Alkohol-, narkotika-, dopnings- och tobaksfrågor

Betänkande 2019/20:SoU7

  1. 1, Förslag, Genomförd
  2. 2, Beredning, Genomförd
  3. 3, Debatt, Genomförd
  4. 4, Beslut, Genomförd

Ärendet är avslutat

Beslutat
4 mars 2020

Utskottens betänkanden

Betänkanden innehåller utskottens förslag till hur riksdagen ska besluta i olika ärenden.

Tillfälligt problem
För vissa betänkanden kan det saknas bilagor på huvuddokumentets sida. Bilagorna går att hitta via sökfunktionen. Vi arbetar med att åtgärda problemet. Vid frågor, kontakta riksdagsinformaion telefon: 020-349 000, e-post: riksdagsinformation@riksdagen.se

Beslut

Narkotikapolitiken bör utvärderas (SoU7)

Den nuvarande narkotikapolitiken bör utvärderas. En fortsatt restriktiv narkotikapolitik måste kombineras med en god missbruks- och beroendevård som innehåller insatser för att minimera de skador narkotikan orsakar, det tycker riksdagen som riktar en uppmaning, ett tillkännagivande, till regeringen om det. I samma tillkännagivande uppmanar riksdagen regeringen att ta initiativ till en nollvision när det gäller narkotikarelaterade dödsfall.

Förslaget om tillkännagivande kom i samband med att riksdagen behandlade cirka 90 förslag i motioner från allmänna motionstiden 2019 om alkohol-, narkotika-, dopnings- och tobaksfrågor. Riksdagen sa nej till övriga motioner.

Utskottets förslag till beslut
Utskottet föreslår ett tillkännagivande till regeringen med anledning av motionsyrkanden. Regeringen bör enligt utskottet ta initiativ till dels en nollvision när det gäller narkotikarelaterade dödsfall, dels en utvärdering av den nuvarande narkotikapolitiken. Avslag på övriga motioner.
Riksdagens beslut
Kammaren biföll utskottets förslag.

Ärendets gång

Förslag, Genomförd

Motioner: 63

Motioner från ledamöterna

Beredning, Genomförd

Senaste beredning i utskottet: 2020-02-06
Justering: 2020-02-13
Trycklov: 2020-02-14
Reservationer: 8
Betänkande 2019/20:SoU7

Alla beredningar i utskottet

2019-12-10, 2020-01-28, 2020-02-06

Narkotikapolitiken bör utvärderas (SoU7)

Den nuvarande narkotikapolitiken bör utvärderas. En fortsatt restriktiv narkotikapolitik måste kombineras med en god missbruks- och beroendevård som innehåller insatser för att minimera de skador narkotikan orsakar, det tycker socialutskottet som vill att riksdagen riktar en uppmaning, ett tillkännagivande, till regeringen om det. Utskottet tycker också att riksdagen i samma tillkännagivande bör uppmana regeringen att ta initiativ till en nollvision när det gäller narkotikarelaterade dödsfall.

Förslaget om tillkännagivande kom i samband med att socialutskottet behandlade cirka 90 förslag i motioner från allmänna motionstiden 2019 om alkohol-, narkotika-, dopnings- och tobaksfrågor. Utskottet föreslår att riksdagen säger nej till övriga motioner.

Beslut är fattat. Se steg 4 för fullständiga förslagspunkter.

Debatt, Genomförd

Bordläggning: 2020-02-18
Debatt i kammaren: 2020-02-19
Stillbild från Debatt om förslag 2019/20:SoU7, Alkohol-, narkotika-, dopnings- och tobaksfrågor

Debatt om förslag 2019/20:SoU7

Webb-tv: Alkohol-, narkotika-, dopnings- och tobaksfrågor

Dokument från debatten

Protokoll från debatten

Anf. 109 Christina Östberg (SD)

Fru talman! I dag debatterar vi betänkandet angående alkohol, narkotika, dopnings- och tobaksfrågor. Jag vill börja med att yrka bifall till reservation 1.

Alla människor ska kunna växa upp och leva utan risk att skadas på grund av eget eller andras missbruk. Genom att förebygga problem relaterade till ANDT minskar behovet av att handskas med problemens konsekvenser.

Med detta finns stora vinster, både ur mänsklig och ur ekonomisk synpunkt. Tidigt förebyggande arbete innebär att missbruk undviks, något som annars riskerar att fortsätta och därmed påverka både individen och samhället under mycket lång tid.

Arbetet måste börja i tid med barns uppväxtvillkor. Möjligheter att utvecklas och göra egna val för framtiden ger trygga barn och motverkar kriminalitet och utanförskap.

Familjen är alltid den viktigaste skyddsfaktorn för barn och ungdomar. Förskola och skola är nummer två. Nummer tre är att det finns bra fritidsverksamheter för barn och ungdomar.

Fru talman! Skolan är den viktigaste arenan för det förebyggande arbetet och gör redan i dag en viktig insats. Det kan dock bli bättre. Man behöver säkra skolan så att den är en rök- och narkotikafri arbetsplats för elever och lärare.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Alkohol-, narkotika-, dopnings- och tobaksfrågor

Ett förslag kan vara att droginformationen integreras på schemat. Det behövs fler lektionstillfällen som motiverar och stärker eleverna så att de kan stå emot nyfikenhet och grupptryck. Kunskapen ska vara baserad på forskning och tillförlitliga källor.

Fru talman! Politik handlar många gånger om att väga för- och nackdelar mot varandra. Snus är inte ofarligt, men det är inte heller socker eller alkohol. Många svenskar har fimpat och i stället valt det betydligt mindre skadliga snuset. Till skillnad från cigaretter har snus en funktion att fylla folkhälsomässigt som ett hälsosammare alternativ till rökning. Därför bör snus och cigaretter behandlas olika, vilket också har berörts av bland annat Folkhälsomyndigheten.

Alkoholkonsumtionen bland skolungdomar i Sverige har sjunkit kraftigt under 2000-talet, vilket man kan läsa i Cans rapport om skolelevers drogvanor 2019. Man kan även se att alkoholdebuten har senarelagts, även om den positiva trenden hejdats under de senaste åren.

Systembolaget spelar en viktig roll för folkhälsan. Genom att försäljningen kontrolleras utifrån ålderskontroller förebygger det alkoholkonsumtion bland unga. Samtidigt har det på senare tid blivit allt vanligare med lokala vinodlingar, bryggerier och brännerier i Sverige. Det visar att en ny hantverkstradition håller på att etablera sig i landet. För att inte rubba Systembolagets ställning och för att garantera vissa uppfyllda krav skulle de svenska småproducenterna kunna bli licensierade ombud för Systembolaget.

Fru talman! Kopplingen mellan droger och annan brottslighet är välbelagd. De senaste årens ökade gängkriminalitet och våld är också anledningen till att nya åtgärder behövs för att skärpa arbetet mot narkotikan.

Nya droger dyker hela tiden upp i samhället, och drogproblematiken blir i många fall alltmer komplicerad. Narkotikamissbruk förstör människoliv och finansierar de kriminella grupper som sprider otrygghet i Sverige.

Vi anser att en utvärdering av den svenska narkotikapolitiken är välbehövlig och väldigt aktuell. Det är en lag som inte har utvärderats sedan den infördes för 30 år sedan. För oss handlar det inte om legalisering, utan det avgörande är de tidiga insatserna, att försöka möta och hjälpa individer med beroendesjukdom på ett bättre sätt och att skapa ett tryggare samhälle.

