John Widegren (M)

Riksdagen har prövat ett förslag från EU-kommissionen som gäller en förordning om restaurering, alltså återställande, av naturområden. Det övergripande målet med förslaget är att bidra till en långsiktig och varaktig återhämtning av biologisk mångfald. Förslaget har prövats enligt den så kallade subsidiaritetsprincipen som säger att EU bara ska lagstifta i en fråga om målen för den planerade åtgärden inte kan uppnås lika bra av medlemsländerna själva.

Inom ramen för subsidiaritetsprövningen ingår också en proportionalitetsbedömning, alltså att granska om den föreslagna åtgärden går utöver vad som är nödvändigt för att uppnå de eftersträvade målen.

Riksdagen anser att förslaget medför en reglering av nationellt skogsbruk som inte är förenlig med subsidiaritetsprincipen. Riksdagen menar att nationellt skogsbruk regleras bäst på nationell nivå. Riksdagen tycker också att kommissionens förslag medför en detaljreglering av i jord- och skogsbruk som inte står i proportion till förslagets mål och syfte.

Mot bakgrund av detta beslutade riksdagen att lämna invändningar i ett så kallat motiverat yttrande till Europaparlamentet, ministerrådet och EU-kommissionen.

Förslagspunkter

1

Reservationer

1 

Anföranden och repliker

27, 93 minuter

Justering

2022-08-18

Datum

2022-08-25

Bordläggning

2022-09-05

Debatt

2022-09-21

Beslut

2022-09-21

Riksdagen kritiserar ett förslag på en EU-förordning, det vill säga regler som blir direkt bindande för alla medlemsländer, från EU-kommissionen. Förslaget handlar om hur vi använder bekämpningsmedel. Syftet med förslaget är att minska riskerna med och konsekvenserna av bekämpningsmedel.

Riksdagen har prövat EU-kommissionens förslag enligt den så kallade subsidiaritetsprincipen. Den säger att EU bara ska lagstifta i en fråga om målen för den planerade åtgärden inte kan uppnås lika bra av medlemsländerna själva. Inom ramen för subsidiaritetsprövningen ingår också en proportionalitetsbedömning, alltså att granska om den föreslagna åtgärden går utöver vad som är nödvändigt för att uppnå de eftersträvade målen.

Riksdagen tycker att förordningen som kommissionen har föreslagit är mer detaljerad än vad som är nödvändigt för att nå målen och därmed strider mot proportionalitetsprincipen. Riksdagen menar också att mål för ekologisk produktion redan finns på nationell nivå och att förslaget därför inte är förenligt med subsidiaritetsprincipen.

Mot bakgrund av bland annat detta beslutade riksdagen att rikta invändningar i ett så kallat motiverat yttrande till Europaparlamentet, ministerrådet och EU-kommissionen.

Förslagspunkter

1

Reservationer

2 

Anföranden och repliker

14, 48 minuter

Justering

2022-08-18

Datum

2022-08-22

Bordläggning

2022-09-05

Debatt

2022-09-21

Beslut

2022-09-21

Riksdagen sa ja till regeringens förslag om tydligare ersättningsregler vid avslag på ansökningar om tillstånd till avverkning i fjällnära skog. Förslagen innebär bland annat att

• en ny bestämmelse förs in om att pågående markanvändning på produktiv skogsmark i fjällnära skog ska förutsättas vara skogsbruk
• ersättning kan ges om det försvårar den pågående markanvändningen mycket inom den del av fastigheten som berörs
• det inte är möjligt att få ersättning mer än en gång för samma område eller för samma hänsyn till naturvårdens och kulturmiljövårdens intressen
• uppgifter om avslagsbeslut och utbetalad ersättning ska göras offentlig
• tillstånd till avverkning i fjällnära skog ska gälla i fem år.

Regeringen gör det också tydligt att arbetssätt och verktyg ska utvecklas för att göra det mer attraktivt för skogsägaren att välja formellt skydd som alternativ till tillståndsansökningar.

Lagändringarna börjar gälla den 1 september 2022.

