Johan Pehrson (L)

Avgången riksdagsledamot

Valkrets
Örebro län
Titel
Jur.kand.
Född år
1968
Adress
Sveriges riksdag, 100 12 Stockholm

Alla uppdrag

Riksdagsledamot

Ledig
2022-10-18 – 2025-06-27
Ordinarie
2018-09-24 – 2022-10-18
Ordinarie
1998-10-05 – 2015-04-19

Liberalerna

Partiledare
2022-11-26 – 2025-06-24
Tillförordnad partiledare
2022-04-08 – 2022-11-26
Gruppledare
2019-06-28 – 2022-04-08

Folkpartiet liberalerna

Gruppledare
2006-10-11 – 2014-10-04

Justitieutskottet

Suppleant
2022-04-22 – 2022-09-26
Ledamot
2019-09-05 – 2022-04-13
Suppleant
2019-02-15 – 2019-09-05
Ledamot
2018-10-02 – 2019-02-15
Ledamot
2014-10-07 – 2015-03-05
Ledamot
2010-10-12 – 2014-09-29
Ledamot
2008-10-22 – 2010-10-04
Ordförande
2002-10-08 – 2006-10-02
Ledamot
2001-09-25 – 2002-09-29
Suppleant
1998-10-13 – 2001-09-25

Skatteutskottet

Suppleant
2020-03-18 – 2022-09-26
Ledamot
1998-10-13 – 2001-09-27

Socialutskottet

Suppleant
2020-03-18 – 2022-09-26
Ledamot
2006-10-10 – 2007-10-03

Finansutskottet

Suppleant
2019-09-05 – 2022-09-26
Ledamot
2019-02-15 – 2019-09-05
Suppleant
2010-10-19 – 2014-09-29
Suppleant
2008-11-13 – 2010-02-05
Ledamot
2007-10-04 – 2008-10-21
Suppleant
2006-10-24 – 2007-10-03

Konstitutionsutskottet

Suppleant
2020-03-18 – 2020-09-03
Suppleant
2018-10-09 – 2019-09-05
Suppleant
2014-11-05 – 2015-03-05
Suppleant
2010-10-19 – 2014-09-29
Suppleant
2003-10-03 – 2004-04-01
Suppleant
1999-10-01 – 2000-02-15

Socialförsäkringsutskottet

Suppleant
2020-03-18 – 2022-09-26
Suppleant
2000-02-15 – 2002-09-30

Civilutskottet

Suppleant
2020-03-18 – 2022-09-26
Suppleant
2018-10-09 – 2019-11-15
Suppleant
2014-10-07 – 2014-11-19

Näringsutskottet

Suppleant
2018-10-09 – 2022-09-26

Försvarsutskottet

Suppleant
2020-03-18 – 2020-09-03

Utrikesutskottet

Suppleant
2020-03-18 – 2020-09-03

Arbetsmarknadsutskottet

Suppleant
2020-03-18 – 2022-09-26

Kulturutskottet

Suppleant
2020-03-18 – 2022-09-26

Miljö- och jordbruksutskottet

Suppleant
2020-03-18 – 2022-09-26

Trafikutskottet

Suppleant
2020-03-18 – 2022-09-26

Utbildningsutskottet

Suppleant
2020-03-18 – 2022-09-26

Sammansatta konstitutions- och utrikesutskottet

Suppleant
2003-10-07 – 2003-11-20

Lagutskottet

Suppleant
1998-10-20 – 1999-10-01

EU-nämnden

Suppleant
2018-11-15 – 2022-10-04
Suppleant
2014-11-05 – 2015-03-10

Riksdagsstyrelsen

Ledamot
2006-10-10 – 2014-10-07

Utrikesnämnden

Ledamot
2022-10-04 – 2022-10-18
Suppleant
2019-08-29 – 2022-10-02
Ledamot
2006-10-10 – 2014-10-07

Krigsdelegationen

Ledamot
2022-10-11 – 2022-11-17
Ledamot
2019-09-05 – 2022-10-09
Ledamot
2006-10-17 – 2014-10-14