När någon ertappats med narkotika är det avgörande att polisens och socialtjänstens svar innebär en tydlig markering av samhällets avståndstagande av narkotikabruket. Vi sverigedemokrater strävar efter ett narkotikafritt samhälle och arbetar konsekvent för att stoppa alla tendenser till drogliberalisering.

Fru talman! Många relaterar missbruk till alkohol- och drogmissbruk, men det finns även andra missbruk som inte alltid ses som ett sådant. Exempel är köpmissbruk, sexmissbruk, internetmissbruk och läkemedelsmissbruk. Anhöriga blir medberoende, man tappar kontrollen och beroendet blir det viktigaste i ens liv.

Detta är något man själv inte kan ta tag i och bara sluta med på egen hand. Då är det viktigt att samverkan mellan primärvården, psykiatrin, beroendemottagningar och socialtjänsten fungerar för att motverka alla former av missbruk och beroenden.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Alkohol-, narkotika-, dopnings- och tobaksfrågor

Det bör inrättas fler stödlinjer för familjemedlemmar, vänner och kollegor till personer med missbruk. Även vårdcentraler bör erbjuda rådgivning för alla typer av beroenden.

Personer med missbruksproblematik är en väldigt utsatt grupp i samhället som i grund och botten är i behov av vård, och det finns numera en ökad förståelse för detta. Det är dags för en bred samling kring narkotikapolitiken. En majoritet i riksdagen och svenska folket står bakom målsättningen om ett narkotikafritt samhälle. Fokus måste vara på ungdomar, förebyggande och tidiga insatser.

(Applåder)


Anf. 110 Karin Rågsjö (V)

Fru talman! Vänsterpartiet står för en solidarisk alkoholpolitik, vilket innebär att vi vill begränsa tillgängligheten. Vi ska ha höga skatter, ett starkt monopol och strängare regler för privatinförsel, det vill säga allt det som har varit väldigt viktigt i den svenska alkoholpolitiken.

Vi ska inte ha ett systembolag som är öppet på söndagar, exempelvis; det är en självklarhet. En lägre totalkonsumtion har också visat sig innebära att den alkoholrelaterade ohälsan och dödligheten minskar, fru talman.

Att tillåta gårdsförsäljning kan ju låta vansinnigt harmlöst och som en käck och trevlig grej när man är på bilsemester i Skåne. Det har dock flera gånger utretts att om gårdsförsäljning införs, då riskerar monopolet att falla. Men nu ska vi utreda gårdsförsäljning en gång till - det är tredje gången det ska göras - därför att det står inskrivet i januariavtalet. Man kan ju tycka att det är lite lustigt, men regeringen har tydligen godtagit de allt törstigare centerpartisternas linje att spriten ska rädda landsbygden. Jag är väldigt skeptisk till detta.

Fru talman! Dagens äldre kvinnor dricker mer alkohol än tidigare generationers kvinnor. Det skapar ohälsa, och man kan även se att det ökar dödsfallen. Man ser också ökade problem som kan komma i takt med att alkoholkonsumtionen ökar, som fallskador, bristande egenvård och så vidare. Det är viktigt att kunna tala om äldre och alkohol. Enligt vår mening bör regeringen därför ge lämplig myndighet i uppdrag att ta fram informationsmaterial om äldre och alkohol, fru talman. Vi måste börja prata om detta lite bredare än vad vi gör nu. Därför yrkar jag bifall till reservation nr 5.

Den narkotikarelaterade dödligheten i Sverige ligger sedan länge väldigt högt. I snitt är det ca 600 fall per år, vilket gör att Sverige tillhör de länder i Europa som har den högsta narkotikarelaterade dödligheten - faktiskt har vi Europas näst högsta, fru talman. Dessa höga dödstal, som har fortsatt år efter år, är knappast ett mått på en lyckad narkotikapolitik. Varje död som beror på just narkotikaberoende är förstås ett misslyckande för samhället. De drabbade, fru talman, är mammor, pappor, systrar, partner, barn, vänner och, förstås, den döde själv.

År 2017 motionerade Vänsterpartiet om att utreda narkotikapolitiken och därmed även kriminaliseringen av eget bruk. En minister anser att man nästan är för legalisering om man vill ha en utredning av kriminalisering av eget bruk. Guilt by association, kallas det, fru talman - även för en justitieminister. Jag tänker på den debatt om sprututbyte vi hade ända från 2006 fram till 2017. Parollen var att en jämlik hälsa ska nå även den som är beroende. Sprututbyte är en hälsoinsats som var väldigt ifrågasatt väldigt länge, men nu är det lag. Vi som tror på en jämlik hälsa för narkotikaberoende vann den matchen.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Alkohol-, narkotika-, dopnings- och tobaksfrågor

Under 1986 och 1987 jobbade jag på LVM-hemmet Serafen, med de första hivinfekterade narkomanerna i Stockholm. Jag tror att jag lärde känna de flesta injektionsmissbrukare som var just hivinfekterade i Stockholm. Detta var innan lagen om kriminalisering kom, innan nedskärningarna på socialtjänsten kom och innan nedskärningarna på beroendeklinikerna kom. De här personerna var hivinfekterade, och på den tiden - på 80-talet, ni vet - var hiv lika med död. Så var det.

De var alltså hivinfekterade, men de hade en helt annan situation än dagens beroende i Stockholm. De var dödsdömda, men de hade samtidigt egna bostäder. De hade kontrakt på sina lägenheter och en enorm uppbackning från socialtjänsten och beroendeenheterna. Det är mycket som har hänt sedan dess som har påverkat åt helt fel håll när det gäller just situationen för de beroende. Stigmatiseringen har ökat, och utsattheten har ökat. Narkotikapolitiken håller inte ihop längre.

Jag är väldigt glad över det tillkännagivande vi gör, för jag tycker att det händer alldeles för lite - eller snarare inte så mycket - på Socialdepartementet. Nu kräver ett enigt utskott att regeringen släpper sargen, fru talman, och vågar undersöka dagens narkotikapolitik. Jag tycker att det är fantastiskt; jag hade aldrig trott att man skulle kunna samla alla partier i socialutskottet runt en sådan här fråga. Om någon hade frågat mig för två år sedan hade jag svarat att jag inte tror att det är möjligt, för varje litet steg på vägen i beroendepolitiken har inneburit så mycket onödigt tjafs mellan partierna, fru talman.

Vänsterpartiets narkotikapolitik vilar på två ben: Det behövs ett kraftfullt arbete mot narkotika samtidigt som beroende inte ska stigmatiseras. Det är narkotikan som ska vara olaglig, inte den beroende. Därför är det Vänsterpartiets hållning att narkotika ska vara fortsatt illegalt men att det bör avkriminaliseras att vara påverkad av narkotika. Med lagens utformning finns det en uppenbar risk att polisen lägger mer resurser på att beivra brottslighet som rör eget bruk än de gör på de grovt kriminella som begår grövre narkotikabrott.

I vårt samhälle utsätts de som är beroende av narkotika för en enorm stigmatisering. De stämplas som brottslingar och ska straffas i stället för att få adekvat vård och behandling. FN har uppmuntrat svenska staten att se över narkotikapolitiken, och Sveriges Kommuner och Regioner har begärt en utvärdering av narkotikastrafflagen "för att se om det finns skäl att ändra i lagstiftningen i syfte att underlätta för personer med missbruk/beroende att söka hjälp". Detta har ett enigt SKR ställt sig bakom.