Behandlade dokument

4

Förslagspunkter

7

Reservationer

6 

Anföranden och repliker

7, 62 minuter

Justering

2022-06-09

Datum

2022-06-14

Bordläggning

2022-06-21

Debatt

2022-06-22

Beslut

2022-06-22

Motion till riksdagen 2021/22:4750 av Jessica Rosencrantz m.fl. (M) med anledning av prop. 2021/22:243 Pausad höjning av reduktionsplikten för bensin och diesel 2023 Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen skyndsamt ska justera reduktionsplikten i enlighet

Inlämnad

2022-05-20

Förslag

1

Datum

2022-05-20

Utskottsberedning

2021/22:MJU31

Riksdagsbeslut

(1 yrkande): 1 avslag

Riksdagen vill se förändringar i det svenska artskyddet och uppmanar regeringen i ett tillkännagivande att vidta flera åtgärder:

• Fågeldirektivet och art- och habitatdirektivet bör regleras var för sig så att de strikta bestämmelserna för hotade arter i art- och habitatdirektivet inte tillämpas på alla vilda fåglar.
• Regeringen bör förtydliga att nationella fridlysta arter inte avsevärt ska kunna försvåra skogsbruk.
• Det ska förtydligas att en markägare ska kunna få ersättning vid ett förbud att bruka marken med hänvisning till artskyddet.
• Regeringen bör tydligt reglera att det är staten som ansvarar för att utreda om det finns skyddade arter i ett område, inte skogsägaren.

Tillkännagivandet lades fram som ett utskottsinitiativ från miljö- och jordbruksutskottet, det vill säga att förslaget väcktes i utskottet och inte bygger på ett regeringsförslag eller en riksdagsmotion.

Riksdagen riktade också tre tillkännagivanden till regeringen som bygger på motioner från den allmänna motionstiden 2021. Två av dem handlar om förvaltning av vargstammen:

• Det bör finnas regionala förvaltningsplaner för varg, eftersom vargstammen varierar över landet. Riksdagen anser också att referensvärdet för vargstammen - det vill säga hur många vargar som krävs för att vargstammen ska anses ha gynnsam bevarandestatus - bör vara, mellan 170 och 270 vargar. Dock bör det hållas i det nedre spannet om 170 individer, bland annat med tanke på att vargpopulationen förtätats.
• Regeringen bör undersöka ett samarbete med Norge om förvaltningen av den skandinaviska vargstammen eftersom populationen rör sig i båda länderna.

Det tredje tillkännagivandet handlar om att anlägga och restaurera ålgräsängar för att gynna den biologiska mångfalden i havsvikar och kustnära havsområden.

Behandlade dokument

104

Förslagspunkter

20

Reservationer

27 

Anföranden och repliker

24, 112 minuter

Justering

2022-05-05

Datum

2022-05-05

Bordläggning

2022-05-11

Debatt

2022-05-12

Beslut

2022-05-18

Motion till riksdagen 2021/22:4663 av Jessica Rosencrantz m.fl. (M) med anledning av prop. 2021/22:207 Tydligare bestämmelser om ersättning vid avslag på ansökningar om tillstånd till avverkning i fjällnära skog Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att genomföra en grundlig

Inlämnad

2022-04-20

Förslag

1

Datum

2022-04-20

Utskottsberedning

2021/22:MJU30

Riksdagsbeslut

(1 yrkande): 1 avslag

Motion till riksdagen 2021/22:4664 av Jessica Rosencrantz m.fl. (M) med anledning av prop. 2021/22:210 Tidigt kommunalt ställningstagande till vindkraft Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen avslår propositionen. Motivering I propositionen föreslår regeringen att en kommun på begäran ska ta ställning till om en viss

Inlämnad

2022-04-20

Förslag

1

Datum

2022-04-20

Utskottsberedning

2021/22:MJU28

Riksdagsbeslut

(1 yrkande): 1 bifall,

Riksdagen sa nej till ett sjuttiotal förslag i motioner från den allmänna motionstiden 2021 om jordbruksfrågor. Motionerna handlar bland annat om den gemensamma jordbrukspolitiken, jordbrukets påverkan på miljön och klimatet och biologisk mångfald i odlingslandskapet. Riksdagen anser bland annat att arbete redan pågår inom de områden som motionerna tar upp.

Behandlade dokument

76

Förslagspunkter

22

Reservationer

27 

Anföranden och repliker

26, 103 minuter

Justering

2022-03-31

Datum

2022-04-01

Bordläggning

2022-04-06

Debatt

2022-04-07

Beslut

2022-04-20

Motion till riksdagen 2021/22:4575 av Jessica Rosencrantz m.fl. (M) med anledning av prop. 2021/22:148 En ny växtskyddslag Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att avgifter för offentlig kontroll med anledning av den nya växtskyddslagen inte ska hämma svenska företags