Styrelsen för Stiftelsen Riksbankens Jubileumsfond

Personlig suppleant
2010-11-01 – 2014-10-31
Personlig suppleant
2006-11-01 – 2010-10-31

Riksdagens delegation till Europarådets parlamentariska församling

Suppleant
2003-01-01 – 2005-03-17

Riksbanksfullmäktige

Suppleant
2006-10-17 – 2008-11-11

Arbetsmarknadsdepartementet

Arbetsmarknads- och integrationsminister
2022-10-18 – 2024-09-10

Utbildningsdepartementet

Utbildningsminister
2024-09-10 – 2025-06-27

Riksdagens råd för Riksrevisionen

Suppleant
2019-04-01 – 2022-10-18

Biografi

Uppgifterna i biografin är information som ledamoten har lämnat till skriften Fakta om folkvalda.

Uppdrag inom riksdag och regering

Riksdagsledamot 98–15 och 18–. Ledamot skatteutskottet 98–01. Ledamot justitieutskottet 01–02, 08–15, 18–19 och 19–22 samt ordförande 02–06. Ledamot socialutskottet 06–07 och finansutskottet 07–08 och 19. Suppleant justitieutskottet 98–01, 19 och 22, lagutskottet 98–99, konstitutionsutskottet 99–00, 03–04 och 10–15, socialförsäkringsutskottet 00–02, sammansatta konstitutions- och utrikesutskottet 03, finansutskottet 06–10, 10–14 och 19–22, civilutskottet 14 och EU-nämnden 14–15 och 18–22. Ledamot riksdagsstyrelsen 06–14, Utrikesnämnden 06–14 och 22 samt krigsdelegationen 06–14 och 19–22. Personlig suppleant i styrelsen för Stiftelsen Riksbankens Jubileumsfond 06–14. Suppleant Europarådets svenska delegation 03–05, riksbanksfullmäktige 06–08 och Utrikesnämnden 19–22. Gruppledare 06–14. Partiledare Liberalerna 22–. Arbetsmarknads- och integrationsminister, Arbetsmarknadsdepartementet 221018–.

Föräldrar

Tjänstemannen Bengt Pehrson och silversmeden Margareta Berndtsson.

Utbildning

Ekonomisk gymnasieskola, Risbergska skolan, Örebro 85–87. Juristlinjen, Uppsala universitet 90–96. Diploma in Legal Studies, King's College, London 94–95. Ekonomisk historia, Uppsala universitet 93–96.

Anställningar

Banktjänsteman, Götabanken 89–90. Politiskt sakkunnig, Finansdepartementet 92–93 och Socialdepartementet 93–94. Jurist, Gota Bank Fonder AB 93–94. Ledarskribent, Nerikes Allehanda 94. Politisk sekreterare, Folkpartiet liberalerna 96–97. Tingsnotarie, Örebro tingsrätt 97–98. Partisekreterare, Folkpartiet 01–02.

Uppdrag inom statliga myndigheter m.m.

Ledamot, Kommittén om barnmisshandel och därmed sammanhängande frågor 98– och Kommittén mot barnmisshandel 99–01. Ledamot, Jämställdhetsrådet 99–02 och Anhörigkommittén 00–02. Ledamot, Parlamentariska socialförsäkringsutredningen 10–14 och Polisorganisationskommittén 10–15. Polisens nationella insynsråd 14–.

Kommunala uppdrag

Kommunfullmäktig, Örebro 98, 02 och 06. Ersättare, miljönämnden 89–91 och service- och arbetsmarknadsnämnden 98.

Uppdrag inom förenings- och näringsliv

Styrelseledamot, Örebro läns distrikt av FPU, ordförande 88–90. Styrelseledamot, LUF 91–95 och 2:e vice ordförande 91–93. Styrelseledamot, Örebro kommunförening av Folkpartiet (FP) 97–01 och Örebro läns länsförbund av FP 98–16. Partisekreterare, Folkpartiet 01–02. Styrelseledamot, Folkpartiets partistyrelse 01–15 och Folkpartiets partiledning 01–15. Styrelseledamot, Karlslunds IF 98–00.