Uppdraget att utreda hur lagen om kriminalisering av eget bruk har inverkat på antalet missbrukare och brukare och deras livskvalitet, hälsa och drogfrihet ska självklart ingå i den utredning som finns i vårt utskottsinitiativ. Anlita de främsta forskarna! Ha respekt för de många döda och deras anhöriga! Förändra narkotikapolitiken från att vara livsfarlig till att vara en politik som ger beroende chanser till vård och behandling - och till att överleva!


Anf. 111 Pia Steensland (KD)

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Alkohol-, narkotika-, dopnings- och tobaksfrågor

Fru talman! Jag tror att de flesta av oss skulle reagera med förvåning och ilska om en person som har genomgått en framgångsrik cancerbehandling vägrades vård om cancern kom tillbaka efter fem eller tio år. Detsamma gäller om en diabetiker skulle få höra "Välkommen tillbaka när ditt blodsocker är stabilt!" när han söker vård under en period då sockret är svårt att kontrollera.

Denna inställning är dock dessvärre vad som möter många av de personer som söker vård för missbruk eller beroende, fru talman. "Innan du kan få vård måste du visa att du är alkohol- eller drogfri. Välkommen tillbaka sedan!" Så är det trots att beroende är en sjukdom där återkommande återfall är en del av sjukdomsbilden. Fördomarna är många. Inte sällan ses beroendet som ett tecken på svaghet - en bristande karaktär. Det är inte konstigt att personer som lider av en beroendesjukdom lever under ett stort stigma. Skuld och skam är alltid närvarande.

Fru talman! I min roll som docent och beroendeforskare vid Karolinska institutet studerar jag vad som händer i hjärnan när man utvecklar ett beroende. Med den kunskapen försöker jag utveckla nya läkemedel för behandling av alkoholberoende.

Hjärnans belöningssystem är en nyckel när det gäller utveckling av beroende. När vi äter god mat eller motionerar frisätts dopamin, och vi får en känsla av välmående. När vi dricker alkohol, tar droger eller utsätter oss för något annat som är beroendeframkallande aktiveras samma system i hjärnan, men mycket mer dopamin frisätts. Vi upplever då en berusande känsla.

Vid upprepad berusning minskar dock den naturliga dopaminaktiviteten i hjärnans belöningssystem gradvis. Ångest och depression är vanligt i nyktert eller drogfritt tillstånd. Förändringarna i belöningssystemet bidrar också till ett starkt sug, som driver på ett tvångsmässigt missbruk. I stället för att dricka för att få en positiv upplevelse - en berusning, som när man drack från början - dricker man nu för att slippa må dåligt.

Parallellt med förändringarna i belöningssystemet minskar även aktiviteten i den främre delen av hjärnan. Impulskontrollen och förmågan att stå emot suget försämras, och dessa förändringar i hjärnan gör det omänskligt svårt att rycka upp sig och sluta dricka eller använda droger. Man försummar familj, barn och arbete för att i stället missbruka - eller planera för att dricka eller använda droger. Beroendet är ett faktum. Beroende är en sjukdom, även om den i likhet med flera välfärdssjukdomar är självförvärvad.

Fru talman! Vi kristdemokrater eftersträvar ett narkotikafritt samhälle, och vi arbetar konsekvent för att stoppa alla tendenser till drogliberalisering. Det centrala är att narkotikapolitiken är vetenskapligt förankrad och främjar en evidensbaserad vård och behandling som leder till ett minskat lidande.

Det är därför oerhört glädjande att ett enigt socialutskott ställer sig bakom dels en nollvision när det gäller narkotikarelaterade dödsfall, dels att den nuvarande narkotikapolitiken bör utvärderas för att säkerställa att den är förenlig med kraven på evidensbaserad vård, beprövad erfarenhet och skademinimering.

Fru talman! Nu gäller det att regeringen skyndsamt verkställer inte bara detta tillkännagivande utan även riksdagens eniga beslut från förra året, nämligen att det ska vara en huvudman som ansvarar för vården av personer som lider av både beroendesjukdom och annan psykisk sjukdom. Dagens system, där två olika huvudmän har ansvar för behandling av personer med svår samsjuklighet, medför att de ofta slussas fram och tillbaka mellan sjukvården och socialtjänsten. Ingen tar ett övergripande helhetsansvar, trots att dessa personer har ett omfattande vårdbehov, och samtidigt gör ingen fel enligt gällande lag.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Alkohol-, narkotika-, dopnings- och tobaksfrågor

Detta måste rättas till innan fler liv släcks i narkotikans spår. Regeringen har ansvaret att verkställa riksdagens vilja, men vi kristdemokrater kommer att göra vad vi kan för att driva på och agera blåslampa.

Fru talman! När det gäller den nya ANDT-strategi som är på gång är det viktigt att se till helheten. Alkohol- och tobakskonsumtionen har visserligen minskat bland ungdomar under det senaste året, och det är jättebra - det är positivt! Men ska denna positiva trend hålla i sig är det viktigt att vi fortsätter att arbeta evidensbaserat och förebyggande.

Alkohol och tobak är de två riskfaktorer som bidrar mest till den totala sjukdomsbördan, och samhällskostnaderna är stora. Det vore förödande att nedprioritera nationella insatser på detta område.

Vi anser att den nya ANDT-strategin också bör omfatta spel om pengar. Vi kristdemokrater menar därtill att det krävs ett nationellt kunskapscenter för att förvalta, kvalitetssäkra och vidareutveckla framgångsrika metoder inom det preventiva ANDT-området.

Fru talman! Vi kristdemokrater står bakom samtliga våra reservationer i betänkandet och utskottets tillkännagivande. Jag yrkar dock bifall endast till vår reservation 6, som är kopplad till riskbruk av alkohol.

Vad är då riskbruk? Jo, det är ett bruk av alkohol som ökar risken för skadliga fysiska, psykiska eller sociala konsekvenser. Ungefär 1 miljon människor i Sverige dricker så mycket alkohol att de skadar eller riskerar att skada sin hälsa.

Riktlinjerna i dag säger att riskbruk av alkohol finns vid högkonsumtion. För en man innebär detta att dricka mer än 14 standardglas - ungefär tre flaskor vin - per vecka. För en kvinna innebär det att dricka mer än nio standardglas - ungefär två flaskor vin - per vecka. Riskbruk innefattar också något som man kallar intensivkonsumtion - när en man dricker fem eller fler standardglas vid ett och samma tillfälle eller när en kvinna dricker fyra.

Nu visar färsk forskning att det inte finns någon tydlig gräns under vilken alkoholkonsumtion är helt riskfri. Enligt vår mening är det därför angeläget att se över riktlinjerna om just riskkonsumtion.

Fru talman! Avslutningsvis vill jag tacka mina kollegor från samtliga partier i socialutskottet för ett riktigt gott samarbete i ANDT-frågorna. Tillsammans har vi tagit flera viktiga steg för att skapa en beroendevård utan skuld och skam. Stort tack!

