Carl B Hamilton (L)

Inlämnad

2013-10-03

Förslag

1

Datum

2013-09-30

Utskottsberedning

2013/14:TU17

Riksdagsbeslut

(1 yrkande): 1 avslag

Inlämnad

2013-10-03

Förslag

1

Datum

2013-09-30

Utskottsberedning

2013/14:KU18

Riksdagsbeslut

(1 yrkande): 1 avslag

Inlämnad

2013-05-27

Besvarare

Ewa Björling (M)

Inlämnad

2013-04-24

Besvarare

Anders Borg (M)

Finansutskottet har utvärderat Riksbankens penningpolitik för 2010-2012. Utskottet konstaterar att inflationen i genomsnitt har legat under inflationsmålet på 2 procent både under hela utvärderingsperioden 2010-2012 och under 2012. Samtidigt har resursutnyttjandet i ekonomin legat under den normala nivån. Med facit i hand tyder detta på att Riksbanken hade kunnat bedriva en något mer expansiv penningpolitik och kanske avstå från en del av räntehöjningarna under 2010 och 2011. Detta för att inflationen skulle komma närmare målet och resursutnyttjandet skulle bli högre under 2012.

Men det är ingen självklar slutsats, konstaterar utskottet, givet den information som fanns vid de olika beslutstillfällena. Utvärderingen visar att varken Riksbanken eller andra ekonomiska bedömare tidigt förutsåg den snabba avmattningen i den internationella och svenska konjunkturen som kom under senare delen av 2011. När besluten om att höja räntan togs under 2010 och 2011 var Riksbankens och även andras prognoser över inflationens och tillväxtens utveckling betydligt mer positiva än vad som senare blev utfallet.

Utskottet står fast vid sin tidigare bedömning att Riksbankens redogörelser bör innehålla fler slutsatser om huruvida penningpolitiken under perioden varit väl avvägd eller inte.

Riksdagen godkände utskottets utvärdering.

Förslagspunkter

1

Reservationer

1 

Anföranden och repliker

20, 82 minuter

Justering

2013-05-16

Datum

2013-05-20

Debatt

2013-05-30

Beslut

2013-05-30

Inlämnad

2013-03-22

Besvarare

Anders Borg (M)

Inlämnad

2013-03-14

Besvarare

Anders Borg (M)

Finansutskottet har granskat EU-kommissionens förslag till färdplan för hur EU:s ekonomiska och monetära union, EMU, ska vidareutvecklas och fördjupas. EU-kommissionen har en vision om att EU-ländernas ekonomiska beslut bör samordnas och godkännas på EU-nivå, att det ska utfärdas gemensamma euro-obligationer och att det ska finnas en fristående EU-budget. Det innebär att omfattande finanspolitiska befogenheter förs över till EU-nivå. Men allt går inte att genomföra med en gång, menar kommissionen, och i förslaget ingår åtgärder på kortare och längre sikt.

Utskottet anser att det är viktigt för Sverige att EMU fungerar väl eftersom utvecklingen inom euroområdet påverkar den svenska ekonomin. Utskottet konstaterar att åtgärderna i kommissionens plan endast beskrivs på ett övergripande sätt. Därför är förslagen svåra att bedöma och värdera. Utskottet konstaterar dock att kommissionens plan innebär att den ekonomiska politiken i EU centraliseras betydligt. Det är en mycket oroande utveckling, menar utskottet. Utskottet anser att EU-ländernas befogenheter inte får försvagas vad gäller budget, skatter, arbetsmarknads- och socialpolitik. En sådan utveckling skulle också riskera att öka avståndet mellan euroländerna och övriga EU-länder. Utskottet lyfter också frågan om demokratisk legitimitet, eftersom flera av kommissionens förslag skulle kräva ändringar i EU-fördragen. Det är viktigt att det blir en bred debatt och att de nationella parlamenten får en central roll i den fortsatta behandlingen, påpekar utskottet. Riksdagen lade utlåtandet till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet. Därefter skickades utlåtandet för kännedom till EU-kommissionen och till Regeringskansliet.

Förslagspunkter

1

Reservationer

1 

Anföranden och repliker

15, 73 minuter

Justering

2013-03-12

Datum

2013-03-18

Debatt

2013-03-27

Beslut

2013-04-10

Inlämnad

2013-01-31

Besvarare

Anders Borg (M)

Inlämnad

2013-01-25

Besvarare

Maria Arnholm (FP)

Inlämnad

2012-12-14

Besvarare

Anders Borg (M)

Inlämnad

2012-12-11

Besvarare

Anders Borg (M)

Datum

2012-12-18

Finansutskottet har granskat regeringens redovisning av AP-fondernas verksamhet under perioden 2001-2011. Under 2011 gjorde AP-fonderna en sammanlagd förlust på drygt 17 miljarder kronor. Orsaken var den svaga utvecklingen på aktiemarknaden under det senare halvåret. Kapitalet i fonderna minskade under 2011 med drygt 22 miljarder kronor till knappt 873 miljarder kronor. AP-fonderna har inte gett den avkastning som förväntades när de nya placeringsreglerna infördes i början av 2000-talet, något som utskottet redan tidigare konstaterat. Under perioden 2001-2011 har ingen av fonderna nått sina mål för avkastningen. En anledning är att finansmarknaderna har varit extremt turbulenta under det senaste årtiondet. Utskottet understryker att det är viktigt att pensionskapitalet förvaltas på ett kostnadseffektivt sätt. Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Behandlade dokument

6

Förslagspunkter

3

Reservationer

2 

Anföranden och repliker

16, 65 minuter

Justering

2012-11-22

Datum

2012-11-27

Debatt

2012-12-06

Beslut

2012-12-11

Datum

2012-11-27

Riksbanken får ingå ett avtal om mer lån till Internationella valutafonden, IMF. Lånet gäller en kredit på 6,7 miljarder så kallade särskilda dragningsrätter, SDR. SDR är IMF:s speciella valuta- och räkneenhet, och 6,7 miljarder SDR motsvarar cirka 70 miljarder kronor.