Litteratur

Nytt ljus över miljöfrågan (97, tillsammans med andra).

Sagt och gjort

Här hittar du det ledamoten har sagt och gjort i riksdagen. Det kan gälla motioner, anföranden i kammaren eller interpellationer och skriftliga frågor till regeringen. Här hittar du även det som regeringens ministrar har sagt och gjort i riksdagen. Använd filtren för att hitta bland dokumenten. Innehållet är sorterat i datumordning, där det senaste visas högst upp.

  • Stillbild från Debatt om förslag, Sveriges tillträde till Europarådets konvention om it-relaterad brottslighet

    Sveriges tillträde till Europarådets konvention om it-relaterad brottslighet

    Betänkande 2020/21:JuU16

    Riksdagen sa ja till regeringens förslag att godkänna Europarådets konvention om it-relaterad brottslighet och regeringens förslag till lagändringar med anledning av konventionen.

    Europarådets huvuduppgifter är att bevara och främja mänskliga rättigheter, demokrati och rättsstatens principer. Konventionen ska bidra till att den nationella lagstiftningen om it-relaterad brottslighet harmoniseras i de länder som godkänt konventionen samt förenkla det internationella samarbetet.

    Lagändringarna innebär bland annat att den som har en lagrad elektronisk uppgift som behövs i en brottsutredning ska kunna uppmanas att bevara uppgiften, genom så kallad frysning. Dessutom ska den som erbjuder elektroniska kommunikationsnät och tjänster vara skyldig att lämna ut information om vilka som deltagit vid överföringen av ett meddelande. Åtgärderna ska kunna användas i det internationella straffrättsliga samarbetet.

    Lagändringarna börjar gälla den 1 maj 2021.

    Riksdagen riktade även ett tillkännagivande, en uppmaning, till regeringen att reglerna om beslag och husrannsakan skyndsamt bör anpassas till modern teknik. Tillkännagivandet har sin grund i motioner.

    Behandlade dokument
    8
    Förslagspunkter
    3
    Reservationer
    Anföranden och repliker
    6, 38 minuter
    Justering
    2021-03-11
    Datum
    2021-03-12
    Bordläggning
    2021-03-23
    Debatt
    2021-03-24
    Beslut
    2021-03-24
  • Stillbild från Statsministerns frågestund, Statsministerns frågestund

    Statsministerns frågestund

    Vid frågestunden svarar statsminister Stefan Löfven (S) på frågor från riksdagsledamöterna direkt i kammaren.
    Datum
    2021-03-18
  • med anledning av skr. 2020/21:89 Riksrevisionens rapport om granskning av statens styrning av äldreomsorgen

    Motion 2020/21:3873 av Barbro Westerholm m.fl. (L)

    Motion till riksdagen 2020/21:3873 av Barbro Westerholm m.fl. (L) med anledning av skr. 2020/21:89 Riksrevisionens rapport om granskning av statens styrning av äldreomsorgen Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att utarbeta en nationell åtgärdsplan för att stärka kvaliteten
    Inlämnad
    2021-03-10
    Förslag
    1
    Datum
    2021-03-10
    Utskottsberedning
    2020/21:SoU27
    Riksdagsbeslut
    (1 yrkande): 1 avslag
  • med anledning av skr. 2020/21:92 En god arbetsmiljö för framtiden - regeringens arbetsmiljöstrategi 2021-2025

    Motion 2020/21:3870 av Arman Teimouri m.fl. (L)

    Motion till riksdagen 2020/21:3870 av Arman Teimouri m.fl. (L) med anledning av skr. 2020/21:92 En god arbetsmiljö för framtiden regeringens arbetsmiljöstrategi 2021–2025 Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att tillsätta en utredning om arbetet mot psykisk ohälsa på
    Inlämnad
    2021-02-26
    Förslag
    3
    Datum
    2021-02-26
    Utskottsberedning
    2020/21:AU11
    Riksdagsbeslut
    (3 yrkanden): 3 avslag
  • Stillbild från Debatt om förslag, Tillträdesförbud till butik och förstärkt straffrättsligt skydd mot tillgreppsbrottslighet

    Tillträdesförbud till butik och förstärkt straffrättsligt skydd mot tillgreppsbrottslighet

    Betänkande 2020/21:JuU13

    Riksdagen sa ja till regeringens förslag om en ny lag om tillträdesförbud till butiker. Förslaget innebär att en person vid särskilda omständigheter ska kunna förbjudas att vistas i en butik om det finns risk för att personen kommer att begå brott, eller allvarligt trakassera någon, i butiken. Den som bryter mot ett tillträdesförbud ska kunna dömas till böter eller fängelse i högst sex månader.