(Applåder)


Anf. 112 Barbro Westerholm (L)

Fru talman! Först vill jag yrka bifall till reservation 3, som handlar om ANDT-strategin. Vi i Liberalerna skulle helst vilja ta bort dessa bokstäver, för bokstavslistan håller på att bli rätt lång. Det borde komma till ett L för läkemedel, ett S för spel och så vidare. Vi tycker att det är naturligare att man tar fram en strategi mot beroende i olika former.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Alkohol-, narkotika-, dopnings- och tobaksfrågor

Alkohol är det största och mest omfattande beroendeorsakande medlet, och därefter kommer annat - narkotika kommer längre ned på listan. Jag tänker ändå ägna denna tid åt just narkotika, dels på grund av de väldigt allvarliga konsekvenser narkotikabruk för med sig, dels för att narkotika ligger bakom väldigt mycket av de kriminella handlingar som vi ser här i samhället, med väldigt allvarliga konsekvenser.

Jag tycker att det är fantastiskt - vi har ett utskott som i dag har åstadkommit tre tillkännagivanden! Jag vet inte när vi har gjort det tre gånger i en debatt. Det handlar om att vi ställer oss bakom en nollvision vad gäller narkotikarelaterade dödsfall och en utvärdering av narkotikapolitiken.

Jag kan konstatera att vi nu har en nollvision när det gäller narkotikaorsakade dödsfall. Vi har levt med en nollvision när det gäller narkotikabruk i samhället. Dessa nollvisioner har liksom stått emot varandra och faktiskt hindrat framsteg inom detta politikområde.

Vi är ju eniga om att vi fortsatt ska ha en restriktiv narkotikapolitik med en god missbruks- och beroendevård som innehåller skademinimering och om att denna vård ska vara evidensbaserad.

Jag, som har varit med ett tag, kan konstatera att på 60-talet - när vi vaknade för att narkotika var ett problem i vårt samhälle - ställdes en sjukvård som var ganska positiv till att skriva ut narkotika till människor som var beroende av narkotika mot en repressiv inställning. Sedan har detta fortsatt.

I slutet av 70-talet prövade Lars-Magnus Gunne, som var psykiatriprofessor på Ulleråker i Uppsala och som nyligen gick bort, metadonbehandling av narkotikaberoende personer som verkligen ville bli av med sitt missbruk men som inte kunde komma loss från det. Då jämförde han en grupp som fick metadon med en grupp som fick blindtabletter. Han fann att dödligheten i den grupp som fick blindtabletter var avsevärt högre än i den metadonbehandlade gruppen.

Här kom evidens om hur substitutionsbehandling kunde bidra till det som vi i dag tar beslut om: en nollvision för att rädda människor som har blivit beroende.

Men tror ni att evidens räckte då? Jag satt i Socialstyrelsen och hade politiker i Regeringskansliet som sa: "Nej, nej, nej - det stämmer inte med nollvisionen!"

Sedan fick vi faktiskt tillstånd för att - tror jag - 50 patienter ändå skulle få metadon. I dag har vi ju metadon och substitutionsbehandling i vården, men det tog väldigt lång tid innan det infördes.

I slutet av 80-talet - Karin Rågsjö var inne på detta - sa Kerstin Tunving, psykiater i Skåne, att vi måste rädda människor med narkotikamissbruk från två dödliga hot. Det ena var narkotika; det andra var hiv. Med god framgång delade man ut sprutor och hittade dessutom ytterligare en grupp narkomaner, som inte hade velat vända sig till socialtjänsten.

Från politikens sida lät det "nej, nej, nej". Jag mötte ministrar av olika partifärg, och detta fick bara inte genomföras. Det var emot nollvisionen gällande narkotika i samhället.

Så här har det fortsatt. Gerhard Larsson kom 2011 med en utredning med många goda förslag. Remissbehandlingen spretade - Socialstyrelsens chef var för, men Socialstyrelsens ansvariga handläggare var emot. Vad gör då ett regeringskansli? Det händer ingenting.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Alkohol-, narkotika-, dopnings- och tobaksfrågor

Därför vill jag runda av med att säga hur viktigt det är att vi som är för en utvärdering av lagen, för en nollvision när det gäller risken att dö på grund av narkotikamissbruk, för att rehabilitera fler och för att förebygga att människor halkar in på detta nu visar enighet. Så länge vi krigar med varandra om delar av förslag som ska genomföras kommer det inte att hända någonting, och då har vi inte gjort gott.

Om vi vårdar det här väl, visar att vi är eniga om målet och har respekt för att vägarna dit kan vara lite olika, då är jag övertygad om att vi kan hitta bra kompromisser för dem med narkotikaberoende och för samhället i övrigt. Det kommer också att påverka kriminaliteten.


Anf. 113 Yasmine Bladelius (S)

Fru talman! 103 miljarder svenska kronor - så mycket beräknas alkoholen kosta vårt samhälle varje år. Det är en ofattbart stor summa, naturligtvis.

Det viktigaste är däremot inte summan i sig utan det som gömmer sig bakom summan. Till exempel är det i dag 320 000 barn som påverkas negativt av en förälders drickande och alla de som utsätts för våld där alkohol har varit inblandat och de som dör i förtid på grund av alkoholrelaterade sjukdomar och olyckor.

Fru talman! Vartannat misshandelsfall i Sverige är alkoholrelaterat.

En annan studie, från Ramboll, har tittat på hur mycket alkoholen har kostat samhället under 2017, inte enbart de 103 miljarderna i faktiska kostnader, utan vad de samhälleliga kostnaderna är. Till exempel försvinner 32 000 produktiva arbetstimmar varje vecka på grund av bakfylla. 625 000 alkoholrelaterade sjukskrivningsdagar tas ut varje år. 5 200 personer avlider av alkoholrelaterade orsaker. Kostnaden för sjukvården var 7,4 miljarder, vilket motsvarar lönekostnaden för 14 500 sjuksköterskor. Det är alltså oerhört mycket pengar.

Fru talman! Att alkoholen kostar oss långt mycket mer än vad den ger oss är vi väl medvetna om. Just därför är jag så oerhört stolt över vår svenska framgångsrika alkoholpolitik. Tack vare vårt statliga monopol och vår restriktiva alkoholpolitik är den totala alkoholkonsumtionen ändå låg i Sverige jämfört med många andra länder, och den är dessutom sjunkande. Det är glädjande.

Jag är dock orolig, fru talman, över de politiska vindar som blåser för att luckra upp vår framgångsrika svenska modell. Smygande kommer nu förslag om att öppna upp för söndagsöppet på Systembolaget och om möjligheten att köpa alkohol i matbutiker, och från olika håll hörs nu politiska röster för att avskaffa det svenska alkoholmonopolet.

Ett avskaffat monopol på försäljning av alkohol skulle leda till en kraftig ökning av alkoholkonsumtionen i Sverige. Det skulle i sin tur få omfattande negativa konsekvenser. Det finns nämligen en enkel tumregel på detta område, och forskningen är tydlig: När tillgängligheten ökar, då ökar konsumtionen, och när konsumtionen ökar, då ökar också alkoholskadorna. Det är inte ett pris som jag är redo att betala.

Fru talman! År 2020 är ANDT-strategins sista år, och en ny strategi som ska gälla från 2021 ska tas fram under året. Jag ser naturligtvis mycket fram emot det kommande arbetet och är glad över att ansvarig minister redan tidigt aviserat att fokus kommer att ligga på narkotikafrågorna i den kommande strategin.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Alkohol-, narkotika-, dopnings- och tobaksfrågor

Regeringen driver i dag en narkotikapolitik som är folkhälsobaserad med syfte att begränsa tillgång, förebygga användning av narkotika, erbjuda vård och behandling för missbruk och beroende samt minska skador och dödsfall till följd av narkotikamissbruk.

