Kerstin Lundgren (C)

Riksdagen sa nej till förslag i motioner från allmänna motionstiden 2014, 2015, 2016 och 2017. Motionerna handlar bland annat om säkerhetspolitiska samarbeten, medlemskap i Nato, FN:s säkerhetsråd, massförstörelsevapen samt svensk säkerhet och den säkerhetspolitiska kontexten.

Behandlade dokument

101

Förslagspunkter

6

Reservationer

21 

Anföranden och repliker

26, 108 minuter

Justering

2018-03-27

Datum

2018-04-06

Bordläggning

2018-04-11

Debatt

2018-04-12

Beslut

2018-04-12

Motion till riksdagen 2017/18:4065 av Kerstin Lundgren m.fl. (C) med anledning av skr. 2017/18:146 Politiken för global utveckling i genomförandet av Agenda 2030 Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att genomföra en parlamentarisk översyn för att ta fram förslag till

Inlämnad

2018-04-04

Förslag

1

Datum

2018-04-04

Utskottsberedning

2017/18:UU21

Riksdagsbeslut

(1 yrkande): 1 avslag

Motion till riksdagen 2017/18:4043 av Kerstin Lundgren m.fl. (C) med anledning av skr. 2017/18:118 Verksamheten i Europeiska unionen under 2017 Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen ska utreda möjligheterna att införa Magnitskijsanktioner i Sverige och tillkännager

Inlämnad

2018-04-03

Förslag

3

Datum

2018-04-03

Utskottsberedning

2017/18:UU10

Riksdagsbeslut

(3 yrkanden): 3 avslag

Riksdagen sa ja till att godkänna det övergripande avtalet om ekonomi och handel (CETA) mellan Europeiska unionen och Kanada. Avtalet är det mest omfattande frihandelsavtal som har förhandlats fram av EU och riksdagen menar att det kommer att skapa möjligheter för både handel och investeringar. Det kan i sin tur leda till lägre priser och större utbud av varor och tjänster i både EU och Kanada. Avtalet innebär bland annat att tullarna för industri- och jordbruksprodukter i princip avvecklas.

Riksdagen sa också ja till det strategiska partnerskapsavtalet mellan EU och Kanada. Syftet med avtalet är att stärka de politiska banden mellan EU och Kanada. Enligt riksdagen kommer avtalet att bidra till att förbättra och bredda samarbetet mellan länderna.

Behandlade dokument

4

Förslagspunkter

3

Reservationer

2 

Anföranden och repliker

46, 204 minuter

Justering

2018-03-08

Datum

2018-03-22

Bordläggning

2018-03-20

Debatt

2018-03-21

Beslut

2018-03-22

Vid frågestunden svarar ministrarna i regeringen på frågor från riksdagsledamöterna direkt i kammaren. Följande ministrar deltar: Finansminister Magdalena Andersson (S) Utrikesminister Margot Wallström (S) Gymnasie- och kunskapslyftsminister Anna Ekström (S) Migrationsminister Heléne Fritzon (S) Finansminister Magdalena

Datum

2018-03-01

Nu införs ökade krav på de länder som Sverige exporterar krigsmateriel till. För att landet ska få tillstånd att ta emot krigsmateriel ska landet ha respekt för mänskliga rättigheter, ha en hög demokratisk status och importen av krigsmateriel får inte motverka en rättvis och hållbar utveckling i landet. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Syftet med ändringarna är att se till att Sverige endast exporterar krigsmaterial till länder som är acceptabla. Förändringarna innebär inga ändringar i lagen utan endast i de principer som reglerar tillståndsprövning för export av krigsmateriel. Ändringarna börjar gälla den 15 april 2018.

Behandlade dokument

11

Förslagspunkter

2

Reservationer

2 

Anföranden och repliker

28, 119 minuter

Justering

2018-02-15

Datum

2018-02-20

Bordläggning

2018-02-27

Debatt

2018-02-28

Beslut

2018-02-28

Utrikesminister Margot Wallström (S) inleder debattens första del med att presentera regeringens utrikesdeklaration. I den första delen deltar en företrädare för varje parti. I debattens andra del får de ledamöter som önskar få ordet tala. Den första delen av debatten tolkas till engelska och teckenspråk.

