Göran Magnusson (S)

De ekonomiska villkoren för statsråden i regeringen ändras på liknande sätt som för riksdagens ledamöter enligt ett annat förslag (se 2005/06:KU33). Skattereglerna ändras så att uppdraget som statsråd ska berättiga till avdrag för ökade levnadskostnader enligt reglerna om tillfälligt arbete. Förmån av resa med statsrådsbil ska inte tas upp till beskattning. De nya reglerna ska börja gälla den 1 augusti 2006.

Förslagspunkter

1

Anföranden och repliker

8, 26 minuter

Beredning

2006-05-18

Justering

2006-06-02

Debatt

2006-06-15

Beslut

2006-06-15

Riksdagens organisation och arbetsformer ändras. Ändringarna gäller bland annat riksdagens arbete med EU-frågor. Riksdagen ska hantera vissa strategiska EU-dokument på ett nytt sätt, och utskotten får en starkare roll i riksdagens arbete med EU-frågorna. Ett nytt civilutskott ersätter lag- och bostadsutskotten. Ledamöternas rätt lämna in motioner med anledning av skrivelser begränsas. Utskotten får en möjlighet att låta ärenden som inte hinns med falla. Det blir möjligt att hålla sammanträden i utskotten samtidigt med att debatter kammaren pågår. Indelningen av statsbudgetens utgiftsområden ändras. De förslag som gäller EU-frågor kräver ändringar i riksdagsordningen vilket innebär att ett nytt riksdagsbeslut måste tas efter riksdagsvalet 2006 för att ändringarna ska kunna träda i kraft den 1 januari 2007, som det är tänkt. Övriga förslag ska börja gälla den 1 oktober 2006.

Behandlade dokument

60

Förslagspunkter

22

Reservationer

8 

Anföranden och repliker

60, 189 minuter

Beredning

2006-03-21

Justering

2006-05-18

Debatt

2006-06-01

Beslut

2006-06-01

Konstitutionsutskottet (KU) har granskat regeringens krisberedskap och krishantering i samband med flodvågskatastrofen. Katastrofen ställde på ett allvarligt sätt den svenska statsorganisationens handlingsförmåga på prov. Granskningen handlar i första hand om att kontrollera om regeringen har levt upp till de krav som är berättigade att ställa på regeringsmakten enligt grundlagen. KU konstaterar att flera brister har förekommit och att statsminister Göran Persson, utrikesminister Laila Freivalds, försvarsminister Leni Björklund, vård- och äldreomsorgsminister Ylva Johansson, biståndsminister Carin Jämtin och finansminister Pär Nuder är ansvariga för dessa brister.

Anföranden och repliker

11, 101 minuter

Beredning

2005-09-08

Justering

2006-03-30

Debatt

2006-04-07

Beslut

2006-04-07

Dagens detaljerade lagregler om säkerhetsskyddet i riksdagen ersätts av grundläggande bestämmelser. Riksdagens myndigheter ska i stället besluta om detaljerna. Den nu gällande lagen om säkerhetsskyddet i riksdagen innehåller en mängd detaljbestämmelser om vad som ska göras för att skydda riksdagens verksamhet. Riksdagsstyrelsen föreslår att regelverket ska ändras för att bli mer flexibelt och modernt. Riksdagen sade ja till riksdagsstyrelsens förslag med några små ändringar. Den nya lagen börjar gälla den 1 juli 2006. Riksdagen sade också ja till riksdagsstyrelsens förslag om ändringar i lagen om om säkerhetskontroll i riksdagens lokaler. Ändringarna innebär i huvudsak att möjligheten att besluta om säkerhetskontroll utvidgas till att gälla anställda om det finns särskilda skäl för det.