Skillnader i registrerings- och rapporteringspraxis gör det svårt att jämföra antalet narkotikarelaterade dödsfall mellan länder, men vad vi kan vara överens om är att den narkotikarelaterade dödligheten i Sverige ändock är alldeles för hög. Regeringen prioriterar därför insatser för att få ned dödligheten och har redan vidtagit flera åtgärder.

Som exempel fick Folkhälsomyndigheten redan i mars 2019 i uppdrag av regeringen att etablera ett varningssystem för att motverka narkotikarelaterade dödsfall. I april 2019 fick Socialstyrelsen i uppdrag att genomföra en kartläggning av akutmottagningarnas rutiner för planering av fortsatt vård, behandling och uppföljning vid narkotikarelaterad överdos. Det tillförs medel till Folkhälsomyndigheten för att möjliggöra en snabbare klassificering av psykoaktiva substanser.

Läkemedelsverket och Socialstyrelsen har på regeringens uppdrag utrett förutsättningarna for ett ökat tillgängliggörande av Naloxonläkemedel i syfte att motverka överdoser. Myndigheterna har därefter gjort vissa viktiga ändringar i sina föreskrifter. Exempelvis är det från och med den l november 2018 möjligt för sjuksköterskor att förskriva Naloxonläkemedel. Förskrivare får nu även lämna ut Naloxon direkt till patienter.

Socialstyrelsen presenterade också i juni 2019 ett kunskapsstöd för läkemedelsassisterad behandling vid opioidberoende, så kallad LARO, vilket myndigheten har tagit fram på uppdrag av regeringen.

Fru talman! Socialutskottet har härutöver enats om att i ett yttrande tillkännage för regeringen att man bör göra en utvärdering av den svenska narkotikapolitiken samt en översyn av den nuvarande lagstiftningen i syfte att ha en nollvision när det gäller narkotikarelaterade dödsfall. Yttrandet har stor vikt på förebyggande åtgärder och behandling efter evidens, forskning och beprövad erfarenhet. Politiken ska förebygga problemen, vilket ligger precis i linje med vad vi socialdemokrater också tycker.

Vi vill se en fortsatt restriktiv narkotikapolitik med fokus på skademinimering och hjälp och stöd utifrån evidens och beprövad erfarenhet till de personer som har ett beroende och som behöver vår hjälp och vårt stöd allra mest. På flera områden måste också forskningen stärkas. Förändringar i regelverk måste systematiskt utvärderas, liksom ändamålsenligheten i olika vårdande insatser.

Jag är otroligt glad över att utskottet har enats i dessa viktiga frågor. Narkotikadödligheten i Sverige är för hög, och varje dödsfall är en tragedi och ett misslyckande. Det är en av våra allra största kommande uppgifter att minska dödligheten genom både förebyggande och bättre vård och behandling.

Avslutningsvis, fru talman, är alkohol-, narkotika-, dopnings- och tobaksfrågor - det är ett långt ord, därav kanske ett önskemål att säga beroendefrågor framöver - frågor som politiskt måste prioriteras också fortsättningsvis för ett väl fungerande samhälle.

Jag är därför väldigt glad över det stora såväl politiska som samhälleliga engagemang som finns i de här frågorna. Och jag hoppas att vi i socialutskottet kan fortsätta att under denna mandatperiod konstruktivt arbeta tillsammans för att minska användningen av och skadeverkningarna av narkotika, alkohol, tobak och dopning.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Alkohol-, narkotika-, dopnings- och tobaksfrågor

Jag yrkar bifall till förslaget i betänkandet.

(Applåder)


Anf. 114 Karin Rågsjö (V)

Fru talman! Precis som Yasmine Bladelius säger är vi allihop väldigt glada över det initiativ vi har tagit fram. När det tillkännagavs dröjde det inte många timmar förrän statsrådet Hallengren gick ut och sa att det absolut inte var aktuellt att göra någon utvärdering av lagen om kriminalisering av eget bruk. Det tycker jag, fru talman, var en lite för snabb reaktion på ett utskottsinitiativ. Hon kanske skulle ha funderat ett varv till. Det är ju inte bara ett antal partier som vill utreda kriminalisering utan också exempelvis hela SKR, där även Socialdemokraterna har ställt sig bakom det.

Fru talman! Min fråga till Yasmine Bladelius är: Hur tror Socialdemokraterna i utskottet att detta kommer att sluta?


Anf. 115 Yasmine Bladelius (S)

Fru talman! Tack, Karin Rågsjö, för frågan!

Jag är som sagt oerhört glad över det otroligt stora engagemang som jag, Karin och många med oss delar i de här frågorna, för det är otroligt viktiga frågor som vi kommer att få jobba hårt med framöver.

Jag har full förståelse för att en avkriminalisering inledningsvis kan låta lockande. När jag träffar de här personerna, våra medmänniskor som har hamnat i beroendets klor, som är på botten av vårt samhälle, är det inte i första hand en avkriminalisering de förespråkar. De förespråkar ett alternativ, hjälp och stöd utifrån beprövad erfarenhet och evidens och en tillit till att vi politiker lyssnar till deras behov, att de behöver hjälp och stöd utifrån sitt beroende.

Inför den kommande utredningen vill jag fråga: Kommer en avkriminalisering av missbruk att leda till färre missbrukare? Om det plötsligt skulle vara lagligt att röka hasch, skulle det leda till att färre ungdomar testar att röka hasch? Kommer polis och sociala myndigheter tillsammans med föräldrar och skola att få det lättare att avstyra ett narkotikamissbruk om det inte ens finns laglig möjlighet att ingripa mot just det så kallade egna bruket?

Fru talman! Jag vet inte. Det jag vet är att de personerna behöver vårt stöd och vår hjälp. De behöver hjälp utifrån beprövad erfarenhet och evidens. Det tycker jag att vi ska ge dem.


Anf. 116 Karin Rågsjö (V)

Fru talman! Jag tycker att man ska undersöka saker. Innan man säger att man absolut inte kan köpa en avkriminalisering ska man kanske undersöka det, inte säga nej direkt och stänga porten. Inget parti har i detta sammanhang sagt att vi vill ha en legalisering. Däremot vill vi ha en helt förutsättningslös utredning. Vi vill se vilka möjligheter det finns för att förändra den narkotikapolitik som vi har. Den är nämligen inte till fyllest.

Fru talman! Jag skulle önska att regeringen och Socialdemokraterna tittade lite mer på andra länder och hur man gör där: Hur har Norge tänkt med sitt förslag? Vi får se hur det blir med det. Och hur fungerar saker och ting i Portugal?

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Alkohol-, narkotika-, dopnings- och tobaksfrågor

Jag tycker inte att vi har en lyckosam narkotikapolitik. Jag har jobbat med de här frågorna på golvet, och jag har jobbat med dem politiskt. De som är beroende och som jag träffar vill ha en helhetslösning. De vill inte bli indragna i polisbilen gång efter gång för att testas om de har narkotika i blodet. Jag föreslår att de insatser som polisen i dag gör för att jaga gatunarkomaner i stället riktas in på att jaga de grova brottslingarna. Det här systemet leder nämligen inte till färre beroende. Det leder inte till färre döda.