Datum

2018-02-14

Fråga 2017/18:576 Gripandet av Oyub Titiev av Kerstin Lundgren (C) till Utrikesminister Margot Wallström (S) Den drastiskt försämrade människorättssituationen i Ryssland, inklusive Tjetjenien, slår hårt mot ryska medborgare men också mot europeisk säkerhet. Sveriges inträde i FN:s säkerhetsråd ger Sverige både ett tillfälle

Inlämnad

2018-01-12

Besvarare

Utrikesminister Margot Wallström (S)

Sverige ska även under 2018 delta i den militära utbildningsinsats som pågår i Irak. Det har riksdagen beslutat.

Insatsen genomförs för att bekämpa terrororganisationen Daish och för att stabilisera Irak. Regeringen vill ställa en svensk väpnad styrka bestående av högst 220 personer till förfogande till och med den 31 december 2018.

Insatsen görs av en internationell koalition som består av 69 länder, bland annat flera EU-stater. Insatsen går bland annat ut på att utbilda och träna försvarsstyrkor i Irak och Syrien. Den militära kampen mot Daish har under 2017 lett till återtagandet av Mosul, Tal Afar och Hawija.

Det sammansatta utrikes- och försvarsutskottet vill att regeringen ska återrapportera till utrikesutskottet om insatsens utformning, eventuella förändrade förutsättningar, och insatsens bidrag till måluppfyllanden. Återrapporteringen ska ske till utrikesutskottet vid tre tillfällen under 2018. Riksdagen riktade ett tillkännagivande till regeringen med den uppmaningen. Riksdagen riktade även ett tillkännagivande om att regeringen ska fortsätta utveckla målformuleringarna i syfte att göra målen uppföljningsbara.

Behandlade dokument

5

Förslagspunkter

4

Reservationer

1 

Anföranden och repliker

26, 79 minuter

Justering

2017-12-07

Datum

2017-12-08

Bordläggning

2017-12-14

Debatt

2017-12-15

Beslut

2017-12-15

Sverige ska även under 2018 delta i Natos utbildnings- och rådgivningsinsats Resolute Support Mission, RSM, i Afghanistan. Det har riksdagen beslutat. Syftet är att bistå de afghanska säkerhetsstyrkorna med utbildning, rådgivning och stöd för att stärka säkerhetsstyrkornas förmåga att självständigt hantera säkerheten i landet.

Riksdagen godkänner att regeringen ställer en svensk väpnad styrka på högst 200 personer till förfogande i Afghanistan. Detta gäller till och med den 31 december 2018.

Behandlade dokument

4

Förslagspunkter

3

Reservationer

3 

Anföranden och repliker

39, 107 minuter

Justering

2017-12-07

Datum

2017-12-08

Bordläggning

2017-12-14

Debatt

2017-12-15

Beslut

2017-12-15

Riksdagens utrikesutskott har granskat EU-kommissionens arbetsprogram för 2018, som innehåller kommissionens politiska prioriteringar för 2018. Flera andra utskott har yttrat sig över kommissionens arbetsprogram.

Kommissionen antar ett arbetsprogram varje år. Den här gången består programmet av två delar. Den första delen innehåller förslag som ska presenteras före maj 2018 för att hinna behandlas av rådet och Europaparlamentet före EU-parlamentsvalet 2019. Den andra delen innehåller förslag som blickar framåt mot 2025 eller ännu senare.

Utrikesutskottet ser positivt på att kommissionen presenterar ett arbetsprogram med specifika initiativ eftersom det underlättar medlemsländernas planering av EU-arbetet och bidrar till öppenhet kring kommissionens prioriteringar. Utskottet tycker också att det är bra att kommissionen behåller fokus på de tio prioriteringar som den tagit fram för sin mandatperiod, som löper ut den 31 oktober 2019. Det är välkommet att kommissionen prioriterar att omsätta redan utlovade förslag till lagstiftning och därefter genomföra lagstiftningen. Det är även viktigt att kommissionen fortsätter att arbeta för bättre lagstiftning och att genomföra avtalet som finns mellan kommissionen, rådet och parlamentet om bättre lagstiftning.