Behandlade dokument

4

Förslagspunkter

4

Anföranden och repliker

4, 125 minuter

Beredning

2005-12-13

Justering

2006-01-31

Debatt

2006-02-16

Beslut

2006-02-16

Riksdagen beslutade om konstitutionsutskottets (KU) granskning av regeringens och ministrarnas arbete. KU har granskat Regeringskansliets utveckling, en fråga om samarbetet mellan Sverige och Sydafrika, medel ur Allmänna arvsfonden, dokumentation och aktbildning när det gäller regeringens styrning av de statliga bolagen, arbetet för att få fram enklare och klarare statliga regler samt hur regeringen har utövat sin så kallade utnämningsmakt när man utnämnt myndighetschefer. Riksdagen röstade för en reservation av Moderaterna, Folkpartiet, Kristdemokraterna, Centerpartiet och Miljöpartiet om utnämningsmakten. Partierna menar att överrepresentationen av utnämnda myndighetschefer med bakgrund inom regeringspartiet är så stor att den kan väcka misstanke om att inte enbart sakliga grunder vägs in vid utnämningen. Partierna vill därför att rutinerna inom Regeringskansliet ändras. Detta för att skapa bättre förutsättningar för att i efterhand kunna granska vad som har legat till grund för olika utnämningar. Majoriteten i KU, Socialdemokraterna och Vänsterpartiet, konstaterar att regeringen bara får ta hänsyn till sakliga grunder när man tillsätter statliga tjänster. Exempel på sakliga grunder är förtjänst och skicklighet. Att en person har politisk bakgrund ska inte diskvalificera honom eller henne från att utnämnas till statlig tjänst. I vissa fall kan politisk erfarenhet till och med vara särskilt värdefull för ledningen av en offentlig organisation. Majoriteten i KU bedömer att granskningen inte ger underlag för någon annan bedömning än att regeringen har utövat utnämningsmakten i enlighet med grundlagens bestämmelser.

Anföranden och repliker

37, 93 minuter

Beredning

2005-09-15

Justering

2005-12-01

Debatt

2006-01-19

Beslut

2006-01-19

Heby kommun förs den 1 januari 2007 över från Västmanlands län till Uppsala län. Frågan om att föra över Heby kommun till Uppsala län har diskuterats under lång tid. Kommunen genomförde en folkomröstning 1998, och en majoritet av de som röstade ville tillhöra Uppsala län.

Behandlade dokument

6

Förslagspunkter

3

Anföranden och repliker

23, 71 minuter

Beredning

2005-11-08

Justering

2005-11-24

Debatt

2005-11-30

Beslut

2005-11-30

Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om avgiftssystemet i kollektivtrafiken. Motivering Östra Mellansverige är en sammanhållen region med stark tillväxt. En tredjedel av Sveriges befolkning bor här, ca 3 miljoner. Här finns 25 högskolor med cirka 100 000

Inlämnad

2005-10-05

Förslag

1

Utskottsberedning

2005/06:TU5

Riksdagsbeslut

(1 yrkande): 1 avslag

Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om fortsatt planering av tågsträckan TomtebodaKallhäll. Motivering Banverket har alldeles nyligen gjort en förstudie som gäller Mälarbanan och sträckan TomtebodaKallhäll. Av förstudien framgår att det, på Mälarbanan

Inlämnad

2005-10-05

Förslag

1

Utskottsberedning

2005/06:TU1

Riksdagsbeslut

(1 yrkande): 1 avslag

Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om vikten av byggstarter för tre vägobjekt i Västmanland. Motivering I den nationella vägplan som regeringen fastställde 2004-02-19 prioriterade regeringen upp samtliga nedanstående tre vägprojekt genom Västmanlands

Inlämnad

2005-10-05

Förslag

1

Utskottsberedning

2005/06:TU1

Riksdagsbeslut

(1 yrkande): 1 avslag

Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om vikten av ett långsiktigt hållbart avtal mellan regionen och Rikstrafiken. Motivering Järnvägstrafiken mellan Uppsala och Norrköping, via Heby, Sala, Västerås, Eskilstuna, Flen och Katrineholm, benämns Uven. Den fysiska

Inlämnad

2005-10-05

Förslag

1

Utskottsberedning

2005/06:TU5

Riksdagsbeslut

(1 yrkande): 1 avslag

Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om betydelsen av större slusskapacitet i Södertälje. Motivering Sjötransporterna längs våra kuster har ökat med 20 och antalet containrar har tredubblats. Genom den 80 år gamla slussen i Södertälje kanal passerar årligen

Inlämnad

2005-10-05

Förslag

1

Utskottsberedning

2005/06:TU5

Riksdagsbeslut

(1 yrkande): 1 avslag

Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att i EU kraftfullt verka för sänkta införselnivåer för alkoholdrycker. Motivering I samband med EES-avtalet år 1993 avvecklades flera svenska monopol vars uppgift var att begränsa det privata vinstintresset i alkoholhanteringen.