Inlämnad

2022-04-06

Förslag

1

Datum

2022-04-06

Utskottsberedning

2021/22:MJU25

Riksdagsbeslut

(1 yrkande): 1 bifall,

Motion till riksdagen 2021/22:4574 av Jessica Rosencrantz m.fl. (M) med anledning av prop. 2021/22:168 En ökad differentiering av strandskyddet Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen avslår propositionen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att tillsätta en utredning om en reformerad strandskyddslagstiftning

Inlämnad

2022-04-06

Förslag

2

Datum

2022-04-06

Utskottsberedning

2021/22:MJU27

Riksdagsbeslut

(2 yrkanden): 1 avslag, 1 bifall,

För att stärka ägande- och brukanderätten och erbjuda skogsägare alternativ när värdefull skog skyddas har regeringen föreslagit nya ersättningsmarker och ett utökat markförsäljningsprogram från Sveaskog. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Riksdagen gav regeringen rätt att överföra en sammanlagd areal om högst 25 000 hektar icke skyddsvärd produktiv skogsmark från det statliga skogsbolaget Sveaskog AB till staten för att sedan användas som ersättningsmark.

Efter förslag från regeringen beslutade riksdagen också att inriktningen på Sveaskogs nuvarande markförsäljningsprogram ändras. Totalt ska 60 000 hektar icke skyddsvärd produktiv skogsmark kunna erbjudas som alternativ ersättningsform för skyddsvärd skogsmark. Det är en ökning från de kvarvarande 27 300 hektar som i dag finns inom Sveaskogs markförsäljningsprogram.

Riksdagen riktade också fyra uppmaningar, tillkännagivanden, till regeringen i skogspolitiska frågor. Tillkännagivandena handlar om

• beräkningsmetoder för skyddad natur vid rapporteringen till Europeiska miljöbyrån
• en regelbunden översyn av formellt skyddade områden med möjligheter till förändringar
• en översyn av skogspolitiken i förhållande till hur bioekonomins roll i klimatomställningen kan stärkas
• ytterligare åtgärder för att bekämpa granbarkborren i skyddade områden samt kompensation till enskilda skogsägare.

Behandlade dokument

56

Förslagspunkter

59

Reservationer

83 

Anföranden och repliker

32, 129 minuter

Justering

2022-03-17

Datum

2022-03-22

Bordläggning

2022-03-23

Debatt

2022-03-24

Beslut

2022-03-30

Vid frågestunden svarar ministrarna i regeringen på frågor från riksdagsledamöterna direkt i kammaren. Arbetsmarknads- och jämställdhetsminister Eva Nordmark (S) Utrikeshandelsminister Anna Hallberg (S) Landsbygdsminister Anna-Caren Sätherberg (S) Skolminister Lina Axelsson Kihlblom (S) Arbetsmarknads- och jämställdhetsminister

Datum

2022-03-24

Fredagen den 4 mars klockan 9 håller riksdagen en särskild debatt om den ekonomiska situationen inom de gröna näringarna. Debatten har begärts av Kristdemokraterna. Från regeringen deltar landsbygdsminister Anna-Caren Sätherberg (S). Debatten går att se direkt eller i efterhand via riksdagens webb-tv.

Datum

2022-03-04

EU-kommissionen har lagt fram ett förslag till EU-lag som gäller utsläpp inom EU samt export från EU av vissa råvaror och produkter som förknippas med avskogning och skogsförstörelse. Förslaget innebär bland annat att verksamheter som tillhandahåller nötkött, kakao, kaffe, palmolja, soja och trä på EU:s inre marknad eller exporterar de här produkterna från EU ska kunna visa att de inte har producerats på mark som nyligen avskogats eller gett upphov till utarmning av skogar.

Riksdagen anser att förslaget i vissa avseenden strider mot subsidiaritetsprincipen, som säger att EU bara ska lagstifta i en fråga om målen för den planerade åtgärden inte kan uppnås lika bra av medlemsländerna själva. Reglerna för nationellt skogsbruk sköts enligt riksdagen bäst av varje medlemsland för sig och inte på EU-nivå.

Riksdagen beslutade därför att lämna invändningar i ett motiverat yttrande till Europaparlamentet, ministerrådet och EU-kommissionen.

Förslagspunkter

1

Reservationer

1 

Anföranden och repliker

24, 68 minuter

Justering

2022-02-24

Datum

2022-02-24

Bordläggning

2022-03-01

Debatt

2022-03-02

Beslut

2022-03-02

Riksdagen beslutade att rikta tre uppmaningar, tillkännagivanden, till regeringen om jakt och viltvård. Uppmaningarna handlar om en översyn av jaktlagen, Svenska Jägareförbundets ansvar för jakt- och viltvårdsuppdraget och förbättrade möjligheter att jaga för personer med funktionsnedsättning.