Vi har en narkotikapolitik som jag skulle önska att regeringen vågade lysa igenom och att den inte bara stänger dörren för olika frågor. Jag skulle önska att regeringen och Socialdemokraterna tog in de absolut bästa forskarna för att titta på de här frågorna, så att vi kan få en narkotikapolitik som räddar liv och som samtidigt motverkar narkotikamissbruk i stort.


Anf. 117 Yasmine Bladelius (S)

Fru talman! Som jag sa även i mitt anförande är jag otroligt glad över det engagemang som finns i de här frågorna. Och jag är glad över att vi nu har enats om ett utskottsinitiativ där vi säger att man måste se över dagens narkotikalagstiftning och dagens narkotikapolitik med syfte att minska den narkotikarelaterade dödligheten.

Som jag också sa i mitt anförande är det svårt att jämföra mellan länder. Men det står klart att dödligheten är alldeles för hög i Sverige. Det måste vi göra någonting åt.

Jag upplever dock inte att det i det utskottsinitiativ som vi ställer oss bakom finns en majoritet som är för avkriminalisering av eget bruk. Men det finns en majoritet som är för att man ska se över det här i syfte att minska dödligheten, i syfte att ha en nollvision och i syfte att ta beslut som vilar på evidens, beprövad erfarenhet och forskning. Jag tror att det är nödvändigt för att komma vidare i de här frågorna framöver.

Jag tror också att det är viktigt att lyssna på dem det handlar om och att vi har ett öra åt deras håll. Jag är övertygad om att Karin Rågsjö har det. När jag har det är det inte avkriminalisering de efterfrågar. Det är snarare hjälp och stöd för att komma ur beroendet. Det är ett synliggörande av dem. De berättar också att det ofta är polisen som synliggör dem allra mest, vilket leder till att de därefter får hjälp och stöd. Jag tror att vi måste arbeta mycket mer med det framöver.


Anf. 118 John Weinerhall (M)

Fru talman! År 2018 dog 566 personer i Sverige i överdoser. Året dessförinnan var antalet 626. I jämförelse med andra länder i Europa har Sverige, enligt EU, en väldigt hög narkotikarelaterad dödlighet. Trots en minskning av antalet döda i överdoser 2019 har Sverige näst högst narkotikadödlighet. På tio år har antalet döda fördubblats. Om 2018 års minskning är ett trendbrott eller inte återstår att se. Även om antalet döda inte blir större för varje år är det uppenbart att mer behöver göras. Sverige behöver en nollvision när det gäller narkotikarelaterad dödlighet.

I den politiska narkotikadebatten har det länge varit för stort fokus på repressiva åtgärder. Fler poliser och hårdare straff är det som ska lösa våra problem. Så har det länge låtit. Missförstå mig rätt nu; jag tycker givetvis att de kriminella gäng som göder sig själva och otryggheten genom andras beroende ska buras in, gärna under mycket längre tid än i dag. Men det kommer inte att hjälpa dem som har en beroendesjukdom. De som tillhör de allra mest utsatta och svaga i vårt samhälle behöver en omtänksam politik som kan hjälpa dem ur beroendet.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Alkohol-, narkotika-, dopnings- och tobaksfrågor

Fru talman! Därför är det välkommet att ett enigt socialutskott nu har tagit ställning för en utvärdering av den svenska narkotikapolitiken. Precis som tillkännagivandet kräver anser jag att den svenska narkotikapolitiken måste bygga på evidens, beprövad erfarenhet och skademinimering. Jag hoppas också att den kommande ANDT-strategin kommer att genomsyras av just det, när den kommer.

Skademinimering som utgångspunkt för narkotikapolitiken har länge varit omdebatterat, inte minst i mitt eget parti. Inte sällan har en dogmatisk och repressiv inställning till narkotikapolitiken varit dominerande. Varför ska sjukvården hjälpa missbrukare att knarka ihjäl sig? Varför ska skattebetalarna betala för och förse missbrukare med kanyler? Sådana frågeställningar har jag ofta fått möta när jag har förespråkat sprututbytesprogram, inte minst under de år då jag engagerade mig i den regionala sjukvårdspolitiken i Region Östergötland och aktivt drev frågan. Det är en fråga som ligger mig varmt om hjärtat.

Fru talman! Jag ska tala om varför vi ska ha just det inslaget i narkotikapolitiken, varför det är viktigt med skademinimering och varför det är viktigt med sprututbytesprogram. Jo, det är viktigt, och vi ska göra det därför att vi vet att smittspridningen av hepatit och hiv minskar med sprututbytesprogram. Det var Karin Rågsjö eller Barbro Westerholm som tog upp Malmö som ett exempel. Det finns en anledning till att det knappt finns några hivsmittade med intravenöst missbruk i Malmö. Det är tack vare att man länge har bedrivit ett mycket lyckat sprututbytesprogram.

Vi vill inte att smutsiga kanyler ska vara i omlopp. Vi ska fortsätta med skademinimering som princip, därför att vi vet att exempelvis sprututbyten också hjälper människor med beroende att komma i kontakt med sjukvården. Det är något som många annars inte skulle göra.

Vi har precis äntligen fått till sprututbyte i Norrköping. Jag hoppas att det snart finns i hela landet.

Ytterligare ett gott exempel på skademinimering är utdelandet av Naloxon, som häver överdoser. Det är inte omöjligt att den narkotikarelaterade dödligheten minskade förra året just tack vare att tillgängligheten till Naloxon har ökat. Även tillgången till substitutionsbehandling skulle kunna vara bidragande. Vi moderater kommer, precis som tidigare, att fortsätta driva på i utskottet för att inslagen av skademinimering i beroendevården ska öka.

Fru talman! Det är inte värdigt ett land som Sverige att utlämna alla de människor som har en beroendesjukdom till deras öde. Det är inte värdigt att låta dem falla mellan stolar eller jongleras mellan en socialtjänst som inte mäktar med eller en sjukvård som brister. Om man har ett beroende, saknar bostad och dessutom har en psykisk sjukdom måste vi se helheten och människan bakom problemen. Kommuner ska inte kunna skylla på att personen i första hand är sjukvårdens bekymmer. Sjukvården ska inte heller kunna säga att det i första hand rör sig om social problematik som kommunen är skyldig att ordna upp.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Alkohol-, narkotika-, dopnings- och tobaksfrågor

För många är det i dag svårt att få en bostad om man har ett beroende. Samtidigt vet vi att det är svårt att ta sig ur ett beroende om man inte har en fast tillvaro. Lägg därtill att psykvården inte fungerar. Då är det inte lätt. För alla som i dag sviks av det offentliga på grund av det som på byråkratiska brukar kallas samverkansproblem har vi ett ansvar att se till att de får den hjälp och det stöd de behöver. Detta har också utskottet vädjat till regeringen att göra något åt - både det splittrade huvudmannaskapet och en översyn av tvångsvårdslagarna så att de är anpassade för samsjuklighet.

Fru talman! Jag hoppas att den utredning som riksdagen nu uppmanar regeringen att tillsätta kommer till skott snart men också att den leder till något som på riktigt kan förändra livet för dem som i dag lider av ett beroende. Det är fint att vi i riksdagens alla partier i dag har enats om att en översyn av narkotikapolitiken behövs. Denna debatt är för viktig för att bli en del av ett politiskt spel.

