:UbU22

Riksdagsbeslut

(2 yrkanden): 2 avslag

Motion till riksdagen 2025/26:4025 av Anders Ygeman m.fl. (S) med anledning av prop. 2025/26:197 Ett likvärdigt betygssystem Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att säkerställa att det nya betygssystemet inte leder till fortsatt utslagning från skolan och att regeringen

Inlämnad

2026-04-01

Förslag

6

Datum

2026-04-01

Utskottsberedning

2025/26:UbU26

Riksdagsbeslut

(6 yrkanden): 6 avslag

Motion till riksdagen 2025/26:4023 av Anders Ygeman m.fl. (S) med anledning av prop. 2025/26:196 Tid för undervisningsuppdraget Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör finansiera reformen på ett ansvarsfullt sätt och tillkännager detta för regeringen.

Inlämnad

2026-04-01

Förslag

6

Datum

2026-04-01

Utskottsberedning

2025/26:UbU25

Riksdagsbeslut

(6 yrkanden): 6 avslag

Motion till riksdagen 2025/26:3969 av Anders Ygeman m.fl. (S) med anledning av prop. 2025/26:174 Utökade registerkontroller i skolväsendet Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att kontrollerna i belastningsregistret behöver stärkas i enlighet med motionen och tillkännager

Inlämnad

2026-03-25

Förslag

1

Datum

2026-03-25

Utskottsberedning

2025/26:UbU29

Riksdagsbeslut

(1 yrkande): 1 avslag

Motion till riksdagen 2025/26:3970 av Anders Ygeman m.fl. (S) med anledning av skr. 2025/26:166 Riksrevisionens rapport om utbildning på vetenskaplig grund Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att låta en myndighet ta huvudansvaret för systematisk sammanställning av forskning

Inlämnad

2026-03-25

Förslag

3

Datum

2026-03-25

Utskottsberedning

2025/26:UbU19

Riksdagsbeslut

(3 yrkanden): 3 avslag

Interpellation 2025/26:379 Omställningsstudiestöd som inte utnyttjas av Niklas Sigvardsson (S) till Gymnasie-, högskole- och forskningsminister Lotta Edholm (L) Omställningsstudiestödet infördes som en central del av den stora omställningsreformen på svensk arbetsmarknad. Syftet var att ge yrkesverksamma mitt i livet

Inlämnad

2026-03-06

Svarsdatum

2026-03-24

Besvarare

Gymnasie-, högskole- och forskningsminister Lotta Edholm (L)

Riksdagen sade nej till 146 förslag om grundläggande frågor om utbildning i motioner från den allmänna motionstiden 2025.

Motionerna handlar bland annat om skolans värdegrund, trygghet och studiero, ämnen och kunskapsområden, betyg och bedömning, läromedel och undervisningsmetoder, undervisning i modersmål i skolan samt fritidshem.

Riksdagen hänvisar främst till gällande bestämmelser och pågående arbete inom de områden som förslagen tar upp.

Behandlade dokument

80

Förslagspunkter

12

Reservationer

21 

Anföranden och repliker

57, 168 minuter

Justering

2026-01-29

Datum

2026-02-09

Bordläggning

2026-03-03

Debatt

2026-03-04

Beslut

2026-03-11

Riksdagen sa nej till 150 förslag i motioner om övergripande skolfrågor. Förslagen lämnades in under den allmänna motionstiden 2025.

Bland annat handlar förslagen om åtgärder för att höja kunskapsresultaten, ansvars- och resursfördelningen inom skolväsendet, skolval, fristående skolor, tillsyn, skolans digitalisering och särskilda undervisningsformer.

Riksdagen hänvisar bland annat till gällande bestämmelser och pågående arbete.

Behandlade dokument

39

Förslagspunkter

19

Reservationer

41 

Anföranden och repliker

57, 168 minuter

Justering

2026-02-17

Datum

2026-02-23

Bordläggning

2026-03-03

Debatt

2026-03-04

Beslut

2026-03-11

Interpellation 2025/26:305 CSN:s utbetalningsproblem av Niklas Sigvardsson (S) till Gymnasie-, högskole- och forskningsminister Lotta Edholm (L) Två gånger på kort tid har 10 000-tals studenter inte fått sina utbetalningar från CSN i tid nu dessutom under årets fattigaste månad. Under de senaste åren har regeringen

Inlämnad

2026-01-23

Svarsdatum

2026-02-16

Besvarare

Gymnasie-, högskole- och forskningsminister Lotta Edholm (L)

Interpellation 2025/26:143 Motorvägsstandard på väg 40 mellan Jönköping och Ulricehamn av Niklas Sigvardsson (S) till Infrastruktur- och bostadsminister Andreas Carlson (KD) Sträckan mellan Jönköping och Ulricehamn är den enda delen av förbindelsen Stockholm–Göteborg som fortfarande saknar motorvägsstandard. I stället

Inlämnad

2025-11-12

Svarsdatum

2026-02-06

Besvarare

Infrastruktur- och bostadsminister Andreas Carlson (KD)