Riksdagen vill att regeringen tillsätter en statlig utredning med uppdraget att se över den svenska jaktlagstiftningen, i syfte att lägga fram en ny jaktlag. Lagstiftningen ska ge en hållbar jakt och viltvård med en bred folklig förankring och acceptans, inte minst utanför storstadsområdena. Jaktlagstiftningen ska också stärka förutsättningarna för att minska viltskadorna i jord- och skogsbruket samt mängden viltolyckor.

I fråga om Svenska Jägareförbundets ansvar för jakt- och viltvårdsuppdraget, det så kallade allmänna uppdraget, anser riksdagen att förbundet ska återfå ansvaret för uppdraget. En återgång ska ske i dialog med berörda intressenter, inklusive EU-kommissionen.

Riksdagen anser slutligen att nuvarande regler gör det svårt för jägare som på grund av en funktionsnedsättning använder motordrivet fordon vid jakt. För att få använda motordrivet fordon vid jakt måste jägaren ofta få dispenser, undantag, från vissa regler. Många aktiva jägare med funktionsnedsättning har ett stort antal dispenser som måste tas med till varje jakt. Riksdagen vill att en beviljad dispens för jakt med motordrivet fordon ska gälla i hela Sverige i minst fem år.

Riksdagen sa nej till övriga förslag i motioner från den allmänna motionstiden 2021 om jakt och viltvård.

Behandlade dokument

46

Förslagspunkter

8

Reservationer

6 

Anföranden och repliker

27, 106 minuter

Justering

2022-02-17

Datum

2022-02-21

Bordläggning

2022-02-23

Debatt

2022-02-24

Beslut

2022-03-02

Kattägare ska vara tvungna att märka och registrera sina katter på samma sätt som i det nuvarande systemet med märkning och registrering av hundar. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Det är ägaren som ska ansvara för att märka och registrera sin katt, märkningen ska vara bestående och kraven gäller katter som permanent finns i Sverige. En registreringsavgift ska betalas av ägaren. Enligt förslaget får Jordbruksverket ansvaret för att föra register över kattägare.

Syftet med förslaget, att tydliggöra ansvaret för katter, är att få ned antalet djur som saknar ett hem och i förlängningen få ned antalet djur som lider.

Lagändringarna börjar gälla den 1 januari 2023. Riksdagen sa nej till övriga förslag i motioner.

Behandlade dokument

9

Förslagspunkter

2

Reservationer

2 

Anföranden och repliker

12, 46 minuter

Justering

2022-02-17

Datum

2022-02-21

Bordläggning

2022-02-23

Debatt

2022-02-24

Beslut

2022-03-02

Fråga 2021/22:1107 Biotopskydd för stenhögar av John Widegren (M) till Klimat- och miljöminister Annika Strandhäll (S) I dag omfattas bland annat stenhögar av ett biotopskydd som är till för att bevara den biologiska mångfalden i aktuell hög. Något som träder i kraft tolv månader som orörd. Något som i praktiken innebär

Inlämnad

2022-02-16

Besvarare

Klimat- och miljöminister Annika Strandhäll (S)

Fråga 2021/22:1106 Rapporteringsskyldighet för farligt avfall av John Widegren (M) till Klimat- och miljöminister Annika Strandhäll (S) År 2020 kom nya regler från Naturvårdsverket som sa att en digital registrering i avfallsregistret ska göras varje gång en transport av farligt avfall görs. Detta innebar en pålaga

Inlämnad

2022-02-16

Besvarare

Klimat- och miljöminister Annika Strandhäll (S)

Fråga 2021/22:1099 Handläggningstid för vapenlicenser av John Widegren (M) till Justitie- och inrikesminister Morgan Johansson (S) Handläggningstiden för vapenlicenser har skjutit i höjden. Siffror från september 2021 visade att det i vissa polisregioner kan dröja så mycket som 13 veckor att få sin vapenlicens. Detta

Inlämnad

2022-02-15

Besvarare

Justitie- och inrikesminister Morgan Johansson (S)

Vid frågestunden svarar ministrarna i regeringen på frågor från riksdagsledamöterna direkt i kammaren. Utbildningsminister Anna Ekström (S) Landsbygsminister Anna-Caren Sätherberg (S) Näringsminister Karl-Petter Thorwaldsson (S) Skolminister Lina Axelsson Kihlblom (S) Utbildningsminister Anna Ekström (S) besvarar såväl allmänpolitiska frågor som frågor inom sitt eget ansvarsområde.

Datum

2022-02-03