När utredningen har landat och regeringen förhoppningsvis också lämnat över en framåtsyftande proposition för en ny narkotikapolitik hoppas jag att samma samförståndsanda som råder nu kan råda i den diskussionen.

(Applåder)


Anf. 119 Sofia Nilsson (C)

Fru talman! Vi debatterar nu frågor som rör alkohol, narkotika, dopning och tobak - områden som i allra högsta grad är kopplade till folkhälsa, som vi för en liten stund sedan debatterade i denna kammare.

Att få ett samhälle fritt från narkotika och dopning och med minskade medicinska och sociala skador orsakade av alkohol är viktiga delar i folkhälsoarbetet. Den största delen av arbetet för att nå målet för ANDT görs ute i kommuner, regioner och inte minst i det civila samhället. Till alla er där ute som dagligen arbetar och möter framför allt våra ungdomar och som slår vakt när något inte står rätt till vill jag rikta ett stort tack.

På tobaksområdet har vi en internationellt sett bra situation. Den dagliga rökningen har glädjande nog minskat, men självfallet har vi mycket kvar att göra även där.

Vad gäller alkohol ser vi också en positiv utveckling i Sverige. Den totala alkoholkonsumtionen minskar. Inte minst bland ungdomar är detta tydligt. Det är en trend som har hållit i sig i flera år. Trots alkoholreklam och att man får ta in stora mängder alkohol i landet har den totala konsumtionen faktiskt gått ned.

Alkohol är inte en handelsvara vilken som helst. Den är behäftad med en lång rad negativa hälsoeffekter, något som vi måste ha med oss när vi diskuterar försäljning. Men bara för att det är så ska det inte hindra oss att tänka nytt. Runt om på vår landsbygd växer i dag en ny bransch fram. Inte minst i Skåne kan vi se vingårdar och lokala ölbryggerier växa fram med en enorm potential. För dessa entreprenörer vill vi i Centerpartiet möjliggöra gårdsförsäljning. Under detta år ser jag därför fram emot att regeringen kommer att tillsätta en utredning för hur gårdsförsäljning kan möjliggöras i hela landet, utan att monopolet riskeras.

Nu tänkte jag gå över till området narkotika, för vad gäller narkotika är trenden inte lika positiv. Här måste vi göra mer för att stödja det breda förebyggande arbetet med alltifrån stärkt elevhälsa till att stötta det civila samhället. Även om vi har en relativt liten andel som faktiskt har testat narkotika har vi en skrämmande stor andel narkotikarelaterad dödlighet.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Alkohol-, narkotika-, dopnings- och tobaksfrågor

Medan dödligheten i många andra europeiska länder har stabiliserats och till och med börjat minska ser vi i Sverige det motsatta. I Sverige dör fem gånger så många som i jämförbara länder av just narkotika. Enligt Europeiska unionens narkotikabyrå är det i EU bara Estland som har högre narkotikarelaterad dödlighet än Sverige. De slutsatser jag kan dra av detta, fru talman, är

att vi har en narkotikapolitik i detta land som inte är tillräckligt bra

att vi därför på ett sakligt och systematiskt sätt måste se över vår narkotikapolitik och basera den på vetenskap, forskning och beprövad erfarenhet.

Under förra året tog riksdagen tre viktiga beslut om förändring i svensk narkotikapolitik. Det vi fattade beslut om i fjol handlade för det första om att det måste vara slut på det delade huvudmannaskapet för beroendesjukdom och psykisk sjukdom. För det andra ska tvångslagstiftningen ses över. För det tredje ska farmakologisk behandling för människor med beroendesjukdomar vara tillgänglig i hela landet.

Dessa tre beslut är viktiga steg i rätt riktning.

Nu kan vi glädjande nog konstatera att ett enigt utskott har fattat nästa otroligt viktiga beslut, nämligen att uppdra åt regeringen att ta initiativ till en nollvision när det gäller narkotikarelaterade dödsfall och att utvärdera den nuvarande narkotikapolitiken för att säkerställa att politiken ligger i linje med evidensbaserad forskning. Detta är förslag som Centerpartiet under lång tid har drivit på för att få igenom.

Det är detta tillkännagivande och detta beslut som regeringen ska förhålla sig till och genomföra, men med tanke på det utspel som socialministern gjorde i förra veckan, efter det att socialutskottet klubbat igenom tillkännagivandet, finns det all anledning att vara vaksam och följa detta noggrant. Men jag utgår från att regeringen tar frågan på allvar och hörsammar utskottets tillkännagivande och riksdagens beslut att tillsätta en ordentlig utvärdering.

En utvärdering bör i mina ögon bland annat undersöka om dagens lagstiftning är ett bra redskap för att förhindra att människor insjuknar i drogberoende, om lagen har bidragit till den höga dödligheten bland människor som använder droger i Sverige samt vilka erfarenheter det finns i andra länder av att både minska narkotikamissbruket och minska dödsfallen bland drogberoende. Detta är frågor som vi verkligen behöver ha svar på i utredningen.

Jag hoppas att regeringen sätter igång utvärderingen så snart som möjligt, att den får de resurser som krävs och att den ges ett öppet mandat att bygga sina rekommendationer på vetenskap och forskning och inte redan i förväg begränsas.

Med detta, fru talman, tackar jag för ordet och hoppas att vi i socialutskottet även i fortsättningen kan arbeta lika konstruktivt tillsammans för att minska användningen av och skadeverkningarna på grund av narkotika, alkohol, tobak och dopning.

Jag skulle också vilja passa på att rikta ett stort tack till riksdagsledamoten Barbro Westerholm, som outtröttligt har drivit på i dessa frågor under väldigt många år. Stort tack, Barbro!


Anf. 120 Pernilla Stålhammar (MP)

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Alkohol-, narkotika-, dopnings- och tobaksfrågor

Fru talman! Varje gång det handlar om missbruk hos en individ blir det många ringar på vattnet kring denna människa. Det är oroliga partner, föräldrar, syskon och vänner, och det är väldigt oroliga barn som försöker hantera tillvaron så gott de kan. Många är de skildringar av barn som har fått bli vuxna alldeles för tidigt, som känner av minsta lilla tecken hos föräldern på att det är dags igen. Det är barn som häller ut sprit när det går eller som är allmänt livrädda för att föräldern ska förvandlas till någon annan som är skrämmande och som glömmer att de som barn finns till och att de behöver mat och någon som bryr sig. Och tyvärr drar barn alltför ofta slutsatsen att det är något som man ska tala tyst om, en hemlighet som inte får yppas, vare sig för kompisar, skolan eller kurator.

Fru talman! Barnkonventionen har nu blivit svensk lag. Det är en milstolpe som Miljöpartiet har jobbat länge för att den ska bli till. Nu kommer det att bli ännu mer tydligt och påtagligt och alltmer känt att barn har egna rättigheter och att barn ska ges förutsättningar att uttrycka sina åsikter och få hjälp utan att föräldrarna ger sitt samtycke.

Fru talman! Det är glädjande att vi har så mycket samsyn i socialutskottet. Det har vi faktiskt ofta, och vi kommer fram till konstruktiva lösningar. En sådan samsyn har vi nu kring att vi ska göra en utredning av missbruks- och narkotikaproblematiken. Miljöpartiet står bakom den narkotikapolitik som förs i dag, men vi ser att det finns stora problem. Vi har en oerhört hög dödlighet. Vi behöver konkreta insatser, och vi behöver se över detta via en utredning.