Den svenska bilaterala krediten är en del av en större förstärkning av IMF:s utlåningsresurser. Hittills har 39 länder utlovat bilaterala lån till IMF på sammanlagt drygt 461 miljarder dollar.

IMF är enligt riksdagen en mycket viktig global finansiell institution. Riksdagen välkomnar därför förstärkningen av IMF:s resurser för att bland annat säkra en eventuellt ökad kreditefterfrågan till följd av bland annat skuldkrisen i euroområdet.

Behandlade dokument

3

Förslagspunkter

1

Reservationer

2 

Anföranden och repliker

6, 40 minuter

Justering

2012-11-15

Datum

2012-11-16

Debatt

2012-11-22

Beslut

2012-11-22

Inlämnad

2012-10-19

Besvarare

Anders Borg (M)

Finansutskottet har gett två ekonomer i uppdrag att utvärdera Riksbankens penningpolitik och arbete med finansiell stabilitet 2005-2010. Ekonomerna är professorerna Charles Goodhart och Jean-Charles Rochet.

Utskottet drar följande slutsatser av utvärderarnas förslag och rekommendationer och de remissvar som har kommit in:

• Sverige klarade finanskrisen relativt bra. Myndigheterna agerade snabbt och kraftfullt för att bland annat se till att bankerna hade tillgång till likviditet. Därigenom undvek vi en omfattande åtstramning av den svenska kreditmarknaden.
• Det svenska institutionella ramverket för bland annat fördelning av ansvar och befogenheter och ansvarsutkrävande och krishantering måste bli bättre och tydligare. Sverige bör bygga upp ett ramverk och en organisation för en effektiv svensk makrotillsyn av finansmarknaderna. Den så kallade Finanskriskommittén arbetar redan med dessa frågor, och utskottet väljer att avvakta resultatet av arbetet.
• Man måste noga överväga hur ansvarsutkrävandet och den demokratiska kontrollen av den framtida makrotillsynen ska säkras. Man bör också noga överväga hur en löpande utvärdering av makrotillsynen bör utformas.
• Det behövs en reformering och översyn av riksbankslagen. Men resultatet av de pågående utredningarna bör avvaktas.
• Utskottet delar utvärderarnas övervägande positiva omdömen om Riksbankens penningpolitik.
• Det kan finnas målkonflikter inom penningpolitiken. En utbyggd makrotillsyn skulle kunna bidra till att avlasta en del av dessa målkonflikter. Hot mot den finansiella stabiliteten kan i ökad utsträckning angripas med makrotillsyn. Räntan kan i större utsträckning än i dag sättas utifrån en avvägning av räntans effekter på inflationen och produktionen.
• Inflationsmålet bör även i fortsättningen mätas som årlig procentuell förändring av konsumentprisindex, KPI.

Riksdagen godkände utskottets slutsatser.

Förslagspunkter

1

Reservationer

1 

Anföranden och repliker

5, 1 minuter

Beredning

2011-12-01

Justering

2012-11-22

Datum

2012-11-26

Debatt

2012-12-06

Beslut

2012-12-11

Finansutskottet har utvärderat penningpolitiken för 2009-2011. Utskottets utvärdering bygger bland annat på en rapport från Riksbanken. Utskottet anser att rapporten skulle vinna på att Riksbanken redovisade tydligare slutsatser av om penningpolitiken varit väl avvägd eller inte.

Utskottet behandlar bland annat frågor om den flexibla inflationsmålspolitiken, uppskattning av resursutnyttjandet i ekonomin och behovet av tydlighet i det penningpolitiska beslutsunderlaget. Utvärderingsperioden har på många sätt varit extrem med en utpräglad finansiell osäkerhet. Utskottet har tidigare berömt Riksbanken för bankens penning- och stabilitetsfrämjande politik under finanskrisen. Utskottet står fast vid den bedömningen.

Sett över hela utvärderingsperioden har inflationen av olika skäl i genomsnitt varit lägre än inflationsmålet på 2 procent. Utskottet vill gärna att Riksbanken i nästa års rapport redovisar en analys av inflationsutvecklingen och inflationsmålet i ett mer långsikt perspektiv. Riksdagen godkände utskottets utvärdering.

Förslagspunkter

1

Reservationer

1 

Anföranden och repliker

9, 51 minuter

Beredning

2012-05-10

Justering

2012-06-07

Datum

2012-06-11

Debatt

2012-06-19

Beslut

2012-06-19

Inlämnad

2012-05-09

Besvarare

Peter Norman (M)