Inlämnad

2005-10-05

Förslag

1

Utskottsberedning

2005/06:SkU22

Riksdagsbeslut

(1 yrkande): 1 avslag

Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om vikten av att Sverige i FN arbetar för rättssäkerhet i samband med sanktioner mot enskilda. Motivering Effektiv terroristbekämpning är i allas intresse. Demokrati och mänskliga rättigheter är två sidor av samma mynt,

Inlämnad

2005-10-05

Förslag

1

Utskottsberedning

2005/06:UU9

Riksdagsbeslut

(1 yrkande): 1 avslag

Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om samordnad utbildning för kriminalvårdare och skötare inom rättspsykiatrin i Sala. Motivering Under 2006 kommer ett nytt fängelse att öppna i Sala. Samma år kommer landstinget i Västmanland att bygga en ny rättspsykiatrisk

Inlämnad

2005-10-05

Förslag

1

Utskottsberedning

2005/06:JuU33

Riksdagsbeslut

(1 yrkande): 1 avslag

Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att de kvalitetsregister som finns inom sjukvården bör göras tillgängliga både för sjukvårdshuvudmännen och allmänheten. Motivering En viktig del i den svenska sjukvårdens utveckling är att skapa en öppen och tillgänglig

Inlämnad

2005-10-05

Förslag

1

Utskottsberedning

2005/06:SoU17

Riksdagsbeslut

(1 yrkande): 1 avslag

Reglerna om koncessionsavgift på tv- och radioområdet ändras. Det innebär att skyldigheten att betala koncessionsavgift för det programföretag som har ensamrätten att med analog sändningsteknik sända tv-program med reklam gäller oavsett om tillståndet gäller hela landet eller inte. Bakgrunden är att konkurrenssituationen på tv-marknaden motiverar en fortsatt avgiftsskyldighet. Lagen om TV-avgift ändras så att avgiftsplikt ska gälla även för tv-mottagare som genom sin konstruktion inte kan ta emot markbundna sändningar.

Behandlade dokument

7

Förslagspunkter

5

Reservationer

5 

Anföranden och repliker

22, 1 minuter

Beredning

2005-05-26

Justering

2005-06-07

Debatt

2005-06-14

Beslut

2005-06-15

Riksdagen sade nej till motioner från allmänna motionstiden 2004 om rikets styrelse. Motionerna handlar om Grundlagsutredningens uppdrag, statsråds bakgrund och efterföljande verksamhet, flerkammarsystem, valperiodens längd och en förtroendekommission för politiken.

Behandlade dokument

14

Förslagspunkter

7

Reservationer

7 

Anföranden och repliker

31, 81 minuter

Beredning

2005-01-18

Justering

2005-02-08

Debatt

2005-03-09

Beslut

2005-03-09

Riksdagen sa ja till förslagen i budgetpropositionen om utgiftsområdet Rikets styrelse. Regeringen och riksdagsstyrelsen lämnade där förslag om anslag för 2005 till bland annat Regeringskansliet, riksdagens ledamöter och partier, riksdagsförvaltningen, hovet och presstödet.

Behandlade dokument

21

Förslagspunkter

19

Reservationer

8 

Anföranden och repliker

39, 86 minuter

Beredning

2004-10-12

Justering

2004-11-16

Debatt

2004-12-01

Beslut

2004-12-01

Riksrevisionens styrelse har lämnat förslag till riksdagen om det så kallade kommittéväsendet, det vill säga de utredningar som regeringen tillsätter. Styrelsen föreslår att riksdagen ger regeringen i uppdrag att återkomma till riksdagen med en redovisning av de åtgärder som vidtagits med anledning av Riksrevisionens granskning av kommittéväsendet. Regeringen arbetar nu med att förbättra kvaliteten i kommitéväsendet. Riksdagen förutsätter att regeringen kommer att ge riksdagen information om resultatet av det arbetet. Riksdagen sade därför nej till förslaget från Riksrevisionens styrelse.

Behandlade dokument

3

Förslagspunkter

1

Anföranden och repliker

9, 1 minuter

Beredning

2004-10-12

Justering

2004-10-28

Debatt

2004-11-10

Beslut

2004-11-10