Riksdagen lade utlåtandet till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Förslagspunkter

8

Reservationer

10 

Anföranden och repliker

47, 162 minuter

Justering

2017-12-05

Datum

2017-12-05

Bordläggning

2017-12-06

Debatt

2017-12-07

Beslut

2017-12-07

Riksdagen sa ja till regeringens förslag om att den totala ramen för bistånd år 2018 ska vara en procent av bruttonationalinkomsten (BNI). Det motsvarar 49 miljarder kronor, vilket är en ökning från förra året. I biståndsramen ingår kostnader som räknas som bistånd men behandlas inom andra områden, t.ex. vissa kostnader för asylmottagande.

Riksdagen sa också ja till regeringens förslag om hur 43 miljarder ur statens budget för 2018 som går till utgiftsområdet internationellt bistånd ska fördelas. Den största delen, 41,6 miljarder kronor, går till biståndsverksamhet. Cirka 1,2 miljarder går till Sidas förvaltningskostnader.

Riksdagen beslutar om statens budget i två steg. Först beslutas om ramarna för de 27 utgiftsområdena i budgeten. Därefter bestämmer riksdagen hur pengarna ska fördelas inom varje utgiftsområde.

Behandlade dokument

49

Förslagspunkter

7

Reservationer

17 

Anföranden och repliker

41, 118 minuter

Justering

2017-11-28

Datum

2017-12-01

Bordläggning

2017-12-05

Debatt

2017-12-06

Beslut

2017-12-06

Sverige ska delta i det militära samarbete inom EU som har fått namnet det permanenta strukturerade samarbetet (permanent structured cooperation - Pesco). Samarbetet syftar bland annat till att utveckla medlemsländernas militära förmågor och öka möjligheterna till samarbete inom EU. Europeiska rådet väntas fatta beslut om att upprätta Pesco och fastställa vilka länder som deltar i december 2017.

Riksdagen anser att Sverige ska delta aktivt i arbetet med att stärka EU som säkerhetspolitisk aktör och att ett svenskt medlemskap i Pesco passar in i denna strategi. Det är frivilligt att delta i Pesco för EU:s medlemsländer och det nationella självbestämmandet påverkas inte. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Behandlade dokument

3

Förslagspunkter

1

Reservationer

1 

Anföranden och repliker

32, 84 minuter

Justering

2017-11-30

Datum

2017-12-01

Bordläggning

2017-12-05

Debatt

2017-12-06

Beslut

2017-12-06

Två miljarder ur statens budget för 2018 går till utgiftsområdet internationell samverkan.

Mest pengar går till avgifter för internationella organisationer som till exempel FN, Europarådet, Organisationen för säkerhet och samarbete i Europa, drygt 1,3 miljarder kronor. Knappt två hundra miljoner kronor går till freds- och säkerhetsfrämjande verksamhet, vilket är en ökning med 40 miljoner jämfört med föregående år. Drygt 170 miljoner går till samarbete inom Östersjöregionen. Riksdagen sa ja till regeringens förslag om hur pengarna inom utgiftsområdet ska fördelas.

Riksdagen beslutar om statens budget i två steg. Först beslutas om ramarna för de 27 utgiftsområdena i budgeten. Därefter bestämmer riksdagen hur pengarna ska fördelas inom varje utgiftsområde.

Behandlade dokument

12

Förslagspunkter

2

Reservationer

3 

Anföranden och repliker

14, 68 minuter

Justering

2017-11-23

Datum

2017-11-24

Bordläggning

2017-11-28

Debatt

2017-11-29

Beslut

2017-11-30

Vid frågestunden svarar ministrarna i regeringen på frågor från riksdagsledamöterna direkt i kammaren. Följande ministrar deltar: Finansminister Magdalena Andersson (S) Utrikesminister Margot Wallström (S) Kultur- och demokratiminister Alice Bah Kuhnke (MP) Bostads- och digitaliseringsminister Peter Eriksson (MP)

Datum

2017-11-16

Riksdagen har behandlat regeringens skrivelse Sveriges samlade politik för internationell civil och militär krishantering.