    Riksdagen sa också ja till regeringens förslag på vissa straffrättsliga lagändringar, exempelvis att straffet för stöld som skett efter inbrott i en bostad ska vara ett till sex års fängelse. Vid grov stöld och grovt häleri ska brottet kunna bedömas som grovt om brottsligheten utövats systematiskt. Den nya lagen och lagändringarna börjar gälla den 1 mars 2021.

    Riksdagen anser att tillträdesförbud även borde möjliggöras för simhallar och bibliotek och uppmanar genom ett tillkännagivande regeringen att återkomma med ett sådant förslag under 2021.

    Behandlade dokument
    9
    Förslagspunkter
    5
    Reservationer
    Anföranden och repliker
    8, 44 minuter
    Justering
    2021-01-21
    Datum
    2021-01-21
    Bordläggning
    2021-01-26
    Debatt
    2021-01-27
    Beslut
    2021-01-27
  • Stillbild från Debatt om förslag, Genomförande av 2017 års ändringsdirektiv till EU:s vapendirektiv

    Genomförande av 2017 års ändringsdirektiv till EU:s vapendirektiv

    Betänkande 2020/21:JuU11

    Riksdagen sa nej till regeringens förslag om hur det så kallade ändringsdirektivet till EU:s vapendirektiv ska införas i svensk lag.

    Anledningen är att riksdagen anser att regeringens förslag går längre än vad som krävs enligt direktivet. Riksdagen riktade därför också ett tillkännagivande, en uppmaning, till regeringen om att det fortsatta arbetet ska syfta till att införa direktivet på en faktisk miniminivå.

    Riksdagen riktade även ett tillkännagivande till regeringen om att under 2021 återkomma med ett förslag om att avskaffa tidsbegränsade licenser för helautomatiska vapen och enhandsvapen. Den rådande ordningen är att licenser för den typen av vapen måste förnyas vart femte år men riksdagen anser att merarbetet som tidsbegränsningen innebär för lagliga vapeninnehavare inte kan vägas upp av nyttan.

    Behandlade dokument
    12
    Förslagspunkter
    4
    Reservationer
    Anföranden och repliker
    15, 68 minuter
    Justering
    2021-01-21
    Datum
    2021-01-21
    Bordläggning
    2021-01-26
    Debatt
    2021-01-27
    Beslut
    2021-01-27
  • Stillbild från Debatt om förslag, En tydligare koppling mellan villkorlig frigivning och deltagande i återfallsförebyggande åtgärder

    En tydligare koppling mellan villkorlig frigivning och deltagande i återfallsförebyggande åtgärder

    Betänkande 2020/21:JuU8

    Regeringen har lagt fram ett förslag som ska ge en tydligare koppling mellan att delta i åtgärder för att förebygga återfall och att friges villkorligt. Den villkorliga frigivningen ska kunna skjutas upp i större utsträckning än i dag för den som under tiden på anstalt missköter eller inte deltar i återfallsförebyggande åtgärder eller andra liknande åtgärder. Möjligheterna att skjuta upp den villkorliga frigivningen för den som missköter sig även på andra sätt ska utökas.

    De nya reglerna börjar gälla den 1 maj 2021. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

    Riksdagen riktade också ett tillkännagivande, en uppmaning, till regeringen om att den så kallade presumtionen för villkorlig frigivning tas bort och att större hänsyn ska tas till hur den intagne har skött sig under sitt fängelsestraff. Regeringen bör också överväga att villkorlig frigivning ska kunna ske först efter tre fjärdedelar av strafftiden och aldrig för den som har återfallit i brott.