Fru talman! Missbrukare är en av samhällets mest utsatta grupper. Och den narkotikarelaterade dödligheten i Sverige är, som sagt, mycket stor. Sprututbytesprogrammen har spelat en stor roll, och det är viktigt att ansvaret nu ligger på regionerna och att kommunerna inte längre har någon vetorätt.

Det är enkelt att få tag på Naloxon i dag, och det har varit en viktig faktor för att sänka den narkotikarelaterade dödligheten.

Miljöpartiet skulle vilja införa försök med injektionsrum. Om något skulle gå fel när man injicerar ska det finnas möjlighet att ha människor runt sig som gör att man kan få hjälp med stöd och behandling.

Samtidigt vill jag också lyfta fram att regeringen gör många saker för att minska den narkotikarelaterade dödligheten. Socialstyrelsen har ett uppdrag och Folkhälsomyndigheten har två uppdrag, som alla ska redovisas under 2020. Det handlar om att utveckla varningssystem mellan myndigheter, att kartlägga akutmottagningars rutiner vid narkotikarelaterad överdos för att erbjuda bättre vård och behandling samt att föreslå åtgärder för att förebygga och motverka användning samt medicinska och sociala skadeverkningar av narkotika. Dessa återrapporteringar kommer att vara viktiga pusselbitar framöver.

Fru talman! Jag yrkar bifall till förslaget i utskottets betänkande.

Alkohol-, narkotika-, dopnings- och tobaksfrågor

(Applåder)

Överläggningen var härmed avslutad.

(Beslut skulle fattas den 4 mars.)

Styrning av kulturområdets institutioner

Beslut, Genomförd

Beslut: 2020-03-04
Förslagspunkter: 15, Acklamationer: 13, Voteringar: 2

Protokoll med beslut

Förslagspunkter och beslut i kammaren

  1. ANDT-strategin

    Kammaren biföll utskottets förslag

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslag

    Utskottets förslag:
    Riksdagen avslår motionerna

    2019/20:2800 av Barbro Westerholm m.fl. (L) yrkandena 2-6 och

    2019/20:3293 av Ebba Busch Thor m.fl. (KD) yrkande 102.
    • Reservation 1 (SD)
    • Reservation 2 (KD)
    • Reservation 3 (L)
    Omröstning i sakfråganUtskottets förslag mot reservation 2 (KD)
    PartiJaNejAvståendeFrånvarande
    S890011
    M63007
    SD06101
    C28003
    V24003
    KD00202
    L00172
    MP16000
    -1010
    Totalt221613829
    Ledamöternas röster
  2. Den kommande utredningen om gårdsförsäljning samt försöksverksamhet

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Utskottets förslag:
    Riksdagen avslår motionerna

    2019/20:485 av Anders Åkesson och Per Schöldberg (båda C),

    2019/20:1305 av Åsa Coenraads (M) yrkande 2,

    2019/20:1309 av Sten Bergheden (M),

    2019/20:1749 av Kerstin Lundgren (C),

    2019/20:1817 av Betty Malmberg (M) yrkande 1,

    2019/20:2488 av Maria Malmer Stenergard (M),

    2019/20:2549 av Kristina Yngwe (C) och

    2019/20:2821 av Tina Acketoft och Joar Forssell (båda L).
  3. Serveringstillstånd

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Utskottets förslag:
    Riksdagen avslår motionerna

    2019/20:254 av Mikael Larsson (C) och

    2019/20:1776 av Peter Helander m.fl. (C) yrkande 3.
  4. Försäljning av alkoholhaltiga varor i matbutiker

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Utskottets förslag:
    Riksdagen avslår motion

    2019/20:2547 av Magnus Ek (C).
  5. Provsmakning av öl

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Utskottets förslag:
    Riksdagen avslår motion

    2019/20:2166 av Lars-Arne Staxäng (M).
  6. Riskbruk av alkohol m.m.

    Kammaren biföll utskottets förslag

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslag

    Utskottets förslag:
    Riksdagen avslår motionerna

    2019/20:1843 av Jonas Sjöstedt m.fl. (V) yrkande 6,

    2019/20:2751 av Lina Nordquist m.fl. (L) yrkandena 4 och 7 samt

    2019/20:3293 av Ebba Busch Thor m.fl. (KD) yrkandena 103 och 106.
    • Reservation 4 (SD, L)
    • Reservation 5 (V)
    • Reservation 6 (KD)
    Omröstning i sakfråganUtskottets förslag mot reservation 4 (SD, L)
    PartiJaNejAvståendeFrånvarande
    S890011
    M63007
    SD00611
    C28003
    V02403
    KD00202
    L00172
    MP16000
    -0110
    Totalt196259929
    Ledamöternas röster
  7. Utvärdering av narkotikapolitiken m.m.

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Utskottets förslag:
    Riksdagen ställer sig bakom det som utskottet anför om dels en nollvision när det gäller narkotikarelaterade dödsfall, dels en utvärdering av narkotikapolitiken och tillkännager detta för regeringen.Därmed bifaller riksdagen motionerna

    2019/20:2751 av Lina Nordquist m.fl. (L) yrkande 1 och

    2019/20:3253 av Anders W Jonsson m.fl. (C) yrkande 44 och

    bifaller delvis motion

    2019/20:1975 av Joar Forssell (L) yrkande 1.
  8. Familjeklassning av narkotika m.m.

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Utskottets förslag:
    Riksdagen avslår motion

    2019/20:2489 av Cecilia Widegren (M) yrkandena 1-3.
  9. Rökförbud på uteserveringar

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Utskottets förslag:
    Riksdagen avslår motionerna

    2019/20:504 av Jonny Cato (C),

    2019/20:2089 av Joar Forssell och Gulan Avci (båda L) och

    2019/20:3242 av Sofia Damm (KD) yrkande 2.
  10. Översyn av lagstiftningen som rör rökförbudet

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Utskottets förslag:
    Riksdagen avslår motionerna

    2019/20:163 av Ola Johansson (C) yrkandena 1 och 3 samt

    2019/20:2036 av Lars Beckman (M).
  11. Generellt rökstopp

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Utskottets förslag:
    Riksdagen avslår motion

    2019/20:560 av Kalle Olsson och Anna-Caren Sätherberg (båda S).
  12. Tobaksprevention bland unga

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Utskottets förslag:
    Riksdagen avslår motionerna

    2019/20:406 av Solveig Zander (C) yrkandena 1 och 2 samt

    2019/20:1858 av Angelica Lundberg (SD) yrkandena 1 och 2.
  13. E-cigarettbruk och hälsoeffekter

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Utskottets förslag:
    Riksdagen avslår motion

    2019/20:3293 av Ebba Busch Thor m.fl. (KD) yrkande 107.
    • Reservation 7 (KD)
  14. Spelmissbruk och spelberoende

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Utskottets förslag:
    Riksdagen avslår motionerna

    2019/20:910 av Ola Johansson och Linda Ylivainio (båda C) yrkande 1 och

    2019/20:2800 av Barbro Westerholm m.fl. (L) yrkande 1.
    • Reservation 8 (L)
  15. Motioner som bereds förenklat

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Utskottets förslag:
    Riksdagen avslår de motionsyrkanden som finns upptagna under denna punkt i utskottets förteckning över avstyrkta motionsyrkanden.