Skrivelsen handlar om vilken inriktning Sverige har vad gäller internationell civil och militär krishantering, och vad Sverige har för engagemang, ambition och aktörsroll inom samma område.

Regeringen konstaterar bland annat att vi lever i en oroligare värld, med ett ökande antal konflikter som har en mer direkt påverkan på Sverige än tidigare. I skrivelsen redogörs i tolv punkter hur regeringen ska verka för hur verksamheten kring internationell civil och militär krishantering ska bedrivas.

Riksdagen håller med regeringen om att multilateralt samarbete är av stor vikt då inget land ensamt kan hantera utmaningar mot den gemensamma säkerheten. Riksdagen anser liksom regeringen att Sverige bör fortsätta det aktiva engagemanget och deltagandet i civila och militära internationella insatser inom ramen för FN, EU, Nato och OSSE.

Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Behandlade dokument

33

Förslagspunkter

6

Reservationer

12 

Anföranden och repliker

28, 97 minuter

Justering

2017-11-09

Datum

2018-06-11

Bordläggning

2017-11-15

Debatt

2017-11-16

Beslut

2017-11-16

Motion till riksdagen 2017/18:3933 av Kerstin Lundgren m.fl. (C, M, L, KD) med anledning av prop. 2017/18:31 Fortsatt svenskt deltagande i den militära utbildningsinsatsen i Irak Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen senast den sista mars, sista juni och

Inlämnad

2017-11-10

Förslag

2

Datum

2017-11-10

Utskottsberedning

2017/18:UFöU2

Riksdagsbeslut

(2 yrkanden): , 2 bifall,

EU-samarbetet har en viktig roll i att värna vår gemensamma säkerhet. Det framhåller riksdagen i sin granskning av ett diskussionsunderlag från EU-kommissionen som handlar om framtiden för EU:s gemensamma säkerhets- och försvarspolitik. Syftet med underlaget är att starta diskussioner i EU:s medlemsländer om hur de vill att EU ska utvecklas på området.

Enligt EU-kommissionen är många av de hot vi står inför i dag gränsöverskridande och hanteras bäst genom ökat samarbete. Kommissionen presenterar i diskussionsunderlaget tre olika scenarier på vägen mot en säkerhets- och försvarsunion.

Riksdagen stöder ambitionen att stärka den gemensamma säkerhets- och försvarspolitiken. Det understryker dock samtidigt att detta område framförallt är medlemsstaternas kompetensområde. Riksdagen lade granskningen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Förslagspunkter

1

Reservationer

2 

Anföranden och repliker

20, 72 minuter

Justering

2017-10-26

Datum

2017-11-02

Bordläggning

2017-11-07

Debatt

2017-11-08

Beslut

2017-11-08

Fråga 2017/18:116 Uttalanden från Sveriges ambassadör på Island av Kerstin Lundgren (C) till Utrikesminister Margot Wallström (S) De senaste dagarna har det med all önskvärd tydlighet framgått att Sverige har en ambassadör i vårt nordiska grannland Island som mer verkar fly än företräda Sverige och svenska intressen.

Inlämnad

2017-10-17

Besvarare

Utrikesminister Margot Wallström (S)

Motion till riksdagen 2017/18:3775 av Kerstin Lundgren m.fl. (C) Utrikes- och säkerhetspolitik Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att biståndet ska prioritera stöd till svikande stater och postkonfliktstater och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer

Inlämnad

2017-10-05

Förslag

21

Datum

2017-10-05

Utskottsberedning

2017/18:UU10 2017/18:UU11 2017/18:UU12 2017/18:UU15 2017/18:UU18 2017/18:UU2 2017/18:UU8 2017/18:UU9

Riksdagsbeslut

(21 yrkanden): 21 avslag