    Behandlade dokument
    13
    Förslagspunkter
    9
    Reservationer
    Anföranden och repliker
    24, 77 minuter
    Justering
    2020-12-17
    Datum
    2021-01-15
    Bordläggning
    2021-01-26
    Debatt
    2021-01-27
    Beslut
    2021-01-27
  • med anledning av prop. 2020/21:57 Lag om estetiska kirurgiska ingrepp och estetiska injektionsbehandlingar

    Motion 2020/21:3806 av Lina Nordquist m.fl. (L)

    Motion till riksdagen 2020/21:3806 av Lina Nordquist m.fl. (L) med anledning av prop. 2020/21:57 Lag om estetiska kirurgiska ingrepp och estetiska injektionsbehandlingar Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att utreda förutsättningarna för ekonomiskt ansvar för undvikbara
    Inlämnad
    2021-01-14
    Förslag
    1
    Datum
    2021-01-14
    Utskottsberedning
    2020/21:SoU22
    Riksdagsbeslut
    (1 yrkande): 1 avslag
  • Stillbild från Partiledardebatt, Partiledardebatt

    Partiledardebatt

    I partiledardebatten får partiledarna för alla riksdagspartier chansen att argumentera för den politik de vill föra. Debatten tolkas till teckenspråk och engelska och sänds via webb-tv. Den går att se både direkt och i efterhand.
    Datum
    2021-01-13
  • Amnesti för vapen och explosiva varor

    Skriftlig fråga 2020/21:1131 av Johan Pehrson (L)

    Fråga 2020/21:1131 Amnesti för vapen och explosiva varor av Johan Pehrson (L) till Statsrådet Mikael Damberg (S) Tidsbegränsade vapenamnestier har genomförts i Sverige vid fyra olika tillfällen. Syftet med amnestierna har varit att minska antalet illegala vapen i samhället. Den senaste vapenamnestin genomfördes under
    Inlämnad
    2020-12-21
    Besvarare
    Statsrådet Mikael Damberg (S)
  • med anledning av skr. 2020/21:53 Riksrevisionens rapport om riktade statsbidrag för socioekonomiskt utsatta områden

    Motion 2020/21:3790 av Mats Persson m.fl. (L)

    Motion till riksdagen 2020/21:3790 av Mats Persson m.fl. (L) med anledning av skr. 2020/21:53 Riksrevisionens rapport om riktade statsbidrag för socioekonomiskt utsatta områden Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen vid utformningen av riktade statsbidrag
    Inlämnad
    2020-12-10
    Förslag
    1
    Datum
    2020-12-10
    Utskottsberedning
    2020/21:FiU17
    Riksdagsbeslut
    (1 yrkande): 1 avslag
  • Stillbild från Debatt om förslag, Utgiftsområde 4 Rättsväsendet

    Utgiftsområde 4 Rättsväsendet

    Betänkande 2020/21:JuU1

    Cirka 56,4 miljarder kronor ur statens budget för år 2021 ska gå till utgiftsområdet rättsväsendet. Mest pengar går till Polismyndigheten, cirka 30,5 miljarder kronor. Kriminalvården får cirka 10,4 miljarder kronor och Sveriges Domstolar får cirka 6,4 miljarder.

    Riksdagen sa ja till regeringens förslag om hur pengarna inom utgiftsområdet ska fördelas. Förslaget bygger på en överenskommelse mellan Socialdemokraterna, Centerpartiet, Liberalerna och Miljöpartiet.

    Riksdagen sa därmed också nej till alternativa budgetförslag i motioner från allmänna motionstiden 2020.

    Riksdagen beslutar om statens budget i två steg. Först beslutas om ramarna för de 27 utgiftsområdena i budgeten. Det beslutade riksdagen den 25 november 2020. Därefter bestämmer riksdagen i ett andra steg hur pengarna ska fördelas inom varje utgiftsområde. Det här beslutet avser steg två i beslutsprocessen.

    Behandlade dokument
    5
    Förslagspunkter
    2
    Reservationer
    Anföranden och repliker
    37, 121 minuter
    Justering
    2020-12-03
    Datum
    2020-12-03
    Bordläggning
    2020-12-08
    Debatt
    2020-12-09
    Beslut
    2020-12-09
  • med anledning av prop. 2020/21:50 Skadeståndets omfattning vid finansiell rådgivning

    Motion 2020/21:3789 av Malin Danielsson m.fl. (L)

    Motion till riksdagen 2020/21:3789 av Malin Danielsson m.fl. (L) med anledning av prop. 2020/21:50 Skadeståndets omfattning vid finansiell rådgivning Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen ska återkomma med förslag till ändringar i 6 lagen (2003:862) om finansiell
    Inlämnad
    2020-12-09
    Förslag
    2
    Datum
    2020-12-09
    Utskottsberedning
    2020/21:CU15
    Riksdagsbeslut
    (2 yrkanden): 2 avslag
  • Stillbild från Debatt om förslag, Åtgärder till skydd för Sveriges säkerhet vid överlåtelser av säkerhetskänslig verksamhet

    Åtgärder till skydd för Sveriges säkerhet vid överlåtelser av säkerhetskänslig verksamhet

    Betänkande 2020/21:JuU10

    För att stärka skyddet av Sveriges säkerhet har regeringen föreslagit åtgärder för en bättre kontroll av överlåtelser av säkerhetskänslig verksamhet. Åtgärderna innebär ett antal krav som riktas mot verksamhetsutövaren, det vill säga den som säljer verksamheten. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

    Bland annat ska verksamhetsutövaren bli skyldig att pröva lämpligheten i försäljningen och att samråda med en myndighet som i yttersta fall kan förbjuda försäljningen. De nya reglerna börjar gälla den 1 januari 2021.

    Riksdagen vill också se vissa kompletteringar till förslaget för att underlätta kontrollprocessen. Därför riktar riksdagen två tillkännagivanden, uppmaningar, till regeringen om att

    • samrådsmyndighetens handläggningstid ska tidsbegränsas, vilket leder till ökad förutsebarhet för de inblandade aktörerna.
    • verksamhetsutövaren ska få stöd i form av dialog med samrådsmyndigheten och vägledning, exempelvis i form av generella riktlinjer, för att kunna fullgöra sina skyldigheter.
    Behandlade dokument
    3
    Förslagspunkter
    7
    Reservationer
    Anföranden och repliker
    4, 20 minuter
    Justering
    2020-11-19
    Datum
    2020-11-19
    Bordläggning
    2020-11-24
    Debatt
    2020-11-25
    Beslut
    2020-11-25
  • Stillbild från Debatt om förslag, Ett förstärkt medarbetarskydd för polisanställda

    Ett förstärkt medarbetarskydd för polisanställda

    Betänkande 2020/21:JuU3

    Riksdagen sa ja till regeringens förslag om följande åtgärder, som bland annat ska förstärka skyddet av poliser och vissa andra anställda hos Polismyndigheten och Säkerhetspolisen:

    • Poliser ska få kroppsvisitera förhörspersoner i samband med förhör i Polismyndighetens eller Säkerhetspolisens lokaler.
    • Även andra anställda hos Polismyndigheten än poliser ska kunna få kvalificerad skyddsidentitet. Det betyder att de får en tillfällig identitet och även kan få exempelvis ett id-kort i annat namn.
    • Hälso- och sjukvårdspersonals skyldighet att lämna ut uppgifter om hälsotillstånd och personliga förhållanden till Säkerhetspolisen ska utvidgas till att gälla allt personskydd som Säkerhetspolisen ansvarar för. I dag gäller det bara personskydd av vissa personer som exempelvis medlemmar av kungahuset, ministrar och riksdagsledamöter.

    Lagändringarna börjar gälla den 1 januari 2021.

    Riksdagen riktade också ett tillkännagivande, en uppmaning, till regeringen att ta fram ett underlag som belyser polisers utsatthet för brott och därefter återkomma med förslag på åtgärder för att göra arbetsmiljön säkrare för poliser i yttre tjänst.

    Behandlade dokument
    3
    Förslagspunkter
    4
    Reservationer
    Anföranden och repliker
    8, 37 minuter
    Justering
    2020-11-12
    Datum
    2020-11-12
    Bordläggning
    2020-11-17
    Debatt
    2020-11-18
    Beslut
    2020-11-18
  • Stillbild från Debatt om förslag, Ändrade bestämmelser om fotografier och fingeravtryck i SIS II-regelverket

    Ändrade bestämmelser om fotografier och fingeravtryck i SIS II-regelverket

    Betänkande 2020/21:JuU7

    Utländska personer ska i vissa fall vara skyldiga att låta sig fotograferas och lämna fingeravtryck vid exempelvis inresa i Sverige. Dessutom ska polisen eller andra myndigheter kunna söka på foto eller fingeravtryck i SIS II, Schengenländernas informationssystem, för att identifiera en person. I dag får de uppgifterna bara användas för att bekräfta eller dementera en persons identitet efter en träff på exempelvis personens namn i systemet.

    Ändringarna är en följd av att svensk lag anpassas till ändrade EU-regler på området.

    Riksdagen sa ja till regeringens förslag. Lagändringarna börjar gälla den 28 december 2020.

    Behandlade dokument
    3
    Förslagspunkter
    2
    Reservationer
    Anföranden och repliker
    6, 25 minuter
    Justering
    2020-11-12
    Datum
    2020-11-12
    Bordläggning
    2020-11-17
    Debatt
    2020-11-18
    Beslut
    2020-11-18
  • Polisens arbete mot övergrepp mot barn på nätet

    Skriftlig fråga 2020/21:558 av Johan Pehrson (L)

    Fråga 2020/21:558 Polisens arbete mot övergrepp mot barn på nätet av Johan Pehrson (L) till Statsrådet Mikael Damberg (S) Enligt medieuppgifter visar en underrättelseorientering från polisens nationella operativa avdelning (NOA) på allvarliga brister i polisens arbete mot sexualbrott på nätet. I dagsläget ligger, enligt
    Inlämnad
    2020-11-18
    Besvarare
    Statsrådet Mikael Damberg (S)
  • med anledning av prop. 2020/21:42 Genomförande av EU:s ändringsdirektiv till EU:s vapendirektiv

    Motion 2020/21:3769 av Johan Pehrson m.fl. (L)

    Motion till riksdagen 2020/21:3769 av Johan Pehrson m.fl. (L) med anledning av prop. 2020/21:42 Genomförande av EU:s ändringsdirektiv till EU:s vapendirektiv Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om implementering på miniminivå och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen
    Inlämnad
    2020-11-18
    Förslag
    2
    Datum
    2020-11-18
    Utskottsberedning
    2020/21:JuU11
    Riksdagsbeslut
    (2 yrkanden): 1 avslag, 1 bifall,
  • Stillbild från Särskild debatt, Särskild debatt om kriminalvårdens stabsläge och kapacitet

    Särskild debatt om kriminalvårdens stabsläge och kapacitet

    Riksdagen håller en särskild debatt med anledning av kriminalvårdens stabsläge och kapacitet. Debatten har begärts av Sverigedemokraterna. Från regeringen deltar justitie- och migrationsminister Morgan Johansson (S).
    Datum
    2020-11-10
  • med anledning av skr. 2020/21:31 Riksrevisionens rapport Vägen till arbete efter nekad sjukpenning

    Motion 2020/21:3761 av Bengt Eliasson m.fl. (L)

    Motion till riksdagen 2020/21:3761 av Bengt Eliasson m.fl. (L) med anledning av skr. 2020/21:31 Riksrevisionens rapport Vägen till arbete efter nekad sjukpenning Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att tillsätta en utredning om hur samordningen kan stärkas efter nekad
    Inlämnad
    2020-11-09
    Förslag
    1
    Datum
    2020-11-09
    Utskottsberedning
    2020/21:SfU10
    Riksdagsbeslut
    (1 yrkande): 1 avslag

Filter

Valda filter
Datum
Från
Till
Aktivitet
Riksmöte / årtal (1)